PREDIKAREN. 5:9-19.

 

PREDIKAREN. 6:1-9.

 

GODS OCH GULD.

 

¤Predikaren. 5:9.

 

9.  #Den som älskar pengar blir aldrig mätt

på pengar, och den som älskar rikedom får 

     aldrig nog.

Även detta är  tomhet.

 

Penningbegärets ondska säger: älskar penningar

     låt den bli din avgud.

Penningkärleken idel tomhet.

 

¤Predikaren. 5:10.

 

10.  #Ju större förmögenhet, desto fler som

tär på den.

      Vilken glädje ger den ägaren annat än 

ögats glädje#.

 

Förökas förmögenheten: andras avund visar sig.

       Förmögnes glädje: ögats glädje.

 

¤Predikaren. 5:11.

 

11.  #God är arbetarens sömn, han må äta

litet eller mycket, men den rikes överflöd ger

        honom ingen ro att sova#.

 

Arbetarens sömn nyttig för aretsmödan.

      Antingen har äter med måttfullhet eller inte.

Rikes överflöd på penningar: saknar sinnesron.  

 

¤Predikaren. 5:12.

 

12.  #Jag har sett något ont och plågsamt under

solen: hopsparad rikedom blir sin ägares olycka#.

 

Har sett ihopsparat kapital blir ägarens olycka

    och plåga.

 

¤Predikaren. 5:13.

 

13.  #Trots hans tunga arbete går rikedomen

förlorad, och får han då en son har han inget att

       ge honom#.

 

Rikes tunga kroppsarbete går hans rikedom 

     förlorad.

Sonen blir utan arv.

 

¤Predikaren. 5:14.

 

14.  #Lika naken som han kom till världen går han

åter bort: så som han kom, så skall han gå.

         Ingenting får han med sig på färden av allt

vad han med möda har förvärvat#.

 

Föddes naken till världen: lämnar den

    åter naken.

All arbetsmöda under sitt jordliv: o-nyttig då

     han lämnar världen.

 

¤Predikaren. 5:15.

 

15.  #Ja, detta är något ont och plågsamt:

sådan han kom får han gå härifrån.

       Vad har han för glädje av sin strävan efter

vind?#.

 

Arbetsmödans o-nyttiga liv: ont plågsamt.

      Vad finner han sin glädje i sin flitighet

vilket jämförs med vindens tomma värde.

 

¤Predikaren. 5:16.

 

16.  #Alla hans dagar är mörker och sorg,

djupaste missmod, sjukdom och förbittring#.

 

Rikes alla livsdagar: ger livsmörker livssorg.

        Livets djupaste missmod, sjukdom

livets förbittrng. 

 

¤Predikaren. 5:17.

 

17.  #Jag har också sett något annat: det är

gott och skönt för människan att äta och dricka

       och finna glädje mitt i all sin möda under solen,

de dagar som Gud har gett henne att leva.

       Det är hennes beskärda del#.

 

Jag har sett för människan vara gott och skönt

      för henne äta och dricka.

Under de dagar Gud utvalt åt att leva.

 

¤Predikaren. 5:18.

 

18.  #När Gud ger en människa gods och guld

och förmåga att njuta av det, ta ut sin del och

      vara glad under sin möda, då är det en

gåva från Gud#.

 

När Gud tillåter männskans gods och guld:

    livets förmåga få njuta av det:

Vara glad över livets arbets-möda.

        Då blir det en Guds gåva. 

 

¤Predikaren. 5:19.

 

19.  #Hon tänker knappt på hur livsdagen 

förringer, ty hon har fullt upp med den

      glädje Gud ger#.

 

I glädjen från Gud tänker inte på sina livsdagar

    som försvinner.

 

¤Predikaren. 6:1.

 

1.  #Det finns ett ont som jag har sett under solen,

och tungt vilar det på människan#.

 

Finns ett ont under solen vilket vilar tungt 

      på människans liv.

 

¤Predikaren. 6:2.

 

2.  #Det är då Gud har gett någon gods och guld

och ära, så att ingenting fattas av allt som han

     åtrår, men inte låter honom njuta av det;

det får istället en främling göra.

      Detta är tomhet och en svår plåga#.

 

När Gud sin nåd och barmhärtighet givit någon

     gods guld och ära: vilket fyller människans

åtrå.

     Väljer att han inte får njuta av det:

utan istället tillfaller en främlig det.

         Vilket blir till idel tomhet och livets plåga:

för den som inte har nytta av det.

 

¤Predikaren. 6:3.

 

3.  #En man kan få hundra barn och leva otaliga

år, men om han aldrig blir tillfredsställd i livet,

        hur länge han än lever, och kanske inte

ens får en grav, då säger jag:

     Ett döfött barn är lyckligare!#.

 

En kan få hundra barn leva långt liv.

       Blir han inte tillfredsställd av det:

Då säger jag: lyckligare ett döfött barn.

 

¤Predikaren. 6:4.

 

4.  #Förgäves kom det till världen, in i mörkret

går det, och i mörker höljs dess namn#.

 

Förgäves kom döfödda barnet till världen.

    Möttes av andligt mörker : namnet på det

höljs i mörkret. 

 

¤Predikaren. 6:5.

 

5.  #Det har inte sett solen och det anar ingenting,

men dess ro är djupare än hans#.

 

Döfödda barnet: har inte vidrörts av solens

      varma strålar.

 

¤Predikaren. 6:6.

 

6.  #Om han lever i tusen år, två gånger om, får han

ändå aldrig njuta livets goda.

        Alla kommer ju till en och samma plats#.

 

Om  mannen lever i tusen år: i fördubblad tid:

      Får han aldrig uppleva njuta av livets goda.

 

¤Predikaren. 6:7.

 

7.  #Människan sliter ständigt  för bröd,

men hungern blir aldrig stillad#.

 

Människan i sitt anlites svett: sliter för

      dagliga brödet.

Hungern återkommer.

 

¤Predikaren. 6:8.

 

8.  #Vilken fördel har den vise framför dåren?

Vad hjälper det den fattige att veta hur man

      möter livet?#.

 

¤Predikaren. 6:9.

 

9.  #Bättre vad ögonen ser än vad åtrån söker.

Även detta är tomhet, ett jagande efter vind#. 

      Bättre vad ögonen ser:

Än köttets farliga skadliga smärtsamma dödlighet.