JOBS BOK. 2:1-13.

 

DEN RÄTTFÄRDIGE JOB SÄTTS PÅ PROV.  DEL.2

 

Jobs bok. 2:1.

 

1.  #En dag när gudasönerna trädde fram inför Herren var också Anklagaren med bland dem#.

 

Dagen när gudasönerna trädde fram inför tillsammnas med anklagaren.

 

Jobs bok. 2:2.

 

2.  #Herren frågade honom:

"Var har du varit?  Anklagaren svarade:

      "Jag har vandrat kors och tvärs över jorden".

 

Herren frågade Anklagaren inte gudasönderna.

          Frågade honom personligt: var har du varit?

Anklagaren svarade: 

      Jag har flitigt vandrat kors och tvärs över jorden. 

 

Jobs bok. 2:3.

 

3.  #Herren frågade:

"Lade du märke till min tjänare Job?

      På hela jorden finns ingen så oförvitlig

och rättrådig som han, ingen som fruktar Gud

       och skyr allt ont.

Och han håller fortfarande fast vid sin oförvitlighet.

       Du uppeggade mig mot honom, och störtades

i fördärvet utan orsak".

 

Herren frågade honom:

       Lade du märke till min tjänare Job?

Herrens beskrivning om Jobs livsföring:

       Ingen så o-förvitlig och rättrådig på jorden

som han.' 

       Han förlorat sin ägodelar och rikedomar:

fortfarande ståndaktig i sin o-förvitlighet.

      Störtades ner i fördärvet i sin gudsfruktan:

Du, hans anklagade uppeggade mig mot honom.

 

Jobs bok. 2:4.

 

4.  #Anklagaren svarade:

"Hud för hud.    Man kan ge allt man äger för

       att skydda sig själv#.

 

Anklagaren svarade Herren:

       Skada hans  hud för hud; vilket var hans förslag.

Villig skydda sig själv: i det han förlorat sina

    ägodelar och rikedomar. 

 

Jobs bok. 2:5.

 

5.  #Men sträck ut din hand och rör hans egen kropp, då kommer han förbanna dig rakt i ansiktet#.

 

Herre sträck ut din skapar-hand rör vid hans egna

      kropp, vilket gör att han förbannar dig

rakt i ditt ansikte.

 

Jobs bok. 2:6.

 

6.  #Herren sade till Anklagaren:

"Gör vad du vill med honom, bara du skonar

    hans liv#.

 

Herren besvarar hans tal:

      Tillåter dig tför det du vill göra med honom:

skonar bara  hans liv.

 

Jobs bok. 2:7.

 

7.  #Så lämnade Anklagaren Herren.

     Han lät Job drabbas av varbölder från huvud 

till fot#.

 

Anklagaren lämnade Herrens ansikte: utförde

     vad som sagts: 

Hud för hud: blev till varbölder på hans kropp.

      Spreds sig från huvud till fot. 

 

Jobs bok. 2:8.

 

8.  Job tog en krukskärva att skrapa sig med, 

där han satt på askhögen#.

 

Tog en vass krukskärva för beröra sina varbölder

     på sin kropp.

I vilket han satt övergiven på askhögen.

 

Jobs bok. 2:9.

 

9.  #Hans hustru sade till honom:

"Håller du fortfarande fast vid din oförvitlighet?

       Förbanna Gud och dö!#.

 

Hans hustrus ord mot honom:

       Hustruns o-mogna svar: du fortfarande visar dig ståndaktig o-förvitlig i ditt kroppsliga lidande.  

      Hustruns kortsiktiga svar: förbanna Gud

och dö.  Bättre önska sig dödens makt: än

       lidandet: i avsaknad av ägodelar

och matriella rikedomar  kroppsligt lidande. 

 

Jobs bok. 2:10.

 

10.  #Han svarade henne:

"Du talar som en dåre.

        Vi tar emot det goda från Gud, skall vi inte

också ta emot det onda?  ------ Under allt detta 

       kom inte ett syndigt ord över Jobs läppar#.

 

Svarade sin hustru: ditt svar gör dig till dåre.

       Vi har tagit emot det goda från Gud.

Kan vi då inte också ta emot onda.

      Job förmanar sin hustru.

Efter samtalet: tillät inte något syndigt ord

       vidröra sina läppar.

Jobs sju söner och tre  döttrar var döda, men inte

       Jobs hustru. 

 

Jobs bok. 2:11.

11.  #Tre vänner till Job fick höra om alla olyckor

som hade drabbat honom.

       Då kom de samman, var och en från sitt eget håll, för att gå och visa honom sin medkänsla

      och trösta honom.

Det var Elifas från Taman, Bilad från Schah 

     och Sofar från Naama#.

 

Jobs tre vänner besökte honom: hade hört hans

     alla olyckor som drabbat honom.

De samlades tillsammans hos honom:

      var och en från sin hemort.

Ville visa honom sin medkänsla.

      Trösta honom sitt lidande.

De tre vännerna:

     Elifas från Taman.

Bildad från Schah.

     Sofar från Naama.  

 

Jobs bok. 2:12.

 

12.  #De såg honom redan på avstånd men kände 

inte igen honom.

      Då grät de och klagade , de rev sönder sina mantlar och kastade upp jord över sina huvuden#.

 

Såg honom på avstånd.

      Kände inte igen honom.

Visade sin medkänsla: gråtande klagande,

      rev sönder sina mantlar.

Kastade jord över sina huvuden.

 

Jobs bok. 2:13.

 

13.  #Så satt de hos honom på marken i sju dagar

och sju nätter.

       Ingen sade något till honom, ty de såg hur

han led#.

 

I tystnad satt hos honom under sju dagar och sju

       nätter.

De såg hans lidande.