Alla inlägg under juni 2013

Av Jan-Owe Ahlstrand - 2 juni 2013 16:24

PSALTAREN.  136:1-26; ger en utförlig beskrivning av hans nåd och hur människan blir delaktig utav Nådens goda välsignelser. "Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det.  "Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig". Ef. 2:8-9.

Psalmen ger oss en beskrivning om nådens och barmhärtighetens gärningar. 
Psalm. 136:1:   "Tacka Herren, ty han är god, evigt varar hans nåd".

Psalm. 136:2:   "Tacka gudarnas Gud, evigt varar hans nåd".

Tacka Herren för den han är, eftersom han är godhetens källa, som vi fritt kan dricka livets vatten ifrån, ty han är också livets källa, för var och som sätter sin tilltro till honom.  

5 Mos. 10:17-18:    " Ty Herren, er Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den store Gud och fruktansvärde hjälte som är aldrig är partisk och inte kan mutas".

18.     " Som ger den faderlöse och änkan deras rätt och som älskar invandraren och ger honom mat och kläder".  

Han låter sig aldrig mutas av någon, ty han är kärlekens ursprung och den faderlöses och änkans försvarare.

Barmhärtighetens och tröstens Fader, ty han ger tröst till sargade, uppgivna, faderlösa, ensamna änkor och invandraren bortdrivnen från sitt eget hemland, för att finna en trygghet och en fast boplats i ett främmande land.

1 Kor. 8:5-6:    "Ty även om det finns så kallade gudar, i himlen eller på jorden  --- och det finns ju många gudar och många herrar ---- så har vi bara en Gud, fadern från vilken allting utgår och som är vårt mål, och bara en herre, Jesus Kristus genom vilken allt är till och genom vilken vi är till.

Visheten. 13:1-2:   "Ohjälpliga dårar var alla de människor som inte visste något om Gud, inte förmådde hämta kunskap ur det sköna de såg hos Honom som är, och inte lärde känna konstnären genom att ge akt på hans verk, utan trodde att elden eller den flyktiga luften eller stjärnornas krets eller det svallande havet eller himlens ljusbärare var gudar och världens styrelsemän".

Vi människor, när vi inte känner igen den ende Sanne Guden, som skapat himmel och jord och vad därpå är, då föds det fram en sökande längtan efter olika synliga ersättare för våra sinnen, för att fylla upp vårt guds-behov,  eftersom en guds-längtan efter det eviga har lagts ned i alla människor.  Pred. 3:10.

Visheten säger oss:  Vi börjar att sätta vår tilltro till elden, eftersom den kan ge oss värme och trygghet, eftersom den har en förmåga med att förbränna olika vedträd.

Den flyktiga luften, som ger oss syre till att andas in utav, för att överleva.

Stjärnornas krets, som upplyser vårt tillvaro med ljusstrålar, av energi, värme och trygghet, för att existera som  människor.

Det svallande havet med dess levande varelser som ger oss människor riklig föda för att överleva.

När det skapade ersätter skaparen, då blir det skapade, olika avgudar, som man förtröstar på.

Man börjar att tillbedja skapelsen istället för skaparen, som skapat hela skapelsen; denna tillbedjan blir då en falsk tillbedjan; istället för sann tillbedjan av Treenigheten;  Fadern, Sonen och den helige Ande. Joh. 4:24.

Psalm.   136:3-4:    "Tacka herrarnas Herre, evigt varar hans nåd".  

"Han ensam gör under, evigt varar hans nåd". 
Psalm.   77:15-16:   "Du är den Gud som gjorde under, du visade folken din kraft".

"Med stark arm befriade du ditt folk, Jakobs och Josefs ättlingar". 

2. Moseboken. 6:6-8:  "Säg, därför till israeliterna: Jag är Herren, och jag skall föra er bort från tvångsarbetet hos egyptierna och rädda er ur slaveriet hos dom. Jag skall lyfta min arm till väldiga straffdomar för att befria er. Jag skall göra till mitt folk och jag skall vara er Gud, och ni skall inse att jag är Herren, er Gud, som för er bort från tvångsarbetet hos egyptierna.  Jag skall leda er till det land som jag svor att ge åt er till arv och egendom. Jag är Herren".  

2.  Moseboken.  6:9:    "Allt detta framförde Mose till israeliterna, men tyngda av sitt hårda arbete orkade de inte lyssna".   """  När israeliterna utifrån sina sinnens vittnesbörd, vad de befann sig i, hade de svårt att sätta en full tilltro till Mose budskap, som han mottagit från Herrens mun.   Herren säger i sitt budskap till Mose att :

Jag skall lyfta min arm till väldiga straffdomar för att befria er.    Egyptien hemsökes av olika svåra plågor, för att Farao och hans folk skulle släppa israeliterna; Guds egendomsfolk: ifrån trälomslandet "Egyptien"; som blev synliga genom olika tecken i Herrens väldiga straffdomar, som utfördes av Herrens arm""". 

Psalm.  136:5-9:   "Han skapade himlen med vishet, evigt varar han nåd".  "Han bredde ut jorden på vattnen, evigt varar hans nåd".  "Han gjorde de stora ljusen, evigt varar hans nåd".  "Solen till att härska över dagen, evigt varar hans nåd".    "Måne och stjärnor till att härska över natten, evigt varar hans nåd". 

Gudarnas Gud och herrarnas Herre, har med Vishetens ande och den treeniga visdomen, skapat fram utifrån sitt allmakt ord under skapelsens sex-skapelse-dagar, himlen, jorden och hav vad däri på är och människan till sin egen avbild, ty han vilade på den sjunde dagen.    

1 Mos.  1:10:   ""Gud kallade det torra landet, och vattenmassan kallade han hav". 
1 Mos.  1:16-18  ""Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna.  Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott".
Psalm.  136:10-12:    ""Han slog Egypten, dräpte de förstfödda, evigt vare hans nåd.  Han förde Israel ut därifrån, evigt varar hans nåd.   Med stark hand, med lyftad arm, evigt varar  hans nåd"".

Att han förde sitt folk Israel utifrån Egyptiens träldomsland, eftersom Israeliterna är hans egendomsfolk är det en bild på Guds församling i nutid.  Vår Faders vilja av idag, alltså treenighetens vilja, är att vi ska bli fria från Egyptiens träldomsland, som är en god förbild av vårt synds-träldomsland, av idag.  
Kärlekens apostel säger oss:   " Jesus svarade:  Sannerligen, jag säger er; var och en syndar är slav under synden. Slaven stannar inte i huset för alltid, men sonen stannar för alltid.  Om nu Sonen befriar er blir ni verkligen fria ".   Joh. 8:32-34.

Psalm.  136:13-15:   "Sävhavet klöv han mitt itu, evigt varar hans nåd.   Och lät Israel gå rakt igenom, evigt varar hans nåd.    Han vräkte farao och hans här i havet, evigt varar hans nåd"".

Psalm.   77:17-21:  "Vattnet såg dig, o Gud, vattnen såg och skälvde, djupen bävade.  Från skyarna strömmade vatten, åskmolnen mullrade och dina pilar flög. Din åskas vagnskjul dånade, blixarna lyste upp världen, jorden darrade och skälvde.  Genom havet gick din väg, din stig gick genom stora vatten --- du lämnade inga spår.     Du ledde ditt folk som en hjord, dessa herdar var Mose och Aron".     

I denna intressanta Psalm av Körledaren Asaf kan vi följa; israeliterna genom det Röda havet ifrån träldomslandet, in i något nytt, som barmhärtighetens och nådens Fader ville visa dem.  

Det stora havet; vattnet och djupen, som Gud den allsmäktige själv hade skapat genom sitt egna uttalade allmakts-ord; kände en känsla utav bävan och fruktan för hans heliga närvaro. Vi kan se och förstå hur hela hans skapelseverk reagerar inför hans heliga närvaro.  Evigt, varar hans nåd; Genom havet gick din stig och väg, eftersom du är nådefull och barmhärtig mot ditt egendomsfolk, ty du lämnade inga spår efter dig, är en bild på din gudomliga fullkomlighet, mot ditt folk.     Du är vår sanne, trofaste fårens store Herde, som gick före herdarna Mose och Aron. 

Psalm.   136:16-22:  "Han ledde sitt folk i öknen, evigt varar hans nåd.  Han fällde stora kungar, evigt varar hans nåd.   Han dräpte väldiga kungar, evigt varar hans nåd.  Sichon, amoreernas kung, evigt varar hans nåd.         Och Og, kungen av Bashan, evigt varar hans nåd.    Han gav deras land åt Israel,  evigt varar hans nåd.

Som egendom åt Israel, sin tjänare, evigt varar  hans nåd".

"Han som slog stora folk och dräpte mäktiga kungar.  Dessa folkslag och mäktiga kungar,  levde i stor synd, under missgärningar och överträdelser mot Herrens budord och lagar, därför tillät han dem att besegras för att deras land skulle tillfalla Israel, hans folk, som egendom, ty Gud var nådefull, barmhärtig mot sitt folk; Israel.

Psalm. 136:23-26:  "Han tänkte på oss i vår förnedring, evigt varar hans nåd.  Och rykte oss ur våra fienders grepp, evigt varar hans nåd.   Han ger bröd åt allt levande, evigt varar hans nåd.   Tacka himlens Gud, evigt varar hans nåd". 

2 Mosebok. 2:23-25:   "Åren gick och kungen av Egypten dog, och israeliterna suckade under sin träldom.  De ropade i sin nöd, och deras klagan steg upp till Gud. När Gud hörde deras jämmer tänkte han på sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob och tog sig an israeliterna och gav sig till känna för dem". 

""""Åren gick och kungen av Egypten dog som kände till, Herrens tjänare Josef och hans bröder och deras Fader Jakob och Israels Gud:  Egypten fick en ny kung, en som inte visste om Herrens tjänare, Josef.

Eftersom den nye konungen inte gjorde det, blev de behandlade på ett annorlunda sätt än den föregående kungen som kände till, deras Gud, som var nådefull, barmhärtig och trofast, mot sitt folk, Israel. 

2 Mosebok.  3:7-8:  "Herren sade: "Jag har sett hur mitt folk plågas i Egypten.  Jag har hört deras klagerop över sina slavdrivare --- ja, jag vet vad de får lida.    Därför har jag stigit ner för att befria dem från egypterna och föra dem från Egypten till ett land som är rikt och vidsträckt och som flödar av mjölk och honung, det land där det nu bor kanaaneer, hettiter, amoreer, perisseer, hiveer och jevuseer".

Han i sin nåd ger allt av sig själv till sitt skapelse-verk det dagliga brödet, är att hela hans skapelse och allt vad därpå är;  bemöts utav hans nådefullhet, barmhärtighet och trofasthet, utifrån Hans eviga trofasta Faders hjärta.

Tacka Himlens Gud, ty han har skapat hela skapelsen, för att ha en evig gemenskap med sin egna skapelse, som ändå tillhör skaparen, genom sitt eget skapelse-ord har skapat, i tacksamhet får vi förvalta den, som en fin gåva, ut ur hans skapande-händer". 




Av Jan-Owe Ahlstrand - 1 juni 2013 08:41

DET LEVANDE GUDS ORDET; HANS LIV TILL OSS.            

Psalm.    119:1:  "Lycklig den vars liv är fläckfritt, den som följer Herrens lag".                      

Psalm.    1:2:  " Lycklig den som har sin lust i Herrens lag och läser den dag och natt".

Psalm.    112:1:    "Halleluja!!  Lycklig den som fruktar Herren och finner sin glädje i Hans bud".

Psalm.    128:1:    "Lycklig den som fruktar Herren och vandrar på hans vägar".

I Bergspredikningarna i Matteus och Lukas evangeliet talas det om, möjligheten att få leva ett djupare liv tillsammans med treenigheten ( Gudomen ).

Att vara en sann Kristi efterföljare, vandra i Hans fotspår, bli Kristus-lik, är vår Faders fullkomliga vilja för oss.  Leva ett jordiskt liv av fläck-frihet, kan endast ske genom Jesu försoningsblod, som utgjöts på Korsets trädstam, då Guds enfödde Son uttalade orden;  tag emot min ande, Det är fullbordat.

Kärlekens aposteln säger oss;  "Helga dem genom sanningen;  ditt ord är sanning".   Joh. 17:17.

Att vara Ordets görare inte allenast dess hörare, är att vara en trogen efterföljare , annars bedrager vi oss själva.

Jungfru Maria är en god förebild, när hon bevarade ordet i sitt hjärta, ty därifrån utgår det verkliga livet.

Läsa och begrunda Guds Ordet, är att ha sin lust i Herrens lag.  Läsa Ordet dag och natt gör att Ordet då bevaras och planteras in i djupet av våra hjärtan, börjar att få ett andligt växande rotsystem där inne i vårt hjärta, för att bära ut en god fruktbärande bestående frukt, inom oss och påverkar även vår omgivning, för att ge ut en kunskaps-vällukt, av liv, där död råder, till andra människor.   

Sanningens ord i våra hjärtan, utstrålar en inre glädje och tacksamhet.

Sanningens ord i våra hjärtan, är vår ledstjärna, för att vandra i och leva utav hans eviga ord, som ger oss en försmak av Evighetens värld, under vår jordiska vandring.   

Psalm.   119:2:   "Lycklig den som lyder hans lagbud och helhjärtat vänder sig till honom".

Joh. 14:21-23:   "Den som har mina bud och håller dem, han älskar mig, och den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och visa mig för honom".

22.       "Judas --- inte Judas Iskariot - frågade.  "Herre, hur kommer det sig att du skall visa dig  för oss men inte för världen?".

23.       "Jesus svarade: "Om någon älskar mig bevarar han mitt ord, och min Fader ska älska honom, och vi skall komma till honom och stanna hos honom".

1 Joh. 3:23:    "Och detta är hans bud; att vi skall tro på hans son Jesu Kristi namn och älska varandra så som han har befallt oss".

Lydnaden är en frukt utav ödmjukheten, eftersom ett högmodigt och stolt hjärta, lyssnar på olydnaden.

Ett överlåtet hjärta är ett ödmjukt hjärta, som har en förmåga med att lyssna på Herdens röst och följa honom i hans förutsedda fullkomliga fotspår.

Ett hel-överlåtet hjärta vänder sig till honom:  Aposteln Matteus säger oss i Jesu Bergspredikan, att man inte ska tjäna två herrar; Mammon eller Gud, vi väljer själva vårt egna val.  

Kärlekens Apostel den helige Johannes säger oss; där han talar om den djupa gemenskapen i Treenigheten;

Fadern, Sonen och den Helige Ande;  Där hans individuella löften till oss ges till var och en som ödmjukt underordnar sig hans ord i lydnad, visar ett tecken på sin hjärtliga kärlek från treenigheten.

Hans dyrbara löfte är att bli älskad av hans Fader och Sonen, som skall uppenbara sig för honom.

Att bevara hans ord i sitt hjärta är att bevara en dyrbar skatt i sitt hjärta, ty denna skatt är oförgänglig.

Psalm.  119:3:   "Som aldrig gör något orätt utan lever efter hans ord".

Psalm.  128:1:   " Lycklig den som fruktar Herren och vandrar på hans vägar.

Att ha ett lydaktigt och ödmjukt hjärta, föder fram i ditt inre en äkta Guds-fruktan med att lyda hans budord. Att leva ett sådant liv, gör att man blir bevarad från köttets gärningar, som tillhör den gamla människan.

Galaterbrevet. 5:19-21:   "Vad köttet ger är lätt att se;  "Otukt, orenhet, liderlighet, avguderi, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier, maktkamp, dryckenskap, utsvävningar och annat av samma slag.  Än en gång varnar jag er; de som gör sig skyldiga till sådant skall inte få del i Guds rike"".   """" Att leva av dessa gärningar, gör våra kroppsliga lemmar till orättfärdighetens vapen.

Hel- hjärtat frukta Herren är att leva i Andens frukt, som gör att du kan vandra på hans vägar"""".

Galaterbrevet.  5:22-23:    "Men andens frukt är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.     Mot sådant är inte lagen".

Ett liv, utav andens goda frukt, gör våra kroppsliga lemmar till rättfärdighetens vapen, denna frukt ger oss en god karaktär och livsföring.   

Psalm.  119:4-5:   "Du har gett dina befallningar, de skall följas noga.   Om jag bara kunde stå fast i min strävan att hålla dina stadgar".   """I lydnad underordna sig Herrens befallningar, som han har givit till, sin församling på jorden.    Han har givit den helige Ande; Hjälparen, för vi ska följa hans befallningar. 

Aposteln Matteus skriver:  Jesu inspirations-rika ord från Faders hjärta säger till oss""":   Matt:  11:29-30:

"Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. 

Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt"".    "Ett milt och ödmjukt hjärta kan i lydnad leva efter hans befallningar och bud.   För den milde och ödmjuke tjänaren i Herrens fruktsamma vingård är hans ok skonsamt och milt att bära;  Hans ok en bild på hans befallningar och budord.

Kärlekens Apostel Johannes säger oss i ; 1 Joh. 5:3:  ""Ty detta är kärleken till Gud; att vi älskar Gud och håller hans bud.  Hans bud är inte tunga"".  

Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.  Ty kärleken till Gud; ""Treenigheten"", skapar fram denna djupa verklighet.

Psalm.  119:6-8:  ""Då behöver jag inte blygas när jag betraktar alla dina bud.  Jag tackar dig av hjärtat när jag lär mig dina rättfärdiga lagar. Dina stadgar skall jag hålla. Överge mig aldrig""!!.  

Guds Ord, som det idisslande Guds ordet, är för vår invärtes-människas uppbyggelse och tillväxt till en andlig mognad, i Jesus Kristus, Vår Herre. Med en känsla av tacksamhet i vårt hjärta efter det idisslande Ordet, skapar och fostrar det fram en inre lärdom till att följa hans rättfärdiga lagar.

Bönen; "Överge mig aldrig".  Aposteln Petrus säger:  "Ty till vem skulle vi gå, ty du har det eviga livets ord".
Psalm.  119:9-12:  ""Hur kan en ung man bevara sitt liv rent, så att han håller sig till ditt ord?  Helhjärtat vänder jag mig till dig, låt mig aldrig villas bort från dina bud.  Vad du har sagt bevarar jag i mitt hjärta, så att jag aldrig syndar mot dig.  Herre, lovad vare du!! Lär mig dina stadgar"".

Hur kan en ung människa bevara sitt liv i renhet;  När vi lever i ett samhälle utav en massmedial påverkan av olika informations-källor, som kan påverka vår tankevärld och vårt hjärta med all den här informationen.

Vi som samhälls-medborgare får oftast göra ett eget val; mellan massmediala samhälls-påverkan eller som Psalmisten säger, att hålla sig till Guds ordet.

Ett hel-överlåtet hjärta vänder sig utan någon tvekan till hans ord, som är ande och liv.

Ett bevarande av hans ord i vår tankevärld och våra hjärtan beskyddar oss mot att göra det onda.

Ett hel-överlåtet hjärta, kan i tacksamhet, lova sin trofaste Skapare;  och be bönen "" Lär mig dina stadgar!!

Ord. 4:20-23:   "Min son, lyssna till vad jag säger, hör noga på mina ord.  Släpp dem aldrig ur sikte, bevara dem djupt i ditt hjärta.   Ty de ger liv åt den som finner dem och en läkedom åt hela hans kropp.   Mer än allt annat  --- vakta ditt hjärta, ty hjärtat styr ditt liv"".

Kung Salomon hade en sökande längtan i sitt hjärta efter vishet, eftersom han skulle väg-leda Guds egendomsfolk; Israeliterna; en bön som blev besvarad.

Psalm.  119:13-16:    "Jag förkunnar alla dina lagar som har utgått från dig.  Jag gläds åt att följa dina lagbud, så som man gläder sig åt rikedom.   Jag begrundar dina befallningar, jag skall ge akt på dina vägar.  

I dina stadgar har jag min lust, aldrig glömmer jag ditt ord"". 

Ett lydigt och hörsamt hjärta kan efterfölja hans lagbud och stadgar.  Ett olydigt och högmodigt hjärta kan inte efterfölja hans lagbud och stadgar.  

Det hebreiska ordet för befallning är "pikkudim"  och betyder ( bestämda ) förordningar.

Med ett vaksamt hjärta, vandra på Herrens fullkomliga vägar, där vi finner de andliga dygderna, som kan beskydda oss från att falla i synd, överträdelse och missgärning.

I dina stadgar finner mitt hjärtat sin djupa kärlek till min Faders hjärta, ty jag vill aldrig försumma ditt heliga och oförgängliga ord, vars liv är utav evighet.

Psalm.  119:17-18:   "Förunna din tjänare att få leva och villigt lyda ditt ord.  Öppna mina ögon, låt mig skåda det underbara i din lag".

En bön som varje troende kan bedja med ett sökande längtande hjärta inför vår Herres heliga fullkomliga ansikte.   Leva ett liv av lydnadens villighet till hans fullkomliga ord.

Herre, öppna mina andliga ögon, att jag får en förmåga och möjlighet, till att blicka in i dina rättfärdiga lagar.

Efesierbrevet uppmanar oss; Guds församling, denna bedjande bön, utifrån ett sökande och längtande hjärta, som Gud i sin nåd säger att han besvarar, utifrån vår uthållighet i bedjandet.

Efesierbrevet säger oss: "Jag ber att vår herre Jesu Kristi Gud, härlighetens fader, skall ge er en vishetens och uppenbarelsens ande som låter er få kunskap om honom".   Ef. 1:17.

Kärlekens apostel helige Johannes skriver i uppenbarelseboken i sitt sändbrev till församlingen i Laodicea:

"Jag råder dig..... att du köper ögonsalva till att smörja dina ögon med, för att du skall kunna se".   1917 års översättning.   Upp. 3:18.

Jag vill förmana dig till att köpa dig en andlig ögonsalva, för din andliga blindhet, då skall den förbytas till en andlig klarsynthet. Gör du det, av lydnad till min förmaning, ska du få min fullkomliga klarsynthet och bedömningsförmåga, att kunna urskilja mellan det onda och goda.

Utifrån dessa dyrbara löften skall vi tro och uthållighet, få vad utlovat är.

Psalm.  119:19:     "Jag är en främling i ditt land, dölj inte dina bud för mig".

Dina bud: De tio Guds Budord, till oss.  

De tio buden är sammanfattning av Guds lag, som gavs Israels barn vid Sinai.   Buden inristades på två sten-tavlor; enligt traditionen skulle de tre första buden, som handlar om vårt förhållande till Gud, ha skrivits på den ena tavlan, och de övriga sju, som handlar om förhållandet människor emellan, på den andra.

2 Mos. 20:1-17:

1-2:     "Detta är vad Gud sade: ""Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ur ur slavlägret"".

DET FÖRSTA BUDORDET TILL OSS::   

3-5a:     "Du skall inte ha andra  gudar vid sidan av mig.  Du skall inte göra någon bildstod eller avbild av någonting i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem""".

Aposteln Matteus berättar för oss Guden Mammon i Jesu bergs-predikan;   att inte betjäna eller ge sitt hjärtats tillbedjan till honom och varnar sitt folk Israeliterna ( en bild på Guds församling ), att inte ha någon gud vid vår sida, utan istället, vår Gud allsmäktig och allvetande som vår följeslagare.

Matteus: 6:24:   GUD OCH MAMMON;;  Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre, Ni kan inte tjäna både Gud och Mammon"".

Den massmediala informationen, vars informations-källor påverkar med sitt fulla utflöde, både enskilda människor, hela mänsklighetens tankevärld och hjärtan.   Utifrån det massmediala finns det en uppenbar fara att locka fram olika falska förklädda-avgudar, som i sitt inre är fyllda av idel tomhet och förgängelse.

Ett människo-liv innehåller alltid tid, vi behöver tid för att underhålla dess falska förklädda-avgudar, deras tomhet och förgänglighet ger aldrig någoting tillbaks till vår tankevärld, tal och hjärtan, stackars människoliv som blir bestulna på både sin tid och sitt dyrbara liv, som är en fin gåva, till alla.

5b-6:    ""Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skull drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig, men visar godhet mot tusenden när man älskar mig och håller mina bud""".

Guds Profet Hesekiel ger oss en klar beskrivning på olika generationers synd, överträdelser och missgärningar som begåtts inför Guds heliga allsmäktiga ansikte; hur och på vilket sätt han bestraffar dessa generationer::

Hes. 18:19-20:   "" Varför skall inte sonen bära straffet för sin fars synd?" frågar ni.  Därför att han har handlat rätt och rättfärdigt, han har hållit alla mina bud och levt efter dem.  Han skall leva.

Det är den som syndar som skall dö. Sonen skall inte bära straffet för faderns synd och fadern skall inte bära straffet för sonens synd.  Den rättfärdige skall skörda frukten av sin egen rättfärdighet, den gudlöse frukten av sinegen gudlöshet""".  

DET ANDRA BUDORDET TILL OSS:

2. Mos. 20:7:    """Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn""".

3. Mos. 19:12:  """Svär inte falskt vid mitt namn, då vanhelgar du din Guds namn, Jag är Herren""".

Aposteln Matteus berättar för oss i Jesu Bergspredikan, att inte svärja på ett falskt sätt.

Matt. 5:33:  ""Ni har också hört att det blev sagt till fäderna: DU SKALL INTE SVÄRJA FALSK och: DU SKALL HÅLLA VAD DU HAR SVURIT INFÖR HERREN"".

Det hebreiska ordet för missbruka är "nasa lassaw" betyder ""bära till falskhet el. tomhet; "nasa" == lyfta, höj, bära.    Att missbruka hans namn leder oss; Guds församling jorden in i falskheten och idel tomhet.

Vi uppmanas till att inte svärja i falskhet vid hans heliga allsmäktiga namn.  Vanhelgas hans heliga namn, då respekterar jag inte hans helighet; ty han är en helig allsmäktig Gud och hans heliga namn.

Trovärdigheten inför Guds ansikte är värdefull, att hålla det man sagt och lovat, inför Herren.

DET TREDJE BUDORDET TILL OSS:

2. Mos. 20:8-11:  """Tänk på att hålla sabbatsdagen helig"".

9.     """"Sex dagar skall du arbeta och sköta alla din sysslor"".

10.   """"Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete,, varken du eller din son eller  din dotter, din slav eller din slavinna, din boskap eller invandraren i dina städer""":

11.   """Ty på sex dagar gjorde Herren  himlen och jorden och havet och allt vad de rymmer, men på den sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbats-dagen och gjort den till helig dag""":  

2. Mos. 31:13:  """Tala till israeliterna och säg: "Mina sabbater måste ni hålla, ty sabbaten är ett tecken som FÖRENAR MIG OCH ER,  genom alla släktled, för att ni skall veta att det är jag, Herren, som helgar er"":

2. Mos. 34:21:  """Sex dagar skall du arbeta, men på den sjunde dagen skall du upphöra med arbetet; även om det är plöjnings-tid eller skörde-tid skall du upphöra med arbetet"".

Hes. 20:12:  """Dessutom gav jag dem mina sabbater till ett TECKEN SOM FÖRENAR MIG OCH DEM, för att de skall inse att det är jag Herren, som helgar dem""".

Tänk på; är en uppmaning till oss;  Guds församling på jorden; lev i vaksamhet; gör sabbats-dagen till en helig vila, ifrån er händers verk, ni utför under ert jordiska liv.

Hebreerbrevets författare säger oss: Gud vilade på den sjunde dagen efter sina sex-skapelse-dagar, från hela sitt Skapelse-verk, som också är en god förebild för vårt jordeliv, i vårt jordiska-arbete med dess vila, på sjunde dagen.   

Hebr. 4:4:  ""Ty på något ställe heter det om den sjunde dagen: OCH GUD VILADE PÅ SJUNDE DAGEN FRÅN ALLT SITT VERK""".

Hebr. 4:9-10:  """"Så har Guds folk alltjämt en sabbat att vänta.   Ty att gå in i Guds vila är att vila från sitt verk, så som Gud vilade från sitt """.   

Att ni lydnad håller ni mina budord, gör era hjärtan ödmjuka inför mitt heliga Faders ansikte.

Er lydnad mot mig, görs att vi blir förenade med varandra i min helighet.

Den andliga enheten förstärks, när vi förenas med Treenigheten; av en vandring i lydnad efter hans fullkomliga budord till oss, för att växa till andlig fördjupad gemenskap med den andliga treenigheten. 

DET FJÄRDE BUDORDET TILL OSS:

2 Mos. 20:12:  """"Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva längre i det land som Herren, din Gud, ger dig"".

Vår allvetande Fader skriver ned dessa ord på den första stentavlans sida: Visa aktning för din far och mor, som givit dig bröd gratis under din uppväxt-tid,  utifrån sin Faders-kärlek och moders-kärlek till sitt barn.

Denna lydnad ger dig, du människo-barn, löfte om ett långt innehålls-rikt liv.

I det land som Herren din Gud vill ge dig;  Han ger dig det om du i lydnad vill följa och lyda hans fullkomliga budord, till dig att leva och efterfölja av ett hel-överlåtet ödmjukt hjärta, som han finner ett väl-behag i.

Jesus Syraks bok. 3:1:  """ Lyssna till er fars förmaningar, mina barn, och gör som han säger, så går det er väl"".  

I lydnad lyssna på sin fars förmaningar, formar och fostrar fram de andliga dygderna i våra liv, som har med sig ett dyrbart löfte, då ska det gå bra för dig, i livet.

Efesierbrevets författare förmanar oss hur vi ska uppföra oss inom familjen;  Föräldrar mot barnen och barnen mot föräldrarna; efter Herrens fullkomliga vilja.
Ef. 6:1-4:   "Ni barn, lyd era föräldrar för Herrens skull, det är er skyldighet.

Visa aktning för din far och din mor; det är det första bud som följs av ett löfte: så att det går dig väl och du får leva länge på jorden.

Och ni fäder, reta inte upp era barn, utan fostra och vägled dem efter Herrens vilja".

Barnen är förmanade till att lyda sin föräldrar för Herrens skull, ty det är hans vilja.

Psalm. 51:7:  "I skuld är jag född, i synd blev jag till i min moders liv".

"hon alltifrån ungdomen har ett ont uppsåt".  1 Mos. 8:21a.

Från våra fäder och föräldrar kommer den syndfulla arvssynden, där de genetiska anlagen finns nedlagda i varje människa, för att forma fram hennes personlighet som människa under hela hennes liv. 

Föräldrarna har en skyldighet att förmana och tillrättavisa sin barn, ty det är Herrens vilja.

Att inte reta dem, utan att bemöta dem med tålamod, saktmod, mildhet och vägleda dem även när det gäller i unga år, att vandra på Herrens vägar.  

DET FEMTE BUDET TILL OSS:
2 Mos. 20:13:  "Du skall inte dräpa".
Aposteln Matteus säger oss i Jesu bergspredikan:

Matt. 5:21:   "Ni har hört att det blev sagt till fäderna; DU SKALL INTE DRÄPA; den som dräper undgår inte sin dom".

Det första broder-mordet mellan bröderna; Abel och Kain:

1 Mos. 4:2a-10:   "Abel var herde och Kain brukade jorden.  En gång frambar Kain en offergåva till Herren av markens gröda.

Abel frambar också en gåva och offrade de fetaste delarna av de förstfödda djuren i sin hjord. 

Herren såg med välvilja på Abel och hans gåva, men inte på Kain och hans gåva.

Då blev Kain vred, och han sänkte blicken.  Herren sade till Kain: "Varför är du vred, och varför sänker du blicken??  Om du hade handlat rätt vågar du lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtra, men du skall råda över den.  

Kain sade till sin bror Abel: "Kom med ut på fälten." Där överföll han sin bror Abel och dödade honom.

Herren sade till Kain; "Var är din bror Abel? Han svarade; "Det vet jag inte.  Skall jag ta hand om min bror??"  Herren sade; "Vad har du gjort?? Din brors blod ropar till mig från marken".

Abel var till fårherde;   Kain var till yrke jordbrukare.

Abel  frambar en gåva som offer utav det fetaste delarna av de förstfödda djuren i sin fårhjord.

Kain frambar offergåva till Herren av markens gröda.

Herren såg med välvilja ( behag ) på Abel och hans gåva men inte på Kain och hans gåva.

Abel som person var en rättfärdig man, ty han kände sin Herre och umgicks med honom, ty han visste i sitt rättfärdiga och ödmjuka hjärta, vad som behagade sin Faders hjärta.

Kain frambar en felaktig gåva av markens gröda, utifrån sina egna gärningars-frukt, ty det behagade inte honom, ty hans offer, var att behaga sig själv.   Ett högmodigt och orättfärdigt hjärta, kan inte vara Faderns hjärta till behag.

Kain blev vred och sänkte sin blick: Herren sade till Kain; "Varför är du vred, och varför sänker du din blick?

Gal. 5:19:  "Vad köttet ger är lätt att se ........ vrede.

Gal. 5:21b:  "Än en gång varnar jag er: de som gör sig skyldiga till sådant skall inte få del i Guds rike".

Varför sänker du din blick; Kain;  Hans vred förändrade hans blick, eftersom synden i hans liv öppnade upp för denna mörka nedsänkta blick, ty han kunde inte se uppåt med en frimodig klar blick.

När du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid din dörr; Kain.

Vill du öppna syndens-dörr eller inte, din egen vilja utför ditt egna val.

Synden skall till dig åtra, men du skall råda över den.      

Det hebreiska ordet för åtrå är "tesuka"  vilket betyder drift, dragning, lust, åtrå av ett verb ( suk) med grundbetoning på ; driva, draga till sig.

Herren säger till Kain;  "Du skall råda över synden".  Lyssna på Herrens till-tal gör alltid den som vandrar i lydnad av ett ödmjukt och milt hjärta.

Men vad gjorde Kain;   "Kain sade till sin bror Abel: "Kom med ut på fälten".   Där överföll han sin bror Abel och dödade honom.

Kains olydnad mot Herren förmaning, gjorde att han dödade sin broder, Abel.

Han satte sin tilltro på lögnen, sitt högmodiga och stolta hjärta, när syndens-inflytande fanns i hans tanke-värld och hjärta, som gav frukten av detta broder-mord. 

Herren sade till Kain: "Var är din bror, Abel?  Kain svarade: "Det vet jag inte:

Lögnen har blivit Kains herre, istället för Sanningen: Som säger: Det vet jag inte; till hans tanke-värld och hjärta, "Ty det hjärtat av fyllt utav det talar munnen"

Kain säger om sin bror Abel; "Skall jag ta hand om min bror? 

Synden i hans liv säger: ska jag ta hand om min bror!!

Synden är obarmhärtig, känslo-kall, egoistisk, självgod och tänker alltid bara på sig själv.

Herren säger till Kain; Vad har du gjort, mot mig och din bror Abel!!

Din broders blod ropar till mig från marken, Kain!!

DET SJÄTTE  OCH NIONDE BUDET TILL OSS:   

2 Mos. 20:14,17b:  "Du skall inte begå äktenskapsbrott.  Du skall inte ha begär till nästas hustru".

Dessa bud-ord om äktenskapsbrott och begäret till din nästas hustru; budorden beskyddar äktenskapet och kyskheten, eftersom det handlar om ett heligt och hel-överlåtet levnadssätt, som ärar Guds namn.

Den helige Aposteln Matteus säger oss i Jesu Bergspredikan:

Matt. 5:27-28:  "Ni har hört att det blev sagt;  Du skall inte begå äktenskapsbrott.

Men jag säger er; den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap".  

Med seende ögon iaktta en gifts kvinnas kvinnlighet, som föder fram inre längtan av begär efter hennes kvinnliga utstrålning, gör att du i ditt hjärta begått äktenskapsbrott med henne och hennes man.

Hebr.  13:4:  "Äktenskapet skall alltid hållas i ära och den äkta sängen bevaras obefläckad".

Äktenskapet mellan man och kvinna är ett heligt sakrament inför Gud.

När ett äktenskap blir förstört genom ett äktenskapsbrott, bryter man mot detta heliga sakrament som instiftat av Gud själv, då han skapade människan till man och kvinna, ty detta är en utav själva skapelsens-ordning, som Gud själv personligen lagt ned i själva skapelsen.    Gud är ordningens Gud och inte oordningens Gud.

Begå ett äktenskaps-brott innebär att man skapar en oordning och förvirring , i själva skapelsen.

Äktenskapet skall alltid hållas i ära; 

Det grekiska ordet för ära är "timos" vilket betyder värdefull, dyrbar, ärad och aktad.

Äktenskapet är som en värdefull och dyrbar diamant; i början av äktenskapets-tid är denna diamant oslipad, allteftersom tiden går, formas den av tiden, med och motgångar till att bli en vacker diamant, med en utstrålning utav dess inre värde.

DET SJUNDE OCH TIONDE BUDORDET TILL OSS:

2 Mos. 20:15:   "Du skall inte stjäla".

2 Mos. 20:17a.  "Du skall inte ha begär till nästas hus".

Att stjäla; ta något som inte tillhör mig; utan att betala för det.

Efesierbrevet. 4:28:  "Den som stjäl skall sluta att stjäla och i stället arbeta och sträva med egna händer, så att han kan dela med sig av sitt goda åt dem som behöver".

Efesierbrevets författare förmanar den som stjäler att slut upp med att stjäla det som tillhör honom.

""Du, ska börja vara ärlig mot dig själv och din med-människa, i det att du upphör med att stjäla, från andra.

Börja att arbeta, ty den late han stjäler, när du arbetar får du ingen tid för att stjäla.

Arbete är ett bra botemedel mot sysslösheten, latheten och bekvämligheten.

När du arbetar i ditt anletes svett är det alltid väl-förtjänta penningar du tjänar till ditt livsuppehälle.

Som belöning för ditt utförda arbete tjänar du penningar och med ett glatt och öppet hjärta kan du då dela med till de behövande, utav ditt överflöd och ett givmilt hjärta.

Du skall inte ha begär till din nästas hus;  Har jag det, kan jag inte älska älska min nästa, som mig själv, ty detta bud-ord är ändå det förnämsta utav alla budord.

Romarbrevet. 13:9:  "Buden; Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte dräpa, Du skall inte stjäla, Du skall inte ha begär och alla andra bud sammanfattas ju i ordet: Du skall älska din nästa som dig själv".

GUDS ÅTTONDE BUD  TILL OSS:

2 Mos. 20:16:  "Du skall inte vittna falskt mot din nästa".

Ordspråksboken. 19:5.  "Ett falskt vittne får sitt straff, en menedare går inte fri".

Ett falskt vittnesbörd är inget trovärdigt vittnesbörd.

Det hebreiska ordet för falsk är "säkär" ty det betyder lögn, bedrägeri och falskhet, har sin grund-betydelse ifrån det Hebreiska ordet "sakar" vilket betyder ljuga och bedraga.

Detta bud-ord säger oss att inte bemöta vår nästa med lögner, bedrägerier och falskhet.

Utifrån lögnens ande, så ljuger vi alltid mot vår nästa.

Lögnens ande är inte villig att lyssna sanningen, ty sanningen gör oss fria ifrån lögnen.

Den ödmjuke lyssnar inte på lögnens ande.

Den högmodige lyssnar alltid på lögnens ande, för att ära sig själv.

De tio budorden är en sammanfattning av Guds lag, somm gavs Israels barn vid Sinai.

Buden inristades på två stentavlor; enligt traditionen skulle de tre första buden, som handlar om vårt

förhållande till Gud, ha skrivits på den ena tavlan, och de övriga sju, som handlar om förhållandet människor emellan, på den andra.


 



  



 

  


  

Av Jan-Owe Ahlstrand - 1 juni 2013 07:33

Vetlanda den 2013.06.10

Med tacksamhet ser jag framåt att växa in i den Karmelitiska Sekularorden och den Karmeliterska-andan. Guds Ordet, den inre bönen och en god andlig läsning, ger en god andlig tillväxt och utveckling i Jesus Kristus, vår Herre.

Bibelläsningen är att bemöta den Gudomliga treenigheten.    Att få erfara hans fullkomlighet och härlighet under vår jordiska vandring, som hans pilgrimsfolk, med att ha ett himmelskt medborgareskap.

Johannes av Korset säger till oss;  Att komma in i Guds fullkomlighet och i förening med Gud.                            Teresa av Akvila säger oss;     Att komma fram till en andlig mognad genom de olika boningarna, som leder oss in i  Guds fullkomlighet.                                    

   
Att lyssna på Ödmjukhetens Moder, formar våra kalla och hårda hjärtan in i hennes äkta och sanna Ödmjukhet.     Med  sitt hjärta viskar hon in i vårt hjärta: " Jag vill fylla ditt hjärt
a, utav min vänlighet, uthållighet och ödmjukhet.  När man tänker på dessa varma och dyrbara ord, blir det som mjuka, varma tårar som faller ned på våra varma kinder, vars utstrålning ger läkedom och helande hälsa och öppnar upp ett kallt och kyligt människo-hjärta.   Vi förlitar oss på din försyn, styr därför våra tankar i vår tankevärld, känslor och handlingar, är att hela tiden lyssna på Ödmjukheten och inte att "Jaget" må styra och vara i centrum, av våra liv.    Den helige Augustinus i sina samtal vänder sig till Gud och säger, "Herre, jag har inte funnit dig, utanför mig själv, ty jag sökte fel när jag sökte utanför mig själv, eftersom du finns inom mig".                                        Hans ödmjukhet och kärlek finns alltid, inom oss:  inne i vår invärtes människa.   När vi i vår invärtes människa accepterar hans allvetande, allestädes-närvaro, allsmäktighet, då börjar vårt andliga förstånd att utvecklas i vår andliga människa, som bor invärtes i er, du människo-barn.                                             

"""Gud själv är ödmjuk, eftersom han är kärlek.  Av kärlek har Gud ödmjukat sig:   Ödmjukheten öppnar oss för Gud och låter oss också ikläda oss Kristus, Gud som ödmjukade sig"".      Johannes av Chrysostomos.      Kärlekens apostel den helige Johannes, säger i sitt evangelium, om Guds utgivande kärlek, genom hans Enfödde Son:  Joh.3:16-17.     "Så älskade Gud världen att han gav sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.   Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom".  Hans utgivande kärlek till oss är en god förebild på hur vi ska leva ut vår med-kärlek till våra med-människor, i vårt vardagliga liv.  Olika hinder för att inte växa i kärleken kan vara:   Vårt egna ego, självupptagenhet, självgodhet och att man älskar sig mer än sina med-människor.      "Att öva sig i Kristi ödmjukhet:  Är att varje dag ikläda sig ödmjukhetens tjänaredräkt".     1 Petr. 5:5.                                      P.S.   Det kändes bra att få träffa mina Karmeliska bröder och systrar I Omberg under den Karmelitiska reträtten, och att bli iklädd.                                           



                                                  



                            Janowe av den  helige Johannes kärlekens apostel.

  




 

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards