JEREMIA BOK. 9:25-26.

 

YTTRE OCH INRE OMSKÄRELSE.

 

Jeremia bok. 9:25.

 

25.  #Det skall komma en tid, säger Herren, 

då jag skall straffa alla som är oomskurna#.

 

Kommer en tid: säger Herren.

      Jag skall bestraffa de o-omskurna.

 

Jeremia bok. 9:26.

 

26.  #Egypten, Juda, Edom, ammoniterna,

Moag och alla ökenborna med håret klippt

       vid tinningarna.

Ty alla hednafolk är oomskurna, och hela

       Israels folk har oomskurna hjärtan#. 

 

Hednafolket räknas som o-omskurna.

      Hela Israels folk äger o-omskurna hjärtan.

 

         

JEREMIA BOK. 10:1-16.

 

HERREN OCH AVGUDARNA.

 

Jeremia bok. 10:1.

 

1.  #Hör det ord som Herren talar till er,

Israels folk#.

 

Ni, Israels folk:

    var vaksamma lyssna på Herrens ord  till er. 

 

Jeremia bok. 10:2.

 

2.  #Så säger Herren:

Ta inte efter andra folk, bli inte skrämda av tecknen

      från himlen, som skrämmer de andra folken#.

 

Herrens ord till er:

      Lev inte som de andra lever.

Låt er inte bli skräckslagna av tecken från himlen.

      Vilket ger de andra folken oro och förvirring.

 

Jeremia bok. 10:3.

 

3.  #De gudar folken skräms av är tomhet,

stockar man huggit i skogen.

      Hantverkare har yxat till dem#.

 

Du gudar som förvirrar vilseleder folken 

     är idel tomhet.

Skapade av människors-händer:

      Nedhuggna träd från skogen.

Flitiga hantverkare vilka format dessa avgudars

     utseende.

 

Jeremia bok. 10:4.

 

4.  #Och prytt dem med silver och guld.

De måste fästas med hammare och spik för

     att inte ramla omkull#.

 

Utsmyckat dem med silvrets och guldets värde.

      Deras närvaro gjorts beroende av hammare

och spikar.

     Hjälplösa avgudar: beroende av mänsklig hjälp.

 

Jeremia bok. 10:5.

 

5.  #De liknar fågelskrämmor på ett gurkfält,

de kan inte tala, de måste bäras, de kan inte gå.

       Frukta dem inte, de kan inte gör något ont

----- och något kan de heller inte göra#.

 

Dessa fåfängliga avgudar: liknar utsmyckade

     handgjorda fågelskrämmor äger avskyvärt

utseende saknar skönheten ljuvligheten.

        Äger stum tunga.

Begränsad till mänsklig hjälp.

      Orörliga för människor: männniskor har bättre förutsättning i Livet än de o-rörliga avgudarna.

       Varför vara skräckslagen för dessa stumma avgudar!

      Kan inte i sin o-rörlighet idel stumhet:

vara levande människor till skada.

  

Jeremia bok. 10:6.

 

6.  #Ingen är som du, Herre, du är stor,

stort och mäktigt ditt namn#.

 

Din storhet; vår Herre kan inte jämföras med 

    andra gudar.

Stort mäktigt ditt namn bland alla avgudars

     falska namn.

 

Jeremia bok. 10:7.

 

7.  #Vem måste inte frukta dig, folkens konung,

ty fruktan tillkommer dig.

      Bland folkens alla visa, bland alla deras kungar

finns ingen som du#.

 

Bättre äga gudsfruktan än falsk fruktan.

    Du folkens konung bättre visa sin ödmjuka

fruktan för.

     Ingen kan jämföras med dig; vår Gud:

än visa inför människors ögon.

 

Jeremia bok. 10:8.

 

8.  #Alla är de enfaldiga dårar, fostrade av tomheter

----- idel trä#.

 

Avgudarna likt dum-dustriga dårar.

      Formade till idel tomhet.

Formade av handgjorde trä-stycken.

 

Jeremia bok. 10:9.

 

9.  #Hamrat silver, skeppet från Tarshish,

och guld från Ufas, alltihop verk av snickare

       och guldsmeder, skrudat i violett

och purpurrött, tillverkat av konstförfarna män#.

 

Formade av människor: med hamrat silver.

       Hamrat silver från skeppet från Tarshish.

Tagit guld  från Ufas.

       Allt skapar-verk gjort av snickare

guldsmeder.

       Violetta purpuröda skrudar tillverkade

konst-förfarna mäns händer. 

 

Jeremia bok. 10:10.

 

10.  #Men Herren är en verklig Gud,

en levande Gud, en evig konung.

      För hans vrede bävar jorden, folken uthärdar

inte hans raseri#.

 

Ibland alla handgjorda avgudar:

     är Herren vår Gud den ende levande Guden. 

Evig konung.

        Hans rättvisa vrede: gör jorden skräckslagen.

Jordens invånare:'

       uthärdar inte hans vredes raseri.

 

Jeremia bok. 10:11.

 

11.  #Så skall ni säga till dem:

De gudar som inte gjort himmel och jord skall

     försvinnna från jorden, och de inte skall finnas

kvar under himlen#.

 

Du: min profet låt höra mina ord:

        De stumma o-rörliga gudar:

inga levande skapare. 

         Skall utplånas från jordens yta.

 

Jeremia bok. 10:12.

 

12.  #Han har gjort världen med sin kraft, grundat

jorden med sin visdom och med sin klokhet

       spänt upp himlen#.

 

Herren: vår ende skapare.

       Skapat världen med sin allmakts kraftfulla ord.

Lagt dess grund med sin visdom.

       Med sin klokhet spänt upp himlen.

 

Jeremia bok. 10:13.

 

13.  #När hans stämma ljuder brusar himlens vatten,

han får regnmoln att stiga vid världens ände,

       han låter blixtar ljunga och regnet falla

och sänder ut vindar från sina förråd#.

 

När hans stämmas ord hörs: brusar himlens vatten.

       Får i sin allmakt regnmolnen röra sig till

världens yttersta ände.

      Tillåter på sitt ord: blixtar visa sig.

Regnets flöden falla fritt på jordens yta.

       Sänder ut flyktiga vindar från sina bebodda förråd. 

 

Jeremia bok. 10:14.

 

14.  #Alla står där i sin enfald, de förstår ingenting,

guldsmeden har svikits av sin gudabild:

       hans beläten är bländverk, det finns inget

liv i dem#.

 

Allt skapat visar sin förundran över hans allmakt.

      I sitt enfaldiga tänkande ingenting förstår.

Guldsmedens flitiga händers verk o-tacksamt

     belönad.

 Sina händers handgjorda gudabilder visar

      sin o-tacksamhet.

Hans själv-skapade beläten:

       livlösa kraftlösa hjälplösa.

 

Jeremia bok. 10:15.

 

15.  #De är tomhet, löjeväckande ting.

I hemsökelsens stund förintas de#.

 

Gudabilder handgjorda avgudar:

      idel tomhet.

Visar sitt löjeväckande utseende.

        I hemsökelsens stund utplånas deras fåfänglighet.

 

Jeremia bok. 10:16.

 

16.  #Sådan är inte han, Jakobs andel, ty det

är han som har skapat allt, och Israel är hans

     egen stam, Herren Sebaot är hans namn#.

 

Allt som sagt beskrivning på vem Gud är

    i jämförelse med falska stumma avgudar.

Han den ende skaparen av allt skapat.

        Jakobs andel: Israels är hans egen stam.

Herren Sebaot hans eviga namn.

 

 

 

JEREMIA BOK. 10:17-22.

 

FÖRÖDELSE OCH FÅNGENSKAP HOTAR.

 

Jeremia bok. 10:17.

 

17.  #Tag era bylten!

Bort ur landet, ni som bor i en belägrad stad!#.

 

Ikläd er era kläder!

       Lämna landet: ni alla som bor i trygghetens

belägrade stad!

     Stadens förödelse kommer.

Er fångenskap hotar er från främmande folk.

 

Jeremia bok. 10:18.

 

18.  #Ty så säger Herren:

Denna gång slungrar jag i väg dem som bor

      i landet.

Jag skall ta itu med dem och krama musten

     ur dem#.

 

Så säger Herrens ord:

     Jag fördriver er bort: ni som bor i landet.

Jag skall vedergälla dem efter deras synders skull.

      Låt dem bli förödmjukade inför min helighet.

 

Jeremia bok. 10:19.

 

19.  #Ve mig, jag är krossad, mitt sår kan

inte läkas.

      Och jag trodde att detta var en plåga jag

kunde bära#.

 

Olycka kommer över mig:

     Mitt lidandets sår för era synders skull:

är o-läkligt.

         

Jeremia bok. 10:20.

 

20.  #Mitt tält är förstört, alla mina tältlinor

avslitna.

      Mina barn har lämnat mig, de finns inte mer.

Ingen finns kvar att resa mitt tält och spänna

      upp mina tältdukar#.

 

Mina älskade barn: övergivit mig och min lag.

      

 Jeremia bok. 10:21.

 

21.  #Herdarna var enfaldiga, de sökte inte Herren.

Därför har de misslyckats och hela deras

       hjord är skingrad#.

 

Mina utvalda herdar var själviska.

      Sökte inte min visdom och klokhet.

I sin gudlöshet:

     misslyckat med sina egen-sinniga planer.

Deras herdehjord förskingrade inför mig:

     i brist på min kunskap.

 

Jeremia bok. 10:22.

 

22.  #Något hörs!

Det kommer närmare!

       Ett väldigt dån från landet i norr.

Judas städer skall läggas öde, de skall bli

      tillhåll för schakaler#.

 

Förödelsen hörs!

    Den närmar sig!

Väldigt krigsdån kommer från landet i norr:

     tappra krigare.

O-barmhärtiga krigare invaderar landet.

        Judas städer bli ödelagt.

 Vilkas städer bli likt ödelagda ruiner 

     för öken-djurens bo-plats.

 

 

JEREMIA BOK. 10:23-25.

 

EN BÖN AV PROFETEN.

 

Jeremia bok. 10:23.

 

23.  #Jag vet, Herre, att människan inte bestämmer

över sin väg, att vandraren själv inte styr sina steg#.

 

Profetens bön:

      Herre: jag känner till människans

o-fullkomlighet.

     Du, vår Herre: fullkomlig i allt vad du gör.

Människan tänker ut sina själviska framtidsplaner:

        men Herrens styr hennes o-fullkomliga steg.

 

Jeremia bok. 10:24.

 

24.  #Tukta oss, Herre, men med rättvisa,

inte i vredesmod, så att du förgör oss#.

 

Låt din faderliga fostran få drabba oss:

     i vår själviska o-fullkomlighet.

Bli tuktade i din rättvisa.

       Inte tuktade i ditt vredesmod.

I vilket du ödelägger människors liv.

 

Jeremia bok. 10:25.

 

25.  #Töm din vrede över de andra folken,

de som inte känner dig, över de stammar som inte

     åkallar dig, ty de har slukat Jakob och förintat

honom, lagt hela landet öde#.

 

Töm ut dina vredesskålar över den andra folken.

      Vilka inte känner dig.

De stammar som inte åkallat ditt heliga namn.

        De utplånat Jakob förintat honom.

Ödelagt hela landet. 

 

         

 

 

                

JEREMIA BOK. 15:5-9.

 

JERUSALEMS ÖDE.

 

Jeremia bok. 15:5.

 

5.  #Vem har medlidande med mig, Jerusalem,

vem visar deltagande?

      Vem gör sig besvär att fråga hur det går

för dig?#.

 

Du, Jerusalem visar mig inget medlidande

    i vad du gör!

Vem visar dig barmhärtighet?

 

Jeremia bok. 15:6.

 

6.  #Det var du som övergav mig, säger Herren,

du som vände mig ryggen.

       Jag lyfte min hand mot dig och krossade dig.

Jag är trött på att visa förbarmande#.

 

Du Jerusalem som blivit ödelagt:

      eftersom dy övergav mig, säger Herren.

Lyssnade på ditt hjärtats hårdhet: istället för

    söka omsorg hos mig mitt förbarmande.

 

Jeremia bok. 15:7.

 

7.  #Alla som bodde i städerna kastade jag med

kastskovel.

      Jag gjorde dem barnlösa, lät mitt folk 

gå under ----- de vek inte av från sin väg#.

 

Alla invånare i städerna: i deras gudlöshet

    såg dem som agnar för vinden.

Gjorde dem o-fruktsamma.

       Mitt folk fick uppleva livets undergång.

De fortsatte vandra på gudlöshetens väg.

 

Jeremia bok. 15:8.

 

8.  #Deras änkor blev talrikare än sandkornen 

på stranden.

      Jag sände mot dem inkräktare som härjade

mitt på ljusa dagen.

      Skräck och förfäran lät jag plötsligt drabba dem#.

 

Änkors män förlorade sina liv.

      Änkors antal blev talrikare än sandkornens

antal på stranden.

     Sände dem krigiska inkräktare.

Vilka plundrade Jerusalem mitt på ljusa dagen.

        Stadens befolkning blev skräckslagna. 

 

Jeremia bok. 15:9.

 

9.  #Hon som har fött sju söner sjunker samman

i vanmakt.

      Hennes sol gick ner medan det ännu var

dag, hon berövades sin ära.

     Dem som är kvar av folket skall jag prisge

åt fiendens svärd, säger Herren#.

 

Änkan som fött sju söner: när sönerna berövades

    på livet.

Hon greps av livets fåfänga.

     Hennes hjärtats glädje försvann.

De som blev efter striden:

      skall bli offer för fiendens dödliga svärd,

säger Herren. 

 

JEREMIA BOK. 12:1-6.

 

PROFETENS KLAGAN OCH HERRENS SVAR.

 

Jeremia bok. 12:1.

 

1.  #Herre, du skulle få rätt om jag tvistade med dig.

Ändå vill jag ställa till svars; varför har den

      gudlöse framgång, varför lever bedragaren

i trygghet?#.

 

Profetens klagande ord: tomma ord inför Herrens 

     rättvisa.

Vraför har den gudlöse framgång i vad han gör?

       Varför lever bedragaren i trygghet?

 

Jeremia bok. 12:2.

 

2.  #Du planterar dem och de slår rot,

de växer upp och bär frukt.

       Du är ständigt på deras läppar men fjärran från deras hjärtan#.

 

Du, Herre, planterade dem: de blir fruktsamma.

      De växer upp: till ståtliga växer blir välsignade.

Ditt heliga namn: dagligen på deras läppar.

        Din boplats finns inte i deras hjärtan.

 

Jeremia bok. 12:3.

 

3.  #Men, Herre, du ser mig och känner mig, du har

prövat mitt hjärta, och min trohet mot dig.

      Skilj ut dem som får till slakten, invig dem

till offerdagen#.

 

Herre, du ser mig i min klagan känner mina tankar

     mitt hjärtats ord: min trohet mot dig.

Skiljt ut dem likt offerfår till din vredes slaktdag.

 

Jeremia bok. 12:4.

 

4.  #Hur länge skall jorden sörja och markens gräs

vissna bort?

        Boskap och fåglar går under, ty de som bor

där är onda, de tänker:

       "Han ser inte vad vi har för oss".

 

För hur lång tid skall jorden vara sörjande

    markets gröda vissna bort för de gudlösas skull?

Boskap och fåglar gå till sin undergång.

       De bor bland de gudlösa.

De ondsinta tänker:

         Den Högste Guden ser inte vad vi gör.

 

Jeremia bok. 12:5.

 

5.  #Du som inte orkar hålla jämna steg med fotfolk,

hur skulle du kunna tävla med hästar?

      Du som bara känner dig trygg i en fredlig

trakt, hur skulle du klara dig bland Jordandalens

      täta snår?#.

 

Du som är kraftlös misslyckas med hålla jämna

      fotsteg med fotfolket. 

Kraftlöse kan inte tävla med kraftfulla hästar!

      Du som känner tryggheten i fredlig trakt:

Kan du bemöta Jordansdalens faror och olyckor?

  

Jeremia bok. 12:6.

 

6.  #Till och med dina bröder och släktingar sviker

dig, till och med de bådar upp folk bakom

        ryggen på dig.

Lite inte på dem och deras fagra ord#. 

 

Dina bröder släktningar sviker dig.

        Lita inte på deras onda planer ord mot dig.

JEREMIA BOK. 12:7-13.

 

HERREN KLAGAR ÖVER SITT FOLK.

 

Jeremia bok. 12:7.

 

7.  #Jag har lämnat mitt hus, övergett min egendom.'

Min älskade har jag utlämnat åt hennes fiender#.

 

Jag har i min vrede: övergett mitt älskade

     egendomsfolk.

Utlämnat dem åt fiendens våld.

 

Jeremia bok. 12:8.

 

8.  #Hon, min egendom, har vänt sig mot mig som

ett lejon i skogen, hon har höjt rösten mot mig.

       Därför har jag förskjutit henne#.

 

Min älskade egendom:

      I sin gudlöshet vänt sig från mig.

Likt lejonet i skogen.

        Höjt sin upproriska röst mot mig.

Var hon gjort mot mig: vill jag förkasta henne från

      min helighet.

 

Jeremia bok. 12:9.

 

9.  #Har mitt land blivit en hyenas näste med

rovfåglar kretsande ovanför?

       Kom hit, alla vilda djur, samlas här

och kalasa!#.

 

Har mitt land jag gav till henne blivit en hyenas

       rövarnäste?

Tillhåll för rovgiriga fåglar.

       Vilka säger: kom hit alla ni vilda djur

invadera detta land.

 

Jeremia bok. 12:10.

 

10.  #Herdar i mängd har härjat i min vingård,

trampat ner min åker.

     Min ljuvliga åker har de gjort till en öde öken#.

 

Själviska herdar i sitt övermod vanhelgat min

     fruktsamma vingård.

Min ljuvliga sköna åkerjord blivit förstörd.

       Ödelagd till öken för ökendjuren.     

 

Jeremia bok. 12:11.

 

11.  #De har ödelagt den, sörjande och öde ligger

den framför mig, hela landet är förött, ty ingen

      bryr sig om det#.

 

Ödelagt min vingård: vilket nu ligger sörjande

    och öde framför mina kärleksfulla ögon.

Hela det land jag gav: ligger nu förstört.

        Ingen visar landet någon omsorg.

 

Jeremia bok. 12:12.

 

12.  #Över öknens kala höjder rycker förhärjare

fram.

     Ett Herrens svärd förtär allt från den ena

änden av landet till den andra; inget levande

      kommer undan#.

 

Vingårdens förstörare anfaller öknens ödelagda

      höjder.

Herrens svärd i förhärjarnas händer förstör allt

      i landet.

Där förbannelsens ödemark råder:

     finns inget liv. 

 

Jeremia bok. 12:13.

 

13.  #De sådde vete, men skördade tistlar,

de tröttade ut sig till ingen nytta, besvikna står

      de där med sin gröda för Herrens flammande

vredes skull#.

 

De sådde med sina hårda hjärtan:

     fick skörda förbannelses tistliga taggar.

Blev utröttade i sitt fåfängliga såningsarbete.

        Blev besvikna: då deras gröda blev

Herrens flammande vredes rovbyte.

 

JEREMIA BOK. 12:14-17.

 

ISRAEL OCH DESS GRANNAR.

 

Jeremia bok. 12:14.

 

14.  #Så säger Herren om alla de onda grannfolk

som förgripit sig på den egendom han gett åt

      sitt folk Israel:

Jag skall rycka upp dem ur deras mark, och Judas

     folk skall jag rycka upp från dem#.

 

Gudlösa grannfolket: förgripit sig på den egendom

      Herren själv gav sitt folk Israel.

Jag skall fördärva Israels folks egendom:

             jag gav dem.

Judas folk ska jag också förgöra. 

 

Jeremia bok. 12:15.

 

15.  #Men sedan jag ryckt upp dem, skall jag åter

förbarma mig över dem och låta dem komma

      tillbaka, var och en till sin egendom,

var och en till sitt land#.

 

Förskingrade dem till fångenskap i främmande land:

     skall sedan visa mitt förbarmad över dem.

Låta dem återkomma från sin förskingring från

     sin egendom och sitt givna land.

 

Jeremia bok. 12:16.

 

16.  #Och om de lär sig att göra som mitt folk

och svär vid mitt namn,

      "så sant Herren lever", så som de lärde

mitt folk att svära vid Baal, då skall de få leva

      vidare bland mitt folk#.

 

Är mitt folk villigt svärja vid mitt namn:

     vilket mitt folk gjorde vid Baal.

De ska de få leva.  

 

Jeremia bok. 12:17.

 

17.  #Men det folk som inte vill lyssna skall jag

rycka upp och förgöra, säger Herren#.

 

Är de gensträviga mot mig: ska jag förgöra dem.