PSALTAREN. PSALM. 139:1-24.

 

HERREN KÄNNER MIG.

 

¤Psalm. 139:1.

 

1.  #För körledaren.  Av David, en psalm.

     Herre, du rannsakar mig och känner mig#.

 

Davids psalm: för körledaren.

      Herre, din kännedom: utrannsakar mitt hjärtats

innandömen.

      Du som skapat mig: känner mig allt igenom. 

 

¤Psalm. 139:2.

 

2.  #Om står eller sitter vet du det,

fast du är långt borta vet du vad jag tänker#.

 

Vad jag än gör vet du det. 

     Du känner mina tankar antingen de 

ärar eller vanärar dig.

 

¤Psalm. 139:3.

 

3.  #Om jag går eller ligger ser du det,

du är förtrogen med allt jag gör#.

 

Under natten vila och dagens sysselsättning.

      Ser du alltid vad jag gör.

Förtrogen i allt vad jag gör i ord handling. 

 

¤Psalm. 139:4'

 

4.  #Innan ordet är på min tunga vet du,

Herre, allt jag vill säga#.

 

Känner mina ords tankar innan jag talat ut vad 

    min tanke säger.

 

¤Psalm. 139:5.

 

5.  #Du omger mig på alla sidor, jag är helt

i din hand#.

 

Du omsluter mitt liv på alla livets sidor.

         Mitt liv vilar tryggt i din faders hand.

 

¤Psalm. 139:6.

 

6.  #Den kunskapen är för djup för mig,

den övergår mitt förstånd#. 

 

Din vishet: outgrundlig för mig. 

        Din djupa vishet övergår mitt förstånd.

 

¤Psalm. 139:7.

 

7.  #Vad skulle jag komma undan din närhet?

Vart skulle jag fly för din blick?#.

 

Din allestädes närvaro: jag ej kan undfly.

      Vart skall fly från dina allvetande ögon. 

 

¤Psalm. 139:8.

 

8.  #Stiger jag upp till himlen, finns du där,

lägger jag mig i dödsriket, är du också där#.

 

Skulle jag tillbringa min tid i himlen är du där.

         Är jag i dödsriket: du också där.

 

¤Psalm. 139:9.

 

9.  #Tog jag morgonrodnadens vingar gick

till vila ytterst i havet#.

 

Skulle jag vila ytterst i havet  du också där.

 

¤Psalm. 139:10.

 

10.  #Skulle du då mig även där och gripa

mig med din hand#.

 

Vart jag än befinner mig du är där.

        Griper med din trygga hand mitt liv.

 

¤Psalm. 139:11.

 

11.  #Om jag säger: 

Mörker må täcka mig, ljuset omkring mig

    bli natt#.

 

Om jag i min tanke säger:

      Låt mörkret övertäcka mig.

Ljuset omkring mig bli till nattens mörker.

 

¤Psalm. 139:12.

 

12.  #Så är inte mörkret mörkt för dig,

natten när ljus som dagen, själva mörkret är ljus#.

 

Mörkret har ingen makt över ditt seende.

        Nattens mörker, för dig ljust som

dagens ljusstrålar.

      Själva mörkret ljust för dig.

 

¤Psalm. 139:13.

 

13.  #Du skapade mina inälvor, du vävde mig

i moderlivet#.

 

Mitt livs inälvor skapades av dig i moderlivet.

      I min moders-liv sammanvävde du mig.

 

¤Psalm. 139:14.

 

14.  #Jag tackar dig för dina mäktiga under,

förunderligt är allt du gör.

      Du kände mig alltigenom#.

 

¤Psalm. 139:15.

 

15.  #Min kropp var inte förborgad för dig,

när jag formades i det fördolda, när jag

        flätades samman i jordens djup#.

 

I min moderliv: kände du min kropp.

       Min kropp formades: fördolt för

människors ögon. 

 

¤Psalm. 139:16.

 

16.  #Du såg mig innan jag föddes,

i din bok var de redan skrivna, de dagar

    som hade formats innan någon av dem

hade grytt#.

 

Såg mig i min modersliv: innan min jordiska

      födelse-dag.

I din livsbok över mina jordiska dagars innehåll:

     var planlagda av dig redan nedskrivna för dig.

 

¤Psalm. 139:17.

 

17.  #Dina tankar, o, Gud, är för höga för mig,

väldig är deras mångfald#.

 

Dina tankar, o, Gud högre än mina tankar.

        Dina tankar mångfaldiga för mig.

 

¤Psalm. 139:18.

 

18.  #Vill jag räkna dem är de flera än sandkornen,

når jag till slutet är jag ännu hos dig#.

 

Dina tankars antal: räknas flera än sandkornens

    antal på havens botten.

 

¤Psalm. 139:19.

 

19.  #Döda de onda, Gud!

Låt mördarna försvinna#.

 

Låt döda ondskans barn, Gud!

      Låt mördarnas liv  försvinna.

 

¤Psalm. 139:20.

 

20.  #De som trotsar dig med sina ränker

och fåfängt höjer sin röst mot dig#.

 

De övermodiga med sina livs listiga planer

    och fåfängliga tomhet mot dig.

Vilka med sin stolta tunga talar högt mot dig.   

 

¤Psalm. 139:21.

 

21.  #Skulle jag inte hata dem som hatar dig,

Herre, och avsky dem som reser sig mot dig#.

 

Varför skulle inte jag visa samma hat mot dem

     som du hatar.

Herre, visa mitt avsky mot dem övermodigt

     reser sig mot dig.

 

Psalm. 139:22.

 

22.  #Jag hatar dem med glödande hat,

mina fiender har de blivit#.

 

Jag hatar dem med hatiskt beteende.

     Vilka blivit mina fiender.

 

Psalm. 139:23.

 

23.  #Rannsaka mig, Gud, och känn mina tankar, 

pröva mig och känn min oro#.

 

Utrannsaka mitt liv, Gud.

       Lär känna mina tankar.

Låt mina tankar bli dina tankar.

        Pröva mig: min tro lär känna min oro.

Rädda mig från min oro.

 

Psalm. 139:24.

 

24.  #Se om min väg för bort  från dig,

och led mig på den eviga vägen#.

 

Tillåt inte mina tankars väg vilseleda mig 

      från dig.

Var min rätta vägvisare på den eviga vägen.