Alla inlägg under maj 2018
OLIVTRÄDET OCH DESS GRENAR.
Romarbrevet. 11:17-24.
¤Romarbrevet. 12:17.
17. #Om några av olivträdets grenar har brutits bort och du, som är en gren av en vildoliv,
har ympats in i stället och får del av saven från
det äkta trädets rot#.
Det äkta trädets rot jämförs med folket Israel.
Grenen av en vildoliv ympats in i stället:
hedningarna som istället ympats få del av
livssaven från det äkta trädets livs-rot.
¤Romarbrevet. 11:18.
18. #Så förhäv dig inte över de andra grenarna.
Om du gör det skall du veta:
det är inte du som bär roten som bär dig#.
Låt inte övermodet styra ditt hjärta över de andra
grenarna som finns på det äkta trädet.
Faller du för ditt egna övermod:
Du veta: du inympade gren: du själv bär inte
dig utan den äkta roten bär ditt liv.
¤Romarbrevet. 12:19.
19. #Nu säger du kanske att grenarna bröts bort
för att du skulle ympas in#.
Du kanske säger i ditt övermod: grenarna ( israeliterna ) bröts bort i sin olydnad: för att
du istället skulle inympas i deras ställe.
¤Romarbrevet. 11:20.
20. #Ja visst, de bröts bort därför att de inte trodde, men du är kvar därför att du tror.
Var inte övermodig utan ta dig i akt#.
Ja, visst, deras o-troende hjärtan gjorde att de bröts
bort från det äkta trädets rot.
Du finns kvar i trädet eftersom du tror.
Låt inte övermodet vara herre i ditt liv.
¤Romarbrevet. 11:21.
21. #Ty om skonade de ursprungliga grenarna
skall han inte heller skona dig#.
Hans barmhärtighet skonade dem.
De ursprungliga grenarna i det äkta trädet.
De ursprungliga grenarna: Israels folk.
Skulle han inte skona dig som kallas hedning.
¤Romarbrevet. 11:22.
22. #Du ser att Gud är både god och sträng mot
dem som har fallit, god mot dig om du håller fast
vid hans godhet, annars blir också du bortskuren#.
Gud visar sin godhet och stränghet mot de som
fallit i sin o-hörsamhet.
Visar sin godhet mot dig som ståndaktigt håller
fast vid hans godhet.
¤Romarbrevet. 11:23.
23. #De andra blir däremot inympade, såvida de inte framhärdar i sin otro.
Det står i Guds makt att inympa in dem igen#.
Låter de sig inte fortsätta leva sina otroshjärtan
står det i Guds makt inympa återigen
i det äkta oliv-trädet.
¤Romarbevet. 11:24.
24. #Ty om du skars ut ur den vildoliv som du
av naturen hörde till och mot naturens ordning
ympades in på ett odlat olivträd, hur mycket
kan då inte de äkta genarna ympas in på sitt
eget träd#.
TANKAR AV UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.
DEL. 110.
#Ödmjukheten och undergivenheten nationens
framtid av lycka och framgång#.
#Högmodet och överlägsenheten nationens
framtid av olycka och bekymmer#.
11000. Framtiden ser framåt.
11001a. I mörkret finns inget ljus.
11001b. I ljuset finns inget mörker.
11001c. Vad har mörkret med ljuset att göra.
11002. Vad har ljuset med mörkret att göra.
11003a. Vad människan tänker det gör hon.
11003b. Vad människan tänker det säger hon.
11003c. Människan väljer själv om vill
säga det hon tänker eller inte.
11004. Människor är till varandras nytta
och hjälp i vad hon gör.
11005a. Kärlekens martyrium bättre än livet
i hatets och föraktets smärtsamma sårs lidande.
11005b. Saktmodets martyrium bättre än livet
i ilskenhetens & häftighetens
smärtsamma sårs lidande.
11005c. Vänlighetens godhetens martyrium
bättre än livet i elakhetens smärtsamma sårs
lidande.
11006. Tålamod Och ödmjukhet
11007. Ödmjukhet & livets lärdom
11008a. Inte tillåta o-gräset ilskenhet få växa
i saktmodets åkerjord.
11008b. Saktmodets åkerjord hjärtats goda
jordmån av trettiofaldig sextifaldig hundrafaldig
skörd av saktmodets frukter.
11008c. Tänk få leva livet i dessa rikliga skördar.
11009a. Vad i livet jämföras med silvrets
Och guldets värde än vänskapen med
ödmjukheten.
11009b. Vad i livet jämförs med silvrets och guldets värde än vänskapen med litenheten.
11009c. Vad i livet jämförs med silvrets och guldets värde änvänskapen med troheten.
11010a. Ödmjukheten kartan och kompassen
för den ödmjuke.
11010b. Ärligheten kartan Och kompassen
för den ärlige.
11010c. Snällheten kartan & kompassen
för den snälle.
11011. Ödmjukheten källan till all ödmjukhet.
11012. Ödmjukheten vad finner jag den:
i den ödmjukes liv.
11013. Ödmjukheten vad gör den:
ödmjukar den ödmjukes hjärta och sinne.
11014. Min själs djupa ödmjuka oro finner
sin vila och harmoni i ödmjukhetens närhet.
11015. Min själ sökte ödmjukheten: vad fanns
den: där jag sökte henne.
11016a. I litenheten fanns inte stolthetens
tomhet och fåfänga.
11016b. I ödmjukheten fanns inte högmodets
tomhet & fåfänga.
11016c. I vänligheten fanns inte elakhetens
tomhet Och fåfänga.
11017. Makt-lystna människor gör sig till
själv-valda visa personer: visheten visar
dem vara dårar.
11018. Ödmjukheten led mig hjälp mig trösta
vara lik din ödmjukhet.
11019. Ödmjukheten led mig trösta hjälp mig
vara lik din ödmjukhet i hjärtat och tankar.
11020a. Barmhärtige lever i barmhärtighetens
skatter tillgänglig för den som lever i
barmhärtighetens närhet.
11020b. Saktmodige lever i saktmodighetens
skatter tillgänglig för den som lever i
saktmodets närhet.
11020c. Milde lever i mildhetens skatter tillgänglig
för den som lever i mildhetens närhet.
11021. Ödmjukheten har fått en plats i
ödmjukes hjärta.
11022. Ödmjukes ögon ser in i ödmjukhetens hjärta
Se in i hennes hjärta vara lik hennes hjärta.
Tänk få vara i hennes hjärta beskyddad mot
högmodets faror och olyckor.
11023. Ömsintes ögon ser in i ömsinthetens hjärta
Se in i hennes hjärta vara lik hennes hjärta.
Tänk få vara i hennes hjärta beskyddad mot
egoismens faror och olyckor.
11024a. Räddningen från lögnen finns i sanningen.
11024b. Räddningen från elakheten finns
i snällheten.
11024c. Räddningen från o-troheten finns
i troheten.
11025. Makt-lystenheten Stomännens
tänke-beteende visar ingen medömkan
värdesätter inte människo-värdett.
11025b. Stomännens tänke-beteende lever i avsaknad av psykoligins tänkande.
11025c. Stormännens tänke-beteende
lever i en fantasifull värde
11026a. Den vise lyssnar på visheten
blir visare i sin vishet.
11026b. Vise blir visare eftersom han går
vishetens fotspår.
11026c. Vise blir visare han visheten somm sin
läromästare.
11027. Visheten säger till den vise lär av mig
jag är visheten A och O.
11028a. Högmodet vän till egoismen.
11028b. Egoismen finns i högmodet.
11028c. Högmodet Egoismen Övermodet
stoltheten bundsförvanter känner varandra.
11029. Egoismen Högmodet övermodet
stoltheten skadar människan.
11030a. Kärleken älska henne.
11030b. Kärleken lära känna henne.
11030c. Se kärleken som sin livs-kamrat.
11031. Söka kärleken med brinnande hjärt.
11032. Egoismen visad kärlek till sig själv.
11033. Häftigt ord-val vad ger det till Livet.
11034. Ilsket ord-val vad ger det till Livet.
11035a. O-ärlige lever i avsaknad av livet
i ärligheten.
11035b. O-ärligheten saknar erfarenheten
i ärlighetens lärdom.
11036. Finns ingen ödmjukhet i ordstrider.
11037a. Ord-stridens tunga ärar stoltheten.
11037b. Ord-stridens tunga vad ger det till Livet.
11037c. Ord-stridens tunga tänker på sig själv.
11038. Ord-stridens tunga egoismens tunga.
11039. Egoismens tunga vad ger det till Livet.
11039b. Egoismens tunga fattig på ödmjukhet.
11039c. Egoismens tunga rik på stolthet.
11039c. Egoismens tunga lever i sjäv-försvar.
11040a. Ödmjuke och ödmjukheten älskar varandra.
11040b. Ödmjuke och ödmjukheten umgås
har gemenskap med varandra.
11040c. Ödmjuke & ödmjukheten lära känna varandra.
11041. Ödmujke hämtar sin styrka och livs-näring
i ödmjukheten.
11042. Livet i dygderna vara ikläd innerlig med-känsla vänlighet ödmjukhet mildhet
och tålamod.
11043. Leva i förlåtelse mot varandra.
11044. Kärlekens fullhet fullkomlighetens
gemenskap.
11045. Ödmjuke lever i ödmjukheten
rör sig i ödmjukhetens närhet har sin ursprungliga
ödmjukhet i ödmjukheten.
11046a. Ilskne lever sitt egensinniga liv.
11046b. Häftige lever sitt egensinniga liv.
11046c. Egoisten lever sitt egensinniga liv.
11047. Kärleken ljuset i hatets mörker.
11048. Kärleken ljuset i föraktets mörker.
11049. Barmhärtigheten ljuset i o-barmhärtighetens
mörker.
11050a. Tänk få vara iklädd litenhetens
tjänar-mantel.
11050b. Tänk få var iklädd mildhetens
tjänar-mantel.
11050c. Tänk få vara iklädd barmhärtighetens
tjänar-mantel.
11051a. Höra lydnaden säga lär känna hennes djupa lydiga hjärta.
10051b. Höra troheten säga lär känna hennes
djupa trogna hjärta.
11051c. Höra barmhärtigheten säga lär känna
hennes djupa barmhärtiga hjärta.
11052. Förtalets giftiga tunga förgiftar tungan
och de som blir förtalets offer.
11053. Skvalleriets giftiga tunga förgiftar tungan
och de som bilt skavalleriets offer.
11054. Ordstridens giftiga tunga förgiftar tungan
och de som blivit ordstridens offer.
11055a. Ödmjukheten äger större värde än
silvrets och guldets rening i smältugnen.
11055b. Litenheten äger större värde än silvrets
och guldets rening i smältugnen.
11055c. Barmhärtigheten äger större värde än
silvrets och guldets rening i smältugnen.
11056. Ödmjuke fäster sina ögon ödmjukheten.
11057. Ödmjuke känner tryggheten i ödmjukhetens
sötma sötman för ödmjukes själs-liv.
11058. Stortaliga Ord vad ger det till Livet.
11059a. Stoltes tankesätt som älskar ondskan.
11059b. O-barmhärtiges tankesätt älskar ondskan.
11059c. Förtalarens tankesätt älskar ondskan.
11060. Skvalleriarens tankesätt älskar ondskan.
11061a. Ödmjuke äger ödmjukheten inför
sina ögon.
11061b. Snälle äger snällheten inför sina ögon.
11061c. Vänlige äger vänligheten inför
sina ögon.
11062. Stolte vanära människans värdighet.
11063. Late vad ger han till Livet.
11064. Bekväme vad ger han till Livet.
11065a. Late fattig på allt.
11065b. Late älskar sömnen mer än Livets värdighet.
11065c. Late och bekväme varandras vänner.
11066. Insiktsfulla Ord värdesätter livet.
11067. Insiktsfulla Ord uppmuntrar Livet.
11068. Insiktsfulla Ord tröste-rika Ord.
11069a. Argsinte hatar den som hans nästa älskar.
11069b. Häftige föraktar den som hans
nästa älskar.
11069c. Ilskne hatar den som hans nästa älskar.
11070a. Regnets fuktighet skadar inte jordens yta.
11070b. Regnets fuktighet nyttig för jordens
inre liv.
11070c. Regnets fuktighet närings-rik
för jordens yta.
11071. Jordens behov av fuktighetens näringsrika
flöde fyller jordens torrhet.
11072. Där talets överflöd av Ord finns
många tomma fåfängliga Ord talas av pratsam
tunga.
11073. Talet kan väljas av onda eller goda Ord.
11074. Talade Ord vad kan de ge till människan.
11075a. Visa ord nyttig för språket.
11075b. Insiktsfullts Ord tillgängliga för Språket.
11075c. Kloka Ord värdefulla Ord i allas tungor.
11076. Kloka Ord nyttiga för Livet.
11077a. Visa Ord tillgängliga för Alla.
11077b. Insiktsfulla Ord tillgängliga för Alla.
11077b. Kloka Ord tillgänglig för Alla.
11078. Fri-villiga valet saknas visheten
väljs dårskapen.
11079. Fri-villiga valet saknas snällheten
väljs elakheten.
11080. Fri-villiga valet saknas ärligheten
väljs o-ärligheten.
11081. Politisk enhet bra för nationen.
11082. Politisk o-enighet skadlig för nationen.
11083a. Enheten nyttig för Alla.
11083b. Enheten tillgänglig för Alla.
11083c. Enheten hjälp & tröst för Alla.
11084a. Enheten uppmuntrar Alla.
11084b. Enheten och splittringen varandras
o-vänner.
11084c. Splittringen skadlig för nationen.
11085. Splittringen och enheten kan de vara
varandra till hjälp och tröst.
11086a. Ödmjuke äger ödmjukt hjärta nyttig
för Alla.
11086b. Milde äger milt hjärta tillgänglig för Alla.
11086c. Ärlige äger ärligt hjärta värdefullt
för Alla.
11087. Ärligheten tillgänglig för Alla.
Saknar sitt värde för den o-ärlge.
11088. Ärligheten nyttig för Alla.
O-nyttig för den o-ärlige.
11089. Snällheten värdefull för Alla.
Saknar sitt värde för den elake.
11090a. Snällheten läro-rik för Alla.
11090b. Ärligheten läro-rik för Ala.
11090c. Barmhärtigheten läro-rik för Alla.
11091. Tala visa Ord I visa hjärtat finns visheten.
11092. Tala kloka Ord I klokt hjärta
finns klokheten.
11093. Insiktsfulla Ord I insiktens hjärta
finns insikten.
10094a. Vist hjärta tillgängligt för Alla.
11094b. Vist hjärta nyttigt för Alla.
11094c. Vist hjärta värdefullt för Alla.
11095. Vist hjärta läro-rikt för Alla.
11096. Visa hjärtat nyttig vägledning för Alla.
11097. Vi behöver Dig Visheten.
11098. Visheten älskar Dig för Livet.
11099. Visheten Du låter dig vara tillgänglig
för Alla.
GUD HAR INTE FÖRSKJUTIT SITT FOLK.
Romarbrevet. 11:1-16.
¤Romarbrevet. 11:1.
1. #Jag frågar då: kanske Gud har förskjutit
sitt folk?#.
Visst inte.
Jag är ju själv israelit, ättling till Abraham
och av Benjamins stam#.
Jag: Paulus själv israelit.
Ättling till fader Abraham: av Benjamins stam.
Guds barmhärtighet har inte förskjutit sitt folk.
¤Romarbrevet. 11:2.
2. #Gud har inte förskjutit sitt folk, som han
en gång har utvalt.
Ni vet ju vad skriften säger i berättelsen om Elia,
då han anklagar Israel inför Gud:#.
Gud har en gång för alltid utvalt sitt folk.
Ni känner till Skriftens Ord om Profeten Elia
han folket Israel inför Gud.
¤Romarbrevet. 12:3.
3. #HERRE, DINA PROFETER HAR DE DÖDAT
OCH DINA ALTAREN HAR DE RIVIT NER,
JAG ÄR ENSAM KVAR, OCH NU STÅR DE
EFTER MITT LIV#.
Profeten Elia säger: Herre, min Gud; dina utvalda
har de dödat dina heliga altaren har du förstört.
Jag din tjänare var ensam kvar: nu vill de
också ta mitt liv.
¤Romarbrevet. 11:4.
4. #Vad får han för svar från Gud?
JAG HAR SPARAT ÅT MIG SJU TUSEN MAN
SOM INTE HAR BÖJT KNÄ INFÖR
BAALS BILD#.
Vilket svar fick han från Gud.
Svaret han fick: jag har besparat åt mig
sju tusen man som inte böjt sina hjärtan inför
Baals bild.
De vill tjäna mig.
¤Romarbrevet. 11:5.
5. #På samma sätt finns det i vår tid en rest som
Gud har utvalt av nåd#.
I vår tid finns det fortfarande en rest som Gud
bevarat utvalda av nåd.
¤Romarbrevet. 11:6.
6. #Men om det var av nåd var det inte för
gärningars skull ------ då vore nåden inte nåd#.
Nåden inte grundade på gärningar.
Då skulle nåden motsäga sig själv.
¤Romarbrevet. 11:7.
7. #Det betyder att Israel inte har uppnått vad
det strävar efter, bara valda har uppnått det.
De andra har blivit förstockade#.
Isreals folk i sin gensträvighet inte uppnått
vadde strävat efter.
Bara de utvalda gjort det.
De andra blivit förstockade av sitt
hårdnackade liv.
¤Romarbrevet. 12:8.
8. #Som det står skrivet:
GUD HAR GETT DEM EN ANDE SOM OMTÖCKNAR DEM, GETT DEM ÖGON SOM INTE
KAN SE OCH ÖRON SOM INTE KAN HÖRA,
ÄNDA TILL DENNA DAG#.
Skriften säger: Gud har gett dem en sömnaktighetens ande: de äger ögon att se med
lever i avsaknad av det andliga seendet.
De äger ögon lyssna med deras gensträvighet
givit dem o-hörsamma öron.
¤Romarbrevet. 12:9.
9. #Och David säger:
LÅT DERAS BORD BLI EN FÄLLA SOM FÅNGAR DEM,
EN STÖTESTEN, ETT STRAFF FÖR DEM#.
David den utvalde herdegossen säger:
Deras egna livsbord: blev dem till egen fälla
för livet.
Deras hårdnackade liv: blev deras egna stötesten de sig själv skada sig på.
Dem själva till straff.
¤Romarbrevet. 12:10.
10. #FÖRMÖRKA DERAS ÖGON SÅ ATT DE INTE
KAN SE, OCH BÖJ DERAS RYGGAR FÖR ALLTID#.
Deras gensträviga liv förmörkades deras
andliga ögon.
Böj deras stolta hårdnackade ryggar för sanningen.
¤Romarbrevet. 12:11.
11. #Jag frågar då: kanske snavade de för att de
skulle falla?
Visst inte.
Men när de föll blev det till räddning från hedningarna, för att detta skulle sporra deras
egen avund#.
Jag: Paulus frågar mig själv: kanske var orsaken
till varför de föll på sina egna viljas fotsteg.
Visst inte.
De föll på sin gensträviga vilja: blev det till
deras räddning från hedningarna.
Det blev till deras egna avund.
¤Romarbtevet. 12:12.
12. #Om deras fall gav världen rikedom och deras nederlag gav hedningarna rikedom, vad skall då
deras fulla styrka ge?#.
Judarnas fall gav världen rikedom deras nederlag
en skörd av deras o-hörsamhet.
Gav hedningarna rikedom.
¤Romarbrevet. 12:13.
13. #Men till er hedningar vill jag säga: just som
apostel för hedningarna prisar jag min tjänst#.
Till er hedningar vill jag säga: jag är utvald till
apostel för hedningarna.
Jag prisar min tjänst som hedningarnas apostel.
Romarbrevet. 12.14
14. #Kanske kan jag väcka mina stamfäders avund och rädda några av dem#.
Möjligheten kan finnas väcka mina stamfäders
avund.
¤Romarbrevet. 12.15
15. #Ty om detta att de försköts gav världen
försoning, vad skall då deras upptagande ge,
om inte liv för de döda?#.
De försköts i sin olydnad vilket gav världen
få delaktighet av försoningen.
Deras upptagande ge dem om inte liv
för de döda.
¤Romarbrevet. 12:16.
16. #Om det första brödet är heligt är hela
baket heligt.
Och om roten är helig är också grenarna heliga#.
Det första brödet: israeliterna är heligt
är också hedningarna heliga.
Roten Israels folk är helig också grenarna
hedningarna heliga.
ALLA LYSSNAD INTE TILL EVANGELIET.
Romarbrevet. 10:14-21.
¤Romarbrevet. 10:14.
14. #Men hur skall de kunna åkalla den som de
inte kommit till tro på?
Hur skall de kunna tro på den som de
inte hört?
Hur skall de kunna höra utan att någon
förkunnar?#.
De som inte kommit till tro på honom kan inte
åkalla hans namn.
Har de inte hört talas om honom kan de inte tro
på honom.
Förkunnas det inte om honom kan ingen
komma till tro på honom.
¤Romarbrevet. 10:15.
15. #Hur kan någon förkunna utan att vara utsänd?
Det står skrivet:
SKÖNT LJUDER STEGEN AV DEM SOM BÄR BUD
OM GODA TING#.
Finns ingen förkunnare av Ordet kan ingen
kan ingen kom till tro på honom.
Fotstegen av ordets-förkunnare: ljuder av dem
som villigt bär bud om goda tingen.
¤Romarbrevet. 10:16.
16. #Men alla lyssnade inte till budskapet.
Ty Jesaja säger:
HERRE, VEM SATTE TRO TILL DET VI FÖRKUNNADE#.
Alla som får lyssna till det glada buskapet:
säger profeten Jesaja:
Herre min Gud: vem ville sätta sitt hjärtats tro
till det vi förkunnade.
¤Romarbrevet. 10:17.
17. #Så bygger tron på förkunnelsen och förkunnelsen på Kristi ord#.
Tron byggs på grunden förkunnelsen.
Förkunnelsen sin fasta grund på Kristi ord.
¤Romarbrevet. 10:18.
18. #Men då frågar jag: kanske har de aldrig
hört den?
Visst har de!
ÖVER HELA JORDEN NÅDDE DERAS RÖST,
TILL VÄRLDENS ÄNDAR DERAS ORD#.
Ställer mig frågan: kanske har aldrig fått
höra förkunnelsen om Kristi Ord.
Visst har de fått höra det!
Över hela jordens invånare nåddes
förkunnarnas röst.
Till världens ända hördes deras ord.
¤Romarbrevet. 10:19.
19. #Då frågar jag: kanske Israel inte förstod?
Nej, redan Mose säger:
JAG SKALL VÄCKA ER AVUND MOT ETT FOLK SOM INTE ÄR NÅGOT FOLK; MOT ETT FOLK
UTAN FÖRSTÅND SKALL VÄCKA ER VREDE#.
Då frågar jag: förstod inte Israels folk
förkunnarnas ord.
Mose säger: jag skall uppväcka avundsjukan
mot ett folk: gensträvigt hårdnackat folk.
Folket som saknade andliga förståndet.
¤Romarbrevet. 10:20.
20. #Och Jesaja går så långt att han säger:
JAG BLEV FUNNEN AV DEM SOM INTE SÖKTE
EFTER MIG, JAG VISADE MIG FÖR DEM
SOM INTE FRÅGADE EFTER MIG#.
Profeten Jesaja säger i sitt tal:
Jag var tillgänglig för de som inte sökte mig.
Jag visade min härlighet för dem:
men deras hjärtan frågade inte efter mig.
¤Romarbrevet. 10:21.
21. #Men om Israel säger han:
HELA DAGEN HAR JAG RÄCKT UT MINA HÄNDER
MOT ETT OLYDIGT OCH GENSTRÄVIGT SLÄKTE#.
Om Israel säger han:
Hela dagen utsträckte jag mina barmhärtiga Och nådefulla händer : mot ett olydigt
och gensträvigt släkte.
TANKAR AV UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.
DEL. 109.
#Vara ärlighetens vinnare bättre än vara
o-ärlighetens vinnare.#
#Bättre vara övergiven av dårskapen
än vara övergiven av visheten#.
#Den som fostrar sin son får nytta av honom#.
Syraks bok. 30:2A.
10900. Verkligheten verksam i ärligheten.
10901. Ärligheten kan inte fly verkligheten.
10902a. O-ärligheten flyr verkligheten.
10902b. O-ärligheten rider på rädslan.
10902c. O-ärligheten lögnen bunds-förvant.
10903. Lögnen påverkar o-ärlighetens tunga.
10904. Lögnen o-vän med sanningen.
10905. O-ärligheten o-vän med sanningen.
10906. Ärligheten talar sanningens ord.
10907a. Ärlige hatar lögnaktiga Ord.
10907b. O-ärlige älskar lögnaktiga ord.
10907c. O-ärlige lyssnar på lögnen.
10908. Ärlige lyssnar på sanningen.
10909. O-ärligheten bedrar o-ärlige.
10910. Rädslan trälbinder människan
försvara sig själv.
10911a. Barmhärtiga omsorgen
10911b. Barmhärtiga ömheten
10911c. Barmhärtiga ömsintheten
10912. Ömma kärleken
10913. Kärleken segrar och triumferar
över ilska hat och o-försonligheten.
10914a. Hatet framkallar ilskenheten.
10914b. Onda misstankar framkallar ilskenheten.
10914c. Falska och o-rimliga beskyllningar framkallar ilskenheten.
10915a. Föraktet framkallar ilskenheten.
10915b. O-vänligheten framkallar ilskenheten.
10915c. Förtalet framkallar ilskenheten.
10916. Skade-glädjen framkallar såriga själssår.
10917. Visad o-tåligt beteende o-moget beteende.
10918. Egoismen visar sin egna mogna egoism.
10919a. Bra vara snäll sämre bli utnyttjad utifrån snällheten.
10919b. Bra vara barmhärtig sämre bli utnyttjad
utifrån barmhärtigheten.
10919c. Moders-kärlek barnets hjälp stöd & tröst
sämre när barnets egoism utnyttjar den.
10920. Barnens egoism utnyttjar moders-kärleken.
10921a. Livet i ordningens ekonomi.
10921b. Livet i-o-ordningens ekonomi.
skapar förvirring & oroliga hjärtan & tankar.
10922a. Vara tålig lärt sig tålighetens lärdom.
10922b. Tålighetens lärdom nyttig för Alla.
10922c. Tålighetens lärdom tillgänglig för Alla.
10923. Tålighetens lärdom låter tiden vara
sin med-hjäpare.
10924. Bra vara mor och far-föräldrar visa omsorg & snällhet mot sina barn-barn sämre bli utnyttjade
av deras egoism.
10925. Ödmjukheten väntar på sin himmelsfärd
sitt eviga hem.
10926a. Manliga ödmjukheten låter kvinnan
placeras i centrum av mannens hjärta.
10926b. Kvinnans placering i centrum av mannens
hjärta vilket bevittnar deras enhet.
10926c. Tankar om deras enhet:
"Jag hör det du tänker.
Jag känner det du känner.
Dina tankar och känslor blir också mina.
Vi kan inte fly eller ljuga.
Träffa mig, prata med mig!
10927a. Tack; för finheten skönheten & ljuvligheten.
10927b. Skönheten ljuvligheten tillgänglig för Alla.
10927c. Skönheten ljuvligheten nyttig för Alla.
10928a. Ilskne älskar sig själv i sin egen ilskenhet
lyssnar till ilskenhetens ord.
10928b. Ilskenheten gör sig nytta av genetiska
svagheten vilket styr ilsknes beteende.
10928c. Bevaka tankevärldens ingång i lyssnadet
till ilskenhetens inbjudande ord utföra ilskenhetens
vilja i ord och handlingar.
10929. Ilskne lyssnar inte på saktmodets
inbjudande ord.
10930a. Lögnens makter o-nyttig för Alla.
10930b. Människan väljer själv vilken
Herre som styr hennes liv antingen lögnen
eller sanningen.
10930c. Lögnen makter o-intressant ge tiden till.
10931. Bättre ge sin tid till sanningen än till
lögnens listigheter.
10932a. Troheten och godheten varandras vänner.
10932b. Troheten & godheten nyttig för Alla.
10932c. Troheten Och godheten tillgänglig för Alla.
10933. Barmhärtigheten Och godheten
varandras vänner.
10934. Barmhärtigheten & godheten nyttig för Alla.
10935. Barmhärtigheten och godhete tillgäng
för Alla.
10936. Visa omsorg för den svage ger hjärtats
glädje och tacksamhet.
10937a. Elaka hjärtan vad ger de Livet.
10937b. Elaka tankar vad ger de Livet.
10937c. Elaka läppar vad ger de Livet.
10938a. Elaka läppars ord o-intressanta lyssna på.
10938b. Kivets läppars ord o-intressanta lyssna på.
10938c. Trätgirighetens läppars ord o-intressanta
lyssna på.
10939. Ord-stridiga läppars ord o-intressanta
lyssna på.
10940. Skammen Smäleken utan värde för Livet.
10941. Ilskenheten viskar sina ilskna ord i
slavens ilsknes öron önskar ilskne ska aktivera
orden i ilsknes ord och handlingar.
10942. Vara trött och förvirrad sämre än vara
utvilad & känna sinnesro.
10943a. Ödmjuke vandrar tryggt och säkert
på ödmjukhetens väg.
10943b. Milde vandrar tryggt och säkert
på mildhetens väg.
10943c. Vänlige vadrar tyggt på vänlighetens väg.
10944. Livet på vänlighetens bättre än på
elakhetens väg.
10945. Elakhetens väg sprider sin elakhet.
10946. Som hjorten längtar i sitt inre efter
vattenbäckar längtar min själ efter skaparen.
10946b. Som hjorten längtar efter friska
vättenbäckar längtar den ödmjuke efter
ödmjukhetens rikedomar.
19046c.
10947a. Spridande oro tillgänglig för Alla
väljer om man vill lyssna på den eller inte.
10947b. Spridande oron vad kan den ge till Livet.
10947c. Spridande oro brist på ordning.
10948. Leva i ordning för-hindrar oron
och förvirringen.
10949. Tänk vad ordning kan vara viktig i Livet.
10950. Häftigt ord-val vad ger det till Livet.
10951. Ilskna ord-val vad ger det till Livet.
10952. Oroligt sinnelag ro-fyllt sinnelag.
10953a. Ödmjuke fått ödmjukhetens halskedja
och ärekrona.
10953b.
10953c.
10954a. O-ärligheten förändrar samhället
på o-ärliga levnads-sättet.
10954b. Ärligheten förändrar samhället på
ärliga levnads-sättet.
10954c. Mildheten förändrar samhället
på milda levnads-sättet.
10955. O-ärlige ger sitt bifall till valet
av o-ärlighetens livsföring.
10956a. Vara ärlighetens vinnare bättre än
vara o-ärlighetens vinnare.
10956b. Bättre leva som o-ärlighetens förlorare
välja vara ärlighetens vinnare.
10957. Bättre vara övergiven av dårskapen
än var övergiven av visheten.
10958a. Den som fostrar sin son får nytta
av honom.
10958b. Den som fostrar sin dotter får
nytta av henne.
10959. Ansvar och ordning nationens stödjepelare.
10960a. Penning-begäret aktiverar produktions
tänkandet.
10960b. Produktions-tänkandet påverkar
penningflödet.
10960b. Produktions-tänkandet känner rädsla
för fattigdomens inflytande.
10961. Idioten lever annorlunda liv än vad
den vise gör.
10962. När ledarskapet visar god förebild i ord
och handlingar påverkas omgivningen.
10963. Det går inte tala för döva öron:
gav god kommentar: Det var visdoms ord.
10964. Egoismen problem-skaparen.
10965. Flitig finger-plockare visar flitiga fingrar.
10966. Stormännens makt-lystenhet
vad ger den.
10967a. Övermodiges tankar ser sina ego-tankar
av större värde än sin nästas.
10967b. Stoltes tankar skadar sin nästas tankar.
10967c. Övermodiges tankar vad kan de ge
till sin nästa.
10968a. Ärlige har en plats i samhället.
10968b. Barmhärtige har en plats i samhället.
10968c. Milde har en plats i samhälleten.
10969. Sökande människan vad söker hon:
Antingen ödmjukheten eller högmodet.
Antingen litenheten eller stoltheten.
Antingen sälhheten eller elakheten.
10970a. Vara ivrig Och o-tålig vara
varandras vänner.
10970b. Lugnet Och tåligheten livets
bunds-förvanter.
10970c. Vara ivrig och o-tålig vad ger det Livet.
10971. Lugnet & tåligheten tillgänglig för Alla.
10972. Lugnet och tåligheten nyttig för Alla.
10973. Ivrigheten & o-tålighete o-nyttig för Alla.
10974a. Föraktfulla människor talar hånade ord.
10974b. Föraktfulla människor likgiltiga inför
sanningens ord.
10974c. Föraktfulla människor likgiltiga inför
barmhärtighetens omsorg.
10975a. Makt-fullkomliga människor vad vet de om människo-värdet.
10975b. Makt-fullkomliga människor
inga psykologer.
10975c.
10976. Ungdomen lever av ungdomlig kraft.
10977a. Ödmjuke har sin livs-glädje i ödmjukheten.
10977b.
10977c.
10978a. Barmhärtige sprider barmhärtighetens
väldoft.
10978b. Ömsinte sprider ömsinthetens väldoft.
10978c. Ömme sprider ömhetens väldoft.
10979. Uppstår ingen stolthet i litenheten.
10980. Uppstår ingen högmodighet i ödmjukheten.
10981. Uppstår ingen falskhet i sanningen.
10982a. Ödmjuke ödmjukhetens egendom.
10982b. Behärskade tungan tystnadens egendom.
10982c. Ärlige ärlighetens egendom.
10983. Hjärtat fyllt av oro och bekymmer
vad ger det Livet.
10984a. Ödmjukheten belönar uppmuntrar
ödmjukes trohet.
10984b. Kärleken belönar uppmuntrar
kärleksfulles trohet.
10984c. Tålmodigheten belönar uppmuntrar
tålmodiges trohet.
10985. Förtalaren förtalar sin nästa
saknar uppmuntran.
10986a. Långmodigheten nyttiga att äga.
10986b. Långmodigheten tillgänglig för Alla.
10986c. Långmodigheten vad den förändrar Livet.
10987. Långmodigheten värdesätter Livet.
10989a. Vara tålmodig och långmodig vad Livet
blir värt att Leva.
10989b. Vara Långmodig och saktmodig vad
blir värt att Leva.
10989c. Vara för-dragsam och långmodig
sådant gör Livet meningsfullt.
10990. Ha överseende med sin nästas fel
och brister.
10991. Olycka och bekymmer vad ger det till Livet.
10992a. Kontroll-behovet visar sin över-lägsenhet.
10992b. Makt-lystenheten och kontroll-behov
eviga bunds-förvanter.
10992c. Mat-lystenheten Och kontroll-behovet
har inget överseende med sin nästas
fel och brister.
10993. Vara fantasifull i sitt tänkande
viket flyr ifrån verklighets-tänkandet.
10993b. Verklighets-tänkandet bättre än
aktiva fantasi-tänkandet.
10993c. Fantasi-tänkandet vad ger det till
Livet av lärdom och erfarenhet.
10994. Verklighets-tänkandet ger lärdom
och livs-erfarenhet till Iivet.
10995a. Stolte visar ingen ödmjukhet mot sin nästa
men underkastar sig sin egen själv-godhet.
10995b. Stolte försvara sig själv har svårt
för visad underkastelse vad andra tycker
och tänker.
10995c. Stolte godtar inte andras förslag.
10996. Stolthetens liv vad ger det till sin
nästas liv.
10997. Stoltheten tänker bara på sig själv.
10998. Stoltheten nationens undergång.
10999. Stoltheten mänsklighetens olycka
och bekymmer.
JUDARNA OCH RÄTTFÄRDIGHETEN.
Romarbrevet. 10:1-13.
¤Romarbrevet. 10:1
1. #Bröder, mitt hjärtas önskan och min bön till Gud
är att de skulle bli räddade#.
Älskade bröder: mitt hjärtats önskan: min bön
till Gud min Gud.
Mitt hjärtats längtan de skulle bli räddade.
Paulus hjärtats bön över juda-folkets
omvändelse.
¤Romarbrevet. 10:2.
2. #Jag kan vittna om ivern i deras gudstro,
men de saknar den rätta insikten#.
Jag kan vittna om deras hjärtats iver i gudstron.
De saknar hjärtats rätta inställning till
insiktens fulla värde.
¤Romarbrevet. 10:3.
3. #De vet inte vad rättfärdighet från Gud vill säga
utan söker hävda sin egen, och därför har de
inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud#.
De känner inte till Guds rättfärdighet.
De lever utifrån sina egen rättfärdighet.
Deras egen-kärlek till egen-rättfärdigheten:
vill inte ödmjuka sig under rättfärdigheten
från Gud.
¤Romarbrevet. 10:4.
4. #Kristus är slutet på lagen, så att var och en
som tror kan bli rättfärdig#.
Lagens budord fick sitt slut i Kristus Jesus.
Var och som tror på Jesus Kristus kan
bli rättfärdig.
Bli rättfärdig genom honom.
¤Romarbrevet. 10:5.
5. #Ty om den rättfärdighet som lagen ger
skriver Mose:
DEN MÄNNISKA SOM HÅLLER BUDEN SKALL LEVA GENOM DEM#.
Mose Herrens tjänare skriver:
Om den rättfärdighet som lagen ger.
Den människa som lyder buden skall leva genom
buden.
¤Romarbrevet. 10:6.
6. #Men den rättfärdighet som tron ger säger:
FRÅGA INTE I DITT HJÄRTA: VEM SKALL
STIGA UPP TILL HIMLEN? ----- det vill säga
för att hämta ner Kristus ---- #.
Den rättfärdighet som tron ger säger:
Fråga inte i ditt hjärta: vem skall stiga upp
till himlen för söka tron där.
Vilket innebär hämta Kristus från himlen.
¤Romarbrevet. 10:7.
7. #Eller: VEM SKALL STIGA NER I AVGRUNDEN?
------- det vill säga för att hämta upp Kristus från
de döda#.
Kristus uppstånden från de döda den förste
uppväckt från dödens rike.
Judarna och hedningarna får leva i hans eviga
uppståndelses liv.
¤Romarbrevet. 10:8.
8. #Vad säger den då?
ORDET ÄR NÄRA DIG I DIN MUN OCH I DITT
HJÄRTA ----- det vill säga trons ord, det som
vi förkunnar#.
Ordets närvaro: Kristus själv hans närvaro.
I människans mun i människans hjärta.
Trons Ord levande: i människans hjärta
i människans mun.
Trons eviga Ord vi förkunnar.
¤Romarbrevet. 10:9.
9. #Ty om du med din mun bekänner att Jesus
är herre, och ditt hjärta tror att Gud har
uppväckt honom från de döda, skall du
bli räddad#.
Munnens bekännelse: Jesus är Herre.
Hjärtats mottagande av Ordet:
Ordet ger liv: Gud har uppväckt honom från
de döda.
Gör du detta blir du räddad.
¤Romarbrevet. 10:10.
10. #Hjärtats tro leder till rättfärdighet
och munnens bekännelse till räddning#.
Hjärtats tro leder till livet i renhjärtlighet
o-strafflighet.
Munnens bekännelse till räddningen.
¤Romarbrevet. 10:11.
11. #Skriften säger ju:
INGEN SOM TROR PÅ HONOM SKALL STÅ DÄR
MED SKAM#.
Heliga Skriften säger oss:
Tro på honom fri från skam.
¤ROMARBREVET. 10:12.
12. #Det är ingen skillnad på jude och grek,
alla har samme herre, och han ger av sin rikedom
åt alla som åkallar honom#.
Skillnaden mellan Juden och Greken finns inte.
Alla har samma Herre Jesus Kristus.
Alla blir delaktiga av hans rikedomar när de
åkallar honom i ande och sanning.
13. #TY VAR OCH EN SOM ÅKALLAR HERRENS
NAMN SKALL BLI RÄDDAD#.
GUDS FRIHET I VALET AV FOLKET.
ROMARBREVET. 9-19-33.
¤Romarbrevet. 9:19.
19. #Nu säger någon:
Varför fortsätter han att förebrå oss?
Ingen kan ju göra motstånd mot hans vilja#.
Du; människa som skapats av jordens stoft:
genom din o-lydnad gör motstånd mot sin Skaparens vilja.
¤Romarbrevet. 9:20.
20. #Men tror du, stackars människa, att du kan
göra invändningar mot Gud?
Kan det formade säga till formaren:
Varför gjorde du mig sådan?#.
Du stackars människa i själv utlämnad till vara
syndens träl.
Skall du ha invändningar mot Guds rättfärdighet.
Det formade ( människan ) säga till
sin Skapare: Varför gjorde du mig sådan?
¤Romarbrevet. 9:21.
21. #Bestämmer inte krukmakaren över sin lera,
så att han av en och samma klump kan göra
både ett fint skäl och ett som inte är så fint?#.
Bestämmer inte krukmakaren ( lerets skapare )
över leret genom krukmakarens kärleksfulla
formande över leret ( människan ).
Börjar med sina händer med en lerklump
( människans liv ).
Lerklumpen blir till ett välbehagligt lerkärl.
Fina lerkärlet låter sig formas in skaparens
rättfärdighet === hans renhjärtlighet ===
syndfrihet === o-strafflighet.
Valet blir i hans vill lerklumpen formas till
ett fin lerkärl eller till o-fint lerkärl.
¤Romarbrevet. 9:22.
22. #Kanske har Gud, för att visa sin vrede
och göra sin makt känd, länge sparat de kärl som
han har gjort för att förstöra i sin vrede?#.
De o-fina lerkärlen är länge besparade i sitt tålamod
för att de o-fina tillåter sig bli omformade till
vara lika de fina lerkärlen.
Saknas villigheten till bli omformade bli de
o-fina lerkärlen drabbade av hans kända
vredesmakt.
¤Romarbrevet 9:23.
23. #Och kanske vill han göra hela sin härlighet känd genom de kärl som han har bestämt
till att förhärligas genom
hans barmhärtighet?#.
Han vill göra sin härlighet känd genom de fina
lerkärlen hans barmhärtiga kärleksfulla händer format från att vara lerklumpar.
Han har själv beslutat genom de fina kärlen
bli förhärligade genom hans barmhärtighet.
¤Romarbrevet. 9:24.
24. #Till att vara sådana har han kallat oss,
vare sig vi är judar eller hedningar#.
Han har kallat oss till vara de fina förhärligade
lerkärlen.
Antingen vi judar eller hedningar.
¤Romarbrevet. 9:25.
25. #Så heter det också hos Hosea:
DET FOLK SOM INTE VAR MITT SKALL JAG KALLA
MITT FOLK, OCH HENNE SOM INTE VAR
ÄLSKAD SKALL JAG KALLA MIN ÄLSKADE#.
Profeten Hoseas budskap: talar Herrens sina
utlovade löften:
Det folk som inte varit mitt folk: genom min
barmhärtighet vill jag kalla mitt folk.
Folket som inte kände sig älskat skall jag
kalla min älskade.
¤Romarbrevet. 9:26.
26. #OCH PÅ DEN PLATS DÄR DET SADES TILL DEM:
NI ÄR INTE MITT FOLK, DÄR SKALL DE KALLAS
DEN LEVANDE GUDENS SÖNER#.
På den plats där de bodde sades det till dem.
Ni är inte mitt folk istället skall de kallas
den levande Gudens söner.
¤Romarbrevet. 9:27.
27. #Och Jesaja utropar om Israel:
OM ÄN ISRAELS SÖNER ÄR TALRIKA SOM HAVETS
SAND, SKALL BARA EN REST BLI RÄDDAD#.
Profeten Jesaja utropar ur sin profetia om Israel.
Om än Israels söner är talrika som havets sand,
skall bara en rest bli räddad.
Israels söner var talrika som sandkornen på havet botten.
Deras gensträvighet gör att bara en rest
bli räddad undan Guds vredesdom.
¤Romarbrevet. 9:28.
28. #SNABBT OCH SLUTGILTIGT SKALL HERREN
HÅLLA RÄKENSKAP PÅ JORDEN#.
Herens beslutsamma rådslut: snabbt & slutgiltigt
göra full räkenskap på jorden.
¤Romarbrevet. 9:29.
29. #Likaså har Jesaja sagt:
HADE INTE HERREN SEBAOT SPARAT NÅGRA AV
VÅRA EFTERKOMMAND, DÅ HADE VI BLIVIT
SOM SODOM OCH GOMORRA SKULLE VI LIKNA#.
Profeten Jesajas profetia: Hade inte Herrens Sebaot
i sin barmhärtighet räddat några av våra
efterkommande vilket skulle bli likt
Sodom och Gomorras folks eviga olycka
och fördärv.
¤Romarbrevet. 9:30.
30. #Vad innebär nu detta?
Jo, att hedningarna, som inte strävade efter
rättfärdighet, men en rättfärdighet som bygger på tro#.
Vad innebär hans räddande barmhärtighet sparat
några av våra efterkommande undan vredesdomen.
Jo, hedningarna som inte strävade efter
rättfärdigheten livet i o-straffligheten &
renhjärtligheten.
Men en rättfärdhet som bygger på tron ger
möjligheten till ett liv i renhjärtligheten
och o-straffligheten.
¤Romarbrevet. 9:31.
31. #Israel däremot, som strävade efter en lag
som ger rättfärdighet, kom inte fram till den lagen#.
Israeliterna strävade efter lagbuden som ger
rättfärdighet.
¤Romarbrevet. 9:32.
32. #Varför?
Därför att det inte höll sig till tron utan ville hålla
sig till gärningarna.
De snubblade över den stötesten#.
Varför ett strävande efter lagen.
Problemet var att de höll sig inte till tron.
Istället levde efter gärningarnas lag.
Livet efter gärningarnas lag blev dem
till livets stötesten.
¤Romarbrevet. 9:33.
33. #Som skriften talar om:
se, I SION LÄGGER JAG EN STEN SOM MAN
SNAVAR PÅ, EN KLIPPA SOM MAN
STÖTER EMOT.
MEN DEN SOM TROR PÅ DEN SKALL INTE
STÅ DÄR MED SKAM#.
Skriftens ord säger: Se, i Sion lägger jag en
stötesten deras gärningars fötter snubblar
på den klippan Kristus som stöter sig emot.
Den tror på klippan Kristus skall inte
komma på skam.
ISRAEL OCH GUDSLÖFTEN.
Romarbrevet. 9:1-18.
1. #Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger inte.
Den heliga anden låter även mitt samvete bestyrka det#.
Jag; Paulus Jesu Kristi tjänare ljuger inte.
Är sanningens trogne tjänare.
Guds Ordet Sanningens Ord. Joh. 1:14.
Helige anden bestyrker mitt samvete i vad
jag säger.
Mitt samvete min inre styrka mitt hjälp
mitt stöd urskilja mellan det goda & onda.
¤Romarbrevet. 9:2.
2. #Ty jag är fylld av sorg och mitt hjärta plågas ständigt#.
Fylld av djup sorg i mitt hjärta plågas varje dag.
¤Romarbrevet. 9:3.
3. #Jag skulle önska att jag själv fördömes
och skildes från Kristus om det kunde hjälpa
mina bröder och stamfränder#.
Tänker på mina kära bröder trosfränder före
mig själv.
Känner mig inte värdig vara Kristi efterföljare.
¤Romarbrevet. 9:4.
4. #De är ju israeliterna, som har fått söners rätt
härligheten, förbunden, lagen, gudstjänsten
och löftena#.
Israeliterna Guds utvalda egendomsfolk.
Guds utvalda folk israeliterna har sig givna
söner rätt.
Delaktiga av Guds härlighet
förbunden lagbuden genom Mose Herrens
utvalde tjänare.
Gudtjänsten i det heliga tabernaklet.
Löftena fått söners rätt.
¤Romarbrevet. 9:5..
5. #De har fäderna, och från dem kommer Kristus som människa, han som över allting, gud, välsignad i evighet, amen.
Kristus som är människa kommen i köttslig
mänsklig gestalt.
Han är Herre över allt skapat.
Guds enfödde Son.
Välsignad i all evighet.
¤Romarbrevet. 9:6.
6. #Det är inte så att Guds ord har visat sig felaktigt, ty Israel är inte alla som kommer
från Israel#.
För evigt står ditt ord fast i himlen.
Han är också hedningarnas Gud.
¤Romarbrevet. 9:7.
7. #Och inte heller alla Abrahams efterkommande hans barn.
Det heter ju:
DET ÄR ISAKS ÄTTLINGAR SOM SKALL FÖRA
DITT NAMN VIDARE#.
Isak löftes sonen.
Isaks kallelse genom sina ättlingar föra
hans namn vidare till sitt utvalda folk
judarna och grekerna ( hedningarna ).
¤Romarbrevet. 9:8.
8. #Det vill säga: inte alla de barn som han blev
upphov till är barn som Gud har gett honom;
det är löftets barn som räknas som hans
efterkommande#.
Löftets barn genom löftes sonen Isak
räknas som hans efterkommande.
¤Romarbrevet. 9:9.
9. #Ty detta ord var ett löfte:
JAG KOMMER TILLBAKA NÄSTA ÅR VI DEN HÄR
TIDEN, OCH DÅ SKALL SARA HA EN SON#.
Guds löftes ord genom änglarnas besök Abraham
& Sara: Jag kommer tillbaka nästa år
vid den här tiden, och då skall Sara din hustru
ha en löftes son.
¤Romarbrevet. 9:10.
10. #Likadant var det när Rebecka hade blivit havande med två barn genom en och samme man, vår fader Isak#.
Rebecka: Isak hustru blev havande med två
tvilling bröderna Esau och Jakob.
¤Romarbrevet. 9:11.
11. #Innan de var födda och hunnit göra vare sig
gott eller ont ----- Guds beslut att välja fritt
skulle stå fast#.
I tvilling brödernas liv i moderlivet innan de
var födda och hunnit göra det onda
eller goda vilket de själva avgör.
¤Romarbevet. 9:12.
12. #Och gärningar ingenting betyda, endast hans
själv, han som kallar ----- redan då fick hon höra
orden:
DEN ÄLDRE SKALL TJÄNA DEN YNGRE#.
Han den allsmäktige han talar de kallande orden:
Den äldre skall tjäna den yngre vilket var
deras kallelse.
Deras moder Rebecka fick veta sina söners kallelse.
¤Romarbrevet. 9:13.
13. #Det är också skrivet:
JAG ÄLSKADE JAKOB MEN HATADE ESAU#.
Herren Gud säger i sitt beslut: Jag älskar Jakob
men hatar Esau.
¤Romarbrevet. 9:14.
14. #Vad innebär nu detta?
Kan Gud göra orätt?
Naturligvis inte#.
¤Romarbrevet. 9:15.
15. #Han säger ju till Mose:
JAG SKALL FÖRBARMA MIG ÖVER VEM JAG VILL
OCH VARA BARMHÄRTIG MOT VEM JAG VILL#.
Herren Guds tilltal till sin tjänare Mose:
Herrens vilja Jag skall förbarma över vem
jag vill.
Jag är barmhärtig mot vem jag vill.
¤Romarbrevet. 9:16.
16. #Alltså kommer det inte an på människans vilja
eller strävanden utan på Guds förbarmande#.
Guds förbarmande beror inte på Människans vilja.
¤Romarbrevet. 9:17.
17. #Skriften säger ju till farao:
DET VAR DÄRFÖR JAG UPPHÖJDE DIG, FÖR ATT
JAG SKULLE VISA MIN MAKT PÅ DIG OCH FÖR
ATT MITT NAmN SKULLE FÖRKUNNAS ÖVER
HELA JORDEN#.
Skriftens budskap till Egyptiens härskare Farao:
Det var mitt beslut upphöja dig Farao:
Jag ville visa min allmakt på dig.
Genom min visade allmakt skulle mitt namn
bli förkunnat för alla folk.
¤Romarbrevet. 9:18.
18. #Så förbarmar han sig över vem han vill
och förhärdar vem han vill#.
Han låter sig styras av sina egna beslut.
Efter min allmakt vilja förbarmar över den
jag vill förhärdar den jag vill.