BESTIGNINGEN AV BERGET KARMEL.

TREDJE BOKEN.  Kapitel. 18.

SOM BEHANDLAR DEN GLÄDJE SOM KOMMER

AV TIMLIGA TING.

DET VISAS HUR DEN SKALL RIKTAS MOT GUD.

1.  Det första slaget av goda ting vi har talat om utgörs av de timliga.

Med sådana menar vi rikedomar, ägodelar, social ställning, höga ämbeten och andra fördelar.

Dit räknar vi också barn, släkt, äktenskap och så vidare, allt saker som viljan kan glädja sig åt.

Men var och en inser hur fåfänglig glädjen är över rikedomar, titlar, ägodelar, ämbeten och liknande ting som vanligen eggar ärelystnaden.

Ty om en människa genom att vara rik bättre tjänade Gud, då fick hon glädja sig åt sina rikedomar.

Men i stället blir de ofta en anledning till att Gud skymfas, somm den Vise med dessa ord påminner

oss: 

"Min son, om du är rik, skall du inte bli fri från synd"  ( Syr. 11:10 ).

Visserligen leder inte timliga ägodelar i sig själva

till synd, men en människas hjärta fäster sig vanligen vid dem och glömmer Gud, vilket

dock är synd.

Ty det är en verklig synd att glömma sina plikter mot Gud, varför den vise också säger:

     "Du skall inte bli fri från synd".

Det är också därför som herre i evangeliet kallar rikedomar för "törnen"  ( Matt. 13:22; Luk. 8:14 ),

    för att låta oss förstå att den som är fästad vid dem genom viljan, han skall skadas av synden.

Också hans utrop hos Lukas bör fylla oss med fruktan:

"Och hur svårt är det inte för de rika att komma in

i himmelriket!  ( Luk. 18:24 ), det vill säga för dem

     som har sin glädje i sina rikedomar.

Han vil låta oss förstå att vi inte få glädja oss åt rikedomar, eftersom de utsätter oss för så stora faror.

För att skydda oss för dessa faror utropar David:

"Om än er rikedom växer, förtösta inte på den"

  ( Ps. 62:11 ).

2.  Det är onödigt att utföra fler vittnesbörd i en så klar fråga.

Det skulle aldrig ta slut på citat ur den Heliga Skrift och på uppräknandet av allt det onda som Salomo beskriver i boken Predikaren.

Denna kung, som hade ägt så stora rikedomar

och den högsta visdom, han kände till vad man

bör tänka om dem när han sade:

"Jag såg på allt vad som finns under solen, och se, det är allt fåfänglighet och ett jagande efter vind"

Och vidare:

"Den som älskar rikedom har ingen vinning av det".

Och återigen:

"Hopsparad rikedom kan bli sin ägare till skada"

( 1:4, 5:9, 12 ).

I evangeliet läser vi också om gladde sig åt att han hade samlat stora förråd som skulle räcka under flera år, men från himlen blev det sagt till honom:

"Du dåre, i denna natt skall din själ utkrävas av dig; vem skall då få vad du har samlati förråd?"  ( Luk. 12:20 ).

Slutligen ger oss David samma uppmaning, med orden:

"Frukta inte nären man blir rik; ty av allt detta fårhan vid sin död ingenting med sig"

( Ps. 49:17-18 ).

Därmed vill han låta oss förstå att den rike snarare

är att anklaga.

3.  Av detta följer att människan inte bör glädja sig över de rikedomar hon äger eller över dem somm hennes nästa äger, om de inte används i Guds tjänst.

Om man alltså får finna någon glädje alls i dem, skall det vara när man ger ut dem till Guds tjänst,

ty annars drar man ingen nytta av dem.

Samma sak gäller också för alla övriga timliga ägodelar, för titlar, social ställning, ämbeten

och så vidare.

Det är fåfänga att glädja sig åt dessa, om man inte kan konstatera att man tack vare dem tjänar Gud bättre och att man följer en väg som säkrare leder till det eviga livet.

Och eftersom man aldrig kan veta om man med hjälp av dem tjänar Gud bättre, ärdet fåfänga att på allvar glädja isg över dem, eftersom det inte finns någon verklig orsak till en sådan glädje.

Ty Herren säger:

"Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sin själ?"   ( Matt. 16:26 ).

Det finns alltså ingen anledning att glädja sig, om inte rikedomen bidrar till att Gud tjänas bättre.

4.  Man skall inte heller glädja sig över att ha barn,

eller över att dessa är många till antalet eller rika,

eller över att de är utrustade med talanger och företräden och har framgång, utan bara över

att de tjänar Gud.

Tänk på Absalom, Davids son, honom gagnade varken skönhet eller rikedom eller förnäm härkomst, ty han tjänade inte Gud ( 2 Sam 14:25 ).

Och därför var det fåfängt att glädja sig över

dessa ting.

Likså är den längtan efter barn fåfäng som många föräldrar har, vilka i sin häftighet sätter hela världen i gungning och uppror.

Ty de vet ju inte om dessa barn kommer att bli goda och tjäna Gud; de vet inte om den  glädje de väntar sig av dem kanske kommer att förvandlas till smärta, och om inte den ro och tröst och den ära de

        räknar med kommer att förbytas i deras olycka, i hjärtesorg, vanära och förolämpningar

           mot Gud, så som det redan har gått för

så många människor.

Det är om dem Krisus säger, att de "far omkring över land och vatten" för att göra sina barn rika,

     och istället åstadkommer de att de blir

         "fördärvets barn, dubbelt så dåliga som sina

föräldrar"  ( Jfr Matt 23:15 ).

5.   När därför allt går mäniskan väl i händer och allt lyckas, så att som man säger allt går efter önskan, bör hon dock snarare frukta än glädja sig, eftersom som sagt därmed faran och risken ökarför att man

      glömmer Gud och förolämpar honom.

Därför säger Salomo, som i dessa ting gick försiktigt fram, i boken Predikaren:

"Jag måste säga om löjet:

Det är dårskap, och om glädjen:

    Vad gagnar den till?"  ( 2:2 ).

Somm om han sade:

Om också allt log emot mig, skulle jag hålla det för dårskap, och glädjen över det för en illusion.

Ty det är i sanning ett stort misstag och en stor dårskap om en människa gläder sig över sådant som verkar angenämt och framgångsrikt, när hon ju inte säkert vet om detta skall medföra något

gott för evigheten.

" De visas hjärtan", säger den Vise,

"är sorgehus, och dårars hjärtan i hus där mann gläds"  ( Pred 7:5 ).

Ty den fåfänga glädjen gör hjärtat blint och ger det inte tid att betrakta och avväga tingenmen sorgen öpnar ögonen och låter människan inse nackdelar och fördelar.

Därför står det i samma bok:

"Bättre är grämelse än löje"  ( 7:4 ).

Och strax innan heter det

"Bättre än attgå in i gästabudshus är det att gå i sorgehus, ty där är änden för alla människor" 

      ( 7:3 ).

6.  Det är också fåfänglighet när äkta makar gläder sig, då de ju inte säkert vet om det äkta ståndet kommer att hjälpa dem att tjäna Gud mera fullkomligt.

De borde snarare vara förlägna över att de, som den helige Paulus säger, genom den ömsesidiga kärlek de hyser för varandra inte har gett sina hjärtan helt och hållet åt Gud  ( 1 Kor. 7:33-34 ).

Därför ger Aosteln detta råd:

"Är du utan hustru, så sök inte få hustru", ty även ommanhar en hustru, måste man ha det med en stor hjärtats frihet, "Som om man intehade någon" 

( 1 Kor 7;27, 29 ). 

Denna undervisning återkommer, i förenng med vad vi har sagt om timliga ägodelar, också i dessa

ord av Aposteln:

"Men det säger jag, mina bröder:

    Tiden är kort; därför må hädanefter de som har hustrur vara somom de inga hade, och de som gråter som om de inte grät, och de som gläder sig

        som om de inte gladde sig, och de som köper något som om de inte fick behålla det,

          och de som brukar denna värld som om de inte gjorde något bruk av den"  ( 1 Kor 7:29-31 ).

Allt detta säger han för att låta oss förstå att om man finner glädje i sådant som inte hänför sig

      till Guds ära, är allt fåfänglighet och utan vinst,

ty den glädje som inte är i enlighet med Gud kan inte vara till gagn för själen.

BESTIGNINGEN AV BERGET KARMEL

TREDJE BOKEN.

Kapitel.  17.

DÄR VI BÖRJAR ATT TALA OM VILJANS FÖRSTA

BÖJELSE, GLÄDJEN.

VI FASTSTÄLLER VAD GLÄDJEN ÄR OCH

SÄRSKILJER VILKA OLIKA FÖREMÅL SOM VILJAN

KAN GLÄDJAS ÅT.

1.   Glädjen är den första av själens lidelser och av viljans böjelser.  För det ändamål som vi har i sikte definierar vi den s om en viljans tillfredsställelse förbunden med en värdering av en viss sak som   

      man betraktar som fördelaktig.

Ty viljan gläder sig åt en sak endast när man skattar den högt och är tillfredsställd med den.

Jag talar här om den aktiva glädjen, varvid själen klart och bestämt fattar det föremål som ger henne glädje, som hon är fri att acceptera eller

tillbakavisa.

Ty det finns också en passiv glädje, som viljan kan erfara utan att den klart och bestämt förstår orsaken till den, eller om den ibland förstår den,

         är den inte i stånd att låta glädjen springa fram eller att undertrycka den.

Om detta slags glädje skall vi senare tala.

Nu talar vi om den aktiva och frivilliga glädjen,

som har sin orsak i klart och bestämt fattade ting.

2.  Sex slags saker eller goda ting kan vara orsak till denna glädje, nämligen timliga, naturliga, sinnliga, moraliska, övernaturliga och andliga ting.

Vi skall tala om dessa olika slag i tur och ordning och styra viljan enligt förnuftet, så att den inte invecklar sig i svårigheter som hindrar den från

        att rikta hela kraften av sin glädje mot Gud.

Men först av allt måste i fastslå en grundsats,

på vilken vi hela tiden kommer att stödja oss.

Den skall vara vår stav och vår lykta som alltid skall

ledsaga och undervisa oss, så att vi rätt förstår

hur vi mitt ibland alla de goda ting vi talar om skall

        kunna samla all vår glädje endast i Gud.

Denna grundsats är följande:

Viljan bör inte glädja sig åt något annat än vad som kan lända till Guds ära och hans förhärligande.

Och Guds högsta ära och förhärligande består i att vi tjänar honom i evangelisk fullkomlighet.

Allt som står utanför detta är av noll och intet

värde för människan. 

   

   

TANKAR AV KLOKHET OCH VISHET. 

1.   #Ty Visheten, hon som är mästare i allt,

undervisar mig#.   Visheten. 7:22.

Över-modet slipar ödmjuk-hetens ädel-stenar.

Fladdrande tunga slipar tyst-nadens och still-hetens

ädel-stenar.

Stolt-heten slipar liten-hetens ädel-stenar.

2.  Tyst-naden, still-heten och lugnet bote-medlet

mot oron och förvirringen i tanke-världen.

3.   Klokt och vist att träffas i samtal och slipas

tillsammans i den var-dag-liga verkligheten ::

     lära känna varandra; i god vän-skap.

4.   Öm-hetens och omsorgens väl-doftande blommor själslivets inre vila och harmoni i  människo-hjärtan.

5.   Vän-skaplig gemenskap i en närvaro av hårda

och känslo-kalla hjärtan :: ingen varaktig vän-skap.

6.   Öm-sintheten och omsorgen i dess skönhet

och ljuv-lighet :: förändrar människans tankar

och hjärtan.

7.   Stark egen-vilja :: styr människo-tankar

och hjärtat.

8.   Ord-strider och vredes-utbrott :: förändrar

livets var-dag-liga livs-stil och livs-föring.

9.   Aktivt kontroll-språk :: för-trycker och för-slavar

människo-tankar och hjärtan.

10.  Öm-hetens och omsorgens kärlek :::

dubbel kärlek.

11.  Lat-heten och be-kvämligheten tänker bara

på sig själv.   

12.  Med-mänsklig gemenskap :: läro-rik

Och givande.

13.  Fladdrande tungor ::: o-moget be-teende.

14.  Ge en med-människa er-bjudanden :: hennes vilja ::: få be-svara dem.

15.  Människor får själva ta sitt ansvar för sina

    egna vilje-handlingar.

16. När man-liga och kvinn-liga hjärtat :::

sam-arbetar med varandra blir det till en skön

   och ljuvlig vän-skap.

17.  Blir mannens inre längtan be-svarad

   av kvinnlig-hetens fin-het och mjuk-het :::

känner han sig älsk-värd, värde-full och upp-skattad.

18.  Blir kvinnans inre längtan be-svarad

     av manlig-hetens be-skyddande hårdhet ::

känner hon sig älskad-värd värde-full Och

upp-skattad.

19.  Dårar lik-giltiga inför ondskans vilja.

20.  Be-härskad++fostrad tunga == ej fladdrande ::

    lånas ej till för-talet  skvallret  kivet  o-sämjan,

knotet Och gnället.

21.  Lögnen har inget be-stående värde.

22.  Snurrig-heten och tank-spridigheten ::

glömskans vänner.

23.  O-mogna människors be-teende :: tillhör hennes

o-fullkomligheter.

24.   Över-modet hindret för människans mogenhet.

TANKAR AV KLOKHET OCH VISHET. 

#Ty visheten, hon som är mästare i allt,

       undervisar mig#.   Visheten. 7:22.

25.   O-roliga och för-virrade människor har svårt  hålla sig till sanningen.

26.   Ståndaktiga människor håller sig till troheten.

27.   Häftig-heten :: ej villig att umgås med

ödmjuk-hetens närhet.

28.   Tiden och tålamodet odlar en karatärisk

mognad.

29.   Uppmuntra sina med-människor :: blir själv

uppmuntrad.

30.   Tänka på sitt eget bästa :: styrs av stolt-hetens

och över-modets tankar.

31.   Människans brist på insikt och vishet

förstör hennes liv.

32.  Frikostiges giv-mildhet har en god vänskaps-krets.

33.  Livet under ett be-tryckande dominantiskt

in-flytande :: sårar människo-tankar och hjärtan.

34.  Tålig-heten, tåla-modet, ut-hålligheten Och

ståndaktigheten :: livets trygga ledstjärnor. 

35.  Ståndaktigheten :: lever  i  trohetens lydnad.

36.  Ut-hållighetens fostran ::  gemenskap med

med-människors o-fullkomligheter.

37.  Tåla-modets fostran; inre för-vandling :: från människans ego-centriska vilja :: in i ödmjuk-hetens och liten-hetens inre liv.  

38.  Tyst-nadens och still-hetens inre liv :: 

ödmjuk-hetens och liten-hetens goda jordmån.

39.  Varje ny dag :: aktiverar vår vilja.  

40.  Lära känna ödmjuk-heten och liten-heten ::

enkel-heten umgås med dem.   

41.  Att få lägga små fina blommor i

människo-hjärtan.

42.  Sprida väl-doftande blommor till lidande

och be-hövande människo-hjärtan.

43.  Tyst-nadens och still-hetens inre styrka :: 

bote-medlet för oro-liga och för-virrade tankar

och människo-hjärtan.

44.  Mänsklighetens val :: välja det goda eller det

onda be-teendet.

45.  O-moralen :: lag-lös-hetens goda jord-mån.

46.  God moral :: lag-lös-hetens o-fruktsamma

jord-mån.

47.  Smaka in-siktens och vis-hetens skönhet

och ljuvlighet :: värde-sätter och upp-skattar människo-livet.  

48.  Tal-trängd tunga == prat-sam & prat-sjuk tunga.

49.  Människo-verket :: ej fullkomligt ::: lever

i av-saknad av full-komlig-hetens närhet. 

50.  #Dominanta människor ser sig själva som

full-komliga :: svårt att acceptera sina

med-människor fel och brister#.

51.  #Hög-modet går före fall :: stolt-heten går före

under-gång#.

52.  Aktivt säkerhets-tänkande :: kontrollerat

över-mod.

53.  Stolt-heten och hög-modet :: känner inga ångests-känslor.

TANKAR AV KLOKHET OCH VISHET. 

#Ty visheten, hon som är mästare i allt,

       undervisarmig#.  Visheten. 7:22.

54.  Ödmjuk-heten och liten-heten umgås inte med stolt-heten och över-modet.

55.  Stolt-heten och över-modet :: glädje-fattiga.

56.  Stolt-heten och övermodet saknar leende läppar.

57.  Stoltheten och över-modet :: ger ingen

för-låtelse och för-ståelse.

58.  Be-tjänas av ödmjuk-heten och liten-heten ::

gör människo-tankar och hjärtan ::: harmoniska

ro-givande och vilande.

59.  Arbets-samma händer bote-medlet mot

rast-lösheten och sysslo-lös-heten.

60.  Vara rädd om tyst-naden och stillheten ::

ödmjuk-hetens livs-stil och livs-föring.

61.  Människans o-fullkomligheter :: gör misstag.

62.  O-tacksamma hjärtan gör penning-begäret ::

till dår-skap.

     Kärleken till penningar lever i fiend-skap

till in-sikten och vis-heten. 

63.  Varje människa har en personlig uppväxt-tid ::

historie-tiden av hennes liv :::

    Vilket har formar hennes livs-stil och livs-föring.

64.  I tåla-modets närhet :: finns inte oron

och för-virringen. 

65.  Själv-god ära :: ärar sig själv.

66.  Tvivel-aktigt hjärta :: oro-ligt och för-virrat.

67.  Tal-trängd tunga :: ärar sitt egna själv-valda tal.

68.  Tal-trängd tunga :: ej be-gränsad i tal-förmågan.

69.  Vak-samt seende :: lånar ej sitt seende

till o-nyttigheter.

70.  Vak-samt hörande :: umgås ej med tal-trängda tungor.

71.  Leende läppar :: hjälpande och uppmuntrande :::

stöder och tröstar sorgsna hjärtan.

72.  Äre-lystet hjärta söker sin egen ära.

73.  Ha-begärets lockelser :: för-slavar Och

träl-binder: människo-hjärtan och tankar.

74.  Ha-begärets seende :: lockas av ego-ismens vilja.

75.  Lever mänskligheten i tyst--nadens, ödmjuk-hetens och still-hetens närhet ::

var finns problemen?

76.  Oro-ligt och för-virrat be-teende :: ej läkande

för själs-livet.

77.  Vinst-snurrigheten :: oroar och för-virrar

människo-hjärtan och tankar.

78.  Värde-sätta och upp-skatta livets skönhet 

och ljuvlighet.

79.  Dominanta personer känner ingen inre ångest-känsla: över o-fullkomligheten.

80.  I ödmjuk-hetens närhet lär vi känna hennes

inre liv.

81a.  Ödmjuk-heten & liten-heten Och

enkel-heten: känner våra o-fullkomligheter.

TANKAR AV KLOKHET OCH VISHET.

#Ty visheten hon som är mästare i allt,

       undervisar mig#.    Visheten. 7:22. 

82b.  Ödmjuk-hetens ::: liten-hetens full-komligheter: slipar bort våra o-fullkomligheter. 

83.  Penning-begärets dårskap :: nationens under-gång ::: man leker med elden==penning-begärets faror och olyckor.

84.  Lögnaktiga och falska ord är till egen skada.

85.  Snurriga och fladdrande tungor :: sprider

lögn-aktiga och falska ord.

86.  Låna ut sin tunga till lögn-aktiga och falska ord :: över-låter tunga till lögnens och skvalleriets träl-dom och slaveri.

87.  Aktivt kontroll-tänkande :: på-verkad av

egen-viljan.  

   

88.  Falsk-heten och lögnen :: bedrar människo-hjärtan och tankar :: uttrycker sin vilja på hennes tunga.

89.   Själens formnings-bad i tåla-modet

ut-hålligheten Och ståndaktigheten.

90.   Vad jag öppnar min tanke-värld för ::

  valet är mitt eget.

91.  Varje männska har samma livs möjlig-heter ::

söka In-siktens och Vis-hetens närhet.

92.   Tala och tänka samma språk :: en-hetens

grund-kemi och person-lighet.

93.   Ödmjuk-hetens enhet och gemenskap ::

mänsklig-hetens rädd-ning.  

94.   Häftig-heten :: fridens och lugnets o-vän.

95.   Få-fänglig-heten :: egen tillfreds-ställelse Och själv-belåten-heten ::: människans o-fullkomlighet.

96.   Få-fänglig äre-girighet, själv-hävdelse, högmod och ring-aktning för nästan :: åter-speglar hennes

själv-egoism.

97.   Vänskaps-samtal: formar och slipar deras

person-ligheter tillsammans.

98.   Enhets-tänkandet: känne-tecknet i en-hetens grund-kemi mellan två individer. 

99a.   Fast grund-sten för ett varaktigt för-hållande. 

99b.   Hur man be-handlar sin nästa :: blir man

själv be-handlad.