Direktlänk till inlägg 15 oktober 2016
BESTIGNINGEN AV BERGET KARMEL.
TREDJE BOKEN.
KAPITEL. 34.
OM DE ANGLIGA GODA TING SOM KLART
UPPFATTAS AV FÖRSTÅNDET OCH MINNET.
VI VISAR HUR VILJAN BÖR FÖRHÅLLA SIG TILL
DEN GLÄDJE SOM KOMMER AV DEM.
1. Vi skulle få mycket att göra om vi ville framställa förståndets och minnets otaliga förnimmelser i deras förhållande till viljan, för att visa hur viljan
bör förhålla sig till den glädje den finner i dem.
Men vi har ju redan talat utförligt om detta i den andra och den tredje boken.
Och eftersom vi där redan har klarlagt på vilket sätt förståndet och minnet bör handla beträffande dessa förnimmelser för att ledas in i föreningen med Gud,
och eftersom å andra sidan viljan bör handla på samma sätt beträffande den glädje som uppstår
av dem, behöver vi nu inte återkomma till detta.
Det räcker att säga att varje gång vi där talar om att förståndet och minnet skall iaktta, det är också normgivande för viljan.
Förståndet och de andra själsförmögenheterna kan ju varken ta emot eller tillbakavisa någonting utan viljans delaktighet, och därmed står det klart att
den lära som gäller de första själsförmögenheterna okså gäller viljan.
2. Därför bör man där läsa om vad som i detta fall är att göra.
Om själen inte förstår att till Gud upplyfta viljans tillfredsställelse vid alla förnimmelser, då faller hon offer för alla de skador och faror som där är
uppräknade.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 | 8 |
9 | |||
10 | 11 |
12 |
13 |
14 |
15 | 16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 | 30 | |||
31 |
|||||||||
|