BESTIGNINGEN AV BERGET KARMEL.

TREDJE BOKEN.

KAPITEL.  33.

DÄR VI BÖRJAR ATT BEHANDLA DET SJÄTTE

SLAGET AV GODA TING, ÖVER VILKA VILJAN

KAN GLÄDJA SIG.

VI FASTSTÄLLER VILKA DE ÄR OCH GÖR EN

FÖRSTA UPPDELNING.

1.  Avsikten med hela detta verk är att leda anden genom de andliga goda tingen till själens övernaturliga förening med Gud.

Nu skall vi behandla det sjätte slaget av goda ting,

de andliga, och dessa leder i vida högre grad än alla andra till vårt mål.

Av den orsaken måste vi, läsaren och jag, gå till verket med den största uppmärksamhet.

Det förekommer säkerligen ganska ofta att människor av okunnighet brukar desa andliga ting endast till att finna tillfredsställelse, och att de lämnar anden utanför.

Det torde väl knappast finnas någon vars ande inte lider stor skada av en sådan njutning.

Det livgivande vattnet dricks innan det ännu har nått anden, och då förblir anden torr och tom.

2.  För att nu komma till saken vill jag först säga att med andliga ting menar jag alla de ting som ingjuter kärlek i oss till det gudomliga, och som hjälper oss vid själens umgänge med Gud och vid Guds meddelanden till själen.

3.  När jag nu skall uppdela dem i kategorier, måste jag börja uppifrån med de mest omfattande.

De andliga goda ingen är av två slag, sådana som är behagliga för själen och sådana som är behagliga

      för själen och sådana som är mödosamma.

Var och en av dessa kategorier kan i sin tur uppdelas i två slag, ty av de behagliga tingen finns det sådana som anden klart och tydligt förstår,

       och andra som den inte klart och tydligt förstår.

Av det mödosamma finns det de som har klara och tydliga ting till föremål, och andra vilkas föremål

är oklart och dunkelt.

4.  Alla dessa goda ting kan vi vidare uppdela alltefter själsförmögenheterna.

Ty somliga är intellektuella kunskaper och hör till

förståndet, andra är böjelser och känslor och hör till viljan, och åter andra är föreställningar

      och hör till minnet.

5.  För stunden lämnar vi de mödosamma tingen åsido, de utgör en del av den passiva natten,

       och det är där som vi skall tala om dem.

Låt oss inte heller tala om de behagliga ting som 

har oklara och dunkla ting till föremål; om dem

     skall vi tala senare, därför att de tillhör den  generella, dunkla och kärleksfulla kunskap i vilken själens förening med Gud fullbordas.

När vi den andra boken gjorde updelningen av förståndets olika uppfattningar, uppsköt vi att tala om denna dunkla kunskap, därför att vi tänker behandla den i slutet, i avhandingen om den dunkla natten.

Här skall vi alltså bara tala om de behagliga goda ting som har klara och tydliga ting till föremål.