GALATERBREVET.  1:10-23.

 

Paulus evangelium.

 

¤Galaterbrevet. 1:10.

 

10.  #Är det människorna jag nu vill vinna för mig 

------ eller Gud?

      Söker jag vara människa till lags?

Om jag ännu ville vara människor till lags skulle

        jag inte vara Kristi tjänare#.

 

Förkunnar jag inför människor själva vinna dem

      eller vinna dem för Gud.

Vill jag söka ära hos människors viljor.

         Söker jag ära och upphöljelse bland människor

kan jag inte samtidigt vara Kristi tjänare.

 

¤Galaterbrevet. 1:11.

 

11.  #Jag försäkrar er, bröder: det evangelium

som jag har förkunnat är inte något mänskligt

      påfund#.

 

Evangeliet jag förkunnat för er inte från

      mänsklig visdom.

Jag ljuger inte jag talar sanning kära bröder i tron.

 

¤Galaterbrevet. 1:12.

 

12.  #Jag har inte fått det  från någon människa,

ingen har lärt mig det, jag har fått det genom en

       uppenbarelse av Jesus Kristus#.

 

Det jag förkunnar inte en människo-lära.

      En uppbarelse av Jesus Kristus.

 

¤Galaterbrevet. 1:13.

 

13.  #Ni har ju hört hur jag förut levde som lagtrogen

jude, hur jag hänsynslös förföljde Guds församling

        och försökte utrota den#.

 

Ni har hört mitt gamla liv var lagtrogen jude.

        Hänsynslöst förföljde Guds utvalda församling.

Försökte i min illvilja utrota dem. 

 

¤Galaterbrevet. 1:14.

 

14.  #I trohet mot judendomen överträffade jag

de flesta av mina judiska jämnåriga, ivrigare än

       någon annan hävdade jag traditionen från

våra fäder#.

 

Visade trohet mot judendomen.

           Överträffade mina lagtrogna judiska vänner

var ivrigare i min förföljelse.

         

¤Galaterbrevet. 1:15.

 

15.  #Men han som utsåg mig redan i moderlivet

och som kallade mig genom sin nåd beslöt#.

 

Blev kallad redan i min moders liv  genom sin nåd.

 

¤Galaterbrevet. 1:16.

 

16.  #Att uppenbara sin son för mig, för att jag skulle förkunna evangeliet om honom för

       hedningarna.

Då frågade jag inte någon av kött och blod

      till råds#.

 

Uppenbarade sin son för mig.

      Vilket gav mig kraft förkunna evangeliet om

honom för hedningarna.

         Rådfrågade inte den mänskliga visdomen.   

 

¤Galaterbrevet. 1:17.

 

17.  #Inte heller for jag upp till Jerusalem,

till dem som var apostlar före mig.

       Istället begav jag mig till Arabien, och därifrån

vände jag tillbaka till Damaskus#.

 

Reste inte Jerusalem för att rådfråga.

        Begav mig istället till Arabien därifrån vände

tillbaka till Damaskus.

 

¤Galaterbrevet. 1:18.

 

18.  #Först tre år senare for jag upp till Jerusalem 

för att få tala med Kefas, och jag stannade fjorton

       dagar hos honom#.

 

Tre år sedan besökte Jerusalem för att tala

       med Kefas.

Delade min gemenskap  med honom under

         fjorton dagar. 

 

¤Galaterbrevet. 1:19.

 

19.  #Någon annan av apostlarna såg jag inte,

bara Herrens bror Jakob#.

 

¤Galaterbrevet. 1:20.

 

20.  #Vad jag skriver är sant, det tar jag till Gud

till vittne på#.

 

Mitt skrivna ord är sant till er.

       Gud mitt sanna vittne på det.

 

¤Galaterbrevet. 1:21.

 

21.  #Sedan kom jag till Syrien och Kilikien#.

 

¤Galaterbrevet. 1:22.

 

22.  #Utan att ha haft någon beröring med de kristna

församlingarna i Judeen#.

 

¤Galaterbrevet. 1:23.

 

23.  #Det enda de hade hört var att han som en gång

förföljde oss förkunnar nu den tro som han förut

       ville utrota#.

 

De hade alla hört han som förut förföljt oss nu

     frimodigt förkunnar den tro han förut ivrigt

ville utrota.

¤Galaterbrevet. 1:24.

 

24.  #Och man prisade Gud för min skull#.

 

De prisaade Gud för min omvändelses skull.