UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.

 

                          DEL. 28900.

 

28900.  Moralisk värdighet tillhör god moral och etik.

 

28901.  Moralisk misär o-värdig god moral etik

   grundar sig på o-moraliska värderingar.

 

28902.  Laglösheten moralisk misär.

   Stiftar egna lagar paragrafer.

 

28903.  Lovvärt vara återhållsam beundransvärt

  vara klok gästfriheten frikostig.

 

28904.  Nyktigheten omtänksam måttfullheten

  anspråkslös.

 

28905.  Barmhärtigheten kärleksfull 

   rättfärdigheten helig.

 

28906.  Allt har sitt ändamål: Allt Herren har skapat

  är underbart, och allt vad han har befallt sker

     i rätt tid.  Syraks bok. 39:16.

 

28910.  Sanningen friheten rättvisan har sitt

    ursprung i de andliga dygderna.

 

28911.  Lögnens o-rättvisa slavets ok

    tungt förringar människans värdighet.

 

28912.  Främja sanningen rättvisan värdesätter

    mänsklighetens värdighet.

 

28913.  Ångesten världsepidemi.

 

28914a.  Hjärtats fäste för den moraliska personligheten.

 

28914b.  Hjärtats fotfäste där omoraliska misären

   råder metodiskt påverka mänsklighetens personlighet.

 

28915.  Hela världen är under den ondes våld:

   vår arma världs förvirring eländiga olyckors

undergång.

 

28916.  Lögnens förespråkare förringar sanningen

  rättvisan av rädsla stiftar gudlösa lagar.

 

28917a.  Skapelsens skönhet:

   Vshetens bok. 7:25-26. 29-30.

            LANDET SOM GLÖMDE GUD. DEL. 2.

 

STELLAN ARVIDSSON: SEKULARISTEN 

                  OCH SKOLREFORMATORN.

 

INOM ETT FOLK, SOM MEDVETET STRÄVAR HÄN

    MOT ETT GENOMFÖRT DEMOKRATISKT 

SAMHÄLLSYSTEM, DENNA

     UNDERDÅNIGHETSKÄNSLA ( INFÖR GUD ) 

I AVTAGANDE.

    KNÄFALLET FÖREFALLER INTE LÄNGRE NATURLIGT.  DET TAR EMOT ATT TRO PÅ GUD SOM

    MAKTEN. HÄR LIGGER ETT AV SKÄLEN TILL AVKRISTNINGEN.

   Stellan Arvidsson, debattboken Kristendomen 

 mot - för.

 

Stellan Arvidsson ( 1902-1997 ) fick sitt stora

   politiska genombrott via sin centrala roll i 1946

års Skolkommission, men han hade tidigare varit

   en aktiv debattör även i frågor om religion

och statskyrka.

    Arvid var även känd för sina starkt socialitiska

åsikter med nära kopplingar till den östtyska

   regimen, där han sedemera blev ordförande 

i vänskapsförbundet Sverige - DDR fram till strax

    före Berlinmurens fall. 

 

1930 utnämndes Arvidson till universitetslektor

    i tyska Greifswald, men när Hitler tog makten 1933 avsattes Arvidson för sina socialistiska

   åsikter. 

Han arbetade därefter på olika läroverk fram till

    1946 när dåvarande ecklesiastikminister

Tage Erlander bjöd in sin gamle lundakamrat som

    huvudsekreterare i den statliga skolkommissionen.

 

Gunnar ochAlva Myrdals intensiva arbetsrelation

     har likheter med relationen mellan Stellan Arvidson och Britta Stenholm, för vilken Arvidson

   lämnade fru och barn för att tillsammans med

Stenholm dela liv och arbete i frågor kring

   skolpolitiken och DDR.

 

EN RADIKAL GUDSFÖRNEKARE. 

 

Vid 18 års ålder blir Stellan Arvidson ateist.

    Han förklarar i CLARTIE 1925 att han ser framför

sig hur den förlegade kristendomen kommer att

    ersättas av en inomvärldslig religion --- en ny

tro byggd på Marx, evolutionismen och en radikal

    optimism inför socialismens förmåga att bygga

ett nytt samhälle.

     I frågor om relationer och sexualitet förespråkar 

Arvidson och CLARTIE i likhet med andra radikala

    samtidsröster en ny, liberal inställning till

preventivmedel och aborter. 

    I likhet med den yngre Athur Engberg deltar Arvidson llivligt i debatten i egenskap av uttalad

   ateist.

BORGERLIGHETEN EFTER KRIGET FORTSATT

     STARK KRISTEN GRUND.

 

Högerpartiet slår fast, att Sveriges folk av ålder 

    är ett kristet folk och att den kristna tron är en

oumbärlig, uppehållande och renande kraft i

   samhället.

Högerpartiets principprogram 1956. 

 

Som visats ovan gick de icke-socialistiska partierna

    in i samlingsregering med en mycket annorlunda 

grundsyn än de ledande Socialdemokraterna.

    Vad gäller Folkpartiet antar de inga nya partiprogram mellan 1944-1962, partiet bygger

   därmed vidare på samma ideologiska grund som

under kriget, med en försiktig öppenhet för den

    kristna världsbilden som samhällsgrund, dock inte alls i lika frimodiga ordalag som de övriga 

    två borgerliga partierna.

 

Bondeförbundets kristna och konservativa

   samhällssyn kvarstår lika tydligt som tidigare,

även inför efterkrigstiden nya värld.

    1946 års program inleds med syftet att bygga det

svenska samhället på en "nationell och kristen 

   grundval.

Skolundervisningen måste finna sin grund i en

   kristen världsbild, och ska inriktas på både formandet av karaktär och kunskap.

    Slutligen behåller partiet 1933 års formulering 

ord för de destruktiva krafter som önskar upplösa 

     familjebanden. 

Sammantaget är det tydligt Bondeförbundet går in

    i sitt sex år långa regeringssamarbete med Socialdemokraterna med en idelogisk grundsyn

     somm på centrala punkter står i direkt motsattsställning tillsin större regeringskollega,

     framförallt via Bondeförbundets tydliga försvar

för en kristen grundhållning och för traditionella

   auktoriteter inom kyrkan, skola och familj.

 

Högerns program sätter sig självt i ett historiskt

    sammanhang och förklarar att andra världskriget

inte skapades av matriella orsaker, så som

     socialisterna menar.

Tvärtom var kriget resultatet av att den

    västerländska kulturen rivit ner den kristna grundvalen, där en modern form av hedendomen

    kunde ge plats för nazismen och kommunismen.

Som svar på detta förespråkar Högern "en kristen

   pånyttfödelse".

I detta sammanhang placerar progammet

       kristendomen på en högre nivå än politiken, 

och beskriver konservatismen som en politisk

   idelogi, som dock måste vila på kristina värderingar, och detta måste tas i beaktande vid 

    bedömningen av olika samhällsfrågor.

De värderingar som programmet lyfter fram är 

    mycket starkt förankrade i kristendomen, och inkluderar förljande: en kritsen syn på den

   individuella människan, det kristna kärleksbudet,

samt en kulturellt konservativ grundsyn, byggd på

   en kristen grund och i opposition till kulturradikalismen.

    Programmet argumenterar för att det svenska folket önskar leva i ett kristet samhälle, reflekterat

    både genom statskyrkan och frikyrkorna.

Partiet försvarar vidare statskyrkans "inre frihet",

    församlingarnas självständighet och skolans

kristndomsundervisning.

 

Behovet av att skydda Svenska kyrkans frihet

   betonas och förtydligas i 1956 års program, 

som förklarar att alla trossamfund måste ha "rätt

   att verka efter sin egenart".

Svenska kyrkan ska därför vara en fri folkkyrka som

    somverkar med med staten för en kristen undervisning för folket.

   Texten understryker också att ett avgörande 

inflytande över alla beslut om den framtida

   relationen över alla beslut om de framtida relationen mellan kyrka och stat.

     Med dessa programskrivningar understryker

Högern ännu tydligare sitt försvar av kyrkornas rätt

   att bevara sin religiöst grundade auktoritet,

och att kyrkan är en nödvändig medpelare till

   staten för det gemensamma uppdraget att ge folket nödvändig undervisning.

    En enkel jämförelse mellan de två sidorna i svensk politik, med Folkpartiet någonstans

   däremellan, visar alltså att politiken strax efter

andra världskriget utmärks av två skarpt motsatta

    inställningar, framförallt kring religionens roll

i Sverige.

   Socialdemokraterna på ena sidan, Bondeförbundet och Högern på andra.

   De två motpolerna kunde knappast stå längre 

från varandra. 

 

1946 ÅRS SKOLKOMMISION --- EN NY

   SKOLFILOSOFI BRYTER IGENOM.

 

Å andra sidan är det i högsta grad angeläget, att till

   skolans bruk utformas arbetsmetoder, som främjar elevernas självständighet och kritiska 

    sinnelag, deras arbetsvilja och lust att arbeta 

vidare på egen hand, deras sociala sinne och

  förmåga av samarbete.

Gemensam för alla moderna pedagogiska

   strömningar är en strävan att utforma skolans 

arbete så, att lärljungarna själva får tillfälle att

     utveckla aktivitet och initiativ, och ett demokratiskt skolväsen måste acceptera detta

   problem.

1946 års skolkommissions betänkande med förslag

    till riktlinje för det svenska skolväsendets utveckling.

    1927 års religionsfrihetutredning innehöll en större skoldiskussion med förslag för

   kristendomsundervisning.

Utredningskommitten, där Harald Hallen ingick, 

   argumenterar för en mindre konfessionell undervisning, och tillägger att om möjligheten

   att lämna statskyrkan skulle införas, torde det

även medföra rätten att avstå från

   kristendomsundervisningen.

Den nuvarande skolans pedagogik anses bära 

   medeltida drag, härrönade från kyrka och kloster

som uppfostrade ungdomen till "lydnad och

   osjälvständighet gentemot auktorieterna. 

    

 

 

      

     

    

    

    

      ORD FÖR DAGEN SPTEMBER MÅNAD 2024.

 

Första dagen.

 

Pride tolitär religion falsk lögnaktig sprider falsk

    propaganda.

Skapar snedvriden bild av verklig kärlek.

      Förvirrade människor behöver hjälp insiktfull

rådgivning uppmuntran.

 

Andra dagen.

 

Pride förringar människo-värdet förblindad av

    denna tidsålderns gud.

 

Tredje dagen.

 

Kärleksfulla ögon övermannen där hatiska hånfulla

    ögon råder:

förvirrande förblindade av lögnens falskhet.

 

Fjärde dagen. 

 

Ondskans rädslan motsätter sig godhetens

      verklighet. 

 

Femte dagen. 

 

Lögnen lever i o-verkligheten.

    Säger verkligheten o-verklighetens fiende.

 

Sjätte dagen.

 

Dåren förlorat insiktens verklighet.

 

Sjunde dagen.

 

O-ärligheten arvs-syndens följeslagare dräng

    förslavad träl.

 

Åttonde dagen.

 

Lovvärt vara återhållsam beundransvärt vara klok.

 

Nionde dagen.

 

Gästfriheten frikostig  nyttigheten omtänksam.

 

Tionde dagen.

 

Måttfullheten anspråklös barmhärtigheten

   kärleksfull.

 

Elfte dagen.

 

Rättfärdigheten helig.  O-rättfärdigheten o-helig.

 

Tolfte dagen.

 

Hjärtat säte för den moraliska personligheten.

      Hjärtat fofäste för den o-moraliska misärens

personlighet.

 

Trettionde dagen.

 

Omoraliska misärens personlighet: avskyvärd

   förnekar sanningen rättvisan.

 

Fjortonde dagen.

 

Mörkrets makter försöker metodiskt påverka

   kontrollera mänskligheten.

 

Femtonde dagen.

 

Illäror grundade på falska lögnaktiga ord

   motsätter sig av rädsla sanningens rättvisans inflytande över mänskligheten.

 

Sextonde dagen.

 

Hela världen är under den ondes våld:

   Vår arma världs förvirring eländiga olyckors

undergång.

 

Sjuttonde dagen.  

 

Lögnens förspråkare förringar sanningen

   rättvisan av rädsla stiftas gudlösa lagar.

 

Artonde dagen. 

 

 

 

 

 

 

 

 

                 LÄKARBESLUT.

 

TRÄNAR  PÅ  VÅRDCENTRALEN  VAJER TRÄNING

 

           EFTER TRÄNING 3-4 KM.

 

EFTERÅT  TRÄNINGSVERK BENEN.

 

     KÄNNER MÄRKBAR YRSEL EFTER PASSET.

 

I HELGEN EFTER NATTEN VILA KOM MÄRKBAR

 

    YRSEL ILLAMÅENDE.   HUVUDVÄRK. 

 

Nack stelhet värk vid vänster höger vridning

     i båda muskler. 

Kännbar yrsel gående.

     Böjer knäna. Stelhet i nackpartiet. 

    AXPLOCK UR BOKEN: LANDET SOM GLÖMDE GUD.     Del. 1.

 

Mellan åren 1917-1932 hade Sverige inte mindre

      än 14 regeringar.

Denna period av ständiga förrängringar fick sitt

     slut när Per Albin Hansson efter valet utsågs till

statsminister.

    Då inleddes en historiskt och internationellt 

unikt lång period där ett enda parti lyckades behålla

    makten --- inte i 44 dagar utan i 44 år.

 

Socialdemokraterna styrde Sverige, bland

   tillsammans med andra partier, men oftast på

egen hand, mellan 19332 och 1976.

     Socialdemokraterna fick aldrig lägre än 44 procent i något val mellan 1936 och 1970.

     De förändringar i sekulär och invidualistisk 

riktning som Sverige upplevde under den här

   perioden skedde under socillademokratisk ledning.

     Socialdemokratin föddes i slutet av 1800- talet

i nära samverkan med radikalt liberala grupper,

     exempelvis den iUTILISTISKA rörelsen, 

där Hjalmar Branting tog en ledande roll.

    Den kombination av individualism och religions-

fientlighet som skulle prägla många

    socialdemokrater uttrycktes med styrka även av

liberat orienterade utilister, med socialdemokratin

    blev ändå den politiska rörelsen som samlade

de flesta av dessa radikala röster.

     

Den itilistiska rörelsens grundare; Viktor

   Lennstrand, beskrev det som "min plikt att öppet

mot kristendomen sätta ej allenast utilism utan 

    även socialdemokratin.

Branting själv skulle dock med tiden förändra sin

     direkt fientliga inställning mot kristendomen

till en mer diplomatisk attityd där religionen skulle

    vara en privatsak som förväntades förlora sin roll

i det kommande socialistiska samhället. 

    I Sverige kom förändringarna dock med tiden 

att accepteras, eftersom politiken hade lyckats

    ersätta gamla värderingar med nya, där

"den förenade tron inte längre var den gamla 

    lutherdomen utan en socialdemokratisk ekonomisk religion".

 

Yvonne Hirdman beskriver de hastiga förändringar

    omkring 1970 som ett resultat av att Socialdemokraterna antog en radikal, delvis liberal

     syn på könsrollerna som "ett nytt fält för den

sociala ingenjörskonsten" i partiets större vision

    om klassmässig jämlikhet.

 

VAR OCH EN KAN SE ATT RELIGIÖS PRAKTIK OCH

   UTTALAD TRO HAR MINSKAT I MÅNGA LÄNDER,

FRAMFÖR ALLT UNDER DE SENASTE

   DECENNIERNA; ATT GUD INTE TAR PLATS I DET

OFFENTLIGA RUMMET PÅ SAMMA SÄTT SOM 

    UNDER TIDIGARE SEKLER, OCH LIKNANDE

FÖRÄNDRINGAR SKER PÅ EN RAD ANDRA

   OMRÅDEN.   Charles Taylor.    

 

HISTORIKERNA MÅSTE I FRAMTIDEN FÖRKLARA

   HUR EN SOCIALISTISK SKOLREFORM KUNDE

GENOMFÖRAS I ETT KAPITALISKT LAND ..... HUR  

    KOMMER DET SIG ATT SKOLSYSTEMEN I DET 

SOCIALISKA DDR OCH DET KAPITALISKA SVERIGE

    HAR SÅ MÅNGA GEMENSAMMA DRAG?

HEDERSDOKTORATET UPPFATTAR JAG SOM EN

    ERKÄNSLA AV DEN SVENSKA SKOLREFORMEN.

DEN ÄR ETT MEDEL FÖR ATT DEMOKRATISERA

    DET SVENSKA SAMHÄLLET, DET VILL SÄGA 

FÖRBEREDA SOCIALISMEN.

 

   Stellan Arvidsson, tacktal vid mottagandet att sitt hedersdoktorat vid universitetet i östtyska Rostock 

   1969. 

 

PÅ ARBETARKLASSEN SKALL BYGGAS

   FRAMTIDENS KYRKA; OCH DET ÄR EN SÄKRARE 

GRUND ÄN BIBELSAGAN EN GÅNG GAVS ÅT DEN

    KRISTINA KYRKAN  ... DE GAMLA STÅNDEN ÄR

STADDA I UNDERGÅNG ... PRÄSTSTÅNDET --- HUR

   MÅNGA AV DESSA TIOTUSENDEN TRO PÅ VAD

SVARTROCKARNA PREDIKAR?

    STATSKYRKAN ÄR EN KOLOSS PÅ LERÖTTER,

SOM RAMLAR FÖR FÖRSTA ALLVARLIGA STÖT

   OCH DRAR MED SIG DE 16 MILJONER DEN

KOSTAR OM ÅRET.

 

Hjalmar Branting, tal vid Sveriges första förstamaj

    demonstration, Stockholm 1890. 

 

Den tidiga socialdemokratins syn på religionen

   pendlade mellan att betrakta den som ett  

förtryckarmedel från överklassen, eller som en

    kyrklig förvrängning av Jesu sanna socialistiska

budskap.   I båda fallen framstod kyrkokritik och 

   motvilja mot präster och andra kyrkliga auktoriteter som självklara inslag i klasskampen,

   och den tidiga arbetarrörelsen utmärktes av en

"militant ateism".

    Staten gensvarade i sin tur skarpt, och både

Hjalmar Branting ( 1860-1925 ) och andra ledande

    socialdemokrater fick tillbringa tid i fängelse

för hädelse.

    Detta ökade dock bara motsättningarna och stärkte arbetarklassens inställning att kyrkan stod

    i allians med statsmakten, i opposition mot

individuella friheter.

 

Redan vid socialdemokraternas bildande 1889 var

    aversionen mot kristendomen uppenbar, men den

första partikongressen fann en pragmatisk lösning

   på frågan.

Kongressen öppnades på långfredagen vid

   gudtjänsttid .... en  markering så tydlig som någon 

--- och bestod av två talanger.

    Den ena, ledd av Hjalmar Branting, argumenterade för att formellt uttalande mot

   religionen, medan den andra ville verka för 

religionens privatisering. Det senaste förslaget

    segrade också med 18 röster mot 16. 

 

HARALD HALLEN: PRÄSTEN SOM TOG MAKTEN

    FRÅN PRÄSTERNA.

 

"DÅ KANSKE MAN SÄGER SOM HERR ENGBERG,

     ATT DET FINNS ETT MEDEL MOT DEN

OBSKURANTISM SOM SKULLE FRODAS I SÅDAN

    FRIKYRKA DET ÄR DEN KONFESSIONSLÖSA

RELIGIONSUNDERVISNINGEN ..... 

    JAG FÖR MIN DEL TROR ICKE ALLS, ATT EN

SÅDAN ENBART KONFESSIONLÖS UNDERVISNING

     SKALL VARA EN TILLRÄCKLIG BORGEN FÖR

ATT ICKE VARJEHANDA RELIGIÖSA FÖRVILLELSER 

     OCH ANNAT SKALL KUNNA PÅ DET SÄTTET

I FRIKYRKAN KANSKE VÄXA ÖVER ALLTSAMMANS.

    DET MÅ MAN FRÅGA SIG ÄVEN UR SOCIALDEMOKRATISK SYNPUNKT: ÄR DET EN

   KLOK SOCIALPOLITIK, ATT LÅTA ETT SÅ VIKTIGT LIVSOMRÅDE LEVA FULLSTÄNDIGT SITT EGET

    FRIA LIV? 

Harald Hallden, rikdagsdebatt om statskyrkans

     avskaffande, 1918. 

 

I sin roll som präst representerar Harald Hallen

    under hela sitt liv liberal teologi som avvisar en

bokstavlig förståelse av Jesu inkarnation,

  uppståndelse och försoning.

I stället vill Hallden se kyrkan återvända till Jesu

     inomvärldsliga förkunnelse.

Till skillnad från den vanliga fientligheten mellan

    socialdemokrati och kyrkan menar Hallen kristendomen inte längre måste betraktas som 

    överhetens verktyg för verktyg för att kontrollera

massorna. 

     Denna oortodoxa förståelsen av den kristna läran resulterar i att Hallen redan tidigt under sin

   prästbana anmäls till och även fälls av domkapitlet. 

    I en riksdagdebatt 1915 om skolans kritendomsundervisning avvisar Hallden det som

   han beskriver som tidens dogmatiska katekes

undervisning.

    Han avråder från att använda Bibeln som lärobok

och förespråkar istället en undervisning i linje med

     den morderna teologin. 

I sin riksdagspredikan 1919visar han en positiv

   inställning till en tro på "det allmänna brödraskapet och Guds rike".

    Det brödraskap han beskriver stämmer dock närmare överens med en maxistisk än med en 

    biblisk grundsyn, då predikan kretsar kring hur

arbetarklassen lider under den här världens

   överklass.

ARTHUR ENGBERG: KRISTENDOMENS

    HUVUDFIENDE SOM BYTTE FOT.

 

MINA HERRAR JAG TRORDEN RIKTIGA VÄGEN ATT

    AVSKAFFA KYRKOVÄSENDET ÄR ATT FÖRVERKLIGA DESS EGEN IDE.

    LÅT OSS TILL ATT BÖRJA MED AVSKAFFA BISKOPARNA OCH INFÖRA EN KYRKLIG

   ÖVERSTYRELSE MED EN GENERALDIREKTÖR

FÖR KUNGLIGA SALIGHETSVERKET ELLER VAD 

     HERRARNA VILJA KALLA DET FÖR.

Arthur Engberg, rikdagsdebatt om statskyrkans

     avskaffande 1930.

Den yngre Engberg är mycket tydlig i sin hållning:

    Karl Marx är hans främsta inspiration som politisk och allmän filsofi, och Marx ideologi är

    också Enbergs.

Enberg omnämner honom som "mästaren" och

  maxismen utgör för honom "ett korrektivt ett tryggt ankarfäste, en stödjepunkt i vårt arbete på

   att göra oss till den sociala utvecklingens suveräna och målmedvetna herrar".

  

Svenska skolsystemet har under nästan ett

    årtusende haft sin grund i kristen tro, praktik

och etik, och de första skolorna i Sverige startades

    i nära samverkan med kloster och domkyrkor.

1842 infördes den obligatoriska folkskolan, med

    statskyrkan som ansvarig för undervisningen.

Den viktigaste reformen under perioden var

   införandet av nya grundskolan med sin första

läroplan 1962 och en ytterligare reviderad 

    version 1969.

Ytterligare ett nytt tillskott mellan dessa två var

    införandet av den nya gymnasieskolan 1965 där

kristendomen avskaffades som skolämne. 

 

  Beslutet gav upphov till våldsam debatt, en stor nationell namninsamling ochh ett nytt kristdemokratisk parti i svensk politik.

 

    Det viktigaste förändringen i 1919 års undervisningsplan är avskaffandet av

   katekesundervisningen.

Socialdemokraterna anno 1920.

      Marxismen i Fokus.

Det socialdemokratiska partiet hade också sprängts

    i två delar, där kommunisterna hade brutit sig ut

som ett eget parti.

     Branting, som inte förmått hålla samman den 

spretiga socialistiska rörelsen, underströk

   återkommande att Socialdemokraterna väg var

och skulle förbli demokratins ----- inte den väpnade

     revolutionens.

 

Att Karl Max var partiets självskrivna förebild rådde

    dock ingen tvekan om.

Programmets maxistiska fokus blir säkert tydligt 

     på de områden som behandlar ägande, där programmet föreskriver ett statligt övertagande

    av samliga "naturrikedomar, industriföretag,

kreditanstalter, transportmedel och

    kommunikationsleder" som behövs för att genomföra en "planmässig folkhushållning".

     Detta partiprogram ska gälla i 24 år, under resten av Brantings och nästan hela Per Albin

  Hanssons ledarskap, har alltså en stark maxistisk

     inriktning med kraftfulla ingrepp i denn privata 

äganderätten, med det uttalade målet att ersätta 

    det nuvarande ekonomiska systemet med en

socialistisk planhushållning.

 

En månad efter 1920 års kongress sker det

   förunderliga:

Efter inbördes oenighet om kommunalskatten faller 

     regeringen Eden, och Hjalmar Branting får förtoendet från sin gamle skolkamrat,

   kung Gustav V, att bilda den första socialdemokratiska enpartiregeringen.

    Plötsligt ligger vägen öppen att försöka genomföra det marxistiska program som partiet

    just antagit.

 

ETT KYRKOPOLISKT PROGRAM TAR FORM.

 

Måtte nu denna kongress bli en ny sten i det

   byggnadsverk vi reser för framtiden, en framtid

som vi gamla inte få se, men som ni unga en dag

    ska stå mitt uppe i, förvånande er över att världen någosin kunnat vara annorlunda.

      Hjalmar Branting, tal på partikongressen 1924.

Brantings avslutningsord på sin sista partikongress

     ger ett nästan profetiskt intryck.

De tre partiledarna som följde efter honom skulle

   leda partiet och landet i nästan halvt sekel,

och när denna långa regeringstid nådde sitt slut

    fanns det inte många vuxna svenskar kvar

som kunde minnas eller kanske ena tänka sig en

    tid och en tillvaro där Socialdemokraterna

inte styrde Sverige. 

 

Arthur Engberg driver i regeringen under den här

    perioden, publicerar han också ett kyrkopolitiskt

program i tidningen SOCIAL-DEMOKRATEN 1925,

    tänkt att införas i följande ordning:

 

1.  Den borgerliga och kyrkliga kommunen sammanslås.

 

2.  Rätt till fritt utträde ur statskyrkan beviljas.

 

3.  Kyrkomötets vetorätt ( i lagstiftning om kyrkliga

     frågor ) avskafas.

 

4.  Bestämmelsen om bekännandet av den rena

evangeliska läran ( vid tillsättande av högre statlig

     tjänst ) utplånas ur R.F Lag 28.

 

5.  Religionsundervisningen i skolan omlägges på

principiellt samma grund som skolans övriga

   ämnen.

 

6.  Statskyrkan avskaffas.

 

PER ALBIN HANSSON: DEN RELIGIONFIENTLIGE

       MARXISTEN.

 

Vi leva under en ordning, där den stora massan av

   vårt folk hålls nere i socialt betryck.

Vi leva under ordning där den stora massan saknar

   verkligt inflytande på ledningen av vårt ekonomiska liv ..... Det måste en gång bli så,

  att klassamhället Sverige avlöses av folkhemmet

Sverige.

   Per AlbinHansson "folkhemstalet" remissdebatt

i riksdagen andra kammare, 18 januari 1928.  

 

Efter Hjalmar Brantings död valdes Per Albin

  Hansson till Socialdemokratisk partiordförande

    1928.

I FOLKHEMMET beskriver Per Albin gemenskap

   och samhörighet som centrala värden i den vision.

I det goda hemmet råder likhet, omtanke, 

    samarbete, hjälpsamhet.

"Göra vårt land till det goda medborgarhemmet,

    med tryggad existens för dem, som där bygga 

och bo, med allas samverkan för gemensam bästa"

    Talet uttrycker en tydligt gemenskapsorienterad

grundsyn under ett övergripande marxistiskt,

   om än  icke-revolutionärt paraply.  

Per Albinn Hnasson deltog aktivt i

   Socialdemokraternas strategi för att reducera

Svenska kyrkans position.

     Per Albin beskriver hur partiet historiskt har varit

fientligt inställt till kristendomen.

    SSU orföranden Adolf Wallentheim tal:

Vi vill .... att ungdomen fostras till självständigt

     omdöme och att en fri, egen tankeverksamhet främjas.

    Arvidsson inflytelserik skolpolitikerprisar den

avlidne Arthur Engberg för att delvis lyckats

   avskaffa skollagens skrivning om att skolan 

ska främja en kristen fostran, och Arvidsson kräver

   att denna skrivning nu tas bort helt och hållet. 

 

De frisinnade hade insett att om

   Socialdemokraterna kom till makten skulle de 

kunna försöka genomföra 1920 års

   programformulering om att förstatliga kyrkans egendom.

    I den följande riksdagsdebatt riktar högerledaren 

Arvid Lindman också öppna anklagelser mot

  Engberg att hans motion endast skulle vara ett

inslag i hans större ambition om ett framtida 

    avskaffande av både kyrkomöte och statskyrka.

 

ALVA MYRDAL: OBEROENDETS O-KRÖNT

                    DROTTNING.

 

Psykoanalysen har lärt oss hur farliga de alltför

   starka bindningarna mellan föräldrar och barn.

"Uppfostran är konsten att lära barnen växa ifrån 

    en", kan rentav sägas vara den pedagogiska 

lärdomen av denna nya insikt.

   Alva Myrdal, "Fostran till frihet, kritik kulturkamp"

tidskriften Kulturfront, 1936.

 

Alva ( född Reimer ) var 17 år när hon mötte Gunnar

    Myrdahl, 21 år.

1924 gifte de sig i en borglig ceremoni.

    Alva och Gunnar Myrdahl fick tre barn, men tillbringade stor del av tiden bortresta från barnen

     med att arbeta och skriva.

Lämnade sonen Jan hemma med Gunnars föräldrar.

     Som vuxenblev sonen en välkänd vänsterradikal debattör, men vände sig också kraftfullt mot sina

    föräldrar för att ha förbisett honom som barn.

Jan Myrdal vägrade delta på såväl Alvas

   mottagande av Nobelpriset som hennes begravning.

    Under 1960 -talet återvände hon dock till inflytelserika poster i svensk inrikespolitik,

    dels som kyrkominister, dels som ordförande

i partiets och regeringens utredningar som grep 

   över både kyrka, skola och familj.  

 

Alva Myrdals stora inflytande i svensk politik

   bekräftas av tidgare forskning och ledande politiker.

    Tage Erlander menade att hon starkt bidrog till

införandet av en ny form av utbildning, och på

    familjeområdet nämner Olof Palme Alva som

skärskilt central i utformningen av partiets

    familjepolitik.

Makarna Myrdals familjeporogram är i grunden

  stark antiauktorität och kritiskt mot den traditionella familjgemenskapen.

    De förklarar at familjens auktoritet över barnen

redan har reducerats, men att denna utveckling 

    måste drivas mycket längre.

 

Boken stadsbarn förklarar Alva hur en

   storbarnskammare skulle kunna fungera i den

moderna staden.

    Författarens negativa inställning till auktoriteter

är tydlig.

    Hon beskriver att barnen måste fostras till oberoende, och att den moderna pedagogiken 

    förespråkar att barn aldrig skall ges andra straff

än att lämnas ensamma och på så sätt utsättas

    för ett socialt ogillande.

Hon avvisar en fostran som bygger på strikta regler

    rekommenderar i stället en mindre auktoritär

fostransform som tar vara på "de positiva krafterna

    hos barnet själv