Alla inlägg under augusti 2020

Av Jan-Owe Ahlstrand - 28 augusti 2020 19:07

  KLAGOVISORNA. 4:1-22.

 

    FJÄRDE SÅNGEN.

 

Klagovisorna. 4:1.

 

1.  #Ack, guldet har svartnat och mist sin

gyllne glans.

        I gathörnen ligger ädelstenar strödda#.

 

Din förbannelse drabbat guldets värde.

         Dyrbara ädelstenar ligger utspridda.

 

Klagovisorna. 4:2.

 

2.  #Sions ädlaste söner, mer värda än rent guld -----

nu räknas de som lerkärl, som en krukmakares

    verk#.

 

Sions ädlaste söners värde: äger större värde än

    guldets värde.

I förbannelsens tid räknas som lärkärlet:

           som formas i krukmakarens händer.

      

Klagovisorna. 4:3.

 

3.  #Till och med schakalen ger di och mättar sina

ungar, men mitt folk är en hjärtlös kvinna, grym

    som strutsen i öknen#.

 

Öken-scharkalen diar mättar sina  hungriga ungar.

         Mitt folks gudlöshet liknar hjärtlös

o-barmhärtig kvinna.

       Visar sin grymhet likt strutsen övergivna

flykt i öknen.

 

Klagovisorna. 4:4.

 

4.  #Dibarnets tunga klibbar vid gommen av törst.

Barnen tigger om bröd, men ingen ger dem

   något#.

 

Dibarnets hungriga tunga efter föda:

       Klibbar fast vid gommen av sin törstighet.

Barnens fattigdom: tigger dagens bröd.

 

Klagovisorna. 4:5.  

 

5.  #De som förr åt läckerheter svälter ihjäl på

gatorna, de som vilade på purpur ligger nu i dyn#.

 

Under välsigelsens tid fanns det läckerheter.

          Nu finns svälten på gatorna.

Levde innan i överflöd: lever nu i fattigdom.

 

Klagovisorna. 4:6.

 

6.  #Mitt folks brott var större än synden i Sodom,

som ödelades på ett ögonblick utan att röras

       av människor#.

 

Mitt folks trolöshet mot mig var större än

      synden i Sodom.

Sodoms ödelägelse: brinnande svaveleld kom

    från himlen, förtärde allt levande.

 

Klagovisorna. 4:7.

 

7.  #Renare än snö var furstarna, vitare än mjölk,

deras kroppar rödare än korall, deras lemmar

       som safir#.

 

När jag välsignade dem:

         Beskrivning om furstarnas liv.

Ägde renhjärtliga hjärtan.

          Hjärtan sinnen vitare än rinnande mjölk.

Deras fysiska kroppar rödare än krallers färg.

         Deras kroppliga lemmar liknade glänsande

koraller. 

 

Klagovisorna. 4:8.

 

8.  #Nu är de svartare än sot, man känner inte igen

dem på gatan, huden stramar på dem,

    torr som trä#.

 

I sitt gudlösa övermod blev deras liv förmörkade 

     av mörkrets gärningar.

Ingen känner igen dem.

       Deras kroppars hud förändrats för deras

synders skull.

 

Klagovisorna. 4:9.

 

9.  #Lyckligare de som stupade för svärd än de som

stupar av svält, som tynar bort, sargade av hunger,

       berövade åkerns gröda#.

 

Bättre bli svärdet offer än bli svältets offer.

           Svältets offer lidandets offer.

Svälten sargar kroppen av hungern.

          Förbannelsen rövar bort åkerns gröda.

 

Klagovisorna. 4:10.

 

10.  #Ömma mödrar kokade sina egna barn för att

få mat när mitt folk gick under#.

 

Ömsinta mödrar koka sina levande barn.

        Vilket blir till föda för folkets hunger.

 

Klagovisorna. 4:11.

 

11.  #Herren tömde sin vrede, utgöt sin glödande harm.

       Han tände en eld i Sion som förtärde staden

i grund#.

 

Herren tömde sin vredesglöd.

        Tände sin eldsglöd i Sion.

Förtärde staden.  Spårlöst försvunnen. 

 

Klagovisorna. 4:12.

 

12.  #Ingen bland jorden kungar, ingen

i hela världen, hade trott att fienden kunde komma 

       inom Jerusalems portar#.

 

Jorden kungar världens invånare:

         vilka inte kunde tänka fiendens anfall,

komma innanför Jerusalems ståtliga portar.

 

Klagovisorna. 4:13.

 

13.  #Profeternas synder och prästernas brott har

vållat detta, de lät oskyldigas blod flyta i staden#.

 

De falska profeternas synder.

        Prästernas lagbrott:

orsaken till Jerusalems moraliska förfall.

         Gav tillåtelse till o-skyldigas blodsutgjutelse

flyta fritt i staden. 

 

Klagovisorna. 4:14.

 

14.  #De irrar blinda på gatorna och blir fläckade

av blod, de vidrör kläderna det som är orent#.

 

Förvirrande förblindade gå Jerusalems gator.

            Befläckade av blod.

Med sina kläder vidrör vad orent är. 

 

Klagovisorna. 4:15.

 

15.  #"Ur vägen! En oren!"

     ropar man framför dem.

"Ur vägen! Ur vägen! Rör dem inte!"

        De irrar omkring på flykt, och folken säger:

"Här får de inte stanna"#.

 

Säger försvinn: du orene!

       Vidrör dem inte du kan bli oren.

På sin flyktväg förvirrande oroliga.

         Folken säger: Lämna staden!

 

Klagovisorna. 4:16.

 

16.  #Herren själv har skingrat dem, han bryr sig 

inte om dem längre.

       Ingen aktning visar man för prästerna,

ingen hänsyn för de äldste#.

 

Herrens verk: förskingrar för deras synders skull.

        Hänsynslösa mot de äldste i staden.

O-barmhärtiga mot prästerna.

 

Klagovisorna. 4:17.

 

17.  #Tills ögonen värkte spanade vi förgäves 

efter hjälp, spejade från vårt vakttorn efter

     ett folk som ändå inte kunde rädda oss#.

 

Sökte ivrigt efter hjälp: till ögonen förvärktes.

              Gick upp i vaktornet: fick större överblick

i sökandet efter hjälpsamma människor. 

       Fanns inga räddare för oss.

 

Klagovisorna. 4:18.

 

18.  #Våra steg bevakas, vi kan inte gå ut.

Slutet är nära, vår tid förbi.

        Ja, slutet är här#.

 

Våra steg bevakas av våra ondsinta förföljare.

        

 Klagovisorna. 4:19.

 

19.  #Snabbare än örnar i skyn var våra förföljare.

De jagade oss över i bergen och låg på lur

    i öknen#.

 

Våra förföljare liknar snabba örnvingar på flykt.

        Jagade oss över de höga bergen.

Anföll oss med sin listighet i öknen.

 

Klagovisorna. 4:20.

 

20.  #Herrens smorde, som var vårt liv, blev fångad

i deras fallgrop, han i vars skugga vi hoppats

       få leva bland folken#.

 

Klagovisorna. 4:21.

 

21.  #Skratta bara och gläd dig, Edom, du som bor

i lander Us ----- också åt dig skall bägaren räckas,

       du skall bli drucken och visa dig naken#.

 

Klagovisorna. 4:22.

 

22.  #Ditt straff är avtjänat, Sion, aldrig mer skall

han föra dig bort.

     Men ditt brott skall han straffa, Edom,

och avslöja dina synder#.

    

     


K

Av Jan-Owe Ahlstrand - 11 augusti 2020 07:24

KLAGOVISORNA. 1:1-22.

 

FÖRSTA SÅNGEN.

 

PROFETENS KLAGAN: JERUSALENS NÖD.

 

KLAGOVISORNA 1:1-11.

 

Klagovisorna. 1:1.

 

1.  #Ack, övergiven ligger hon, den förr

så folkrika staden.

 

En änka liknar hon, hon som var främst bland

   folken.

Drottningen bland länder gör nu trältjänst#.

 

Olyckan kom över dig; du sköna folkrika stad.

     Ligger slagen övergiven.

Jämförs med änkans sorg och bedrövelse.

 

Du, stad kallad för städernas Drottning prydlig

     skön och vacker.

Avföll i gudlöshetens övermod tillbad andra gudar.

      Gör nu trältjänst.

 

Klagovisorna. 1:2.

 

2.  #Hon gråter bittert i natten, kinden våt av tårar.

Bland alla hennes vänner finns ingen som ger 

        henne tröst.

De som stod henne nära har svikit och blivit

      och hennes fiender#.

 

Drottningen gråter med bittert hjärta i natten.

         Hennes kind blir vått av sorgens tårar.

Hennes vänner blivit dåliga tröstare.

        Hennes kära vänner blivit livets svikare.

Hennes fiender söker inte hennes gemenskap.

 

Klagovisorna. 1:3.

 

3.  #Juda har drivits i landsflykt efter nöd

och vedermöda.

       Nu bor hon bland främmande folk och finner

ingen ro.

      Förföljarna han upp henne, och ingen

flykväg fanns#.

 

Juda folk fördrivits i landflykt från sitt trygga land.

           Levt i nöd och vedermöda.

Har sin boplats bland främmade folk.

      Folkets närvaro fattig på sinnesro.

 

Klagovisorna. 1:4.

 

4.  #Vägarna till Sion sörjer, ty ingen kommer

till högtiderna. 

        Hennes portar står övergivna, hennes präster

suckar, de unga kvinnorna klagar.

      Bitter är hennes sorg#.

 

Vägarna till Sions berg ligger i sorg.

          Ingen besöker hennes högtider.

Hennes prydliga portar: övergivna.

       Sions präster lever modlösa.

Unga kvinnor på Sion höjer klagorop.

        Bitterheten hennes dagliga sorg. 

 

Klagovisorna. 1:5.

 

5.  #Hennes fiende har tagit makten, hennes motståndare är trygga.

     Herren har straffat henne för hennes många synder.

      Hennes barn fick gå i fångenskap, de fördes

bort av fienden#.

 

Hennes fiender äger makten över henne.

       Hennes o-vänner lever i trygghet.

Herren bestraffat henne: för hennes synders skull.

          Hennes avkomma fördes bort som fångar.

 

Klagovisorna. 1:6.

 

6.  #Sion har förlorat all sin prakt.

Hennes furstar liknade hjortar som inte funnit

     bete.

Kraftlösa flydde undan förföljarna#.

 

Sion förlorat sitt praktfulla liv.

        Sions furstar liknar utmattade hjortar på föda.

Hungriga kraftlösa: flydde undan förföljarna. 

 

Klagovisorna. 1:7.

 

7.  #I sin nöd och hemlöshet minns Jerusalem

de skatter hon ägt sedan forna dagar.

       När hennes folk föll i fiendehand och ingen

kom till hjälp, såg motståndarna på och skrattade

       åt hennes undergång#.

 

Nödens hemlöshetens Jerusalem minns:

       sitt liv i de skatter hon ägde.

Hennes trygga folk föll i fiendens obarmhärtiga

         händer.

Folket var hjälplösa.

      Motståndarna skrattade gav sitt bifall till

hennes undergång.

 

Klagovisorna. 1:8.

 

8.  #Svårt har Jerusalem syndat, därför väcker 

hon avsky.

     De som ärat henne visar nu förakt då de ser

henne naken.

      Hon suckar hon vänder sig bort#.

 

Jerusalem övergav Herrens trygga vägar.

          Tillbad andra gudar.

Hennes gudlöshet väcker avsky bland folken.

          De som ärat henne: nu visar henne

hat och förakt.

        

Klagovisorna. 1:9.

 

9.  #Orenhet fläckar hennes släp.

Aldrig tänkte hon sig ett sådant slut.

       Ofattbart djupt har hon sjunkit.

Ingen tröstar henne.

      Herre, se mitt elände!

Se fiendes triumf!.

 

O-renheten befläckat hennes dagliga liv.

      Hennes orena liv förde henne till ett eländigt liv.

Hon är tröst-lös djupt bedrövad i sin orenhet.

         Hennes innerliga bön:

Se mitt elände!

      Fiendens föraktfulla beteende!

 

Klagovisorna. 1:10.

 

10.  #Fienden sträcker ut handen efter alla 

hennes skatter.

      Hon fick se sin helgedom beträdas av hedningar, dem som du hade förbjudit att komma

    in i din församling#.

 

Hennes skatter: blev fiendens egendom.

      Hennes helgedom invaderades för hennes

synders skull av hedningar.

      Vilka var ovälkomna in i din församling.

 

Klagovisorna. 1:11.

 

11.  #Hela hennes folk suckar och söker efter mat.

Sina skatter byter mot bröd för att uppehålla livet.

      Se, Herre, hur föraktad jag är!#.

 

Hennes folk övergivna i sitt sökande efter föda.

      Sina skatter betalas mot brödet.

Brödet hennes livsnäring.

        Se Herre mitt föraktade liv:

för min gudlöshets skull.


STADENS LIDANDE. 

 

KLagovisorna 1:12-22.

 

Klagovisorna. 1:12.

 

12.  #Något sådant har ni aldrig sett, ni som går

vägen förbi: när såg ni en plåga sådan som min,

        den som lades på mig då Herren lät mig lida

på sin glödande vredes dag#.

 

Folket som gick förbi min övergivenhet:

        Var skräckslagna inför min livs plåga.

Herren tillät mitt lidande: på sin glödande

    vredes dag. 

 

Klagovisorna. 1:13.

 

13.  #Från höjden sände han eld ända ner i 

mitt innersta.

        Han gillrade en snara för mina fötter,

han stötte bort mig och lämnade mig övergiven,

      i ständig svaghet#.

 

Från sin himmelska höjd sände vredens glöd

     in i mitt innersta liv.

Gillrade farofylld snara inför mina otrygga fötter.

         Övergav sin faderskärlek till mig.

 

Klagovisorna. 1:14.

 

14.  #Han gjorde min synd till ett ok, han lade det på mig, det tynger min nacke.

       Han har brutit min kraft.

Herren har utlämnat mig åt övermakten#.

 

Mitt syndiga liv blev livets tunga ok.

         Vilket jag får bära.

Gjort mig kraftlös.

      Överlämnat mig i fiendens våld. 

 

Klagovisorna. 1:15.

 

15.  #Alla kämpar jag ägde föraktades av Herren.

Han samlade ett uppbåd mot mig för att krossa

       unga män.

Herren trampade Juda som druvor i en vinpress#.

 

Mina medkämpar jag stolt ägde:

      föraktades av Herren.

Herrens vredesglöd över Judas gudlöshet:

      jämförs bildligt som levande druvor i en

vin-press.

 

Klagovisorna. 1:16.

 

16.  #Därför måste jag gråta, tårar strömmar från mina ögon.

        Fjärran är de som kunde trösta och ge mig

nytt mod.

      Mina söner ligger slagna, ty fiende var övermäktig#.   

 

För Herrens vredes skull: gråter jag i sorg

   och bedrövelse.

Mina tårar liknar vatten-strömmar från mina

       tårfyllda ögon. 

Trösterika vänner nu otröstliga: vilket gör

     mig modlös.

Mina tappra söner ligger döda på marken:

       fienden besegrade dem.

       

Klagovisorna. 1:17.

 

17.  #Sion sträcker ut sina händer, men ingen

tröstar henne.

       Mot Jakob uppbådade Herren grannfolken 

som fiender.

      För dem har Jerusalem blivit något som

väcker avsky#.

 

Sion sträcker ut sin hjälplösa händer:

     ingen vill trösta henne.
Mot Jakob: gjorde Herren Sions grannfolk till

    hennes fiende.

 

Klagovisorna. 1:18.

 

18.  #Herren har gjort rätt, ty jag trotsade

hans bud.

        Lyssna nu, alla folk, och se min plåga!   

Mina unga män och kvinnor har förts bort 

     i fångenskap#.

 

Herren handlade rättvist mot Sions avfall

      från lagen.

Var lydiga lyssna nu: alla folk.

      Se hur jag plågas av min gudlöshet.

 

Klagovisorna. 1:19.

 

19.  #Jag kallade på mina älskare, men alla

svek mig.

         Mina präster och äldste gick under i staden

de de sökte efter föda för att uppehålla livet#.

 

Kallade på mina o-tuktiga älskare.

      Alla övergav mig.

Mina präster äldste levde i olydnad:

     blev fiendens byten.

Sökte efter daglig föda: men fann ingen.

 

Klagovisorna. 1:20.

 

20.  #Herre, se, jag är i nöd!

Mitt inre är i uppror, ånger fyller mitt hjärta:

       jag har trotsat dig.

Ute har svärdet dräpt mina barn, inomhus

     härskar döden#.

 

Ropade ut min nöd: se mitt liv är i fara!

       Mitt inre är upproriskt.

Hjärtat är ångestfyllt: jag levt syndigt liv.

         Dödens svärd dräpt mina barn.

Döden blivit vår Herre.

 

Klagovisorna. 1:21.

 

21.  #Alla hör hur jag suckar, men ingen

tröstar mig.

      Fienderna hör om min olycka och gläds över

att den är ditt verk.

      Den dag du förkunnade lät du komma.

Men för dem skall det gå som för mig#.

 

Alla folk hör min inre klagan: ingen villig trösta mig.

            Fiende hör mina eländiga olyckor.

Försvara mig inte: ty det är ditt rättvisans verk.

        

Klagovisorna. 1:22.

 

22.  #Rannsaka deras ogärningar och gör med dem som du gjort med mig för alla mina

    synders skull.

Jag suckar ständigt, mitt hjärta är tungt#. 

 

Klagar dagligen: mitt hjärta tyngt av klagorop. 

Av Jan-Owe Ahlstrand - 11 augusti 2020 07:24

JEREMIA BOK. 43:8-13.

 

PROFETIA OM NEBUDKADNESSARS

 

   ERÖVNING AV EGYPTEN.

 

Jeremia bok. 43:8.

 

8.  #Herrens ord kom till Jeremia i Tachpanches:#.

 

Profeten Jeremia boende i Tachpanches. 

 

Jeremia bok. 43:9.

 

9.  #Tag några stora stenar och göm dem i jordgolvet vid ingången till faraos palats

    i Tachpanches.

Gör detta i några judeiska mäns åsyn#.

 

Herrens ord  till profeten:

       Hämta några utvalda stora stenar  göm dem

i jordgolvet.

      Vid ingången till faraos palats.

 

Jeremia bok. 43:10.

 

10.  #Säg till dem:

Så säger Herren Sebaot, Israels Gud:

    Se jag skall hämta hit min tjänare,   

Nebukadnessar, kungen av Babylonien, och han

     skall ställa sin tron ovanpå de stenar som jag

gömmer här, och han skall breda ut sin tronmatta

       över dem#.

 

Säg frimodigt till dem:

     Herren Sebaots ord,

Min tjänare: kungen av Babylon skall jag

    hämta honom.

Skall placera sin tron på de stora stenar:

    jag gömt här.

Skall breda ut sin tronmatta över stenarna.         

 

Jeremia bok. 43:11.

 

11.  #Han skall komma och besegra Egypten

och utlämna till pesten dem som hör pesten till,

       till fångenskapen dem som hör fångenskapen

till, till svärdet dem som hör svärdet till#.

 

Babylons kung skall besegra Egypten.

       Bli till pestens offer vilka  tillhör pesten.

Bli slavar i fångenskapen  vilka blir fångenskapens

       tjänare.

Utlämnade till dödliga svärdet  vilka blir

       offer för svärdet.

 

Jeremia bok. 43:12.

 

12.  #Han skall sätta eld på egyptiska gudarnas

tempel och bränna ner dem och föra bort gudarna.

       Han skall rensa Egypten som en herde rensar

sina kläder från löss.

      Sedan skall han obesegrad dra bort därifrån#.

 

Låta eldens förtärande eldslågor förtära

      egyptiska avgudarnas empel.

Rena Egypten från o-renhetens avguderi.

      Likt herden renar sin kläder  från orenheten.

 

Jeremia bok. 43:13.

 

13.  #Han skall krossa stoderna i Bet-Shemesh 

i Egypten, och de egyptiska gudarnas tempel

       skall han bränna ner#.

     

Krossa avguda stoderna i Bet-Shemesh

    i Egypten.

Egyptiska gudarnas tempel skall förintas.

Av Jan-Owe Ahlstrand - 11 augusti 2020 07:24

KLAGOVISORNA. 5:1-22.

 

FEMTE SÅNGEN.

 

Klagovisorna. 5:1.

 

1.  #Herre, minns vad vi fått utstå, se hur vi förnedras!#.

 

Herren känner vårt lidande för våra synders skull.

       

Klagovisorna. 5:2.

 

2.  #Vår egendom föll i främmande hand,

våra hus kom i främlingars ägo#.

 

Föll i våra fienders händer: fick leva i fattigdom.

      Våra ägda hus togs som byten i

främmande händer.  

 

Klagovisorna. 5:3.

 

3.  #Vi har blivit faderlösa barn, våra mödrar 

är som änkor#.

 

Våra föräldrar blivit svärdets och svältens offer.

       Våra mödrar förlorat sina män.

        

Klagovisorna. 5:4.

 

4.  #Vi får betala för vårt eget vatten,

vi måste köpa vår egen ved#.

 

Får betala högt pris för vårt eget vatten.

       Köpa vår egen ved. 

 

Klagovisorna. 5:5.

 

5.  #Med oket på nacken pressas vi hårt,

vi är trötta men får ingen vila#. 

 

Vi får bär träldomsoket på våra axlar.

          Saknar vilan.

 

Klagovisorna. 5:6.

 

6.  #Vi gav oss under Egypten och Assyrien

för att få bröd att äta#.

 

Vi gav oss frivilligt Egyptens och Assyriens händer:

     för vår brödföda.  

 

Klagovisorna. 5:7.

 

7.  #Våra fäder som syndade är borta,

vi måste bära deras skuld#.

 

Få bära våra fäders synd.

    

Klagovisorna. 5:8.

 

8.  #Slavar regerar oss, ingen räddar oss från dem#.

 

Finns ingen befrielse från våra slavar som håller

     oss i fångenskap. 

 

Klagovisorna. 5:9.

 

9.  #Med fara för livet hämtar vi vårt bröd,

hotade av angrepp från öknen#.

 

Vårt sökande  efter bröd  ger oss farofyllt liv.

        Fån öknen hotar våra förföljares listiga anfall.

 

Klagovisorna. 5:10.

 

10.  #Som er lerugn flagnar huden 

av brännande hunger#.

 

Vår hunger gör våra kroppars hud likt

      brinnande lerugn.

 

Klagovisorna. 5:11.

 

11.  #De våldtar kvinnor i Sion

och flickorna i Judas städer#.

 

Kvinnor blir våldtagna i Sion.

       Flickor våltagna i Juda städer.

 

Klagovisorna. 5:12.

 

12.  #De hänger förnäma män

och visar ringaktning för de äldste#.

 

Dödar förnäma män.

       Hänsynslösa mot de äldste i staden.

 

Klagovisorna. 5:13.

 

13.  #Unga män måste slita med kvarnen,

pojkar dignar under bördor av ved#.

 

Unga män slavarbetare vid kvarnen.

       Pojkar tvingas jobbar under tunga vedbördor.

 

Klagovisorna. 5:14.

 

14.  #De gamla samlas inte längre i porten,

de unga har slutat att spela#.

 

Gamla kraftlösa saknas vid stadens port.

     Unga upphört spela på harpa.

 

Klagovisorna. 5:15.

 

15.  #Glädjen är borta ur hjärtat,

dansen har bytts i sorg#.

 

Livs glädjen förbytts i sorg. 

 

Klagovisorna. 5:16.

 

16.  #Kransen har fallit från vårt huvud.

    Ve oss som syndade så!#.

 

Äre-kransen försvunnit från vårt huvud.

      Olyckan drabbades oss för våra synders skull.

 

Klagovisorna. 5:17.

 

17.  #Därför är vårt hjärta tungt,

därför skymmer det för vår syn#.

 

Livets olycka och elände tynger våra hjärtan.

         Missmod daglig föda.

 

Klagovisorna. 5:18.

 

18.  #Sions berg ligger öde, där stryker

schakaler omkring#.

 

Sions berg ödelagt.

      På Sions berg finns ökendjuren.

 

Klagovisorna. 5:19.

 

19.  #Du, Herre, härskar för evigt, från släkte

till släkte, står din tron#.

 

Du, Herre, den evige härskaren.

        I alla släkten står din tron fast.

 

Klagovisorna. 5:20.

 

20.  #Varför har du glömt oss helt

och övergett oss för alltid?#.

 

Du, glömt oss för vår gudlöshet.

 

Klagovisorna. 5:21.

 

21.  #För oss åter till dig, så vänder vi åter.

Herre, låt allt på nytt bli som förr#.

 

Vår bön:

        Låt din nåd och trofasthet söka upp oss!

 

Klagovisorna. 5:22.

 

22.  #Men du har förkastat oss och rasar mot oss

i vrede#.     

 

Du har förkastat  oss i vår trolöshet. 

Av Jan-Owe Ahlstrand - 11 augusti 2020 07:24

IGNATIOS BREV TILL MAGNESIERNA.

 

IGNATIOS PRISAR FÖRSAMLINGENS

 

GODA ORDNING.

 

Från Ignatios, också kallad Theoforos, till kyrkan

     i Magnesia vid Meander, välsignad i kärleken

från Gud Fadern genom Jesus Kristus,

    vår Frälsare.

I honom hälsar jag och ber om stor glädje

     i Gud Fadern och i Jesus Kristus#.    

 

Ignatios Magnesierbrev. 1:1.

 

1.  #Jag har fått veta hur välordnad er kärleksgemenskap är i Gud.

      Jag gläder mig mycket och har beslutat mig för  att tala till er i tron på Jesus Kristus#.

 

Ignatios Magnesierbrev. 1:2.

 

2.  #Hedrad som jag är med ett namn av högsta

värdighet i de bojor jag bär prisar jag kyrkorna

      och önskar dem enhet med Jesu Kristi kropp

och ande, med honom som är vårt liv för alltid.

       Jag önskar er en enhet i tro och kärlek som

övergår allting annat, och allra mest en enhet

      med Jesus och Fadern#.

 

Ignatios Magnesierbrev. 1:3.

 

3.  #I den kan vi uthärda allt övervåld från denna

världens härskare, fly undan det och nå fram 

     till Gud#.     

 

  

Av Jan-Owe Ahlstrand - 11 augusti 2020 07:24

ORD AV UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.

 

DEL. 21700.

 

21700.  Tålamodets  rena ödmjuka liv:

värt att leva.

 

21701.  Kärlekens  rena ödmjuka liv:

värt att leva.

 

21702.  Barmhärtigheten vill rädda mänskligheten:

vara tröstare uppmuntrare från världens

    o-barmhärtighet.

 

21703.  Sanningen Ondskans fiende.

 

21704.  Sanningen lögnens falskhetens fiende.

 

21705.  Sanna friden: uppskattad  värdefull.

 

21706.  Hjärtats barmhärtighet: 

vårt hopp vår beskydd vår tröst och glädje.

 

21707.  Hjärtats ärlighet: tänk fåäga den.

 

21708.  Hjärtats o-värdighet: avskyvärt äga den.

 

21709.  Godhjärtlige befriad från ondskans

fängelse:  istället gått in i godhetens

    skattkammare.

 

21710.  Godhetens skattkammare flyter av

läkedom och sötma.

 

21711.  Villfarelsens mörka liv: o-kunnighetens

mörka liv lasternas mörka liv:

      vad nyttigt ger det till Livet!

 

21712.  Världens förvirring och oro: olyckans liv.

 

21713.  Där förlåtelsen råder råder barmhärtighet.

 

21714.  Där sanningen försvunnit där råder

lögnen falskheten.

 

21715.  Rättvisan försvarar sanningen.

 

21716.  Ostrafflige jordens salt ibland gudlöshetens förgängliga liv.

 

21717.  Godhetens själens tröstare och  uppmntrare.

 

21718. Ödmjuke värdig få vara ödmjukhetens barn.

 

21719.  O-tålige överlåtet sitt hjärta åt 

o-tålighetens farliga fåfänga.

 

21720.  Kärleken övervunnit föraktet hatet

med kärlek.

 

21721.  Ödmjukheten visar sin kärlek omsorg

för den ödmjukes livsvandring.

 

21722.  Ödmjukheten livets räddare tröstare

från stoltheten övermodets farligheter.

 

21723.  Ljuset lyser i mörkret: mörkret äger

ingen makt över ljuset.

 

21724.  Lögnaren lever utanför sanningen.

 

21725.  Ödmjuke visar oböjlig trohet 

mot ödmjukheten.

 

21726a.  Kärleken o-självisk  hatet föraktet själviska.     

 

21726b.  Kärleken o-skrytsam  föraktet skrytsam.

 

21726c.  Hatet stridig i vad den säger

kärleken o-stridig tålmodig.

 

21727.  Föraktet försvarar sig själv.

 

21728.  Alla som söker kärleken:

o-själviska o-skrytsamma.

 

21729.  Tänk få ge kärlek för kärlekens skull.

 

21730.  Kärleken uppmuntrar troheten enheten.

 

21731.  Gudlösheten korruptionen o-rättvisan:

nationens undergång.

 

21732.  Tala sanning  tala lögn: mänskligheten

väljer sitt tal.

 

21733.  Lögnen rider på Rädslan.

 

21734a.  Ordningen rider på rättvisan.

 

21734b.  O-ordningen rider på o-rättvisan.

 

21735.  Glädjens väldoft  livets framtidshopp.

 

21736.  Jag är orolig säger den orolige.

 

21737.  Jag är ängslig säger den ängslige.

 

21738.  Barmhärtigheten liknar outsinlig 

rinnande fontän.

 

21739.  Bitterheten liknar vassa törntaggar:

törntaggar skapar blödande smärtsamma sår.

 

21740.  Ihärdigheten: ståndaktig uthållig:

nyttiga dygder för mänskligheten.

 

21741.  Tacksam kärlek visar kärlek.

 

21742.  Familjens kärlek trohet enhet:

stärker familjebanden.

 

21743.  Onda elaka ord  goda snälla ord:

vilka ord väljer mänskligheten.

 

21744.  I nationell moralisk misär: saknas 

uppmuntrande människor.

 

21745.  Kärleksfull lydnad  föraktfull o-lydnad.

 

21746.  O-fullkomlig kärlek  kortsiktig kärlek.

 

21748.  Fullkomlig kärlek  fungerande kärlek.

 

21749.  Kärleksfulla blickar  vänliga blickar.

 

21750.  Elaka blickar skadliga blickar.

 

21751.  Godhetens  glädjens skattkammare:

tänk få leva i den.

 

21752.  Tänk få äga friden och friheten:

fridsamt hjärta och sinne  friheten från ondskans

      onda planer.

 

21753.  Elakhetens övermod tillhör mörkrets

lidande.

 

21754.  Ödmjuke följer ödmjukt ödmjukhetens vilja.

 

21755.  Högmodet äger inget inflytande över

ödmjukes liv.

 

21756.  Stoltheten fötröstar på sig själv.

 

21757.  Döden kommer med pesten svärdet 

och svälten.

 

21758.  Tänk få bli fullkomnad i kärleken.

 

21759.  Vara kärlekens barn.

 

21760.  Undfly hatets och föraktets lidande.

 

21761.  O-tålige kontrollerad av o-tåligheten.

 

21762.  Vår mun vårt hjärta våra tankar:

kontrollerar oss.

 

21763.  Ödmjuka hjärtan villiga bekämpa 

ondskans övermod.

 

21764.  Godhjärtliga hjärtan villiga bekämpa

ondskans elakhet.

 

21765.  Ondskans övermod vad ger den 

till mänskligheten?

 

21766.  Kärleksfulla blickar  kärleksfullt

hjärta  kärleksfulla tankar: tänk få äga det.

 

21767.  Barmhärtiga händer öppna händer

givmilda händer.

 

21768.  Egoismens bojor träldomens fängelse

fångad i slaveriets ok.

 

21769.  Uppmuntrande ord leder oss genom

oro och förtvivlan.

 

21770.  Ödmjuke respekterar olika personligheter.

 

21771.  Tålamodet ödmjukheten elakhetens fiender.

 

21772.  Vänlgheten  godheten  elakhetens fiender.

 

21773a.  Dödligt virus farligt för levande människor.

 

21773b.  Dödligt virus o-farligt för döda människor.

 

21773c.  Slutsatsen om viruset uppdrag:

döda levande människor.

 

21774.  Dödligt virus misslyckas med döda

   människor: de är ju redan döda.

 

21775.  Högmodet förtrycker  människovärdet.

 

21776a.  O-barmhärtig elakhet  vad nyttig 

ger de till mänskligheten.

 

21776b.  Mänskligheten behöver godheten 

barmhärtigheten.

 

21777.  Tänk få vila barmhärtigheten.

 

21778.  I Elakheten finns ingen vila.

 

21779.  Denna världens elakhet  egoism

bedrövar mänskligheten.

 

21780a.  Kärlekens värde uppskattas av den kärleksfulle.

 

21780b.  Kärlekens värde uppmuntras 

av den kärleksfulle.

 

21780c.  Kärlekens värde värdesätts av 

den kärleksfulles tacksamhet.

 

21781.  Trohetens värdighet uppskattas äras av

trohetens strid mot trolösheten.

 

21782.  Trohetens värde uppmuntras av

uppmuntrarens tacksamhet.

 

21783.  Trohetens värde  värdesätts av

   de som lydigt respektera troheten.

 

21784.  Barmhärtighetens livsvärde uppskattas

av barmhärtiga hjärtan.

 

21785.  Barmhärtighetens värde värdesätts av

de som vandra i barmhärtighetens fotspår. 

 

21786.  Elake i sin o-kunnighet fördärvar

godheten vänligheten.

 

21787.  Elake förtrycker snällheten.

 

21788a.  Sanna friheten mot elakheten:

finns i Livets goda gemenskap.

 

21788b.  Elakhetens fångenskap:

finns i gemenskap med ondskan.

 

21789.  O-tillfredsställd Vrede söker människor:

där den kan utöva den. 

 

21790.  Vredens grymhet ringaktar förkastar

människors värde.

 

21791.  Onda människor: ondskans hantlangare.

 

21792.  Elake ångest-lös i sin elakhet.

 

21793a.  Bitterhetens bitterhet smakar bittert

som malört.

 

21793b.  Bitterheten saknar sötman för själen.

 

21794.  Ödmjuke lärt sig älska uppskatta

livet i ödmjukheten.

 

21795.  Stolte lärt sig älska själviska stoltheten.

 

21796.  Rättvis vrede föraktar o-rättvis vrde.

 

21797a.  Elake snärjer sitt egna liv.

 

21797b.  O-barmhärtige snärjer sitt egna liv.

 

21797c.  Elaka ord snärje den elake.

 

21798.  Ilskne snärje sig själv i ilskenhetens

lidande.

 

21799.  Ilskenhetens lidande vad ger den till Livet.

 

  

     

      

 

 

 

  

  

Av Jan-Owe Ahlstrand - 11 augusti 2020 07:24

JEREMIA BOK. 43:1-7.  DEL. 3.

 

JUDEERNA FLYR TILL EGYPTEN TROTS 

    

     JEREMIAS VARNINGAR.

 

Jeremia bok. 43:1.

 

1.  #När Jeremia hade avslutat sitt tal till folket

och franfört allt vad Herren deras Gud, hade sänt

       honom att säga#.

 

Jeremia Guds sändebud språkrör till Judeerna:

     lyd Guds befallning.

 

Jeremia bok. 43:2.

 

2.  #Var Asarja, Hoshajas son, och Jochanan,

Kareachs son, och alla de andra fräcka nog 

      att svara honom:

"Du ljuger! Herren, vår Gud, har inte sänt dig att

      varna oss för att bege oss till Egypten 

och bosätta oss där#.

 

Folkets svar på profetens varningsord:

     Du ljuger! Herren vår Gud talar inte sanning om vår flykt till Egypten.

 

Jeremia bok. 43:3.

 

3.  #Det är Baruk, Nerias son, som har hetsat

dig mot oss, för att vi skall bli utlämnade åt

      kaldeerna och dödade eller deporterade 

till Babylonien"#.

 

Baruk Jeremias medtjänare: har i sin falskhet

     hetsat dig mot oss.

I vilket han säger vi skall bli fångade i kaldeernas

     o-barmhärtiga händer.

Dödade förda till Babyloniska fångenskapen. 

 

Jeremia bok. 43:4.

 

4.  #Varken Jochanan, Kareachs son, eller befälhavarna eller folket ville lyssna till Herren

     och stanna kvar i Juda#.

Ingen i Juda land ville hörsamma Herrens

     förmanande ord: ville beskydda sitt folk från 

     Egyptens olyckor och elände. 

 

Jeremia bok. 43:5.

 

5.  #I stället tog Jochanan, Kareachs son,

och befälhavarna med sig alla av Juda som var 

        kvar: de som hade återvänt från de folk till

vilka de skingrats och bosatt sig i Juda#.

 

I deras o-lydnad tog med sig alla Judas invånare 

     vilka återvänt från vilka de skingrats. 

 

Jeremia bok. 43:6.

 

6.  #Män, kvinnor och barn, och kungadöttrarna 

och alla de som gardesbefälhavarna Nebusaradan

     hade lämnat kvar hos Gedalja, son till Achikam,

Shafans son, däribland profeten Jeremia

   och Baruk, Nerias son#.

 

Jeremia bok. 43:7.

 

7.  #De begav sig till Egypten, eftersom de inte

lyssnade till Herren.

      Så kom de till Tachpanches#.   

 

Deras upproriskhet förde dem till Egypten.

        Upproriska hjärtan olydnadens  tjänare.

O-hörsamma hjärtan lyssnade inte på Herrens

      varnande ord.

  

 

 

Av Jan-Owe Ahlstrand - 11 augusti 2020 07:24

JEREMIA BOK. 42:1-22.

 

JUDEERNA FLYR TILL EGYPTEN TROTS

 

    JEREMIAS VARNINGAR.

 

Jeremia bok. 42:1.

 

1.  #Alla befälhavarna, bland dem Jochanan,

Kareachs son, och Asarja, Hoshajas son, och hela

     folket, från den störste till den minste#.

 

Jeremia bok. 42:2.

 

2.  #Vände sig profeten Jeremia och sade:

"Vi bönfaller dig att be till Herren, din Gud, för 

       alla oss som finns kvar.

Vi var många, men som du själv ser är vi bara 

      några få kvar#.

 

Från den förste till den minste av folket:

      Befälhavarna Jochanan och Asarja vände sig

ödmjukt till profeten Jeremia sade:

         Be till Herren, din Gud för oss alla!

 

Jeremia bok. 42:3.

 

3.  #Be Herren, din Gud, att tala om för oss vart 

vi skall gå och vad vi skall göra"#.

 

Ber om vägledning: vad vi ska göra.

        

Jeremia bok. 42:4.

 

4.  #Profeten Jeremia svarade dem:

"Ja, jag skall göra som ni har sagt och be till

    Herren, er Gud, och allt vad Herren svarar skall

jag berätta för er.

     Jag skall inte förtiga något"#.

 

Profeten besvarar deras bön.

        Jag skall uppfylla er begäran:

Hans vilja: ska jag tala om för er.

       Jag skall vara frimodig inför er.

 

Jeremia bok. 42:5.

 

5.  #Då sade de till Jeremia:

"Herren är vårt vittne.

     Vi lovar att rätta oss efter det besked Herren,

din Gud, sänder oss genom dig#.

 

Judeerna sade: 

   "Herren är vårt vittne".

Vi lovar vara lydiga: efter hans vilja. 

 

Jeremia bok. 42:6.

 

6.  #Det må vara bra eller dåligt, vi skall lyda Herren, vår Gud, som vi sänder till dig.

         Så skall det gå oss väl ni vi lyder Herre,

vår Gud"#.

 

Om hans vilja för oss, bra eller dålig:

      i lydnad ske hans vilja.

Lydnaden inför Herren: välsignar våra liv. 

 

Jeremia bok. 42:7.

 

7.  #Efter tio dagar kom Herrens ord till Jeremia#.

 

Jeremia bok. 42:8.

 

8.  #Då kallade han till sig Jochanan, Kareachs 

son, och befälhavarna som var hos honom 

     och hela folket, från den störste till den minste#.

 

Jeremia bok. 42:9.

 

9.  #Och sade till dem:

"Så säger Herren, Israels Gud, som ni sände mig

       till med era böner:#.

 

Jeremia bok. 42:10.

 

10.  #Om ni stannar kvar här i landet skall jag bygga upp er, inte riva ner er.

        Jag skall plantera er, inte rycka upp er.

Jag ångrar det onda jag utsatt er för#.

 

Efter tio dagar kom Herrens till profeten:

           Stannar kvar här i landet.

Jag skall ge er upprättelse.

        Lyder ni mig:  jag ångrar

det onda jag beslutat göra mot er.

 

Jeremia bok. 42:11.

 

11.  #Var inte rädda för den babyloniske kungen,

som ni nu fruktar.

      Var inte rädda för honom, säger Herren,

ty jag är med eder, jag skall hjälpa er och befria er

      ur hans våld#.

 

Var inte skräckslagna inför den babyloniske

      kungen.

Jag beskyddar er  hjälper er  befriar er:

        ur hans våld.

 

Jeremia bok. 42:12.

 

12.  #Jag skall visa er barmhärtighet och göra

honom barmhärtig mot er, så att han låter er bo

       kvar i ert land#.

 

Skall visa er min barmhärtighet.

         Göra honom barmhärtig mot er.

Låter er tryggt få bo kvar i ert land.

 

Jeremia bok. 42:13.

 

13.  #Men kanske vill ni inte lyda Herren, er Gud,

utan säger:

    "Vi vill inte bo kvar i detta land#.

 

Vill ni vara mig o-lydiga säger Herren, er Gud:

       Ni säger: Vi vill inte bo kvar i detta land.

 

Jeremia bok. 42:14.

 

14.  #Nej, vi vill bege oss till Egypten.

Där slipper vi krig och hornsignaler och slipper

     hungra efter bröd.

Där vi vill bo#.

 

Vill ni bosätta er i Egypten.

       I det land vi fria från krigets hornsignaler.

Få leva i ro.

      Slipper hungersnöd.

 

Jeremia bok. 42:15.

 

15.  #Därför måste ni nu höra Herrens ord,

ni som är kvar av Juda:

       Så säger Herren Sebaot, Israels Gud:

Om ni beslutar er för att bege er till Egypten

     och bosätta er där#.

 

Jag vill varnar er för bosätta er i Egypten.

         Hör istället Herrens förmanande ord!

Är ni upproriska går er egen själviska väg:

       har ni inte mitt barmhärtiga beskydd.

 

Jeremia bok. 42:16.

 

16.  #Skall svärdet som ni fruktar hinna upp er

i Egypten, och svälten som ni änglas för skall

      förfölja er till Egypten, och där ska ni dö#.

 

I Egypten skall ni bli dödade av dödliga svärdet

     drabbade av svälten.

 

Jeremia bok. 42:17.

 

17.  #Alla de som beslutar sig för att bege sig till

Egypten och bosätta sig där skall dö genom svärd

     och svält och pest.'

Ingen av dem skall undkomma och överleva den

      olycka jag låter drabba dem#.

 

Alla ni som beslutat er för bege er till Egypten:

       skall i sin olydnad dö genom svärdet

svälten och pesten.

 

Jeremia bok. 42:18.

 

18.  #Ty så säger Herren, Israels Gud:

Så som min vrede och mitt raseri vällde ut över 

       Jerusalems invånare, så skall min vrede välla

ut över er, om ni beger till Egypten.

      Ni skall bli till en förbannelse och svordom

och utsättas för ödeläggelse och hån, och ni 

       skall aldrig återse denna plats#.

 

Herrens ord säger:

      Israels Gud talar:

Min vrede mitt raseri av ilska skall drabba 

      Jerusalems invånare.

Om ni bosätter er i Egypten.

        Era liv blir till förbannelse ord av svordomar.

Drabbas av ödeläggelse hånfulla ord.

    Den boplats ni lämnat: ej återse.    

 

Jeremia bok. 42:19.

 

19.  #Herren har talat till er som är kvar av Juda:

Bege er inte till Egypten!

      Kom ihåg att jag har varnat er i dag#.

 

Herrens varnande ord.

       Res inte till Egypten.

Glöm inte: Vad jag i ord sagt till er i dag!!

 

Jeremia bok. 42:20.

 

20.  #Ni gör ett misstag som kommer att kosta er

livet.

       Ni har själva sänt mig till Herren, er Gud,

och sagt:

     "Be för oss till Herren, vår Gud, och tala om

allt vad han säger, så skall vi rätta oss efter det"#.

 

Ert misstag: er resa till Egypten  kostar era liv.

        Ni själv givit mig ert förtroende sagt:

Be för oss till Herren, er Gud.

        Tala om för oss sin vilja.

Det han säger oss: vill vi lyda.

           

Jeremia bok. 42:21.

 

21.  #I dag har talat till om det för er.

Men ni lyssnar inte till Herren, er Gud, och till det

       han har sänt mig att säga till er#.

 

I dag har jag sagt vad han sagt till mig.

         Ni vill inte lyssna på hans vilja.

 

Jeremia bok. 42:22.

 

22.  #Ni kan ni vara förvissade om att ni skall dö

genom svärd och svält och pest på den plats

     där ni så gärna vill bosätta er#.   

 

Ni ska veta att ni skall dö genom svärdet

     svälten och pesten:

där ni själviskt beslutat att göra.   

     

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se