Alla inlägg under oktober 2023
UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.
DEL. 28900.
28900. Moralisk värdighet tillhör god moral och etik.
28901. Moralisk misär o-värdig god moral etik
grundar sig på o-moraliska värderingar.
28902. Laglösheten moralisk misär.
Stiftar egna lagar paragrafer.
28903. Lovvärt vara återhållsam beundransvärt
vara klok gästfriheten frikostig.
28904. Nyktigheten omtänksam måttfullheten
anspråkslös.
28905. Barmhärtigheten kärleksfull
rättfärdigheten helig.
28906. Allt har sitt ändamål: Allt Herren har skapat
är underbart, och allt vad han har befallt sker
i rätt tid. Syraks bok. 39:16.
28910. Sanningen friheten rättvisan har sitt
ursprung i de andliga dygderna.
28911. Lögnens o-rättvisa slavets ok
tungt förringar människans värdighet.
28912. Främja sanningen rättvisan värdesätter
mänsklighetens värdighet.
28913. Ångesten världsepidemi.
28914a. Hjärtats fäste för den moraliska personligheten.
28914b. Hjärtats fotfäste där omoraliska misären
råder metodiskt påverka mänsklighetens personlighet.
28915. Hela världen är under den ondes våld:
vår arma världs förvirring eländiga olyckors
undergång.
28916. Lögnens förespråkare förringar sanningen
rättvisan av rädsla stiftar gudlösa lagar.
28917a. Skapelsens skönhet:
Vshetens bok. 7:25-26. 29-30.
LANDET SOM GLÖMDE GUD. DEL. 2.
STELLAN ARVIDSSON: SEKULARISTEN
OCH SKOLREFORMATORN.
INOM ETT FOLK, SOM MEDVETET STRÄVAR HÄN
MOT ETT GENOMFÖRT DEMOKRATISKT
SAMHÄLLSYSTEM, DENNA
UNDERDÅNIGHETSKÄNSLA ( INFÖR GUD )
I AVTAGANDE.
KNÄFALLET FÖREFALLER INTE LÄNGRE NATURLIGT. DET TAR EMOT ATT TRO PÅ GUD SOM
MAKTEN. HÄR LIGGER ETT AV SKÄLEN TILL AVKRISTNINGEN.
Stellan Arvidsson, debattboken Kristendomen
mot - för.
Stellan Arvidsson ( 1902-1997 ) fick sitt stora
politiska genombrott via sin centrala roll i 1946
års Skolkommission, men han hade tidigare varit
en aktiv debattör även i frågor om religion
och statskyrka.
Arvid var även känd för sina starkt socialitiska
åsikter med nära kopplingar till den östtyska
regimen, där han sedemera blev ordförande
i vänskapsförbundet Sverige - DDR fram till strax
före Berlinmurens fall.
1930 utnämndes Arvidson till universitetslektor
i tyska Greifswald, men när Hitler tog makten 1933 avsattes Arvidson för sina socialistiska
åsikter.
Han arbetade därefter på olika läroverk fram till
1946 när dåvarande ecklesiastikminister
Tage Erlander bjöd in sin gamle lundakamrat som
huvudsekreterare i den statliga skolkommissionen.
Gunnar ochAlva Myrdals intensiva arbetsrelation
har likheter med relationen mellan Stellan Arvidson och Britta Stenholm, för vilken Arvidson
lämnade fru och barn för att tillsammans med
Stenholm dela liv och arbete i frågor kring
skolpolitiken och DDR.
EN RADIKAL GUDSFÖRNEKARE.
Vid 18 års ålder blir Stellan Arvidson ateist.
Han förklarar i CLARTIE 1925 att han ser framför
sig hur den förlegade kristendomen kommer att
ersättas av en inomvärldslig religion --- en ny
tro byggd på Marx, evolutionismen och en radikal
optimism inför socialismens förmåga att bygga
ett nytt samhälle.
I frågor om relationer och sexualitet förespråkar
Arvidson och CLARTIE i likhet med andra radikala
samtidsröster en ny, liberal inställning till
preventivmedel och aborter.
I likhet med den yngre Athur Engberg deltar Arvidson llivligt i debatten i egenskap av uttalad
ateist.
BORGERLIGHETEN EFTER KRIGET FORTSATT
STARK KRISTEN GRUND.
Högerpartiet slår fast, att Sveriges folk av ålder
är ett kristet folk och att den kristna tron är en
oumbärlig, uppehållande och renande kraft i
samhället.
Högerpartiets principprogram 1956.
Som visats ovan gick de icke-socialistiska partierna
in i samlingsregering med en mycket annorlunda
grundsyn än de ledande Socialdemokraterna.
Vad gäller Folkpartiet antar de inga nya partiprogram mellan 1944-1962, partiet bygger
därmed vidare på samma ideologiska grund som
under kriget, med en försiktig öppenhet för den
kristna världsbilden som samhällsgrund, dock inte alls i lika frimodiga ordalag som de övriga
två borgerliga partierna.
Bondeförbundets kristna och konservativa
samhällssyn kvarstår lika tydligt som tidigare,
även inför efterkrigstiden nya värld.
1946 års program inleds med syftet att bygga det
svenska samhället på en "nationell och kristen
grundval.
Skolundervisningen måste finna sin grund i en
kristen världsbild, och ska inriktas på både formandet av karaktär och kunskap.
Slutligen behåller partiet 1933 års formulering
ord för de destruktiva krafter som önskar upplösa
familjebanden.
Sammantaget är det tydligt Bondeförbundet går in
i sitt sex år långa regeringssamarbete med Socialdemokraterna med en idelogisk grundsyn
somm på centrala punkter står i direkt motsattsställning tillsin större regeringskollega,
framförallt via Bondeförbundets tydliga försvar
för en kristen grundhållning och för traditionella
auktoriteter inom kyrkan, skola och familj.
Högerns program sätter sig självt i ett historiskt
sammanhang och förklarar att andra världskriget
inte skapades av matriella orsaker, så som
socialisterna menar.
Tvärtom var kriget resultatet av att den
västerländska kulturen rivit ner den kristna grundvalen, där en modern form av hedendomen
kunde ge plats för nazismen och kommunismen.
Som svar på detta förespråkar Högern "en kristen
pånyttfödelse".
I detta sammanhang placerar progammet
kristendomen på en högre nivå än politiken,
och beskriver konservatismen som en politisk
idelogi, som dock måste vila på kristina värderingar, och detta måste tas i beaktande vid
bedömningen av olika samhällsfrågor.
De värderingar som programmet lyfter fram är
mycket starkt förankrade i kristendomen, och inkluderar förljande: en kritsen syn på den
individuella människan, det kristna kärleksbudet,
samt en kulturellt konservativ grundsyn, byggd på
en kristen grund och i opposition till kulturradikalismen.
Programmet argumenterar för att det svenska folket önskar leva i ett kristet samhälle, reflekterat
både genom statskyrkan och frikyrkorna.
Partiet försvarar vidare statskyrkans "inre frihet",
församlingarnas självständighet och skolans
kristndomsundervisning.
Behovet av att skydda Svenska kyrkans frihet
betonas och förtydligas i 1956 års program,
som förklarar att alla trossamfund måste ha "rätt
att verka efter sin egenart".
Svenska kyrkan ska därför vara en fri folkkyrka som
somverkar med med staten för en kristen undervisning för folket.
Texten understryker också att ett avgörande
inflytande över alla beslut om den framtida
relationen över alla beslut om de framtida relationen mellan kyrka och stat.
Med dessa programskrivningar understryker
Högern ännu tydligare sitt försvar av kyrkornas rätt
att bevara sin religiöst grundade auktoritet,
och att kyrkan är en nödvändig medpelare till
staten för det gemensamma uppdraget att ge folket nödvändig undervisning.
En enkel jämförelse mellan de två sidorna i svensk politik, med Folkpartiet någonstans
däremellan, visar alltså att politiken strax efter
andra världskriget utmärks av två skarpt motsatta
inställningar, framförallt kring religionens roll
i Sverige.
Socialdemokraterna på ena sidan, Bondeförbundet och Högern på andra.
De två motpolerna kunde knappast stå längre
från varandra.
1946 ÅRS SKOLKOMMISION --- EN NY
SKOLFILOSOFI BRYTER IGENOM.
Å andra sidan är det i högsta grad angeläget, att till
skolans bruk utformas arbetsmetoder, som främjar elevernas självständighet och kritiska
sinnelag, deras arbetsvilja och lust att arbeta
vidare på egen hand, deras sociala sinne och
förmåga av samarbete.
Gemensam för alla moderna pedagogiska
strömningar är en strävan att utforma skolans
arbete så, att lärljungarna själva får tillfälle att
utveckla aktivitet och initiativ, och ett demokratiskt skolväsen måste acceptera detta
problem.
1946 års skolkommissions betänkande med förslag
till riktlinje för det svenska skolväsendets utveckling.
1927 års religionsfrihetutredning innehöll en större skoldiskussion med förslag för
kristendomsundervisning.
Utredningskommitten, där Harald Hallen ingick,
argumenterar för en mindre konfessionell undervisning, och tillägger att om möjligheten
att lämna statskyrkan skulle införas, torde det
även medföra rätten att avstå från
kristendomsundervisningen.
Den nuvarande skolans pedagogik anses bära
medeltida drag, härrönade från kyrka och kloster
som uppfostrade ungdomen till "lydnad och
osjälvständighet gentemot auktorieterna.
Per albin Hansson hastigt avlidit 1946 Tage
Erlander blev statsminister.
Erlander lämnade kommissionen utan att ersättas,
och när gruppen tog ställning i den avgörande
omröstningen röstade Alva Myrdal, kommunisten
Knut Olsson, tre övriga socialdemokrater samt den icke partianslutna ledamoten Märta deLaval
för att avskaffa morgonandakterna och kristendomsundervisningen.
Representanterna från Högern, Bondeförbundet
och Folkpartiet röstade för att behålla den.
Frågan avgjordes av att två socialdemokrater
valde att följa de icke-socialistiska ledmöterna
och röstade nej till att avskaffa dessa kristna
inslag i skolan.
TAGE ERLANDER: DEN PRAGMATISKE
LANDSFADERN.
Tage Erlander (1901-1985 ) blev socialdemokrat
under sin tid vid Lunds universitet i början av
1920 - talet.
Den unge Erlander kom från ett fromt missionsförbundarhem i värmländska Ransäter
och anlände till Lund som troende kristen och
aktiv bibelstudiegrupper.
Under åren i Lund kom han dock steg för steg
förlora sin kristna tro parallellt med att han
närmade sig socialdemokratin och dess syn på
religion och samhälle.
Blev statsminister 1946 i en unik lång period
av 23 år.
MANNEN SOM OMFORMADE DEN SVENSKA
SKOLAN.
Humanismen är en åskådning där människan står
i centrum, kristendomen är en åskådning där Gud
står i centrum.
Åskådningarna är oförenliga.
Stellan Arvidsson, anförande på
socialdemokraternas partikongress 1956.
Klosterväsendet hade varit förbjudet i Sverige
sedan reformationen.
Justitieminister Herman Zetterberg säger sig se
uppenbara risker för obehörigt tvång gentemot
dem som inträder i klosterlivet, men han menar
att denna risk bör kunna kontrolleras genom att
staten behåller rätten att godkänna och även dra
tillbaka tillstånd för kloster.
Nancy Eriksson betonar detta ännu tydligare, och
menar att kosterliv borde te sig motbjudande
för svenskar som uppfostras till frihet.
Men när det gäller religionen kan man aldrig vara
säker på att människor har så stor nytta av sin uppfostran till frihet; de kunna tillfälligt kapitulera
på det mest egendomliga sätt.
Hon betraktar den nya lagen endast som ett steg
på väg till det hon menar vara full religionsfrihet,
främst tolkad som frihet slippa religion.
Hon menar exempelvis att de ateister som nu
kommer att lämna kyrkan ändå borde ha rätt att väljas in i de kyrkliga beslusförsamlingarna, "så att
man tar vara på vad som visat sig vara en positiv inställning även från icke-religiöst håll".
Argumenten förs denna gång starkast fram av Hjalmar Brantings son Georg Branting, som menar
att den "reaktionära" och "sorgligt efterblivna"
naturen hos den katolska kyrkan gör sådana kloster
till en annan form av fängelser, och sådana bör
därför inte tillåtas.
1955 års undervisningsplan -- de första stegen in
i det autonoma pojektet.
1955 års undervisningsplan förklarar att läraren
är den centrala personen i skolarbetet, men
understryker att läraren inte får framföra egna
åsikter om politik och religion.
Texten för också fram en distans till auktoriteter,
om än försiktigt formulerad, genom att förespråka en självständig grundinställning "även i fråga om
värderingar".
Samma stycke påminner också läraren att varna
eleverna för tendenser att följa auktoriteter.
ORD FÖR DAGEN SPTEMBER MÅNAD 2024.
Första dagen.
Pride tolitär religion falsk lögnaktig sprider falsk
propaganda.
Skapar snedvriden bild av verklig kärlek.
Förvirrade människor behöver hjälp insiktfull
rådgivning uppmuntran.
Andra dagen.
Pride förringar människo-värdet förblindad av
denna tidsålderns gud.
Tredje dagen.
Kärleksfulla ögon övermannen där hatiska hånfulla
ögon råder:
förvirrande förblindade av lögnens falskhet.
Fjärde dagen.
Ondskans rädslan motsätter sig godhetens
verklighet.
Femte dagen.
Lögnen lever i o-verkligheten.
Säger verkligheten o-verklighetens fiende.
Sjätte dagen.
Dåren förlorat insiktens verklighet.
Sjunde dagen.
O-ärligheten arvs-syndens följeslagare dräng
förslavad träl.
Åttonde dagen.
Lovvärt vara återhållsam beundransvärt vara klok.
Nionde dagen.
Gästfriheten frikostig nyttigheten omtänksam.
Tionde dagen.
Måttfullheten anspråklös barmhärtigheten
kärleksfull.
Elfte dagen.
Rättfärdigheten helig. O-rättfärdigheten o-helig.
Tolfte dagen.
Hjärtat säte för den moraliska personligheten.
Hjärtat fofäste för den o-moraliska misärens
personlighet.
Trettionde dagen.
Omoraliska misärens personlighet: avskyvärd
förnekar sanningen rättvisan.
Fjortonde dagen.
Mörkrets makter försöker metodiskt påverka
kontrollera mänskligheten.
Femtonde dagen.
Illäror grundade på falska lögnaktiga ord
motsätter sig av rädsla sanningens rättvisans inflytande över mänskligheten.
Sextonde dagen.
Hela världen är under den ondes våld:
Vår arma världs förvirring eländiga olyckors
undergång.
Sjuttonde dagen.
Lögnens förspråkare förringar sanningen
rättvisan av rädsla stiftas gudlösa lagar.
Artonde dagen.
LÄKARBESLUT.
TRÄNAR PÅ VÅRDCENTRALEN VAJER TRÄNING
EFTER TRÄNING 3-4 KM.
EFTERÅT TRÄNINGSVERK BENEN.
KÄNNER MÄRKBAR YRSEL EFTER PASSET.
I HELGEN EFTER NATTEN VILA KOM MÄRKBAR
YRSEL ILLAMÅENDE. HUVUDVÄRK.
Nack stelhet värk vid vänster höger vridning
i båda muskler.
Kännbar yrsel gående.
Böjer knäna. Stelhet i nackpartiet.
Höjer huvudet på kudden smärtar i bakhuvudet.
Alvedom hjälper ej. Yr stiger ur sängen efter nattens vila. Efter längre bilfärd stiger ur bilen
känner yrsel.
AXPLOCK UR BOKEN: LANDET SOM GLÖMDE GUD. Del. 1.
Mellan åren 1917-1932 hade Sverige inte mindre
än 14 regeringar.
Denna period av ständiga förrängringar fick sitt
slut när Per Albin Hansson efter valet utsågs till
statsminister.
Då inleddes en historiskt och internationellt
unikt lång period där ett enda parti lyckades behålla
makten --- inte i 44 dagar utan i 44 år.
Socialdemokraterna styrde Sverige, bland
tillsammans med andra partier, men oftast på
egen hand, mellan 19332 och 1976.
Socialdemokraterna fick aldrig lägre än 44 procent i något val mellan 1936 och 1970.
De förändringar i sekulär och invidualistisk
riktning som Sverige upplevde under den här
perioden skedde under socillademokratisk ledning.
Socialdemokratin föddes i slutet av 1800- talet
i nära samverkan med radikalt liberala grupper,
exempelvis den iUTILISTISKA rörelsen,
där Hjalmar Branting tog en ledande roll.
Den kombination av individualism och religions-
fientlighet som skulle prägla många
socialdemokrater uttrycktes med styrka även av
liberat orienterade utilister, med socialdemokratin
blev ändå den politiska rörelsen som samlade
de flesta av dessa radikala röster.
Den itilistiska rörelsens grundare; Viktor
Lennstrand, beskrev det som "min plikt att öppet
mot kristendomen sätta ej allenast utilism utan
även socialdemokratin.
Branting själv skulle dock med tiden förändra sin
direkt fientliga inställning mot kristendomen
till en mer diplomatisk attityd där religionen skulle
vara en privatsak som förväntades förlora sin roll
i det kommande socialistiska samhället.
I Sverige kom förändringarna dock med tiden
att accepteras, eftersom politiken hade lyckats
ersätta gamla värderingar med nya, där
"den förenade tron inte längre var den gamla
lutherdomen utan en socialdemokratisk ekonomisk religion".
Yvonne Hirdman beskriver de hastiga förändringar
omkring 1970 som ett resultat av att Socialdemokraterna antog en radikal, delvis liberal
syn på könsrollerna som "ett nytt fält för den
sociala ingenjörskonsten" i partiets större vision
om klassmässig jämlikhet.
VAR OCH EN KAN SE ATT RELIGIÖS PRAKTIK OCH
UTTALAD TRO HAR MINSKAT I MÅNGA LÄNDER,
FRAMFÖR ALLT UNDER DE SENASTE
DECENNIERNA; ATT GUD INTE TAR PLATS I DET
OFFENTLIGA RUMMET PÅ SAMMA SÄTT SOM
UNDER TIDIGARE SEKLER, OCH LIKNANDE
FÖRÄNDRINGAR SKER PÅ EN RAD ANDRA
OMRÅDEN. Charles Taylor.
HISTORIKERNA MÅSTE I FRAMTIDEN FÖRKLARA
HUR EN SOCIALISTISK SKOLREFORM KUNDE
GENOMFÖRAS I ETT KAPITALISKT LAND ..... HUR
KOMMER DET SIG ATT SKOLSYSTEMEN I DET
SOCIALISKA DDR OCH DET KAPITALISKA SVERIGE
HAR SÅ MÅNGA GEMENSAMMA DRAG?
HEDERSDOKTORATET UPPFATTAR JAG SOM EN
ERKÄNSLA AV DEN SVENSKA SKOLREFORMEN.
DEN ÄR ETT MEDEL FÖR ATT DEMOKRATISERA
DET SVENSKA SAMHÄLLET, DET VILL SÄGA
FÖRBEREDA SOCIALISMEN.
Stellan Arvidsson, tacktal vid mottagandet att sitt hedersdoktorat vid universitetet i östtyska Rostock
1969.
PÅ ARBETARKLASSEN SKALL BYGGAS
FRAMTIDENS KYRKA; OCH DET ÄR EN SÄKRARE
GRUND ÄN BIBELSAGAN EN GÅNG GAVS ÅT DEN
KRISTINA KYRKAN ... DE GAMLA STÅNDEN ÄR
STADDA I UNDERGÅNG ... PRÄSTSTÅNDET --- HUR
MÅNGA AV DESSA TIOTUSENDEN TRO PÅ VAD
SVARTROCKARNA PREDIKAR?
STATSKYRKAN ÄR EN KOLOSS PÅ LERÖTTER,
SOM RAMLAR FÖR FÖRSTA ALLVARLIGA STÖT
OCH DRAR MED SIG DE 16 MILJONER DEN
KOSTAR OM ÅRET.
Hjalmar Branting, tal vid Sveriges första förstamaj
demonstration, Stockholm 1890.
Den tidiga socialdemokratins syn på religionen
pendlade mellan att betrakta den som ett
förtryckarmedel från överklassen, eller som en
kyrklig förvrängning av Jesu sanna socialistiska
budskap. I båda fallen framstod kyrkokritik och
motvilja mot präster och andra kyrkliga auktoriteter som självklara inslag i klasskampen,
och den tidiga arbetarrörelsen utmärktes av en
"militant ateism".
Staten gensvarade i sin tur skarpt, och både
Hjalmar Branting ( 1860-1925 ) och andra ledande
socialdemokrater fick tillbringa tid i fängelse
för hädelse.
Detta ökade dock bara motsättningarna och stärkte arbetarklassens inställning att kyrkan stod
i allians med statsmakten, i opposition mot
individuella friheter.
Redan vid socialdemokraternas bildande 1889 var
aversionen mot kristendomen uppenbar, men den
första partikongressen fann en pragmatisk lösning
på frågan.
Kongressen öppnades på långfredagen vid
gudtjänsttid .... en markering så tydlig som någon
--- och bestod av två talanger.
Den ena, ledd av Hjalmar Branting, argumenterade för att formellt uttalande mot
religionen, medan den andra ville verka för
religionens privatisering. Det senaste förslaget
segrade också med 18 röster mot 16.
HARALD HALLEN: PRÄSTEN SOM TOG MAKTEN
FRÅN PRÄSTERNA.
"DÅ KANSKE MAN SÄGER SOM HERR ENGBERG,
ATT DET FINNS ETT MEDEL MOT DEN
OBSKURANTISM SOM SKULLE FRODAS I SÅDAN
FRIKYRKA DET ÄR DEN KONFESSIONSLÖSA
RELIGIONSUNDERVISNINGEN .....
JAG FÖR MIN DEL TROR ICKE ALLS, ATT EN
SÅDAN ENBART KONFESSIONLÖS UNDERVISNING
SKALL VARA EN TILLRÄCKLIG BORGEN FÖR
ATT ICKE VARJEHANDA RELIGIÖSA FÖRVILLELSER
OCH ANNAT SKALL KUNNA PÅ DET SÄTTET
I FRIKYRKAN KANSKE VÄXA ÖVER ALLTSAMMANS.
DET MÅ MAN FRÅGA SIG ÄVEN UR SOCIALDEMOKRATISK SYNPUNKT: ÄR DET EN
KLOK SOCIALPOLITIK, ATT LÅTA ETT SÅ VIKTIGT LIVSOMRÅDE LEVA FULLSTÄNDIGT SITT EGET
FRIA LIV?
Harald Hallden, rikdagsdebatt om statskyrkans
avskaffande, 1918.
I sin roll som präst representerar Harald Hallen
under hela sitt liv liberal teologi som avvisar en
bokstavlig förståelse av Jesu inkarnation,
uppståndelse och försoning.
I stället vill Hallden se kyrkan återvända till Jesu
inomvärldsliga förkunnelse.
Till skillnad från den vanliga fientligheten mellan
socialdemokrati och kyrkan menar Hallen kristendomen inte längre måste betraktas som
överhetens verktyg för verktyg för att kontrollera
massorna.
Denna oortodoxa förståelsen av den kristna läran resulterar i att Hallen redan tidigt under sin
prästbana anmäls till och även fälls av domkapitlet.
I en riksdagdebatt 1915 om skolans kritendomsundervisning avvisar Hallden det som
han beskriver som tidens dogmatiska katekes
undervisning.
Han avråder från att använda Bibeln som lärobok
och förespråkar istället en undervisning i linje med
den morderna teologin.
I sin riksdagspredikan 1919visar han en positiv
inställning till en tro på "det allmänna brödraskapet och Guds rike".
Det brödraskap han beskriver stämmer dock närmare överens med en maxistisk än med en
biblisk grundsyn, då predikan kretsar kring hur
arbetarklassen lider under den här världens
överklass.
ARTHUR ENGBERG: KRISTENDOMENS
HUVUDFIENDE SOM BYTTE FOT.
MINA HERRAR JAG TRORDEN RIKTIGA VÄGEN ATT
AVSKAFFA KYRKOVÄSENDET ÄR ATT FÖRVERKLIGA DESS EGEN IDE.
LÅT OSS TILL ATT BÖRJA MED AVSKAFFA BISKOPARNA OCH INFÖRA EN KYRKLIG
ÖVERSTYRELSE MED EN GENERALDIREKTÖR
FÖR KUNGLIGA SALIGHETSVERKET ELLER VAD
HERRARNA VILJA KALLA DET FÖR.
Arthur Engberg, rikdagsdebatt om statskyrkans
avskaffande 1930.
Den yngre Engberg är mycket tydlig i sin hållning:
Karl Marx är hans främsta inspiration som politisk och allmän filsofi, och Marx ideologi är
också Enbergs.
Enberg omnämner honom som "mästaren" och
maxismen utgör för honom "ett korrektivt ett tryggt ankarfäste, en stödjepunkt i vårt arbete på
att göra oss till den sociala utvecklingens suveräna och målmedvetna herrar".
Svenska skolsystemet har under nästan ett
årtusende haft sin grund i kristen tro, praktik
och etik, och de första skolorna i Sverige startades
i nära samverkan med kloster och domkyrkor.
1842 infördes den obligatoriska folkskolan, med
statskyrkan som ansvarig för undervisningen.
Den viktigaste reformen under perioden var
införandet av nya grundskolan med sin första
läroplan 1962 och en ytterligare reviderad
version 1969.
Ytterligare ett nytt tillskott mellan dessa två var
införandet av den nya gymnasieskolan 1965 där
kristendomen avskaffades som skolämne.
Beslutet gav upphov till våldsam debatt, en stor nationell namninsamling ochh ett nytt kristdemokratisk parti i svensk politik.
Det viktigaste förändringen i 1919 års undervisningsplan är avskaffandet av
katekesundervisningen.
Socialdemokraterna anno 1920.
Marxismen i Fokus.
Det socialdemokratiska partiet hade också sprängts
i två delar, där kommunisterna hade brutit sig ut
som ett eget parti.
Branting, som inte förmått hålla samman den
spretiga socialistiska rörelsen, underströk
återkommande att Socialdemokraterna väg var
och skulle förbli demokratins ----- inte den väpnade
revolutionens.
Att Karl Max var partiets självskrivna förebild rådde
dock ingen tvekan om.
Programmets maxistiska fokus blir säkert tydligt
på de områden som behandlar ägande, där programmet föreskriver ett statligt övertagande
av samliga "naturrikedomar, industriföretag,
kreditanstalter, transportmedel och
kommunikationsleder" som behövs för att genomföra en "planmässig folkhushållning".
Detta partiprogram ska gälla i 24 år, under resten av Brantings och nästan hela Per Albin
Hanssons ledarskap, har alltså en stark maxistisk
inriktning med kraftfulla ingrepp i denn privata
äganderätten, med det uttalade målet att ersätta
det nuvarande ekonomiska systemet med en
socialistisk planhushållning.
En månad efter 1920 års kongress sker det
förunderliga:
Efter inbördes oenighet om kommunalskatten faller
regeringen Eden, och Hjalmar Branting får förtoendet från sin gamle skolkamrat,
kung Gustav V, att bilda den första socialdemokratiska enpartiregeringen.
Plötsligt ligger vägen öppen att försöka genomföra det marxistiska program som partiet
just antagit.
ETT KYRKOPOLISKT PROGRAM TAR FORM.
Måtte nu denna kongress bli en ny sten i det
byggnadsverk vi reser för framtiden, en framtid
som vi gamla inte få se, men som ni unga en dag
ska stå mitt uppe i, förvånande er över att världen någosin kunnat vara annorlunda.
Hjalmar Branting, tal på partikongressen 1924.
Brantings avslutningsord på sin sista partikongress
ger ett nästan profetiskt intryck.
De tre partiledarna som följde efter honom skulle
leda partiet och landet i nästan halvt sekel,
och när denna långa regeringstid nådde sitt slut
fanns det inte många vuxna svenskar kvar
som kunde minnas eller kanske ena tänka sig en
tid och en tillvaro där Socialdemokraterna
inte styrde Sverige.
Arthur Engberg driver i regeringen under den här
perioden, publicerar han också ett kyrkopolitiskt
program i tidningen SOCIAL-DEMOKRATEN 1925,
tänkt att införas i följande ordning:
1. Den borgerliga och kyrkliga kommunen sammanslås.
2. Rätt till fritt utträde ur statskyrkan beviljas.
3. Kyrkomötets vetorätt ( i lagstiftning om kyrkliga
frågor ) avskafas.
4. Bestämmelsen om bekännandet av den rena
evangeliska läran ( vid tillsättande av högre statlig
tjänst ) utplånas ur R.F Lag 28.
5. Religionsundervisningen i skolan omlägges på
principiellt samma grund som skolans övriga
ämnen.
6. Statskyrkan avskaffas.
PER ALBIN HANSSON: DEN RELIGIONFIENTLIGE
MARXISTEN.
Vi leva under en ordning, där den stora massan av
vårt folk hålls nere i socialt betryck.
Vi leva under ordning där den stora massan saknar
verkligt inflytande på ledningen av vårt ekonomiska liv ..... Det måste en gång bli så,
att klassamhället Sverige avlöses av folkhemmet
Sverige.
Per AlbinHansson "folkhemstalet" remissdebatt
i riksdagen andra kammare, 18 januari 1928.
Efter Hjalmar Brantings död valdes Per Albin
Hansson till Socialdemokratisk partiordförande
1928.
I FOLKHEMMET beskriver Per Albin gemenskap
och samhörighet som centrala värden i den vision.
I det goda hemmet råder likhet, omtanke,
samarbete, hjälpsamhet.
"Göra vårt land till det goda medborgarhemmet,
med tryggad existens för dem, som där bygga
och bo, med allas samverkan för gemensam bästa"
Talet uttrycker en tydligt gemenskapsorienterad
grundsyn under ett övergripande marxistiskt,
om än icke-revolutionärt paraply.
Per Albinn Hnasson deltog aktivt i
Socialdemokraternas strategi för att reducera
Svenska kyrkans position.
Per Albin beskriver hur partiet historiskt har varit
fientligt inställt till kristendomen.
SSU orföranden Adolf Wallentheim tal:
Vi vill .... att ungdomen fostras till självständigt
omdöme och att en fri, egen tankeverksamhet främjas.
Arvidsson inflytelserik skolpolitikerprisar den
avlidne Arthur Engberg för att delvis lyckats
avskaffa skollagens skrivning om att skolan
ska främja en kristen fostran, och Arvidsson kräver
att denna skrivning nu tas bort helt och hållet.
De frisinnade hade insett att om
Socialdemokraterna kom till makten skulle de
kunna försöka genomföra 1920 års
programformulering om att förstatliga kyrkans egendom.
I den följande riksdagsdebatt riktar högerledaren
Arvid Lindman också öppna anklagelser mot
Engberg att hans motion endast skulle vara ett
inslag i hans större ambition om ett framtida
avskaffande av både kyrkomöte och statskyrka.
ALVA MYRDAL: OBEROENDETS O-KRÖNT
DROTTNING.
Psykoanalysen har lärt oss hur farliga de alltför
starka bindningarna mellan föräldrar och barn.
"Uppfostran är konsten att lära barnen växa ifrån
en", kan rentav sägas vara den pedagogiska
lärdomen av denna nya insikt.
Alva Myrdal, "Fostran till frihet, kritik kulturkamp"
tidskriften Kulturfront, 1936.
Alva ( född Reimer ) var 17 år när hon mötte Gunnar
Myrdahl, 21 år.
1924 gifte de sig i en borglig ceremoni.
Alva och Gunnar Myrdahl fick tre barn, men tillbringade stor del av tiden bortresta från barnen
med att arbeta och skriva.
Lämnade sonen Jan hemma med Gunnars föräldrar.
Som vuxenblev sonen en välkänd vänsterradikal debattör, men vände sig också kraftfullt mot sina
föräldrar för att ha förbisett honom som barn.
Jan Myrdal vägrade delta på såväl Alvas
mottagande av Nobelpriset som hennes begravning.
Under 1960 -talet återvände hon dock till inflytelserika poster i svensk inrikespolitik,
dels som kyrkominister, dels som ordförande
i partiets och regeringens utredningar som grep
över både kyrka, skola och familj.
Alva Myrdals stora inflytande i svensk politik
bekräftas av tidgare forskning och ledande politiker.
Tage Erlander menade att hon starkt bidrog till
införandet av en ny form av utbildning, och på
familjeområdet nämner Olof Palme Alva som
skärskilt central i utformningen av partiets
familjepolitik.
Makarna Myrdals familjeporogram är i grunden
stark antiauktorität och kritiskt mot den traditionella familjgemenskapen.
De förklarar at familjens auktoritet över barnen
redan har reducerats, men att denna utveckling
måste drivas mycket längre.
Boken stadsbarn förklarar Alva hur en
storbarnskammare skulle kunna fungera i den
moderna staden.
Författarens negativa inställning till auktoriteter
är tydlig.
Hon beskriver att barnen måste fostras till oberoende, och att den moderna pedagogiken
förespråkar att barn aldrig skall ges andra straff
än att lämnas ensamma och på så sätt utsättas
för ett socialt ogillande.
Hon avvisar en fostran som bygger på strikta regler
rekommenderar i stället en mindre auktoritär
fostransform som tar vara på "de positiva krafterna
hos barnet själv
SORGESÅNG ÖVER TYROS KUNG.
Hesekiel: 28:11-19.
11. #Herrens ord kom till mig:#
12. #Människa! Sjung en sorgesång om Tyros kung:
Så säger Herren Gud:
Du var som en dyrbar sigillring. Du var full av vishet
och fulländad skön#.
Beskrivning av Ärkeängeln Lucifer.
Islam kallar honom guden Allah.
13. #I Eden, Guds trädgård, bodde du.
Du var höljd i ädelstenar av alla de slag:
karneol, topas och klacedon, krysolit, onyx
och jaspis, safir, rubin och smaragd.
Av guld var dina smycken och prydnader,
gjorda åt dig den dag du blev skapad#.
14. #Du var en kerub som jag hade smord och satt
till beskyddare.
På det heliga gudaberget bodde du.
Där gick du bland gnistrande stenar#.
15. #Du var oförvitlig i allt vad du gjorde, från den
dag du blev skapad till att orätt kom i dagen
hos dig#.
16. #Din vidlyftiga köpenskap drev dig till våld
och synd.
Då förvisade jag dig från gudaberget och jagade
bort dig, beskyddande kerub, från de gnistrande
stenarna#.
17. #Din skönhet gjorde dig högmodig, och du
förödde din vishet och storhet.
Då kastade jag dig ner till marken och lämnade
dig att beskådas avandra kungar#.
18. #Med otaliga synder och orättfärdiga köpenskap vanhelgade du dina tempel.
Då lät jag eld slå ut från dig, och den förtärde
dig. Inför allas ögon blev du till aska på marken.
19. #Alla folk som kände dig grips av fasa för din skull. Du har blivit en skräcksyn.
Det är för alltid slut med dig#.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 | 18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|