APOSTLAGÄRNINGARNA 20:13-38.

 

      I MILETOS.  AVSKEDSTAL TILL DE ÄLDSTE 

 

                        FRÅN EFESOS.

 

Apostlagärningarna 20:13-38.

 

20:13.

 

13.  #Vi gick direkt ombord och avseglade till

Assos, där vi skulle hämta Paulus; det hade han

     bestämt, eftersom han själv ville ta landsvägen

dit#.

 

Höll avskedstal till de äldste i Efesos.

       Avseglade till Assos.

Skulle hämta Paulus där reste landsvägen istället

     försjövägen.   

 

20:14.

 

14.  #När vi mötte honom i Assos tog vi honom

ombord och kom så till Mitylene#

 

Paulus fick följa med bröderna ombord på fartyget.

         Reste sjövägen till Mitylene.

 

20:15.

 

15.  #Därifrån seglade vi vidare och hade nästa

dag nått i höjd med Chios; dagen därpå lade vi

     till vid Samos, och ännu en dag senare kom

vi till Miletos#.

 

Avseglade vidare från Mitylene.

      Seglade i höjd med Chios.

Stannade vid hamnstaden Samos.

      Dag senare kom till Miletos.

 

20:16.

 

16.  #Paulus hade nämligen beslutat fara förbi Efesos för att inte förlora någon tid i Asien.

     Han hade bråttom, eftersom han om möjligt

ville vara i Jerusalem på pinstdagen#.

 

Paulus beslutat sig för fara förbi Efesos.

       Fortsatte resan skyndsamt till fira högtidliga

pingstdagen i Jerusalem.

 

20:17.

 

17.  #Från Miletos skickade han emellertid bud

till Efesos och kallade till sig församlingens

    äldste#.  

 

Skickade sändebud till Efesos.

         Uppmuntrade de äldste.

 

20:18.

 

18.  #När de hade infunnit sig sade han till dem:

"NI, VET HUR JAG UPPTRÄTT BLAND ER HELA

      TIDEN, FRÅN FÖRSTA DAGEN JAG KOM HIT

TILL ASIEN#.

 

De äldste var samlade inför Paulus.

       Ni känner till min förkunnelse från första dagen

jag besökte Asien.    

 

20:19.

 

19.  #JAG HAR TJÄNAT HERREN I ALL ÖDMJUKHET, UNDER TÅRAR OCH UNDER PRÖVNINGAR SOM

     JAG HAR UTSATTS FÖR GENOM JUDARNAS ANSLAG#.

 

Tjänat Herren i trohet i ödmjukhet.

      Under prövningarnas tårar.

Judarnas planerade förföljelse: hotat mig till döds.

 

20:20.

 

20.  #JAG HAR INTE VARIT RÄDD FÖR ATT LÅTA ER VETA DET SOM GAGNAR ER, UTAN HAR UNDERVISAT ER .OM DET, OFFENTLIGT OCH

      I HEMMEN#.

 

Var ivrig frimodig låta er få lärdom om Guds Rike.

        Undervisat förmanat uppmuntrat er offenligt

hemma i husen.

 

20:21.

 

21.  #OCH JAG HAR ENTRÄGET UPPMANAT BÅDE JUDAR OCH GREKER ATT OMVÄNDA SIG TILL GUD OCH TRO PÅ VÅR HERRE JESUS#.

 

Har uthålligt utmant er både judar och greker 

    göra bot och bättring.

Tro på den ende sanne Guden.

 

20:22.

 

22.  #NU KÄNNER JAG MIG TVINGAD ATT RESA TILL JERUSALEM UTAN ATT VETA VAD SOM SKALL MÖTA MIG DÄR#.

 

Nu tvingad resa tillbaks till Guds stad Jerusalem.

     Vet inte vilket motstånd där få möta.

Striden mellan sanningen och lögnens villfarelser.

 

20:23.  #JAG VET BARA ATT DEN HELIGA ANDEN

I STAD EFTER STAD FÖRSÄKRAR ATT BOJOR

     OCH LIDANDEN VÄNTAR MIG#.

 

Den helige ande bekräftat stad efter stad:

    förföljelsens bojor smärtsamma lidande

väntas mig. 

 

20:24.

 

24.  #MEN JAG ANSER INTE ATT MITT LIV HAR NÅGOT VÄRDE FÖR MIG; JAG VILL BARA

       FULLBORDA MITT LOPP OCH DET UPPDRAG SOM JAG  HAR FÅTT AV HERREN JESUS:

       ATT VITTNA OM GUDS NÅDERIKA EVANGLIUM#.

 

Min egenvilja värdelöst för mig.

         Vill lydigt fullborda mig kallelse:

Vittna frimodigt om Guds nåderika evangelium.

 

20:25.

 

25.  #OCH NU SER NI MIG ALDRIG MER, DET VET JAG, ALLA NI SOM HAR BESÖKT OCH FÖRKUNNAT

       RIKET FÖR#.

 

Nu aldrig få återse mig.

        Ni som jag villigt besökt förkunnat

Guds rikes evangelium.   

 

20:26.

 

26.  #DÄRFÖR VILL JAG DENNA DAG BEDYRA ATT JAG ÄR UTAN SKULD OM NÅGON GÅR

       FÖRLORAD#.

 

Denna erkänna jag är oskyldig om någon

       avfaller från tron.

 

20:27.

 

27.  #TY JAG INTE VARIT RÄDD FÖR ATT DELGE ER ALLT SOM HÖR TILL GUDS PLAN#.

 

Alltid varit frimodig sanningen vilket tillhör

    Guds fullkomliga plan.

 

20:28.

 

28.  #GE AKT PÅ ER SJÄLVA OCH OCH PÅ HELA DEN HJORD SOM DEN HELIGA ANDEN SATT ER ATT HA UPPSIKT ÖVER, FÖR ATT NI SKALL VARA HERDAR FÖR GUDS FÖRSAMLING SOM HAN HAR VUNNIT ÅT SIG MED SIN SONS BLOD#.

 

Var vaksamma över era liv.

         Bevaka Kristi blodköpta hjord.

Den helige ande gav er förtroende beskydda 

       hjorden.

Vara trogna herdar för hjorden.

        Guds församling friköpt med sin Sons dyrbara 

försoningsblod.

 

20:29.

 

29.  #JAG VET ATT NÄR JAG LÄMNAT ER SKALL FARLIGA VARGAR SOM INTE SKONAR HJORDEN TRÄNGA IN BLAND ER#.

 

Jag vet när jag lämnat er falska ledare skall

     vilseleda er.

Farliga vargar slaktar förgör Guds hjord.

 

20:30.

 

30.  #UR ERA EGNA LED SKALL DET TRÄDA FRAM MÄN SOM FÖRKUNNAR VILLOLÄROR FÖR ATT DRA ÖVER PÅ SIN SIDA#.

 

Utifrån era egna hjord likt Judas Iscariot.

     Förkunna främmande vilseledande läror.

 

20:31.

 

31.  #HÅLL ER VAKNA, OCH KOM IHÅG ATT JAG I TRE ÅRS TID DAG OCH NATT HAR VÄGLETT VAR OCH EN AV ER UNDER TÅRAR#.

 

Var andligt vaksam urskilj sanningens ord från

    lögnen bedrägliga villfarelse.

 

20:32.

 

32.  #OCH NU ANFÖRTROR JAG ER ÅT GUD OCH ÅT HANS NÅDERIKA ORD, DET SOM KAN GÖRA ER TILL HANS BYGGSTENAR OCH GE ER ARVSLOTT

      BLAND ALLA DEM SOM HELGATS#.

 

Jag överlämnar era friköpta själar åt Guds

    barmhärtiga nåd.

Hans nåderika ord förvandlar er till fasta andliga

     byggstenar.

Gör er arvingar till den som låtit sig renas

    i kraft av Kristi försoningsblod.

 

33.  #JAG HAR ALDRIG VELAT FÅ SILVER ELLER GULD ELLER KLÄDER AV NÅGON#.

 

Har aldrig frågat efter matriella vardagliga behov.

      

20:34.

 

34.  #NI VET SJÄLVA ATT DESSA HÄNDER HAR SÖRJT FÖR MINA EGNA OCH MINA FÖLJESLAGARES BEHOV#.

 

Själva äger ni kännedom om dessa mina händer

    varit rättfärdighetens  redskap.

Fylla era mina efterföljares behov.

 

20:35.

 

35.  #I ALLT HAR JAG VISAT ER ATT NI, GENOM ATT ARBETA PÅ ETT SÅDANT SÄTT, SKALL TA

ER AN DE SVAGA MED HERREN JESU EGNA ORD I MINNE:

       DET ÄR SALIGARE ATT GE ÄN ATT TAGA"#.

 

Givit er gott vittnesbörd tjäna de svagas behov:

     med Jesu egna trofasta ord:

"Välsignat vara en givare än mottagare".

  

20:36.

 

36.  #Efter sitt tal föll Paulus på knä och bad

tillsammans med alla de andra#.

 

Efter sitt tal ödmjukade sig Paulus inför 

     lyssnande skaran.

 

20:37.

 

37.  #De grät häftigt, omfamnade honom och kysste

honom#.

 

Skaran kring honom grät högljutt.

         Omfamnade kysste honom.

 

20:38.

 

38.  #Det smärtade dem mest var hans ord att de

aldrig skulle få se honom igen.

         Slutligen följde de honom till båten#.

 

Hans avskedsord smärtsamt.