VISHETEN SOM VÄRN MOT DET ONDA.

Ordspråksboken.  2:1-2.

1.  "Min son, om du tar emot mina ord och bevarar mina

bud inom dig".

Mitt älskade barn; låt mitt fullkomliga ord; ha sin ingång in i ditt hjärta.

Låt mitt ord vara dyrbar; för din inre människas mognad.

2.  "Så att du lyssnar till visheten och öppnar ditt hjärta för insikten".

Mitt ord kan liknas vid en skatt och en dyrbar pärla; en försmak av Guds rike. 

Matteus evangelium talar om himmelrikets hemligheter.

Matteus. 13:44-46.

44.  "Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker.

En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern".

45.  "Med himmelriket är det också som när en köpman söker efter fina pärlor".

46.  "Om han hittar en dyrbar pärla går han och säljer allt han äger och köper den".    

Lyhördheten har sitt ursprung i lydnaden.

Låt hörsamheten till visheten vara livets glädje.

Hjärtats öppenhet till insiktens rikedomar; få uppfylla den inre människas behov.

Ordspråksboken. 2:3-4.

3.  "Om du ropar på klokheten och kallar på insikten".

Hjärtats inre rop av längtan efter klokhetens outsinliga källor och ett kallande rop på insiktens outgrundliga rikedomar.

Löftet ges då att förstå gudsfruktans hemligheter och erhålla kunskapen av Guds fullhet.

4.  "Om du söker henne som man söker silver, letar som efter en skatt.

Aposteln Jakob skriver i sitt brev till de tolv stammarna i förskingringen.

Jakob. 1:5.

5.  "Om någon av er brister i vishet skall han be till Gud, som ger åt alla utan förbehåll eller förbråelser, och han skall få vad han ber om".

Ordspråksboken. 2:5.

5.  "Då skall du förstå vad gudsfruktan är och vinna kunskap om Gud".

Guds tjänare Jobs tal;

Jobs Bok. 28:18b-19.

18b.  "Att äga visheten är mer än att äga pärlor".

19.  "Nubisk topas kan inte mäta sig med den, den kan inte köpas med renaste guld".

En beskrivning om Vishetens värdefullhet.

Jobs. bok. 28:20-

20.  "Visheten, varifrån kommer den?  Var är den plats där insikten bor?

21.  "Den är dold för alla levande varelser, inte ens himlens fåglar kan se den".

22.  "Avgrunden och Döden säger: "Vi har bara hört talas om den".

23.  "Men Gud känner vägen till den, han vet var visheten bor".

Vishetens Bok. 8:21.

21.  "Men jag visste att bara Gud kunde ge mig det jag ville ha; och redan det är klokhet, att veta vems gåva detta är".

Gud i sin visdom känner till vad jag i mitt innersta längtar efter. Ha kännedom om vems gåvan är; har sitt ursprung i klokhetens djupheter.

Vishetens ursprung.

Jesus Syraks bok.  1:1.

1.  "All vishet kommer från Herren och finns hos honom för evigt".

Ordspråksboken. 2:6.
6.  "Ty det är Herren som skänker vishet, från hans mun kommer kunskap och insikt".

I hans Majestäts anda finns den gudomliga kunskapens och insiktens fullhet.

I skapelse berättelsen på den sjätte skapelsedagen; då människan skapades till hans egen avbild; blåste han sin livsande i in människans andnings-organ.

Därigenom fick Adam; mänsklighetens fader bli delaktig av hans fulla kunskap och insikt.

1. Moseboken. 2:7, 19-20a..

7.  "Då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse".

19.  "Så formade Herren Gud av jord alla markens djur och alla himlens fåglar och förde dem fram till mannen för att se vad han skulle kalla dem.

Varje levande varelse fick det namn som mannen gav den.

20a.  "Mannen gav namn åt all boskap, alla himlens fåglar och alla vilda djur".

Mänsklighetens fader fick Hans Majestäts förtroende att kalla olika skapande varelse vid namn; efter den visdom; som gavs honom.

Ordspråksboken. 2:7-9.

7.  "Han har framgång i beredskap åt den redlige, han är den oförvitlige sköld".

Löften ges åt de som lyder hans budord; ty de ska ha framgång i allt vad de gör. Hans Majestät är de heligas eviga beskydd.

8.  "Han vakar över det rättas vägar och skyddar sina trognas stigar".

Herrens nådefullhets och barmhärtighets vaksamhet; kan liknas vid ett trovärdigt beskydd under de heligas jordeliv. 

9.  "Då skall du inse vad rättfärdighet, rätt och redbarhet är,

det godas alla vägar".

Tacksamheten i vad rättfärdigheten ger; till dem som lyder hans eviga budord.

Ordspråksboken. 2:10-15.

10.  "Visheten skall fylla ditt hjärta och kunskapen ge dig glädje".

Vishetens fullhet fyller ett tacksamt hjärta; dess kunskap ger dig en livs-glädje.

11.  "Klokheten skall värna dig och insikten beskydda dig".

Klokhetens rikedomar och insiktsfullheten beskydda dig.

12.  "Hon skall rädda dig från det ondas väg, från dem som förvränger sanningen".

13.  "Som lämnar den rätta vägen och vandrar på mörkrets stigar".

14.  "Som gör det onda med glädje och finner nöje i allt ont och förvänt".

15.  "Som följer slingriga stigar och går på villovägar".

Vishetens fullhet skall rädda dig från det ondskefulla på livets väg.  Ifrån de gudlösa som förvränger sanningens tankar och vilja.  

I sin gudlöshet lämnar de "den heliga vägen"; och fortsätter sin vandring på mörkrets; onda gärningars stigar.

Ondskefulla handlingar ger dem glädje och finner ett nöje i att utföra dem.

De går på slingriga, oroliga och förvirrade stigar; som förnekar sanningen in i villfarelsens lögnaktighet. 

Ordspråksboken. 2:16-18.

16.  "Hon skall rädda dig från den främmande kvinnan, från henne som talar så förföriskt".

17.  "Som har övergett sin ungdoms vän och glömt förbundet med sin Gud".

18.  "Hennes hus sjunker ner i dödsriket, hennes väg för till skuggornas boning".

Visheten skall rädda dig från den främmande kvinnans språkliga och förföriska lockelser .

Hon varit o-trogen mot sin ungdoms vän; övergivit sitt eviga förbund med Gud.

Hans Majestäts närvaro och härlighet har vikit ifrån henne.

Ordspråksboken.  5:3.

3.  "Den främmandes läppar är söta som honung, lenare än olja hennes tunga".

Hennes språkliga läppar och tunga; kan liknas vid hononungens sötma. 

Hennes tunga likt lenare än oljans glidighet.

Hennes ord är fladdrande; likt höstlövens värde för vinden.

Ordspråksboken. 2:19-20.

19.  "Den som går till henne kommer aldrig åter, han finner aldrig livets vägar".

20.  "Håll dig därför till de godas väg och följ de rättfärdigas stigar".

21.  "Ty de  rättrådiga skall få bo i landet, de oförvitliga får stanna där".

22.  "Men de onda skall utrotas ur landet, de trolösa ryckas bort därifrån".

 

  

 

 

  

VISHETEN TALAR.

Ordspråksboken. 1:20-23.

20.  "Visheten ropar högt på gatan, på torget

ljuder hennes röst".

Vishetens sökande längtan efter människohjärtan; söker efter mänsklighetens gemenskap och samhörighet.

I skapande av sin avbild; "Låt oss skapa människan till vår avbild".      Vishetens innerliga maningsrop;

är att återupprätta denna samhörighet med skapelsens krona; människan.

21.  "Mitt i larmet ropar hon, i stadens portar tar hon till orda".

I all o-måttligt arbetsstress, och människors olika tal och tankesätt; befinner hon sig i det dagliga livets larmande o-ljud.  Vid stadens olika portar talar hon. 

22.  "Hur länge, ni o-kunniga skall ni älska o-kunnigheten,

hur länge skall smädarna njuta av att smäda och dårarna hata kunskap"?

Er o-okunnighet förblindar er; ty min kunskap; har inte fått ingång i era hjärtan.

Apostlafursten Paulus säger i ett av sina brev:

Högmodet har förblindat era sinnen och hjärtan ifrån sanningen ljus.

2 Kor. 4:4.

4.  "Ty denna världens gud har förblindat förståndet hos dem som inte tror, så att de inte ser ljuset från evangeliet om härligheten hos Kristus, Guds avbild".

23.  "Vänd om och lyd mina tillrättavisningar!

Jag vill visa er min vilja och låta er höra mina ord".

Hjärtats omvändelse; bot och bättring; gör sinnet och  hjärtat formbart för lydnad av hans tillrättavisningar.

Johannes Döparens aktuella budskap ger oss en beskrivning av att göra hjärtats omvändelse.

Markus. 1:1-4.

JOHANNES DÖPAREN.

1.  "Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son".

2.  "Som det står skrivet hos profeten Jesaja:

SE, JAG SÄNDER MIN BUDBÄRARE FÖRE DIG;  HAN SKALL BEREDA VÄGEN FÖR DIG.

3.  "EN RÖST ROPAR I ÖKNEN:  BANA VÄG FÖR HERREN,

GÖR HANS STIGAR RAKA.

4.  Så uppträdde Johannes döparen ute i öknen och förkunnade syndernas förlåtelse genom omvändelse och dop".

Ordspråksboken. 1:24-27.

24.  "Jag ropade och ni vägrade lyssna, jag varnade och ni

brydde er inte om det".

Hans Majestät säger om sitt folk; Israeliterna att de är ett hådnackat folk, ett o-hörsamt släkte inför sanningen. 

25.  "Ni trotsade alla mina råd och ville inte veta av mina tillrättavisningar".

O-hörsamheten+O-lydnaden; ödmjukar sig inte inför gudomens råd och tillrättavisningar.

Trotsigheten och upproriskheten vill gå på sina egoistiska vägar.  

26.  "Därför skall jag skratta när olyckan drabbar er, jag skall hånle när det fasansfulla kommer".

Efter sådden kommer skörden.
Liksom skördemannen sår ett sädesslag; när tiden gått; kommer dess skörd av sådden.

           Sås ondskefullhet blir skörden fylld av ondskefullhetens frukter. 
        O-hörsamheten inför Hans Majestäts råd och tillrättavisningar; av dess sådd ger det en skörd av  olyckornas fasansfullhet.

27.  "När det fasansfulla kommer över er som ett oväder och olyckan som en storm, när nöd och ångest drabbar er".

Apostlafursten Paulus skriver sitt brev till Rom om Guds dom över judar och greker.

Romarbrevet. 2:6.

6.  "Han skall löna var och en efter hans gärningar".

Romarbrevet. 2:8-9.

8.  "Vrede och straff över dem som i självhävdelse vänder ryggen åt sanningen och följer orätten".

9.  "Nöd och ångest över varje människa som gör det onda, juden främst men också greken".

Självhävdelsens o-hörsamhet drar Guds vredesdom över människo-släktet.

Den vänder sin rygg ifrån sanningens klara budskap.

Ondskans frukter ger människo-själen nöd och ångest.

Profeten Jesajas budskap: "De trolösas straff".

Jesaja. 65:12.

12.  "Er skall jag lämna åt svärdet, ni måste alla böja knä för att slaktas. 

Ty jag kallade men ni svarade inte, jag talade men ni lyssnade inte, ni gjorde det som misshagade mig".

Ordspråksboken. 1:28-29.

28.  "Då skall de ropa till mig utan att få svar, de skall söka mig utan att finna mig".

Hans helighet ska inte besvara deras rop och sökande.

Deras o-hörsamhet och o-lydnad; misshagar honom. 

Ordspråksboken. 1:29.

29.  "De försmådde kunskap och avvisade gudsfruktan".

De föraktade min kunskap.  De levde i o-lydnad mot mina budord.

Ordspråksboken. 1:30-31.

30.  "De ville inte veta av mina råd utan föraktade mina tillrättavisningar".

31.  "Därför får de äta sina gärningars frukt, de mättas av sina onda planer".

Deras föraktfulla beteende mot mina tillrättavisningar; blir deras eget fördärv av inre en mättnad från sina onda planer.

Profeten Hesekiel blev i en syn förd till Jerusalem för att beskåda folkets avgudadyrkan vid templet.

Hesekiel. 8:18.

18.  "Jag skall gå till verket med vrede, utan förskoning, utan barmhärtighet.  Hur högt de än ropar till mig skall jag inte lyssna".

Ordspråksboken. 1:32.

32.  "Ty avfallet kostar de okunniga livet, och dårens sorglöshet blir hans död".

Profeten Hoseas budskap:

"Anklagelser mot folket och prästerna".   

Hosea bok. 4:1-7.

1.  "Hör Herrens ord, Israels folk!

Herren väcker talan mot landets invånare, ty ingen trofasthet och ingen kärlek och ingen kunskap om Gud finns i landet".

Ett lands avfällighet ifrån ett kärleks-förhållande med Skapelsens , Herre.

2.  "Förbannelser och lögner och dråp och stölder och äktenskapsbrott breder ut sig, blodsdåd följer på blodsdåd".

En beskrivning om avfällighetens biverkningar.

Apostlafursten Paulus skriver församlingen i Rom; att syndens lön är döden.

Dessa onda gärningar för landets invånare till syndens belöning; en evig död.

3.  "Därför sörjer landet, alla som bor där tynar bort, också markens djur och himlens fåglar, och fiskarna i havet dör".

Folkets uppgivenhet och modlöshet finns i landet; ty de tar sitt liv. Fiskarna i havet blir förgiftade av giftiga utsläpp.

Mark-djurens olika arter och himlens fåglars arter blir utrotnings-hotade.

4.  "Men ingen må anklaga, ingen må förebrå den andre, det är dig jag anklagar, präst".

5.  "I dag skall du komma på fall --- om natten skall profeten falla med mig --- och din moder skall jag förgöra".

Ni, prästerskap; jag Herren din Gud anklagar dig; i dag är fallets dag för dig.

6.  "Mitt folk skall förgöras för att det saknar kunskap.

Du har förkastat kunskapen, därför skall jag förkasta dig som min präst.

Du har glömt din Guds lag, och därför skall jag glömma dina barn".

Landets invånares bristfälliga kunskap av de tio budorden;

finns ibland folket.

Ni, har förkastat min kunskap; ni, präster kommer jag att förkasta. 

Min kärlek och omsorg kommer inte att finnas ibland er; eftersom ni har förkastat mina heliga budord.

7.  "Ju fler prästerna har blivit, desto mer har de syndat mot mig. Jag skall vända deras ära i skam".

Ordspråksboken.  1:33.

33.  "Men den som lyssnar till mig bor trygg och behöver inte frukta något ont".

Hörsamheten och lydnaden till hans vilja att följa hans heliga budord; ger människan en inre trygghet.  

  

   

APRIL MÅNAD

APRIL  1.  2015.

TRÄNA UPP DINA INRE SINNEN.

nNär Jesus träder in i lärljungarnas mitt genom stängda

dörrar, tror de att han kommer till dem utifrån och sedan lämnar dem igen. Men Jesus är hela tiden hos dem.

Det är bara så att han då och då tänder ljuset för att de skall kunna se honom ungefär på samma sätt som då han levde

mitt ibland dem. Efter en stund av o-beskrivligt lycksalig saläcks ljuset igen.

Samvaron fortsätter, men nu i mörkret, eller rättare,

i trons ljus.

Jesus visar sig flera gånger för lärljungarna efter sin upståndelse, just därför att han vill vänja dem vid en ny form av närvaro.  Genom att göra sig synlig och åter o-synlig får han dem att träna upp trons ögon.

När hansedan efter fyrtio dagar försvinner ur deras åsyn,  har lärljungarna blivit så starka i tron att de inte mer behöver sina yttre sinnen för att igenkänna Herren.

En kristen har inte bara yttre sinnen, utan även inre  ----

trons sinnen.  Med dessa kan han förnimma Kristi närvaro alttid och överallt.

Tack vare trons sinnen vet du att Kristi kärlek omsluter dig på alla sidor, du vet att du simmar i ett hav av ljus och kärlek.

Människans största lidande, hennes ensamhet, har genom Kristi uppståndelse definitivt besegrats.

"Jag är uppståndelsen och är ännu hos dig", säger den gamla ingångsantifonen till påskdagens mässa.

Visst kan du KÄNNA dig ensam eller övergiven ibland.

Men trons sinnen upplyser dig om att denna känsla är en illusion som inte hnågot med verkligheten att göra.

Verkligheten är at Kristus är med dig alla dagar till tidens slut.

APRIL.  2.  2015.

"Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet", säger Kristus triumferande ( Upp. 1:18 ).

Detta revolutionerar vårt liv.

När Jesus uppstår, gör det inte ensam.

Alla dem som tror på honom drar han med sig.

Att tro på Herrens uppståndelse betyder att tro på sin egen uppståndelse.

Inte endast uppståndelsen en gång i framtiden, på den yttersta dagen, utan en uppståndelse som redan ägt rum.

Människan vänder ofta upp och ned på saker och ting,

och detta gör livet så komplicerat.

Det sanna livet eftersträvas som ett upphöjt ideal, vilket vi eventuellt kan nå om vi bemödar oss tillräckligt.

Vi gör upp ett visst moraliskt program och försöker sedan med egna kraftansträngningar att erövra dygder, bli goda och oförvitliga.

Nya testamentet, och framförallt allt Paulus,  har en annan syn på saken.

Heligheten är något vi redan fått, vi bär den djupt inom oss.

Det gäller bara at låta denna helighet stråla ut.

DÄRFÖR att vi är Guds utvalda och helga skall vi vara gda, vänliga, ödmjuka  ( Kol. 3:12 ).

Blir du övertygad om att du innerst inne är helig, kommer du inte mer att synda. Det kommer att råda harmoni mellan det du innerst inne är och det du gör.

Om du etablerar dig i ditt sanna väsen, Kristus, komer allt vad du gör att vara präglad av honom.

Då lever du ett uppståndelseliv redan nu.

APRIL  7. 2015.

STRAFF OCH NÅD PÅ SAMMA GÅNG.

När Tomas vill verifiera Jesu så, ställe rhan verkligen orimliga krav.  Men Jesus ger ändå efter för dem, och just därigenom tillrättavisar han Tomas.

Så snart Jesus för andra gången kommer in genom de stängda dörrarna och Tomas får se honom, är det helt uppenbart att det verkligen är Jesus och att han lever

( Joh. 20:24-29 ).

Tomas krav på bevis är nu löjliga och absurda.

Jesus uppmanar honom med oemotsäglig auktoritet att utföra sina meningslösa undersökningar: "Räck hit ditt finger."

Tomas kände sig säkert förkrossad. Bävande närmande han sig Jesus och med darrande händer sökte han efter såren.

Jesu har sitt eget sätt att tillrättavisa.

Det är straff och nåd på samma gång.

När Jesus ger efter för Tomas begäran tänker han också på alla dem som i framtiden kommer att vara skeptiska och ha svårt att tro.

Hur många har inte genom århundrandena funnit tröst och styrka att gå vidare just genom Tomas otro som blev till tro!

Slutligen måste allting tjäna Guds frälsningsplan. 

APRIL.  9.   2015.

"Tvivla inte, utan tro", säger Jesus till Tomas.

Att tvivla är att uppfatta Jseus som död, fastän han är mitt i sin lärljungaskara.   Tro är däremot att veta att Jesus lever.

Inte långt borta, inte i avlägsna himlarymder, utan inom dig,

i ditt hjärtats djup.

Att tro är att lita på att Kristus är ditt liv, och att leva enligt dénna visshet.  Att tro är att vandra i ljuset.

Det är inte svårt, steget ut ur mörkret är inte långt.

Mörkret är bara en liten smal skugga, men på båda sidor om den lyser det fulla solskenet.

Det enda du behöver göra för att lämna mörkret är att ta ett litet steg ut ur sig själv.

I ditt inre finns möjligheten att göra en enkel rörelse av tro och tillit.  Denna rörelse försätter dig i ljuset.

Att någon smärtsam känsla kanske finns kvar betyder inte att ljuset inte är sant.

APRIL.  10.   2015.

Gud vill väcka alla döda till liv, inte bara på den yttersta dagen, utan nu.

Varje människa som sitter fast i sit egensinne, som gör vad hon kan för att driva igenom sinn egen vilja, som intye lyssnar till Guds ---- kärleks  --- Ande, hon är egentligen mer död än levande.

Menn Gud vill väcka oss alla till liv, många gånger varje dag.

Det gäller att LÅTA sig uppväckas.

När Jeus i evangeliet uppväcker döda gör han det på tre olika sätt:  Jairos dotter som "sover" uppmanas att VAKNA.

Pojken i Nain måste STIGA UPP, och Lasarus som redan låg i graven får höra att han skall KOMMA UT.

Dessa tre sätt svarar mot tre olika sätt att vara död.

Om du lever omedvetet, om du inte vet varför du lever och vart du är på väg, om du sysslar med bagateller i stället för det väsentliga, då säger Jesus till dig: "VAKNA!

Bli medveten, närvarande, kom till dig själv, tänk på vad som står på spel!"

Du kan också vara livlös i tröghet och lättja.

Du förspiller kanske dinn byrbara tid och tar aldrig riktigt itu me ditt liv.

"STIG UPP!" säger Jesus.

"Skaka av dig din lättja, kom äntyligen igång!"

Ett tredje sätt att vara död är instängdheten i jagte, att vara fylld av självupptagenhet och självömkan, intrasslad i sin egen egoism.

"KOM UT!  Sluta att kretsa kring dig själv, gör något för andra, lev för kärleken!"

Om du är uppmärksam och lyssnar till vad Jesus vill säga dig, kommer du att bli en verkligt levande människa.   

APRIL.  11.  2015.

TRYGG I ALL ORO.

När Jesus dör på korset går "världen" under.

Den onda världen blir tillintetgjord.   All världens skuld, i det förgångna, i nutid och i framtid, har Jesus tagit på sig.

Han har tagit den in i sig själv och sonat den.

Till synes finns den gamla världen visserligen kvar, men den har förlorat sin kraft och är en gång för alla övervunnen.

Tecknet på att det är slut med den gamla världen är Jesu uppståndelse.  Vid hans uppståndelse börjar den nya, eviga världen.

Alla som tror på och så får del av uppståndelsen, har redan börjat leva i denna nya värld.

Guds makt och herravälde HAR redan visat sig vid Jesu död på korset.  Där, vid korset, har Gud definitivt gjort upp den gamla världen.

För dig som lever efter Jesu och tror på honom har den gamla världen gått under.

Du har genomskådat den gala världens bedräglighet och fåfänglighet.

Den har ingen stadga, ingen substans.

Därför skall du varkenn lita på den eller vara rädd för den.  

Vad som än händer med världen, kan den aldrig skilja dig från Kristi kärlek.
Du kan vara trygg i all oro, för den oro du möter är endast krampryckningar av en gammal värld som egentligen redan är död.  All världens lidande har genomlidits av Jesus och framburits av honom till Fadern.

Därför kan du inte längre tala om livets tragik.

Tragiken har förvandlats till ett frälsande kors. 

20  APRIL  2015.

GE BORT DET DU HAR.

Detta som är en regel i klostren gäller egentligen

alla kristna. Vi är ju skapade så att vi först börjar åga något då vi är beredda att ge bort det.  Ingenting är mitt om jag inte vill att det också skall vara ditt.  Så länge jag inte är villig att ge vidare vad jag har, kan jag i nte riktigt glädja mig åt det.   Först när det jag fått strömmar vidare kan der göra mig lycklig.
Vi förlorar aldrig på att ge.  I eukaristin blir detta på det mest tydliga sätt uppenbart.  Vi avstår från lite bröd, vi ger det åt Gud.  Men vi får det omedelbart tillbaka, och nu som verkligt bröd, substantiellt, gudomligt bröd, bröd som mättar oss att vi aldrig mer hungrar.

Det som händer i stort vi firar eukaristi händer i smått varje gång vi ger vad vi har.  Det kommer tillbaka till oss, men förvandlat, förklarat.

Det som varit något som bundit och förslavat oss blir, när vi frambär det och ger det vidare, till något som i stället öppnar och befriar oss.  

APRIL.  23.  2015.

KYRKAN TOLKAR GUDS ORD.

Att lyssna till och tolka Guds ord på egen hand, utan förbindelse me dkyrkan, leder antingen till falsk mystik eller till sektbildning.

Historien ger otaliga exempel på detta.

Endast den helige Ande, som är Kyrkans själ, kan återförena

oss i den rätta tolkningen av Guds ord.

Det är viktigt att outtröttligt be om att han lär oss att lyssna till sanningen.

APRIL.  26.  2015.

Johannes är en mästare i att hantera orden så att de kan uppfattas på olika sätt.  Han rör sig i sitt evangelium på olika sanningsnivåer som i nte motsäger varandra utan inbjuder i att ständigt nå djupare skikt.

Den inspiration som finns i hela Skriften får hos Johannes en sådan täthet att den blir nästan påtaglig.

Hos honom är orden laddade med gudomlig kraft.

Vanliga mänskliga ord får en makt som går långt utöver deras ursprungliga förmåga.

Johannes får orden at sprängas, han lyckas säga det outsägiga, och han gör det på ett så enkelt, nturligt och självklart sätt att vi ofta går förbi och orden utan att ana de dolda skatter som finns i dem.

Ju mer vi fördupar oss i evangeliet, desto mer upptäcker vi den helhet som finns innesluten i varje liten episod.

Så kan vi också se hur det stora finns inneslutet i det lilla.

Evangelieläsning är en aldrig sinande klla till förundran, glädje och tacksamhet.