Alla inlägg under mars 2015
DECEMBER.
GLÄD ER ALLTID I HERREN. ÄNN EN GÅNG VILL JAG SÄGA:
GLÄD ER. DÅ SKALL GUDS FRID, SOM ÄR MERA VÄRD ÄN ALLT VI TÄNKER, GE ERA HJÄRTAN OCH ERA TANKAR SKYDD I KRISTUS JESUS.
( FIL. 4:4,7 ).
Den första dagen.
Jesus älskar glada hjärtan. Han älskar den själ som alltid är leende.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:1.
1. "Gott rykte är mer värt än stor rikedom, aktning
bättre än silver och guld".
Gott vittnesbörd är värdefullare än rikedom och ära.
God livsstil, livskvalite och livsföring bättre än silver och guld.
Den andra dagen.
Om våra uppoffringar fångar Jesus uppmärksamhet, så gör allt vi gläder oss åt det också. Men vår lycka får inte vara självcentrerad. Vi måste frivilligt ge vår brudgum de små glädjeämnen han sår ut under vandringen genom livet för att ta våra hjärtan och lyfta dem till honom själv.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:2.
2. "Fattig och rik lever sida vid sida, Herren har skapat dem båda".
Fattig och rik; båda skapade till Guds avbild.
Inför Hans Majestäts ögon; äger samma människo-värde.
Den tredje dagen.
Ansiktet avspeglar själen. Ni bör alltid se lugna och samlade ut i ansiktet, som ett litet barn som alltid är förnöjt.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:3.
3. "Den kloke ser faran och tar skydd, den o-erfarne
trampar på och får sitt straff".
Den klokes klokhet ger insikt och förstånd; ty han ser faran i god tid och söker beskydd.
O-erfaren människa på livet; trampar på och får sitt straff.
Den fjärde dagen.
Min enda lycka är att älska dig, o, Jesus.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:4.
4. "Lönen för ödmjukhet och gudsfruktan är rikedom,ära och liv".
Ödmjukhetens och gudsfruktans belöning ger ett evigt värde av ära och liv.
Den femte dagen.
Var alltid leende här på jorden. Det tycks som om Jesus ville säga att när vi ler mot en syster, så ler vi mot hennes brudgum och att detta torkar hans tårar.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:5.
5. "Törnen och fällor finns på den falskes väg, som är rädd om livet aktar sig för dem".
Falskhetens väg är fylld av taggiga törnen och farofyllda snaror.
Den vise och kloke undviker den falskes väg.
Den sjätte dagen.
När jag lider mycket, eller när något smärtsamt eller obehagligt händer, tarjag emot det med ett leende i stället för att bli ledsen.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:6.
6. "Led den unge in på den väg han bör gå, så följer han den även som gammal".
Ordspråket säger: Vänj den unge vid väg han bör vandra.
Ungt hjärta är ett formbart hjärta.
Ungt hjärta; föråldras och de fem sinnen försämras.
Den sjunde dagen.
För mig är det ren glädje, inte bara när jag är ofullkomlig, utan framför allt när jag känner det.
Therese av Lisiux.
Ordspråksboken. 22:7.
7. "Den rike är den fattiges herre, den som lånar blir långivarens slav".
Den fattige saknar penningar.
Hans överlevnad gör honom beroende av den rikes penningar.
Den åttonde dagen.
Att känna sig mycket ofullkomlig är inte detsamma som att berömma sig av de dygder vi praktiserar utan att erkänna att Gud lägger denna skatt av dygder i sitt barns händer för att använda den enligt hans vilja.
Men det är alltid Guds skatter.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:8.
8. "Den som sår orätt skördar ofärd, och käppen gör slut på hans övermod".
Sådden i köttets åker ger skörd av tomheten och fåfängligheten.
Andlig formbarhet och fostran gör slut på övermodets och stolthetens vilja och tankar.
Nionde dagen.
Alla de vackraste talen skulle inte kunna ge upphov till en enda akt av kärlek utan nåden som berör hjärtat.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:9.
9. "Den godhjärtade blir välsignad, ty han delar sitt bröd med en fattige".
Lydnadens belöning har med sig välsignelser.
Godhetens hjärta delar sitt egna bröd med den fattige.
Den tionde dagen.
O, så lycklig Herren gör mig. Hur lätt och underbar det är att tjäna honom. Han har alltid gett mig det jag önskar, eller för att säga det med andra ord, han har alltid fått mig att önska det som han velat ge mig.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:10.
10. "Kör ut bråkmakaren, så tar grälet slut och bråk
och skällsord upphör".
Ordspråket säger: "Det hjärtat är fullt utav, det talar munnen".
I vårt hjärta samlas antingen onda eller goda tankar och ord.
Bråkmakarens grälsjukhet tar slut när han körs ut.
Grälsjukheten, bråkigheten och ondskefulla ord upphör;
ersätts den av vilan, ron och harmonin.
Den elfte dagen.
Min frid består i att fortsätta att vara lite. När jag faller på vägen tar jag mig samman så snabbt det går, och Jesus tar mig handen.
Therese av Lisiuex.
Ordspråksboken. 22:11.
11. "Älskad blir den som har rena tankar, den som talar väl får kungen till vän".
Renhetens tankar ger en god livsstil, livskvalite och livsföring.
Renhetens tal och tankesätt; gör människan till konungens vän.
Den tolfte dagen.
Ibland, när jag läser böcker som säger att fullkomligheten bara vinns efter att ha övervunnit tusentals hinder,
blir min själ mycket trött.
Jag slår igen den lärda boken som ger mig huvudvärk
och torrlägger hjärtat.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:12.
12. "Herrens blick vakar över kunskapen, bedragarens ord gör han om intet".
Hans Majestäts allvetande blickar vakar över gudomens kunskap. Den tillfaller dem som i lydnad håller hans budord.
Bedragarens ord; idel tomhet och fåfänglighet.
Den trettionde dagen.
När jag läser Skriften verkar allt klart. Ett enstaka ord visar själen gränslös vision.
Fullkomligheten verkar lätt för mig.
Som jag förstår det räcker det att erkänna sin intighet och att överlåta sig, som små barn, i Guds händer.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:13.
13. "Den late säger: "Det är ett lejon på gatan,
jag blir dödad om jag går ut".
Den lates stolthet säger i sitt hjärta; jag vill inte aktivera mig, eftersom det finns ett lejon på gatan.
Den fjortonde dagen.
DEN HELIGA THERESE FÖRKLARAD SKYDDSPATRON FÖR MISSIONERNA TILLSAMMANS MED DEN HELIGE FRANS XAVIER DEN 14 DECEMBER 1927.
Jag kan inte utföra något lysande verk.
Jag kan inte predika evangeliet eller utgjuta blod.
Det spelar väl ingen roll?
Mina bröder är verksamma i mitt ställe och jag håller mig som ett litet barn så nära Konungens tron jag kan.
Jag älskar dem som hela tiden är mitt uppe i striden.
Ordspråksboken. 22:14.
14. "Den främmande kvinnans mun är en djup grop,
den Herren vredgas på faller däri".
Främmande kvinnans fladdrande tunga; kan liknas vid en djup grop; där skvaller, förtal och kiv förvaras.
Hans Majestät vredgas över dens ondskefullhet; som själv faller däri.
Den femtonde dagen.
Han som alltid är vakande ( Höga Visan 5:2 ) lärde mig att han för en själ vars tro är som ett senapskorn gör underverk för att stärka denna tro.
Men för dem som stod honom nära, hans moder ( Joh. 2 ),
gjorde han inga underverk förrän han hade satt deras tro på prov.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:15.
15. "Dårskapen sitter djupt hos pojken, men det fostrande riset driver ut den".
Dårskapens djupa synda-rötter har sitt fäste i själens inre liv.
Fostrande riset har en förmåga att förändra och förvandla en människas livsstil och livsföring.
Den sextonde dagen.
Jag räknar med änglarnas och helgonens hjälp för att flyga upp till dig med dina egna vingar,o, Jesus, min örn
( Jesaja. 40:31 ).
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:16.
16. "Att utsuga den fattige kan ge vinst, att ge åt den rike vållar bara förlust".
Den rike som får; blir aldrig tacksam för det han har.
Ordspråket säger; "Den som älskar penningar blir aldrig mätt på penningar".
Den förtrycktes fattigdom; gör honom tacksam för det han får.
Den sjuttionde dagen.
Den enda nåd jag ber om, o, Jesus, är att aldrig såra dig".
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:17.
17. "De visas ord.
Lyssna noga och hör mina ord, ta emot min kunskap".
Lyssnande öron+Lydnadens öron.
Lyhördheten för mina ord ger en stor belöning.
Min kunskap till ett hörsamt hjärta; ger liv och ära.
Den artonde dagen.
Mina gärningar och små uppoffringar kan göra Gud älskad i hela världen.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:18.
18. "Ljuvt är att bära dem inom sig och ständigt ha dem alla på läpparna".
Hans majestäts ord och budord är ljuvliga och läkande för själens inre liv; tala ut dem på sina mjuka, ömsinta och lena läppar.
Den nittionde dagen.
Om stora skuggor kommer och gömmer kärlekens stjärna, om det verkar som omjag inte trodde att något annat än bara natten i detta liv fanns, så skulle kunskapen att min älskade sol fortfarande lyser bakom de mörka molnen vara den fullkomliga glädjens ögonblick.
Therese av Lisieux.
Ordspråksbken. 2219.
19. "För att du skall förtrösta på Herren undervisar jag dig om hans väg".
Undervisning i Guds budord ger en full förtröstan att vandra på hans fullkomliga vägar.
Den tjugonde dagen.
O, min älskade, o, höga skönhet, du har gett dig själv som gåva till mig. O, Jesus, det jag kan ge dig tillbaka är min kärlek till dig.
Gör mitt liv till en enda akt av kärlek.
Therese av Lisiuex.
Ordspråksboken. 22:20.
20. "Jag har skrivit trettio regler, insiktfulla råd till dig".
Nedskrivna regler kan vara nyttiga; för en andlig fostran och formbarhet i gudomens dygder.
Insiktsfulla råd+själens dybara rikedomar.
Den tjugoförsta dagen.
Det jag sätter värde på, det enda jag önskar mig, är att göra något fint för Jesus.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:21.
21. "För att lära dig sanningens ord, så att du kan ge besked åt dem som sänt dig".
Utifrån sanningens ord; kan du ge ett trovärdigt svar till dem som sänt dig.
Den tjugoandra dagen.
Min himmel är leendet till Gud jag älskar, när han vill gömma sig för att pröva min tro.
Jag är i himlen ända tills han blickar ner på mig igen.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:22.
22. "Plundra inte den fattige i hans fattigdom, krossa inte den hjälplöse i domstolen".
Den fattige behöver inte plundras; ty hans fattigdom; har inget att ge.
Anklaga inte den hjälplöse i domstolen.
Den tjugotredje dagen.
Jo, jag vet det så väl att glädjen inte ligger i tingen som omger oss. Den bor i själens innersta.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:23.
23. "Ty Herren tar sig an hans sak och berövar rövarna livet".
Hans Majestäts omtänksamhet och omsorg över den fattige och hjälplöse; kan liknas vid ett tryggt beskydd.
Den tjugofjärde dagen.
Jag vandrar på tillitens och kärlekens väg.
Jag förstår mig inte på själar som är rädda för en så ömsint vän.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:24.
24. "Ge dig inte i lag med en hetlevrad man, med den argsinte skall du inte umgås".
Argsintheten, ilskenheten och ordstridigheten; ger ingen god livsstil, livskvalite och livsföring.
Deras närvaro; splittrar och ger själs-sår.
Den tjugofemte dagen.
JULDAGEN.
O, vad jag önskar att få älska Jesus, ja att älska honom passionerat och få g honom tusen tecken på kärlek, medan jag ännu kan det.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:25.
25. "Ty du kan ta efter hans sätt och gillra en fälla
för dig själv".
Lever du efter den argsinte och hetlevrade; blir det för dig till en själens snara.
Själens snara; ger dig inre blödande själs-sår.
Den tjugosjätte dagen.
Jesusbarnet begär bara en fin liten kram av er.
Ge honom er kärlek.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:26.
26. "Var inte en sådan som ger handslag och går i
borgen för lån".
Gör inga felaktiga beslut; vilket kan ge dig en inre ångest-känsla.
Genom ett handslag är du bunden; vid ditt beslut.
Den tjugosjunde dagen.
Åh, vilket mysterium det är!
Min lilla kärlek kan charma dig, du min Herre.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:27.
27. "Om du inte har så att du kan betala tar de ju
sängen du ligger på".
Är du betalnings skyldig och inte kan betala din skuld;
din trygghets-känsla försvinner.
Den tjugoåttonde dagen.
DE OSKYLDIGA BARNENS HÖGTID.
O, Du de utvaldas konung, min plats i himlen är bland de heliga oskyldiga barnen.
Precis som de gör, kommer jag att kyssa ditt vackra ansikte.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 22:28.
28. "Flytta inte en uråldrig gränssten som dina fäder rest".
Visa respekt mot dina fäders livsgärning som rest upp en uråldrig gränsten.
Den tjugonionde dagen.
I detta ögonblick då jag vet att jag snart ska stå inför Gud, inser jag mer och mer at ett enda är nödvändigt ---- att bara
arbeta för honom och inte göra något i eget intresse eller för andra skapade varelser.
Ordspråksboken. 22:29.
29. "Ser du en som är skicklig i sitt arbete ----- kungar skall han tjäna, inte vanligt folk".
Flitiga händer ger skicklighet i arbets-livet.
Han blir ärad och upphöjd i konungens ögon.
Den trettionde dagen.
Jag räknar inte med mina egna förtjänster, eftersom jag inte har några, men jag litar på honom som själv är dygden och heligheten.
Therese av Lisieux.
Den trettioförsta dagen.
Bara ett enda finns att göra i denna världen ---- att älska
Jesus och rädda själar åt honom, så att han älskas än mer.
Therese av Lisieux.
NOVEMBER.
MEN DE RÄTTFÄRDIGAS SJÄLAR ÄR I GUDS HAND, OCH INGEN PLÅGA SKALL NÅ DEM ....... ÄVEN OM DE SRAFFAS, SÅ SOM MÄNNISKOR SER DET , HAR DE RKT HOPP OM ODÖDLIGHET.
( SALOMOS VISHET 3:1, 4 ).
ALLA HELGONS DAG.
Den första dagen.
Det står i katekesen att döden inte är något annat än skiljandet mellan själen och kroppen.
Jag fruktar i alla fall inte ett skiljande som förenar mig med Gud för alltid.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:1.
1. "Herren leder kungens tankar som vattenflöden,
han styr dem vart han vill".
Herrens visdom leder och öppnar hans tankevärld;
som ett vattenflöde.
Hans allmakt styr dem dit han vill.
Den andra dagen.
ALLA SJÄLARS DAG.
Om jag kommer till skärselden kommer jag att gå mitt genom eldslågorna, som de tre hebreiska barnen i ugnen, och sjunga kärlekens höga visa.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:2.
2. "Människan tycker sig handla rätt, men hjärtat,
prövas av Herren".
Herrens allvetande utrannsakar ett människo-hjärta.
Människans själv-belåtenhet; saknar ett bestående värde inför Herrens närvaro.
Den tredje dagen.
Nej, det är inte döden som tar mig, Gud är det.
Döden är ett inbillningsfoster, ett fasansväckande spöke, som vi kan se det framställt i målningar.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:3.
3. "Att handla rätt och rättfärdigt är mer värt för
Herren än offer".
Herren har inte behag till Kains offer av egna gärningar.
Hans Majestät har behag till ett ödmjukt och ett förkrossat hjärta.
Den fjärde dagen.
"Det vi aldrig förr hade hört om. Det inget öra har hört, inget öga har sett någon annan Gud än dig gripa in för dem som hoppas på honom ( Jes. 64:3-4 )".
Och om vi älskar Jesus med all vår kraft.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:4.
4. "Stolta ögon, högmodigt hjärta ---- de ondas löftesoffer
är synd".
Hjärtats högmod bevittnas av stolta ögon.
Ondskefulla offer är syndens skörde -frukt.
Den femte dagen.
Nej, jag är inte rädd för skärselden. Jag att vet jag inte ens är värdig at gå in i det fullständiga sonandet med de där heliga själarna, men jag vet också att kärlekens kraft är mer helande än skärselden.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:5.
5. "Flit och förutseende ger vinst, hastverk bara förlust".
Vinst ges utifrån flitigheten och ordningsamhet.
O-ordning och lathet ger ingen vinst.
Den sjätte dagen.
Efter denna landsflykt lider vi inte mer, utan åtnjuter bara den himmelska friden. Ingen tror mer, inget hopp, bara frid och kärlekens hänryckning.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:6.
6. "Skatter som vunnits med lögn är flyktig dunst och
dödlig snara".
Lögnaktighetens skatter som vunnits av falskheten; kan liknas vid en dödlig snara runt människo-hjärtat.
Den sjunde dagen.
Detta livs i morgon är evigheten. Jesus lönar er då hundrafalt för de glädjeämnen ni offrat honom.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:7.
7. "De onda snärjs av sina egna dåd när de vägrar göra det rätta".
De gudlösa blir insnärja av sina egna ondskefulla
våldsdåd.
Deras vägran har sitt ursprung i deras stolta hjärtan.
Den åttonde dagen.
Hur lycklig skulle jag inte vara i dödsögonblicket om jag hade en enda vunnen själ att offra Jesus.
Det skulle betyda en själ färre i helvetet och ännu en själ för att välsigna Gud i all evighet.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:8.
8. "Slingrig är brottslighetens bana, den rene går ärligt till väga".
Oro och förvirring gör brottlighetens bana slingrig.
Brottslighetens bana en själens snara.
Rent hjärta går på ärlighetens vägar.
Den nionde dagen.
Jesus håller ut sin hand för att ta emot lite kärlek, så att denne Frälsare på Domens ljusstrålande dag kan hälsa oss med de eviga orden ----- "Kom ni som har fått min faders välsignelse ..... ty jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka". ( Matt. 25:34 ).
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:9.
9. "Bättre bo i en vrå på taket än dela hus med en
grälsjuk hustru".
Hustruns lydnad och lyhördhet för grälsjukheten; besmittar hennes äktenskap.
Gräligheten skapar splittring, o-vänskap, äktenskap-brott, o-enighet, o-sämja och ordstrider.
Den tionde dagen.
Min enda önskan är att få andra att älska Gud, och om jag inte kan göra det i himlen är jag säker på att jag kommer att älska denna landsflykt mer an själva himlen.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:10.
10. "Syndaren hungrar efter ont, ingen misskund visar han
sin broder".
Syndarens hjärta i ord och tal finner sitt behag i ondskefullheten. Han visar ingen med-känsla, omsorg och barmhärtighet mot sin broder.
Den elfte dagen.
Jag är inte döende, jag är på väg till livet, och det jag säger till er att förstå när jag är i himlen.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:11.
11. "Straffas hädaren blir den oerfarne klok, undervisas den kloke tar han lärdom".
Den kloke lever i klokhetens och vishetens outsinliga källor.
Därigenom är han mottaglig för lärdomens undervisning.
Bestraffningen av hädaren gör den o-erfarne klok.
Den tolfte dagen.
Det som drar mig till det himmelska konungsriket är att vår Herre kallar. Det är denna förhoppning att få älska honom som jag alltid önskat mig, och tanken att kunna göra så att ett mycket stort antal själar älskar honom.
De ska evigt välsigna honom.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:12.
12. "Den rättfärdige ger akt på den ondes hus, han störtar de onda i fördärv".
Den som lyder Guds budord; iakttar den ondskefulles hus.
Lydnaden till Guds ordet; ger en möjlighet till att fördärva den ondes livsstil och livsföring.
Den trettionde dagen.
Jag är glad att få dö, för då kan jag hjälpa själar som är mig kära mycket mer än i denna världen.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:13.
13. "Den som gör sig döv för den fattiges rop skall själv få ropa utan att bli hörd".
Stolthetens o-hörsamhet på den fattiges rop; i det att han gör sig själv en björn-tjänst.
Den fjortonde dagen.
Jag tänker inte vara inaktiv i himlen. Jag vill arbeta för Kyrkan och för själarna. Jag har bett Gud om detta och jag är säker på att hann vill gå med på min begäran.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:14.
Gåva i lönndom stillar vrede, en desör i mantelvecket bittraste harm".
Lönndomens hemliga gåva stillar vreden.
Bitterheten ger blödande själs-sår.
Den femtonde dagen.
I himlen ska jag önska samma sak som på jorden -- att få älska Jesus och bidra till at han blir älskad.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:15.
15. "Att rätt skipas är den rättfärdiges glädje
men ogärningsmannens fasa".
Den rättfärdiges glädje är att lyda Guds budord; ty i hans närvaro råder rättvisheten.
O-gärningsmännens olycka och fasa är där åtlydnad till Guds budord finns.
Den sextonde dagen.
Om man ändå kunde se änglarna som från himlen tittar på oss när vi kämpar på tävlingsbanan!
De väntar bara på att tävlingen är över för att ge oss blommor och kransar.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:16.
16. "Den som irrar bort från insiktens väg hamnar i
skuggornas skara".
Livet i skuggornas skara; kan liknas vid människor som inte längtar efter insiktens outgrundliga källor.
Irrarandet bort ifrån insiktens väg; ger fövirring, inre oro, uppgivenhet, modlöshet, rädsla, stolhet och övermod.
Den sjuttonde dagen.
Om jag inte hade upplevt det hade jag inte kunnat tro det, men jag tror att jag nästan kunde dö av glädje vid tanken på att snart lämna denna världen.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:17.
17. "Utblottad blir den som älskar fest, den som älskar vin och oljor blir aldrig rik".
Festmåltider, frosseri och lösaktig livsstil och livsföring ger utblottelse; inre tomhet och ett jagande efter vind.
Kärlek till vinets smak och oljets lenhet; dess belöning är idel tomhet.
Den artonde dagen.
Mitt intryck är att undergivenhet behövs för att leva.
Jag känner bara glädje vid tanken på att få dö.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:18.
18. "Den onde blir lösen för den rättfärdige,
den svekfulle träder i den ärliges ställe".
Den ondes livsstil och livsföring blir till lösen för den rättfärdige.
Den svekfulles livsföring får ödmjuka sig inför den ärlige.
Den nittonde dagen.
Livet är inte sorgligt utan mycket glädjerikt.
Om ni säger "Den här landsflykten är bedrövlig",
förstår jag er. Det är fel av oss att kalla något "liv" som har ett slut. Det är bara när vi talar om de himmelska tingen som vi borde använda ett så vackert namn.
Ordspråksboken. 21:19.
19. "Bättre bo ute i öknen än med en ilsken och grälsjuk hustru".
Ilsken och grälsjuk hustru; kan liknas vid en omogen kvinnlighet.
Ilskenheten och grälsjukheten har sitt ursprung i stoltheten och egoismen.
Ute i öknen råder tystnadens vila och harmoni.
Den tjugonde dagen.
För att betrakta din härlighet måste vi gå genom eld.
Som min skärseld väljer jag, o, min Guds hjärta,
din brinnande kärlekTherese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:20.
20. "I den vises hus finns en åtråvärd skatt, men
dåren förslösar allt".
Den vises hus är fylld av insiktens och vishetens outgrundliga källor.
Dårens o-kunnighet förslösar allt av bestående värde.
Den tjugoförsta dagen.
Jag tror att alla missionärer är martyrer därför att de både önskar det och vill det.
Följaktligen tror jag inte att de behöver gå genom skärselden.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:21.
21. "Den som strävar efter rättfärdighet och trohet
skall finna liv och ära.
Åtlydnaden mot Guds budord ger ett liv i rättfärdighet och trohet. Dess belöning ger liv och ära.
Den tjugoandra dagen.
DEN HELIGA CECILIAS FESTDAG.
Får jag låna dina vackra melodier av dig, Cecilia?
Jag vill omvända själar till Jesus. Jag vill offra mitt liv som du. Jag vill ge Jesus mitt blod och mina tårar.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:22.
22. "En vis man kan storma en stad av hjältar och bryta ner
deras säkra fäste".
Vishetens man av inre styrka och fasthet; stormar stadens hjältar och bryter ned deras säkra fästen.
Den tjugotredje dagen.
En syster talade med den heliga Therese om lyckan i himlen.
Therese avbröt henne och sade: "Det är inte det som lockar mig". "Vad är det då?", har systern frågat.
"Åh, det är kärleken. Att älska och bli älskad och komma tillbaka till jorden och få kärleken älskad".
Therese av Lisieux.
Ordspråsboken. 21:23.
23. "Den som håller tand för tunga håller sig undan bekymmer".
Kung David säger "Sätt, o Herre, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr" 1917 års översättning.
Behärskad tunga ger beskydd mot bekymmer och oro.
Den tjugofjärde dagen.
DEN HELIGE JOHANNES AV KORSETS FESTDAG.
Jag är faktiskt inte alltid trogen men jag tappar inte modet.
Jag söker Herrens armar omkring mig och han lär mig att "dra nytta av allt, gott som dåligt, så att han kan finna mig"
( Johannes av Korset ).
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:24.
24. "Hädare kallas den övermodigt fräcke som handlar i
måttlöst övermod".
Hädarens övermodiga fräckhet; har sin livsstil och livsföring i
övermodets måttlöshet.
Den tjugofemte dagen.
Jesus, att jag må få dö som martyr för dig.
Ge mig själens eller kroppens martyrium.
Nej, hellre båda.
Therese av Lisieux.
Den tjugofemte dagen.
Jesus, att jag må få dö som martyr för dig.
Ge mig själens eller kroppens martyrium.
Nej, hellre båda.
Therese av Lisiuex.
Ordspråksboken. 21:25.
25. "Den lates lust blir hans död, ty hans händer
vägrar att arbeta".
Ordspråket säger: Du late, se på myran hur flitig hon är; om sommaren samlar hon in föda till vinterns behov.
Latheten blir hans egen undergång.
Latheten korsar sina händer; i vägran att arbeta.
Den tjugosjätte dagen.
Gud behöver inte många år för sitt kärleksarbete i en själ.
En stråle från hans hjärta kan, som i ett ögonblicks verk,
få en själ att blomma upp för all evighet.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:26.
26. "Dåren är ständigt full av lystnad, den rättfärdige ger
utan att snåla".
Dåren är styrd av snålheten och girigheten.
Den rättfärdige styrs inte av girighetens och snålhetens lockelser.
Den tjugosjunde dagen.
"I himlen kommer du att vara bland seraferna", har någon
sagt till den heliga Therese. "Om det skulle hända",
svarade hon, "kommer jag inte at efterlikna dem,
när de täcker sig med vingarna inför Guds seende
( jfr. Jesaja 6:2 ).
Jag kommer att vara noga med at inte göra det".
Ordspråksboken. 21:27.
27. "Den ondes offer väcker avsky, särskilt när det frambärs med slug beräkning".
Den ondes offer-gåva blir avskyvärd; när den frambärs av o-ärlighet och egen-vinning.
Den tjugoåttonde dagen.
Eftersom jag försökt att vara ett litet barn behöver jag inte förbereda mig på döden. Jesus själv står för utgifterna och inträdesavgiften till himlen.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:28.
28. "Den som vittnar falskt kommer till korta,
den vederhäftige vinner gehör".
Falskheten har ingen varaktighet.
Lyssnande öron får gehör för sitt tal.
Den tjugonionde dagen.
Hur kan Gud i skärselden rena själar som förtärs av den gudomliga kärlekens lågor?
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:29.
29. "Den onde sätter upp en fräck min,
den rättfärdige går sin väg rakt fram".
Den ondes livsstil och livsföring styrs av ett övermodigt leende.
Den rättfärdiges går sin livs-väg i ståndaktighet.
Den trettionde dagen.
Om det finns en boning i himlen ( jfr. Joh. 14:2 ) för de stora själarna, som ökenfäderna och de martyrer som var botgörare, måste det säkert finnas en för de små barnen.
Vår plats väntar på oss där om vi älskar Herren, honom och vår himmelske Fader och kärlekens Ande.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 21:30.
30. "Vishet, insikt, kloka råd ---- de är ingenting inför Herren".
Vishetens, insiktens och klokhetens råd; kan inte jämföras med gudomens allvetande.
OKTOBER MÅNAD.
"SANNERLIGEN, DEN SOM INTE TAR EMOT GUDS RIKE SOM ETT BARN, HAN KOMMER ALDRIG DIT IN".
( Luk. 18 :17 ).
Den första dagen.
Min känsla är att min mission bara är i början.
Jag skall göra Gud älskad på det sätt jag älskar honom och ge själarna min lilla väg. Det är min mission.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:1.
1. "Vinet är en hädare, ölet en gaphals, vettlös är den som raglar av rus.
Vinet kan liknas vid en hädares livsstil och livsföring.
Ölet kan ses som ett berusnings-medel; det påverkar en människas tal och tankesätt.
Vettlösheten trivs i vinets och ölets attityd och beteende.
Den andra dagen.
SKYDDSÄNGLARNA. HÖGTID.
Du bor hos mig här på jorden och sveper in mig med ditt strålande ljus, o, du, min vackra skyddsängel!
Du har blivit min bror, min vän och den som tröstar mig.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:2.
2. "Som lejonets rytande är kungens raseri, den som väcker hans vrede förverkar sitt liv".
Konungens raseri kan liknas vid lejonets rytande.
Vreden och vredesutbrottet saknar en gemenskap med de andliga dygderna.
Den tredje dagen.
DEN HELIGA THERESES FESTDAG.
Någon har frågat den heliga Therese med vilket namn de skulle be till henne, när hon kom till himlen.
"Ni kan kalla mig lilla Therese", har hon svarat.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:3.
3. "Heder åt den som undviker strid, det är bara dårar som börjar gräl".
Ära åt dem som undviker strid och stridigheter.
I dårars hjärtan föds grälets tankar.
Den fjärde dagen.
DEN HELIGE FRANCISKUS FESTDAG.
Ju fattigare man är, ju mer älskar Jesus oss.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:4.
4. "Den late plöjer inte om hösten och finner ingenting i skördetiden".
Ordspråket säger; "Du, late se på myrans idoga förmåga, som samlar in på sommaren för vinterns behov.
Lagen om sådd och skörd; vilket innebär; Plöjs inte jorden upp, är den inte öppen för sådden.
Den femte dagen.
Jag är alltför liten för att göra stora ting, men i min omåttliga kärlek hoppas jag att din kärlek, o, Jesus, accepterar mig som offer.
Ordspråksboken. 20:5.
5. "Planerna i en mans hjärta är som ett djupt vatten,
men en man med förstånd hämtar ändå upp dem".
1917 års översättning.
Människors uttänkta planer; kan liknas vid ett djupt vattenflöde.
Vis man; klok i sin handling; tar vara på det som gott är.
Den sjätte dagen.
Jag är så matt, så svag, att jag längtar efter att förenas för alltid med den gudomliga styrka själv.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:6.
6. "Många ordar om sin trofasthet, men var finns en man att lita på?
Pratsamheten kan orda om sin egna trofasthet.
Tilliten, trovärdigheten och troheten i dess tal var finns den?
Den sjunde dagen.
Jag borde vara lite ledsen för att jag sover så ofta under tidegärden och tacksägelsen.
Men, faktiskt inte! Jag tänker på att småbarn som sover är lika kära för sina föräldrar både när de sover och är vakna.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:7.
7. "Den rättfärdige lever oförvitligt ---- lyckliga
hans efterkommande".
Den rättfärdiges livsstil, livskvalite och livsföring; har ett evigt värde.
Hans efterkommande i både tredje och fjärde släktled skall vara välsignade.
Den åttonde dagen.
Jesus är inte ute så mycket efter förmågan eller talangerna här i denna världen. Han har gjort sig själv till "en lilja i dalen" ( Höga Visan 2:1 ) bara för att visa oss hur mycket han uppskattar enkelheten.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:8.
8. "Kungen som sitter i domarsätet sållar med blicken bort de gudlösa".
Konungens allmakt; på sitt domarsätt dömer rättvist.
Utifrån sin allvetande blick; sållar han bort de gudlösa.
Den nionde dagen.
I stället för att tappa modet säger jag till mig själv,
"Gud inger oss inte önskningar som inte kan förverkligas, så jag kan eftersträva helighet trots min litenhet".
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:9.
9. "Vem kan säga: Mitt samvete är rent, jag är fri från min synd".
Självgodheten säger i sitt hjärta; Jag är fri från min syndfullhet.
I mitt samvete finns inget orent.
Den tionde dagen.
Den vinsch som skall lyfta mig upp till himlen är dina armar, o, Jesus. För att det ska bli så behöver jag inte bli större.
Jag måste förbli liten och ännu mer obetydligare.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:10.
10. "Dubbla vikter, dubbla mått ----- bådadera väcker Herrens avsky".
Dubbelheten i vikter och mått; vad är rätt och fel !!
Herren avskyr lögnaktigen, men älskar sanningens fullhet.
Den elfte dagen.
För att komma Jesus nära, måste vi vara mycket små.
Tänkt så få själar det finns, som eftersträvar att vara obetydliga och okända.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:11.
11. "Redan den unge visar i handling om hans liv
är rent och ärligt".
Ordspråket säger; vänj den unge vid den väg han bör vandra.
Den tolfte dagen.
Att vara liten är att erkänna sin intighet och att förvänta sig allt från Gud som ett litet barn, som hoppas få allting genom sin pappa.
Ordspråksboken. 20:12.
12. "Örat som hör, ögar som ser --- bådadera har Herren skapat".
Lyssnade öra som hör och seende öga som ser;
Herrens skapelse-förmåga; gav sin livsande till dem.
Den trettionde dagen.
Att vara liten betyder inte att förlora modet på grund av sina fel, för barn felar ju ofta, men de är för små för at göra sig riktigt illa.
Ordspråksboken. 20:13.
13. "Älskar du sömn blir du utblottad, vakna upp,
så får du äta dig mätt".
Sömnaktigheten ger dig en vila du inte behöver.
Den kan förblinda dina andliga och lekamliga ögon.
Andligt sett som Profeten Jesaja säger; jag läser men dess sanning är för mig tillsluten.
Andlig och lekamlig vaksamhet; ger god näring till både ande, själ och kropp.
Den fjortonde dagen.
Som jag förstår det uppenbarar sig vår Herres kärlek lika väl för de enkla själarna, som inte gör motstånd mot hansn nåd, som för de mest högstående.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:14.
14. "Bara skräp" säger köparen, men går belåten därifrån".
I sin belåtenhet; säger köparen, jag köper inget som för mig saknar ett bestående värde.
Vilket kan jämföras med de andliga verkligheterna.
Den femtonde dagen.
För länge sedan gav jag mig själv som gåva till Jesusbarnet för att han skulle ha mig som sin lilla leksak.
Jag bad honom att använda mig som en billig liten boll, inte en sådan där fin leksak som barn bara kan titta på och inte vågar ta i, utan som han kunde kasta på marken, sparka till och glömma i ett hörn eller trycka till sitt hjärta.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:15.
15. "Guld och pärlor finns i mängd, min visa ord är
en sällsynthet".
Rikedomar i guld och pärlor finns i mängd.
Visa och kloka ord; uttalade ifrån visa och kloka hjärtan vars grundkälla finns i insikten, klokheten och visheten.
Sällsyntheten säger; alltför få söker dem.
Den sextonde dagen.
Min botgöring har ingen likhet med dessa väldiga helgon som praktiserade stränga övningar redan i tidig barndom utan bestod i att bryta min tjurighet och hålla tillbaka skarpa svar och i att visa vänlighet mot min omgivning utan tanke på dessa gärningar skulle ha något värde.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:16.
16. "Ta manteln från den som borgat för en främling,
kräv pant då det gäller en okänd".
Den sjuttionde dagen.
Borde inte Gud, som är så oändligt rättvis och så barmhärtigt förlåter den förlorade sonen ----- vara rättvis mot mig, som alltid är med honom?
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:17.
17. "Lögnens bröd smakar gott, men sedan blir munnen full av grus".
Lögnens bröd; har en kortsiktig god smak.
Lögnaktighetens belöning ger en bitter avsmak i tal, tankesätt och hjärtan.
Den artonde dagen.
O, Jesus, på något annat sätt kan jag inte bevisa dig min kärlek än att kasta blommor --- det vill säga inte låta något litet offer, ett ord eller en blick, bli förlorade tillfällen.
Att dra nytta av alla små gärningar och göra dem med kärlek.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:18.
Planer lyckas om man rådslår, för inte krig utan överläggning".
Vis och klok rådgivning; ger lyckad planering.
Lyckad planering och överläggning; ger goda resultat.
Den nittionde dagen.
Ni förstår ju att jag är en mycket liten själ, som inte har något att ge Gud som är så god. Bara småsaker.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:19.
19. "Den lösmynte röjer hemligheter, undvik den som pratar för mycket".
Pratsamheten är beroende av en fladdrande och o-behärskad tunga.
Förtalaren förråder hemligheter; ty han styrs av förtalets vilja och tankar.
Vi förmanas till att undvika; pratsamheten.
Den tjugonde dagen.
Eftersom jag är så svag har du tagit särskilt hänsyn och gått med på mina barnsliga önskningar, Jesus.
Du har varit villig att att gå med på alla mina nskningar, fastän de är större änhel avärlden.
Therese av Lisieux.
Ordspråksbken. 20:20.
20. "Om någon förbannar sin far eller mor skall hans lampa
slockna då mörkret faller".
Förbannelsen ger ingen god belöning.
Förbannelsens uttalade verkan över någons föräldrar; frukten av dess handling gör att barnets livs-lampa slocknar.
Den tjugoförsta dagen.
Jag vill visa själarna de små vägarna som varit så bra i mitt fall och tala om för dem att det bara finns en enda sak som de ska göra här i denna världen.
Det är att framför Jesus fötter kasta de små uppoffringarnas blommor och fånga in honom med smekningar.
Det är så jag har gjort och därför kommer jag att bli väldigt väl mottagen i himlen.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:21.
21. "Plötsligt vunnen rikedom ger i längden ingen lycka".
Bestulen, o-ärlig och snabb vunnen rikedom; ger på lång sikt en lycka av fattigdom.
Den tjugoandra dagen.
På min lilla väg finns bara den vanliga av det vanligaste.
Det är nödvändigt att de små själarna också kan göra det jag gör.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:22.
22. "Säg inte jag skall hämnas oförrätten!
Lita på Herren, han skall hjälpa dig".
Trohetens förtröstan på Herrens trovärdiga hjälp och tröst; gör livet innehållsrikt och betydelsefullt.
Den tjugotredje dagen.
Jag har alltid väldigt lite med mig eftersom jag inte har någon annan syssla att samla kärleksblommor och så uppoffringar som jag ger som gåvor till Gud för hans nöjes skull.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:23.
23. " Herren avskyr dubbla vikter, fusk med vågen är orätt".
O-ärliga handlingar; kan liknas vid fuskhetens samarbets-partner.
Fuskhetens o-ärliga handlingar; avskyr Herren.
Den tjugofjärde dagen.
Jag är för liten för att bli fördömd.
Små barn skickas inte till helvetet.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:24.
24. "Människans steg styrs av Herren, vad vet hon själv om sin väg?
Vad vet hon om morgondagen. Herrens allvetande känner hennes alla livs-vägar.
Den tjugofemte dagen.
Jag är bara ett svagt och grinigt barn, men det är min svaghet som gör att jag törs ge mig till din kärlek, o, min Jesus ---- som offrad.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:25.
25. "Farligt är att snabbt ge heliga löften och först efteråt tänka sig för".
Klokt och vist hjärta; tänker först, sedan talar.
Snabba heliga löften ges av o-kunniga.
Snabbhetens beslut är ej igenom-tänkta.
Den tjugosjätte dagen.
Hade vi behövt uträtta stora ting hade det funnits skäl att tycka synd om oss. Men hur lyckliga är vi inte eftersom Jesus låter sig infångas av så små ting.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:26.
26. "En vis kung sållar bort de onda, han låter tröskhjulet gå över dem".
I sin vishet sållar han bort vetet från agnarna och ogräset.
Han låter sanningens fullhet övervinna det ondskefulla.
Den tjugosjunde dagen.
Enda sättet att snabbt komma framåt på kärlekens väg att fortsätta att vara mycket små.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:27.
27. "Herren vakar över människans livsande och ser in i hennes innersta".
På den sjätte skapelse-dagen; Gud själv inblåste sin livsanda in i hennes innersta liv.
Den tjugoåttonde dagen.
Vi måste praktisera de små dygderna. Ibland är det svårt, men Gud vill aldrig vägra oss sitt första nådebevis som inger mod att övervinna sig själv.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:28.
28. "Godhet och trohet är kungens värn, med rättfärdighet tryggar han tronen".
Godhetens och trohetens fullhet ger konungen ett livets-beskydd. Hans livsföring i rättfärdighet befäster hans tron av evigt värde.
Den tjugonionde dagen.
För mig är det bara lätt att eftersträva fullkomligheten, därför att jag har kommit på att vi måste fånga in Jesus genom hans Hjärta.
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:29.
29. "Styrkan är de ungas stolthet, vit hår de gamlas ära".
Vitt hår vittnar om livets lärdom och erfarenhet.
Unga människas livskraft; finns kvar; äldre människors livskraft försvinner.
Den trettionde dagen.
"Du kommer väl att titta ner på oss från himlen?",
har någon frågat den heliga Therese.
"Absolut inte", hon har svarat, "jag kommer ner".
Therese av Lisieux.
Ordspråksboken. 20:30.
30. "Svidande sår renar från ondska, prygel gör rent på djupet".
Renheten kan liknas vid en helig smärta av lidande; när ondskans djupa rötter tas bort ur människo-själens inre liv.
Den andliga fostran in i de andliga dygderna; rengör själen på djupet.
Den trettioförsta dagen.
Jag bönfaller dig, o, Jesus att kasta din gudomliga blick på ett stort antal små själar. Jag bönfaller dig att i denna värld välja ut en härskara små offer som är värdiga din kärlek.
Therese av Lisieux.
ÄKTA MANLIGHET.
Trygghet. Stabilitet.
Någon som beskyddar.
Någon som tar ansvar.
Någon som sätter sin kvinna i centrum.
Någon som visar omsorg.
Någon som inte är dörrmatta.
En relation som är grundläggande emotionellt tillfredsställande.
Där man är trygg och upplever att man är älskad, uppskattad, önskad, beundrad och bekräftad.
Där blir allt annat av mindre betydelse.
Sid. 26. "Äktenskapet instiftades i Paradiset för att det skulle vara ett paradis.
Det kan vara om Adam under sitt liv kan förbli formbar, flexibel.
Då klarar han att leva i äktenskap. Bibeln talar därmed direkt till läsaren själv, till Adams barn:
Du behöver mjukhet och öppenhet.
Du behöver lära dig ett samspel med din partner som ibland gör dig till din partners elev, i alla fall i de frågor som rör det som din partner behöver.
REVBENET som tas ifrån dig symboliserar det pris du måste betala i form av uppoffringar och ansträngningar på denna punkt, men Gud ger dig det förlorade tillbaka i underbar förvandlad form:
Din partners närvaro och glädje.
Och när "revbenet" sätts tillbaka på sin plats, när ni förenas kroppsligen, kan du känna dig hel igen, reparerad, och därtill inte ensam längre.
Sid. 27-29.
NÅGON ATT ÄLSKA OCH FINNAS TILL FÖR.
När han var liten var det annorlunda --- han var nöjd med allt.
Pappa Gud brukade komma ut när han satt där i sandlådan.
DET ÄR INTE BRA FÖR ADAM ATT VARA ENSAM, sa han alltid.
Pappas närvaro och den ständiga leken var allt som behövdes för att vara lycklig i Edens lekpark.
Nu har tiden gått, Adam känner en underlig brist ---- han är ensam och har tråkigt.
Det räcker inte med Guds sällskap längre ----- och inte djurens heller.
Kanske ser han djuren gå förbi två och två, var och en med sin partner, och Adam börjar inse att något fattas honom.
Till kroppen är djuren hans bröder och systrar ----- de är ju gjorda av lera ( adama ) så som han, men Adam är mer, han är PERSON, han har fått Guds livsande i sig ( 1 Mos. 2:7), han är Skaparens avbild ( 1 Mos. 1:27 ), han är ett medvetet JAG, och han behöver Någon som är som han själv, som kan känna och uppleva saker som han, ett DU kan han spegla sig i.
Felet med hundar och katter är att även om de kan ge ett trevligt SÄLLSKAP, så kan de aldrig ge GEMENSKAP.
Det är också en fråga om Paradisets hierarki:
Adam kan inte nöja sig med bara Gud över sig och djuren UNDER sig.
Han behöver älskas av en jämbördig.
Han BEHÖVER BEHÖVAS av någon som är SOM HAN.
Man vill vara till nytta för någon.
Att inte behövas är inget liv ----- det är en långsam död.
Därför ingriper Gud i Adams tristess,
Se, hur elegant det går till:
Eva skapas inte VID SIDAN AV HONOM av ny lera ( som en sorts "konkurrent" till honom eller ett "syskon") utan av honom själv, att hans tomma längtan kan man nästan säga, ja, av Bristen.
Gud söver ner honom för operation.
Det är som i en dröm: Bristen blir en fysisk bild:
Ett revben bryts av, tas bort.
Det betyder: Adam ska lära sig att förlust ( uppoffring ) kan behövas om det ska bli vinst.
Livet förändras när man gifter sig --- det går inte att ha precis som det var innan.
Adam måste avstå något, säga nej till sig själv av hänsyn till sin partner.
Drömbilden talar om för Adam att han måste vara beredd för detta. Där har du äktenskapets storhet, dess värdighet.
Det lyfter Adam upp över det rent djuriska, där man enbart lever efter instinkt och drifter.
Han lär att anstränga sig för Eva och får uppleva att han kan bli HENNES GLÄDJE.
Med andra ord: Han lär sig övervinna sin självfixering och egoism.
Då kommer hans äktenskap att lyckas.
Kvinnan är en GÅVA och gåvor gör man inte åt sig själv.
Det är skälet till att Adam måste sova medan Eva skapas.
Han ska inte stå vid sidan av och kommentera när Gud bygger hans fru.
Hon ska inte vara en produkt av hans ideer utan villkorslöst accepteras och tillljublas som hon är.
Han skall inte heller vara med när hon görs iordning inför bröllopet.
Han ska inte se hennes klänning i förväg.
Oh när hon går till frisören bör han stanna hemma medan hon får håret uppsatt.
Senare kan han få se henne och ge henne komplimanger.
Så ska det gå till ------ allt annat är lågt och ovärdigt.
Kvinnan är gåva och ska aldrig ses förrän hon känner sig klar.
Sid. 29. PÅ VÄG MOT ALLT STÖRRE LIKHET MED GUD.
Du är gift för att du skall bli EN ANNANS LYCKA.
En gång ska du inför Gud avlägga räkenskap på denna punkt.
Du kanske väntar dig att när Gud slår upp i den stora boken under paragrafen "DU SKALL ÄLSKA DIN NÄSTA SOM DIG SJÄLV", så ska han kräva en förklaring av dig för alla dina fula tricks i arbetslivet, ditt ekonomiska fiffel eller att du ljugit och slagits.
Sid. 31. ADAMS JUBELROP NÄR HAN SER EVA.
Bibeln visar oss här att kvinnan skapades för att känna sig utvald, vacker omhuldad.
Hon behöver det och har rätt till det.
Detta är nyckeln som öppnar hennes hjärta för Adam och gör honom välkommen hos henne.
Den man som inte inte är i stånd att visa en sådan uppskattning bleknar bort i hennes ögon ----- han är ingen kandidat.
Han använder ju inte den nyckel som Gud har gett honom.
Sid. 32. Män som sölar för länge med uppskattande ord eller snålar med dem har glömt vad de lovade när de stod inför altaret:
Att älska OCH ÄRA sin hustru.
De har inte förstått hur viktiga de faktiskt är, hur lätt de skulle kunna förgylla hennes dag, hur mycket det betyder med den där lilla extra uppmärksamheten, att de ser henne, bekräftar henne, talar om hur fin hon är ( och MENAR det ),
ger henne extra uppmärksamhet, en öm fysisk beröring, en liten tjänst eller kanske någon liten present --- allt eftersom vad hon gillar mest.
Sid. 33. ÄKTENSKAPETS REGEL:
Nummer ett är att mannen uppvaktar kvinnan med uppskattning, intresse, stöd och hjälp.
Regel nummer två är samma som nummer ett och det finns inga fler regler.
HUR LYDER TIO GUDS BUD?
JAG ÄR HERREN DIN GUD.
1. DU SKALL INGA ANDRA GUDAR HA JÄMTE MIG.
2. DU SKALL ICKE MISSBRUKA HERRENS, DIN GUDS, NAMN.
3. TÄNK PÅ SABBATSDAGEN, SÅ ATT DU HELGAR DEN.
4. HEDRA DIN FADER OCH DIN MODER.
5. DU SKALL ICKE DRÄPA.
6. DU SKALL ICKE BEGÅ ÄKTENSKAPSBROTT.
7. DU SKALL ICKE STJÄLA.
8. DU SKALL ICKE BÄRA FALSK VITTNESBÖRD MOT DIN NÄSTA.
9. DU SKALL ICKE HA BEGÄRELSE TILL DIN NÄSTAS HUSTRU.
10. DU SKALL ICKE HA BEGÄRELSE TILL NÄSTAS HUS OCH HEM.
Hur lyder huvudbudet?
DU SKALL ÄLSKA HERREN, DIN GUD, AV ALLT DITT HJÄRTA OCH AV ALL DIN SJÄL OCH AV ALLT DITT FÖRSTÅND.
DET ÄR DET YTTERSTA OCH FÖRNÄMSTA BUDET.
DÄRNÄST KOMMER ETT SOM ÄR DETTA LIKT:
DU SKALL ÄLSKA DIN NÄSTA SOM DIG SJÄLV.
Levnadsregeln:
Guds bud är under alla förhållanden det rätta.
När andra syndar, vill jag lyda Guds bud.
Guds ord:
Jesus sade: "Den som har mina bud och håller dem, han älskar mig" ( Joh. 14:21 ).
Ur psalm 119:
Herre, MITT ROP kommer inför ditt ansikte, giv mig förstånd efter ditt ord.
MIN BÖN kommer inför ditt ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
MINA LÄPPAR må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
MIN TUNGA sjunger om ditt ord, ty alla dina bud är rättfärdiga.
Vad känner vi genom samvetet?
GENOM SAMVETET KÄNNER VI VAD VI SKALL GÖRA OCH VAD VI SKALL LÅTA BLI AT GÖRA.
När måste vi följa vårt samvete?
VI MÅSTE FÖLJA VÅRT SAMVETE, NÄR DET KLART SÄGER OSS ------- DET MÅSTE DU GÖRA, ELLER: --- DET FÅR DU INTE GÖRA.
Levnadsregeln:
NÄR JAG FÖLJER MITT AMVETE, BLIR JAG ICKE SLAV UNDER MÄNNISKOR ELLER MITT DRIFTLIV UTAN ETT FRITT GUDS BARN.
"Giv noga akt på samvetets råd, ty en trognare rådgivare
har du icke! ( Syr. 37:13 ).
FEBRUARI 27 2015.
LIDANDE OCH KÄRLEK HÖR SAMMAN.
I kärlekens källa,, i den heliga Treenighetens inre, är kärleken ett oavlåtligt offrande.
Du är skapad till Treenighetens avbild, och allt lidande du frambär som ett offer förvandlar dig allt mer till denna avbild.
I himlen blir offrandet vår eviga lycksalighet, men så länge vi lever i vår jordiska kropp, kan vi inte offra utan blod och tårar.
Utan lidande och smärta skulle vi aldrig lär aoss förstå vem Gud är.
Lidandet finner sin enda förklaring när det bemöts med kärlek, och kärleken når sin högsta kapacitet när den bevisas genom lidande.
FEBRUARI 28 2015.
KÄND OCH ÄLSKAD NINFRÅN.
"Eftersom han själv har prövats och lidit, kan han hjälpa dem som prövats" ( Hebr. 2:18 ).
Fatsän Jesus inte har syndat, har han burit hela mänsklighetens synd, men inte på sina skuldror som en främmande börda som trots allt inte berörde honom på djupet. Han har burit synden i sitt hjärta.
Synden har trängt in i honom. Han har erfarit, oändligt mycket mer än vilken syndare som helst, hur ont syndnen gör. Just därför att det var hans natur att vara ett med sin Fader, var övergivenheten och bortvändheten från Fadern en för ofattbar avgrund av elände.
Jesus känner oss inifrån. Ingen känner oss så väl som han.
Han är den ende som kan förvandla vårt mörker till ljus.
MARS 5 2015.
SYNDEN ÄR INGEN PRIVATSAK.
Hela mänsklighetens synd återspeglas också varje enskild individ. Allt det onda sker i världen har sin rot i den egoism som var och en, i högre eller lägre grad, bär i sitt hjärta.
Efter det att Jesus tvättat sina lärljungars fötter säger han till dem: "En av er kommer att förråda mig" ( Joh. 13:21 ).
Jesus ser inte förrädaren som en avskild, isolerad individ, utan som "en av er".
Judas är en medlem i gemenskapen, präglad av den.
Varken han själv eller de övriga lärljungarna förstår att det är hela gemenskapen som bär ansvaret.
Den ene efter den andre av dem frågar:
"Det är väl inte jag?" Jesus svarar: "Det är en av de tolv"
( Mark. 14:19-20 ).
När du går till bikt gör du det inte endast som individ.
Vid bekännelsen av dina synder bör du vara medveten om att du är medansvarig för all synd i världen.
MARS 9 2015.
Den treenige Guden vill göra sig liten för att människan skall bli stor. På korset avslöjar och utger Gud hela sin härlighet.
Där uppenbarar sig kärleken till det gudomliga yttersta.
På korset lyser kärleken med att sinn glans.
Ingen människa som med öppna ögon ser på korset kan tvivla på att Gud är kärlek.
Genom Jesu öppnade hjärta visar sig Guds innersta väsen.
Kärleken går frivilligt in i svagheten för den älskades skull.
Kärleken visar sin högsta styrka när den avstår från all styrka.
Den som envist håller fast vid det han har och är, som hävdar sina rättigheter och söker sin egen styrka på andras bekostnad, kan aldrig fatta något av Guds kärlek, som är ett utblottelsens mysterium.
Den som avstår från allt och frivilligt blir liten, mycket liten, kan börja ana något om Gud.
MARS 14 2015.
NATTEN LYSER SOM DAGEN.
Eftersom Jesus har gått in i öknens övergivenhet har den förvandlats. Gud finns nu också där.
Natten är inte längre mörk, ensamheten har blivit till gemenskap.
När människor efter att ha vänt sig bort från Gud ropar ut sin rädsla och förtvivlan, är Jesus förenad med dem, han som ropar på korset: "Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?" ( Matt. 27:46 ).
Det finns inte mer någonn absolut ensamhet.
Gud själv är med i människans förtvivlan.
Han är med i hennes gudsövergivenhet.
Jag ställer sig mitt mänsklighetens synd.
Och då är det förlorade inte längre förlorat.
Det har fått sin plats i inom Gud själv.
Jesus har varit förlorad, och han är Gud.
Genom honom är själva gudsövergivenheten genomlyst av kärlek.
MARS 15. 2015.
FÖR DE ANDRA.
Det finns två ord i trosbekännnelsen som är av avgörande betydelse och utan vilka allt vad Kristus har gjort skulle förlora sin mening.
Desa ord är: "PRO NOBIS -- för oss".
Kristus har blivit korsfäst FÖR OSS.
Hela sitt livsverk har han fullbordat FÖR OSS.
Jesua har aldrig haft någon privatexistens, han utförde aldrig något enbart som enskild individ.
När han bad, bad han för andra; när han tackade, tackade han för andra; när han dog och sedan uppstod igen var det för andra.
I honom bad, tackade, dog och uppstod hela mänskligheten.
Om det var så för Jesus, måste det även vara så för alla hans efterföljare.
Den ställföreträdande bönen, det ställförträdande lidandet och den ställföreträdande glädjen är kristendomens hjärta.
En kristen lever aldrig för sig själv, han lever alltid för andra.
Så är det därför att Guds eget liv är att utge sig själv för andra.
Eukarstin är den bästa skolan för att lära denna hållning: att vara till för "de andra".
Där blir Jesu ord en synlig verklighet:
"Detta är min kropp som blir utgiven FÖR ER, detta är mitt blod som blir utgjutet FÖR ER OCH FÖR DE MÅNGA".
Vetekornet faller inte i jorden och dör för en privat lyckas skull.
Vetekornet dör för att bära frukt, för att bli näring för andra.
MARS 20 2015.
ENDAST EN TREENIG GUD KAN RÄDDA OSS.
Fadern och Sonen älskar varandra så innerligt at Sonen kan förena sig med människan i sin gudlöshet utan att bryta kärleksförhållandet mellan sig och Fadern.
Mellan mellan dem spänns och tänjs ut till det yttersta enom att Sonen går bort från Fadern för att söka upp den förlorade mänskligheten.
Men bandet brister inte. Både Fadern och Sonen är besjälade av samma oupplösliga kärlek, som är den helige Ande.
Fadern låter sin Son gå in i den totala gudsfrånvaron, av kärlek till människorna.
Och Sonens kärlek till Fadern är så stor att inte ens helvetet kan utsläcka den.
Sonen avkläder sig sin gudomliga härlighet och tar på sig vår bortvändhet från Gud. Han indentifierar sig fullständigt med männskan och henne synd.
"Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet" ( 2 Kor. 5:21 ).
MARS 22 2015.
KORSTECKNET.
Ett mycket enkelt och konkret sätt att ära Kristi kors är att göra korstecknet.
Redan tidigt i fornkyrkan började de kristna göra ett litet korstecken pannan. Så småningom ersattes detta med ett större kors som tecknades från panna till bröst och från vänster till höger skuldra.
Att göra korstecket är som att ställa upp ett säkert skydd framför sig: "Vem kan skilja oss från Kristi kärlek?"
( Rom. 8:35 ).
När Jesus hängde på korset var det inte han som bar det utan det var korset som bar honom.
Så kan även du i korset finna en bärande grund.
Korstecknet är en konkret sammanfattning av din tro.
Korset börjar ovan, på pannan. Alt har sin början ovan, i himlen, hos Fadern. Han är principen, livskällan.
Sedan sjunker handen ned till hjärtat.
Gud kommer ned från himlen, han blir människa i Jesus Kristus som bor i våra hjärtan.
Den vertikala , nedåtgående linjen uttrycker inkarnationen.
Därefter gör du tecknet från vänster till höger skuldra.
Det är den helige Ande som förbinder och enar allt.
Det är i honom som Gud är verksam här på jorden, i dina horisontala relationer och engagemang.
I stället för att göra ett korstecken kan du också själv bli ett kors genom att sträcka ut sina händer.
Människan är allra vackrast när hon sträcker ut sina händer för att be till Gud eller för att omfamna sin medmänniska.
Korsets tecken påminner dig ständigt om att du är korsfäst med Kristus och att du inte längre lever ditt eget liv.
( Gal. 2:19-20 ).
MARS. 23 2015.
KORSETS TVÅ LINJER.
Just genom att Jesus så till fullo levde i sin Fader kunde han inte glömma världen eller människorna.
Fadern är ju alla människors Fader och älskar oss alla.
Att det i Jesu liv inte finns någon uppdelning mellan Fadern och människorna, att det inte gällde ett antingen eller utan ett både och, det visar oss korset.
När Jesus nådde höjdpunkten av sin kärlek till människan nådde han även höjdpunkten av sin kärlek til Fadern.
Korset består av två linjer. Den vertikala linjen uttrycker vårt förhållande till Gud.
Den horisontala linjen på vårt inomvärldsliga engagemang.
Dessa två linjer möter varandra och blir till ett i korsets skärningspunkt, platsen för Kristi hjärta.
Hans hjärta brinner av en enda kärlek, och denna kärlek får honom att sträcka sig uppåt mot sin Fader, och utåt mot världen för at omfamna oss alla.
MARS. 24 2015.
ETT NYTT HJÄRTA.
Att gå till bikt och komminuion är som att genomgå en hjärttransplantation.
Varje gång du tar emot Jesus i sakramenten säger han till dig: "Vill du avstå från ditt gamla hjärta, så skall jag ge dig mitt eget hjärta".
Genom dopet har Jesus transplanterat sitt hjärta in i oss.
Men valigtvis dröjer det lång tid innan vi vågar lämna från oss vårt eget hjärta.
Vi lever det ena ögonblicket av Jesu hjärta och det andra av vårt gamla stenhjärta.
Det är då inte märkligt att vi känner oss splittrande och sönderslitna. Men outtröttligt ber Jesus oss att avstå från vårt hjärta.
Det är en smärtsam operation då det egna hjärtat skall tas bort.
Vår motspänstighet gör att operationen måste göras om och om igen, till dess den en gång lyckas helt.
Om vi inte vore så glömska att vi strax efter en "operation" på nytt börjar leva som om vårt gamla hjärta var kvar,
skulle processen bli mycket kortare.
Är det inte underligt att vi bara en kort stund efter at vi mottagit sakramenten beter oss som om ingenting hänt?
När Jesu hjärta slår i dig borde det vara själklart att du levde som ett ljusets barn.
Om han befriat dig från ditt eget hjärta är du en verkligt fri människa. Då kan du inte mer se på dig själv somm värdelös, inte ett enda ögonblick av ditt liv kan mer vara utan mening.
Fadern ser sin Sons hjärta i dig och finner en gränslös glädje i dig.
Det avgörande är att du bejakar ditt nya hjärta.
MARS. 26 2015.
SÅRAD AV KÄRLEK.
Genom spikarna och spjutet har Jesu kropp öppnats.
Den förblir öppen i evighet. I denna öppna kropp får du gå in, där skall du bo, med den skall du växa samman.
Han sår läks aldrig. De är avsedda att vara öppna ingångsdörrar till hans kropp.
När Jesus visar sina sår, visar han det som människorna har gjort mot honom. Han visar människans synd.
Men samtidigt visar han vem han själv är.
Han har fått updraget av Fadern att ta på sig hela mänsklighetens synd.
Denna synd är påtagligt närvarande i hans sår.
När vi ser på hans sår, ser vi på en och samma gång vår synd och hans kärlek. Vår synd därför att det är vi som har sårat honom; hans kärlek därför at han har låtit sig såras.
De tårar vi gråter, elle borde gråta, är tårar av ånger och förkrosselse över vår synd, och samtidigt tårar av tacksamhet för hans ofattbara kärlek.
Tårar av sorg och tårar av glädje.
Hade vi inte syndat, då hade vi aldrig fått skåda så djupt in i Guds hjärta. Synd och kärlek tycks oss oförenliga, men Gud har försonat dessa två.
Han låter synden bli en orsak till större kärlek.
För den som tror.
MARS. 27. 2015.
LYDNAD LEDER TILL LYCKA.
Avsikten med lidandet och döden är bland annat at vi skall lära oss lydnad. När allt går enligt våra egna önskningar har vi inget tillfälle att lära oss en sann lydnad, den lydnad Gud från början skapat oss till.
Den är det enda som kan göra os fullkomligt lyckliga.
När Adam och Eva varit olydiga mot Gud förlorade de ocksa lyckan.
Visst behöver vi alla lite framgång och uppmuntran för att få mod att gå vidare. Menn om det alltid går som vi själva vill kan vi inte lära känna Gud och den kärleksfulla plan han har gjort upp för vårt liv.
Ingeting låter oss erfara Guds trofashet i så hög grad som en besvikelse eller ett misslyckande.
När alla andra stödjepunkter faller bort, kan vi på ett helt nytt sätt uppleva at vi vilar tryggt på den fasta klippan som är Gud.
Så länge livet förlöper enligt dina planer kann du lätt få intrycket att du är din egen herre.
Och det är egentligen människans största olycka att hon tror sig själv ha livet i sin hand.
Bara när händelserna och omständigheterna börjar gå tvärt emot det vi önskat, får vi chansen att upptäcka det rätta förhållandet: att Gud är vår absolute Herre och vi hans tjänare som är skyldiga honom ovillkorlig lydnad.
Gud har inget behov av att dominera oss.
Han vill lära oss lydnad därför att han vill oss så oändligt mycket mera gott än vi själva skulle kunna tänka ut.
MARS. 28. 2015.
SKAPAREN TJÄNAR SIN SKAPELSE.
På skärtorsdagskvällen knäböjer han sig inför sin vänner
och tvättar deras fötter, en tjänst som normalt utförs av en slav.
Johannes tecknar upp denna episod, betonar två ting.
För det första att djävulen redan har ingett Judas tanken att förråda Jesus. Jesus tvättar inte lärljungarnas fötter därför att de är goda och älskvärda.
Han gör det därför att han älskar med en kärlek som inte kan annat än gå till det yttersta.
Jesus gör sig liten inför var och en. Även Judas, som redan är besatt av djävulen, får se sin Mästare ligga vid hans fötter.
Johannes betonar, för det andra, att Jesus är helt och fullt medveten om att Fadern har givit allt i hans händer, att han har gått ut frånn Gud och nu vänder tillbaka till honom.
Jesus vet i denna stund att han är Gud.
Den gest han utför är inte bara en väns vänlighet inför sina nära och förtrogna.
Inte heller en lärares typexempel i ödmukhet.
Det som sker är att Gud knäböjer inför sin skapelse och tjänar den.
Gud har inte bara blivit människa, hann blir människans slav
och intar själv den absolut nedersta platsen.
Inför detta mysterium blir det både komiskt och löjligt med den benägenhet vi har att vilja dominera andra, få ut vår rätt och upprätthålla vår värdighet.
Om vi vill bli som Gud finns bara en väg; att djupt böja oss och tjäna.
MARS. 30. 2015.
KORSETS HÄRLIGHET.
Korset är höjdpunkten i Jesu liv. Där fullbordar han sitt verk och uppenbarar Guds härlighet.
Guds härlighet är inte ett strålande majestät på en upphöjd tron. Guds härlighet är en kärlekens härlighet.
Och aldrig har kärleken strålat så härligt som på korset.
"Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner" ( Joh. 15:13 ).
När Gud ger sitt liv för oss, avslöjar han sin kärlek i hela dess härlighet.
Då ser vi Jesu genomborrade händer och hans öppnade sida kan vi säga: "Vi tackar dig för din stora härlighet":
Den uppståndne Herren får sin härlighet från sina sår.
I hela evigheten skall vi lovsjunga hans sårmärken, tecknen på hans kärlek till oss.
Vid Jesu kors kan du lära dig var du skall söka din härlighet.
"Den härlighet som du har gett mig har jag gett dem", säger Jesus ( Joh. 17:22 ).
Du kan bara finna din sanna identitet och nå ditt livs fullhet om du, som Jesus, utger dig själv i kärlek.
Den härlighet Jeus uppenbarar i sina sår lär dig att lidandet inte är meningslöst. Lidandet i sig självt är något som går förbi. Men den kärlek du lidit med består i evighet.
Ingen människas liv är utan lidande.
Den som lider i kärlek har fått del av Guds härlighet.
MARS. 30. 2015.
KORSETS HÄRLIGHET.
Korset är höjdpunkten i Jesu liv. Där fullbordar han sitt verk och uppenbarar Guds härlighet.
Guds härlighet är inte ett strålande majestät på en upphöjd tron.
Guds härlighet är en kärlekens härlighet. Och aldrig har kärleken strålat så härligt som på korset.
"Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner" ( Joh. 15:13 ).
När Gud ger sitt liv för oss, avslöjar han sin kärlek i hela dess härlighet.
Då ser vi Jesu genomborrade händer och öppnade sida kan vi säga: "Vi tackar dig för din stora härlighet"
Den uppståndne Herren får sin härlighet från sina sår.
I hela evigheten skall vi lovsjunga hans sårmärken, tecken på hans kärlek till oss.
Vid Jesu kors kan du lära dig var du skall söka din härlighet.
"Den härlighet som du har gett mig har jag gett dem", säger Jesus ( Joh. 17:22 ).
Du kan bara finna din sanna indentitet och nå ditt livs fullhet om du, som Jesus, utger dig själv i kärlek.
Den härlighet Jesus uppenbarar i sina sår lär dig att lidandet inte är meningslöst. Lidandet i sig självt är något som går förbi.
Men den kärlek du lidit med består i evighet.
Ingen människas liv är utan lidande. Den som lider i kärlek har fått del av Guds härlighet.