ORD AV UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.

 

DEL. 16900.

 

16900.  Den vise  gör livets mörker till livets

skönhet och ljuvlighet.

 

16901.  Ärligheten var finns den där o-ärligheten 

härskar?

 

16902.  Där o-ärligheten härskar var finns ärligheten?

 

16903.  Man kan inte tjäna två herrar antingen

tjänar man ärligheten eller o-ärlighten.

 

16904.  Ärligheten och o-ärligheten kan inte vara

varandras tjänare.

 

16905.  Ärligheten  o-ärligheten visar sina olikheter

för varandra.

 

16906a.  Intressanta människor  trivs tillsammans.

 

16906b.  Intressanta personer visa och kloka.

 

16906c.  Trygga människor  visa och kloka.

 

16907.  Trygga personer  nyttiga för vänskapen.

 

16908.  Stoltheten lyssnar på sig själv.

 

16909.  Vilan vad alla Behöver.

 

16910.  Daglig vila ger livet harmoni och sinnesro.

 

16911.  Lämna livets o-nyttiga tankar  vilket

befriar tanke-värden.

 

16912.  Befriad tankevärld fri från oro förvirring.

 

16913.  Tiden avgör människans ålder.

 

16914a.  Litenheten större i livets dygd än

stortaligheten.

 

16914b.  Litenheten väger tyngre på vågen

än livets stotalighet.

 

16914c.  Livets stortalighet tillhör livets o-nyttigheter.

 

16915.  Tänk få vara  fullkomlig  leva med den

livet ut.

 

16916.  Fullkomlige umgås med  fullkomligheten.

 

16917.  Tänkvärda ord  älskvärda ord

ger vad mänskligheten Behöver.

 

16918a.  Uppskattade ord  önskvärda ord 

vad mänskligheten Behöver.

 

16918b.  Uppmuntrande  tröstande ord

ger vad Livet Behöver.

 

16919a.  Tid av tystnad  vilans tid.

 

16919b.  Tid av o-tystnad 

orons och förvirringens tid. 

 

16919c.  Finns inte livet  finns inte tiden.

 

16920a.  Solens värmer jordens yta.

 

16920b.  Solen vattnet  ger jorden fruktbar näring.

 

16921a.  Tron tvivlet  varandras ärke-fiender.

 

16921b.  Tvivlet och tron varandrar sida vid sida

genom livet.

 

16921c.  Antingen tror man eller tvivlar.

 

16922.  Tvivlet ifrågasätter sanningen.

 

16923.  Tron tror på sanningen.

 

16924a.  Tvivlet förnekar förkastar sanningen.

 

16924b.  Tvivlet tro på lögnen.

 

16924c.  Tvivlet likt agnar för vinden.

 

16925.  Tvivlet oroligt  förvirrat.

 

16926a.  Tvivlet väger lätt på lives våg.

 

16926b.  Sanningen väger tungt på vågen.

 

16927.  Tvivlet dödar människo-själen.

 

16928.  Tron sanningen ger liv till själen.

 

16929a.  Tvivlet o-tåligt.

 

16929b.  Tron ståndaktig.

 

16929c.  Sanningen ståndaktig.

 

16930.  Tvivlet lögnens vän.

 

16931.  Lögnen tvivlet bundsförvanter.

 

16932a.  Tvivlet likt fladdrande tungor.

 

16932b.  Tvivlet skapar o-säkerhet  o-trygghet.

 

16932c.  Tron skapar säkerhet ordning.

 

16933.  Tvivlets tankar förvirrande oroande o-trygga.

 

16934.  Ärligheten värdesätts av ärliga personer.

 

16935.  Ärligheten uppskattas av ärliga människor.

 

16936.  Tvivelaktiga livet  o-intressant liv.

 

16937.  Trons liv  intressant liv.

 

16938.   Vandra trons liv leva harmoniskt

vilosamt liv.

 

16939.  Ordningens liv  vilans harmoniska livet.

 

16940.  Lögnen förnekar förljuger sanningen.

 

16941.  Lugnets  vilans samhälle  låter sig inte

styras av ha-begäret  penningbegäret.

 

16942.  Förnöjsamheten tacksamheten bättre än

äga Ha-begäret.

 

16943a.  Tvivlet sår sitt tvivel på sanningen.

 

16943b.  Tvivlet rider på rädslan.

 

16943c.  Tron rider på sanningen.

 

16944.  Tron och sanningen  bundsförvanter.

 

16945.  Tron kärleken sanningen bundsförvanter.

 

16946.  Tvivlet hatet lögnen bundsförvanter.

 

16947.  Ödmjukheten  ödmjukes  ledstjärna.

 

16948a.  Skönheten kärleken jagar mig i sin

kärlek varje dag.

 

16948b.  Kärleken ljuvlighetens sötma jagar mig

i sin kärlek varje dag.

 

16948c.  Snällheten vänlighetens sötma jagar mg

i sin kärlek varje dag.

 

16950.  Vad ger det till Livet, avskyvärde de är,

ord-tvisterna, trätgirigheten grälsjukans ord.

 

16951.  Idel tomhetens knotande gnällandets ord

vad ger de till Livet.

 

16952.  Klagandet  ordstridigheterna vad ger

de till Livets värde.

 

16953.  Tänk få vara tacksam för Livet vad 

    det ger.

 

16954a.  Låt oss vara milda mot varandra.

 

16954b.  Låt oss vara tacksamma mot varandra.

 

16954c.  Låt oss vara barmhärtiga mot varandra.

 

16955.  Undvik människors splittring och oro.

 

16956.  Undvik personers förvirring mot varandra.

 

16957.  Fridens människa pålitlig  ärlig.

 

16958.  Låt oss undvika frids-hycklare istället

vara fridsstiftare.

 

16959.  Kärleken  glädjen  livets bundsförvanter.

 

16960.  Livets fåfänga  högmod avskyvärda.

 

16961.  Livets avskyvärdighet  vad ger det till Livet.

 

16962.  Tänk få äga glädjens o-uttömliga källa

vad döende mänskligheten Behöver.

 

16963.  Tänka ilskna dödliga tankar, värdelösa tomma tankar.

 

16964.  Tänk få äga sanna hjärte-friden inget

    som världens tomhet kan ge.

 

16965.  Äga fullkomlig glömska av de jordiska tingen.

 

16966.  Fridfulle äger fullkomlig glömska 

för Livets oro och förvirring.

 

16967.  Livets gästfrihet och fromhet värda leva för.

 

16968.  Livets förskräckelse och hjärtats ängslan

idel tomhet och fåfängligt.

 

16969a.  Livets ängslan oro o-önskade för livet.

 

16969b.  Livets ängslan  bekymmer  rädsla

underskattar livets värde.

 

16969c.  Livets ängslan bekymmer oro rider

på stoltheten.

 

16970.  Livets ängslan tänker på sig själv.

 

16971.  Förlåta ger förståelse tillbaks.

 

16972a.  Vara ödmjuk fiende till stortaligheten.

 

16972b.  Vara ödmjuk fiende till vreden  elakheten.

 

16972c.  Vreden elakheten rider på högmodet.

 

16973.  Vara saktmodig stillsam  lugn   bättre än

vara ilsken häftig.

 

16974.  Bättre vara kärlekens fånge än hatets.

 

16975.  Stillheten tålamodet  livets bundsförvanter.

 

16976.  O-tystnaden o-tåligheten livets bundsförvanter.

 

16977.  Tystnaden  tåligheten livets bundsförvanter.

 

16978a.  Den som gör bruk av saktmodet

undgår vredens elaka liv.  

 

16978b.  De som gör bruk av förtalet undgår inte

förtalets elaka tunga.

 

16978c.  Den som undviker ordstrider blir

inte stridslysten.

 

16979.   O-barmhärtighetens källa  o-tröstlig

o-hjälpsam  självisk egen-nyttig.

 

16980a.  Vara o-tröstlig vara krävande.

 

16980b.  Vara krävande  vara dominantisk.

 

16980c.  Vara dominantisk  vara stolt.

 

16981.  Dåraktig kärlek  självisk.

 

16982.  Dåraktig kärlek  egoistisk.

 

16983.  Hatet avundet  förstör tillintetgör

människors liv.

 

16984.  Tänk få lämna o-nyttiga tomma tankar.

 

16985.  Leva i fullkomlig glömska från 

livets o-nyttigheter.

 

16986.  Saktmodet hjälper uppmuntrar tröstar.

 

16987a.  Ilskne o-värdig saktmodets rikedomar.

 

16987b.  Ilskne låter sig ödmjukas bli saktmodets 

slav istället för ilskenhetens.

 

16987c.  Häftige låter sig ödmjukas bli saktmodets

slav istället för häftighetens.

 

16988.  O-tålige låter sig ödmjukas bli tålighetens

slav i-stället föf o-tålighetens.

 

16989.  Elake utför onda gärningar, 

snälle utför goda gärningar.

 

16990.  Förtalaren uttalar onda ord,

kärleksfulle uttalar kärleksfulla ord.

 

16991.  Söka barmhärtighet  godheten leder

till livets mening.

 

16992a.  Barnen väljer inte sina föräldrar.

 

16992b.  Barnen väljer inte sina personligheter.

 

16992c.  Barnen ärver sina genetiska personligheter

från sina föräldar.

 

16993.  Girigheten funnit sin trygga boplats

i människors giriga hjärtan.

 

16994.  Ha-begäret funnit sin trygga bo-plats

i människors begärliga hjärtan.

 

16995a.  Tålamodet bekymmer-fritt.

 

16995b.  Barmhärtigheten främmande för

oroliga bekymmer.

 

16995c.  Vänligheten lever i frihet från bekymmer.

 

16996.  Livets bekymmer lever på  livets o-ordning.

 

16997.  Vara bekymrad  vara orolig livets

o-nyttigheter.

 

16998.  Bekymrade människor rider på o-ordningen.

 

16999.  Ordningsamt liv beskyddar livet 

från livets oro och bekymmer.