PSALTAREN. PSALM. 142:1-8.

BÖN I ENSAMHET OCH NÖD.

¤Psalm. 142:1.

1.  #En dikt av David när han var i grottan.

     En bön.

Davids vistelse i grottan i tryggt skydd mot fienden.

       Där han var i ensamhet och i själsnöd.

¤Psalm. 142:2.

2.  #Med hög röst ropar jag till Herren,

med hög röst bönfaller till Herren#.

Låter mitt bönerop höras inför Herren.

¤Psalm. 142:3.

3.  #Jag utgjuter mina bekymmer för honom,

till honom bär jag fram min nöd#.

I ödmjukhet utgjuter mitt hjärtats bekymmer

     inför honom.

Visar min själs nöd inför honom.

¤Psalm. 142:4.

4.  #Där modet sviker mig vet du

hur jag har det ställt.

      På den väg jag vandrar gillrar de fällor för mig#.

I min modlöshet känner du mitt hjärta.

      Mina motståndare gillrar listiga fällor

för mitt liv.

Psalm. 142:5.

5.  #Jag ser mig omkring, men ingen bryr sig

om mig.

       Ingenstans kan jag fly, ingen vill veta

av mig#.

Söker hjälp av min nästa: ingen villig hjälpa mig.

        I min grotta: där jag är instängd.

Psalm. 142:6.

6.  #Jag ropar till dig, Herre, jag säger:

   Du är min tillflykt, min lott i de levandes land#.

I min nöd ropar till Herren.

     Jag säger i ord:  Du, den ende tillflykt för mig.

Min del i de levandes land.

Psalm. 142:7.

7.  #Lyssna till min klagan, ty jag står utan hjälp.

   Rädda mig från förföljarna, ty de är starkare

än jag#.

Låt min böneklagan vara hörbar för dig.

       Finner ingen hjälp.

Var min räddare: från mina förföljare.

       Mina förföljare äger större kroppslig styrka

än mig själv.

Psalm. 142:8.

8.  #För mig ut ur mitt fängelse, så att jag kan

prisa ditt namn.

     De rättfärdiga samlas kring mig,

ty du är god mot mig#. 

Befria mig ur mitt fängelse.

       I min frihet: prisa ditt heliga namn.  

De rättfärdiga delar sin gemenskap med mig.

      Du, visar  din  godhet mot mig.