OLIVTRÄDET OCH DESS GRENAR.

Romarbrevet. 11:17-24.

¤Romarbrevet. 12:17.

17.  #Om några av olivträdets grenar har brutits bort  och du, som är en gren av en vildoliv,

    har ympats in i stället och får del av saven från

det äkta trädets rot#.

Det äkta trädets rot jämförs med folket Israel.

      Grenen av en vildoliv ympats in i stället:

hedningarna som istället ympats  få del av

      livssaven från det äkta trädets livs-rot.

¤Romarbrevet. 11:18.

18.  #Så förhäv dig inte över de andra grenarna.

     Om du gör det skall du veta:

det är inte du som bär roten som bär dig#.

Låt inte övermodet styra ditt hjärta över de andra

       grenarna som finns på det äkta trädet.

Faller du för ditt egna övermod:

        Du veta: du inympade gren: du själv bär inte

dig  utan den äkta roten bär ditt liv. 

¤Romarbrevet. 12:19.

19.  #Nu säger du kanske att grenarna bröts bort

för att du skulle ympas in#.

Du kanske säger i ditt övermod: grenarna ( israeliterna ) bröts bort i sin olydnad: för att

       du istället skulle inympas i deras ställe. 

¤Romarbrevet. 11:20.

20.  #Ja visst, de bröts bort därför att de inte trodde, men du är kvar därför att du tror.

       Var inte övermodig utan ta dig i akt#.

Ja, visst, deras o-troende hjärtan gjorde att de bröts

   bort från det äkta trädets rot.

Du finns kvar i trädet eftersom du tror.

        Låt inte övermodet vara herre i ditt liv.

¤Romarbrevet.  11:21.

21.  #Ty om skonade de  ursprungliga grenarna

skall han inte heller skona dig#.

Hans barmhärtighet skonade dem.

     De ursprungliga grenarna i det äkta trädet.

De ursprungliga grenarna: Israels folk.

       Skulle han inte skona dig som kallas hedning.

  

¤Romarbrevet. 11:22.

22.  #Du ser att Gud är både god och sträng mot

dem som har fallit, god mot dig om du håller fast

    vid hans godhet, annars blir också du bortskuren#.

Gud visar sin godhet och stränghet  mot de som

     fallit i sin o-hörsamhet.

Visar sin godhet mot dig som ståndaktigt håller

       fast vid hans godhet.

¤Romarbrevet. 11:23.

23.  #De andra blir däremot inympade, såvida de  inte framhärdar i sin otro.

     Det står i Guds makt att inympa in dem igen#.

Låter de sig inte fortsätta leva sina otroshjärtan

     står det i Guds makt inympa återigen

i det äkta oliv-trädet.    

¤Romarbevet.  11:24.

24.  #Ty om du skars ut ur den vildoliv som du

av naturen hörde till och mot naturens ordning

       ympades in på ett odlat olivträd, hur mycket

kan då inte de äkta genarna ympas in på sitt

      eget träd#. 

  

TANKAR AV UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.

DEL.  110.

#Ödmjukheten och undergivenheten  nationens

      framtid av lycka och framgång#.

#Högmodet och överlägsenheten  nationens

      framtid av olycka och bekymmer#.

11000.  Framtiden ser framåt.

11001a.  I mörkret finns inget ljus.

11001b.  I ljuset finns inget mörker.

11001c.  Vad har mörkret med ljuset att göra.

11002.  Vad har ljuset med mörkret att göra.

11003a.  Vad människan tänker det gör hon.

11003b.  Vad människan tänker det säger hon.

11003c.  Människan väljer själv om vill

       säga det hon tänker eller inte.

11004.  Människor är till varandras nytta

       och hjälp i vad hon gör.

11005a.  Kärlekens martyrium bättre än livet

     i hatets och föraktets smärtsamma sårs lidande.

11005b.  Saktmodets martyrium bättre än livet

     i ilskenhetens & häftighetens

smärtsamma sårs lidande.

11005c.  Vänlighetens godhetens martyrium

  bättre än livet i elakhetens smärtsamma sårs

lidande.

11006.  Tålamod Och ödmjukhet

11007.  Ödmjukhet & livets lärdom

11008a.  Inte tillåta o-gräset ilskenhet få växa

   i saktmodets åkerjord.

11008b.  Saktmodets åkerjord  hjärtats goda

jordmån av trettiofaldig sextifaldig hundrafaldig

      skörd av saktmodets frukter.

11008c.  Tänk få leva livet i dessa rikliga skördar.

11009a.  Vad i livet jämföras med silvrets

Och guldets värde än vänskapen med

        ödmjukheten.

11009b.  Vad i livet jämförs med silvrets och guldets värde än vänskapen med litenheten.

11009c.  Vad i livet jämförs med silvrets och guldets värde änvänskapen med troheten.

11010a.   Ödmjukheten kartan och kompassen

     för den ödmjuke.

11010b.  Ärligheten kartan Och kompassen

    för den ärlige.

11010c.  Snällheten kartan & kompassen

        för den snälle.

11011.  Ödmjukheten källan till all ödmjukhet.

11012.  Ödmjukheten vad finner jag den:

     i den ödmjukes liv.

11013.  Ödmjukheten  vad gör den:

      ödmjukar den ödmjukes hjärta och sinne.

11014.  Min själs djupa ödmjuka oro finner

     sin vila och harmoni i ödmjukhetens närhet.

11015.  Min själ sökte ödmjukheten: vad fanns

   den:  där jag sökte henne.

11016a.  I litenheten fanns inte stolthetens

     tomhet och fåfänga.

11016b.  I ödmjukheten fanns inte högmodets

     tomhet & fåfänga.

11016c.  I vänligheten fanns inte elakhetens

   tomhet Och fåfänga.

11017.  Makt-lystna människor  gör sig till

     själv-valda visa personer: visheten visar

dem vara dårar.

11018.  Ödmjukheten led mig hjälp mig trösta

     vara lik din ödmjukhet.

11019.  Ödmjukheten led mig trösta hjälp mig

     vara lik din ödmjukhet i hjärtat och tankar. 

11020a.  Barmhärtige lever i barmhärtighetens 

skatter tillgänglig för den som lever  i

      barmhärtighetens närhet.

11020b.  Saktmodige lever i saktmodighetens

skatter tillgänglig  för den som lever i

      saktmodets närhet.

11020c.  Milde lever i mildhetens skatter tillgänglig

för den som lever i mildhetens närhet.

11021.  Ödmjukheten har fått en plats i

ödmjukes hjärta.

11022.  Ödmjukes ögon ser in i ödmjukhetens hjärta

Se in i hennes hjärta vara lik hennes hjärta.

       Tänk få vara i hennes hjärta beskyddad mot

högmodets faror och olyckor.

11023.  Ömsintes ögon ser in i ömsinthetens hjärta

Se in i hennes hjärta vara lik hennes hjärta.

         Tänk få vara i hennes hjärta beskyddad mot

egoismens faror och olyckor.  

11024a.  Räddningen från lögnen finns i sanningen.

11024b.  Räddningen från elakheten finns

i snällheten.

11024c.  Räddningen från o-troheten finns

i troheten.

11025.  Makt-lystenheten  Stomännens

       tänke-beteende visar ingen medömkan

värdesätter inte människo-värdett.

11025b. Stomännens tänke-beteende lever i avsaknad av psykoligins tänkande.

11025c.  Stormännens tänke-beteende

lever i en fantasifull värde

11026a.  Den vise lyssnar på visheten

blir visare i sin vishet.

11026b.  Vise blir visare eftersom han går

vishetens fotspår.

11026c.  Vise blir visare han visheten somm sin

      läromästare.

11027.  Visheten säger till den vise lär av mig

     jag är visheten A och O.

11028a.   Högmodet vän till egoismen.

11028b.  Egoismen finns i högmodet.

11028c.  Högmodet  Egoismen Övermodet

stoltheten bundsförvanter  känner varandra.

11029.  Egoismen Högmodet övermodet

    stoltheten skadar människan.

11030a.  Kärleken älska henne. 

11030b.  Kärleken lära känna henne.

11030c.  Se kärleken som sin livs-kamrat.

11031.  Söka kärleken med brinnande hjärt.

11032.  Egoismen visad kärlek till sig själv.

11033.  Häftigt ord-val  vad ger det till Livet.

11034.  Ilsket ord-val  vad ger det till Livet.

11035a.  O-ärlige lever  i  avsaknad av livet

      i ärligheten. 

11035b.   O-ärligheten saknar erfarenheten

      i ärlighetens lärdom.

11036.  Finns ingen ödmjukhet i  ordstrider.

11037a.  Ord-stridens tunga ärar stoltheten.

11037b.  Ord-stridens tunga vad ger det till Livet.

11037c.  Ord-stridens tunga tänker på sig själv.

11038.  Ord-stridens tunga  egoismens tunga.

11039.  Egoismens tunga vad ger det till Livet. 

11039b.  Egoismens tunga fattig på ödmjukhet.

11039c.  Egoismens tunga  rik på stolthet.

11039c.  Egoismens tunga  lever i sjäv-försvar.

11040a.   Ödmjuke och ödmjukheten älskar varandra.

11040b.  Ödmjuke och ödmjukheten umgås

har gemenskap med varandra.

11040c.  Ödmjuke & ödmjukheten lära känna varandra.

11041.  Ödmujke hämtar sin styrka och livs-näring

i ödmjukheten.

11042.  Livet i dygderna  vara ikläd innerlig med-känsla  vänlighet  ödmjukhet  mildhet

      och tålamod.

11043.  Leva i förlåtelse mot varandra.

11044.  Kärlekens fullhet  fullkomlighetens

gemenskap.

11045.  Ödmjuke lever i ödmjukheten

rör sig i ödmjukhetens närhet  har sin ursprungliga

     ödmjukhet i ödmjukheten.

11046a.  Ilskne lever sitt egensinniga liv.

11046b.  Häftige lever sitt egensinniga liv.

11046c.  Egoisten lever sitt egensinniga liv.

11047.  Kärleken ljuset i hatets mörker.

11048.  Kärleken ljuset i föraktets mörker.

11049.  Barmhärtigheten ljuset i o-barmhärtighetens

mörker.

11050a.  Tänk få vara iklädd litenhetens

tjänar-mantel.

11050b.  Tänk få var iklädd mildhetens

tjänar-mantel.

11050c.  Tänk få vara iklädd barmhärtighetens

tjänar-mantel.

11051a.  Höra lydnaden säga lär känna hennes djupa lydiga hjärta.

10051b.  Höra troheten säga lär känna hennes

djupa trogna hjärta.

11051c.  Höra barmhärtigheten säga lär känna

hennes djupa barmhärtiga hjärta.

11052.  Förtalets giftiga tunga förgiftar tungan

och de som blir förtalets offer.

11053.  Skvalleriets giftiga tunga förgiftar tungan

och de som bilt skavalleriets offer.

11054.  Ordstridens giftiga tunga förgiftar tungan

och de som blivit ordstridens offer.

11055a.   Ödmjukheten äger större värde än

silvrets och guldets rening i smältugnen.

11055b.  Litenheten äger större värde än silvrets

och guldets rening i smältugnen.

11055c.  Barmhärtigheten äger större värde än

silvrets och guldets rening i smältugnen.

11056.  Ödmjuke fäster sina ögon ödmjukheten.

11057.  Ödmjuke känner tryggheten i ödmjukhetens

sötma  sötman för ödmjukes själs-liv.

11058.  Stortaliga Ord vad ger det till Livet.

11059a.  Stoltes tankesätt som älskar ondskan.

11059b.  O-barmhärtiges tankesätt älskar ondskan.

11059c.  Förtalarens tankesätt älskar ondskan.   

11060.  Skvalleriarens tankesätt älskar ondskan. 

11061a.  Ödmjuke äger ödmjukheten  inför

sina ögon.

11061b.  Snälle äger snällheten inför sina ögon.

11061c.  Vänlige äger vänligheten inför

sina ögon.

11062.  Stolte vanära människans värdighet.

11063.  Late vad ger han till Livet.

11064.  Bekväme vad ger han till Livet.

11065a.  Late fattig på allt.

11065b.  Late älskar sömnen mer än Livets värdighet.

11065c.  Late och bekväme varandras vänner.  

11066.   Insiktsfulla Ord värdesätter livet.

11067.   Insiktsfulla Ord  uppmuntrar Livet.

11068.  Insiktsfulla Ord tröste-rika Ord.

11069a. Argsinte hatar den som hans nästa älskar.

11069b.  Häftige föraktar den som hans

nästa älskar.

11069c.  Ilskne hatar den som hans nästa älskar.

11070a.  Regnets fuktighet skadar inte jordens yta.

11070b.  Regnets fuktighet nyttig för jordens

inre liv.

11070c.  Regnets fuktighet närings-rik

för jordens yta.

11071.  Jordens behov av fuktighetens näringsrika

flöde fyller jordens torrhet.

11072.  Där talets överflöd av Ord finns

många tomma fåfängliga Ord  talas av pratsam

       tunga.

11073.  Talet kan väljas av onda eller goda Ord.

11074.  Talade Ord vad kan de ge till människan.

11075a.  Visa ord nyttig för språket.

11075b.  Insiktsfullts Ord  tillgängliga för Språket.

11075c.  Kloka Ord värdefulla Ord i allas tungor.

11076.  Kloka Ord nyttiga för Livet.

11077a.  Visa Ord tillgängliga för Alla.

11077b.  Insiktsfulla Ord tillgängliga för Alla.

11077b.  Kloka Ord tillgänglig för Alla.

11078.  Fri-villiga valet  saknas visheten

väljs dårskapen.

11079.  Fri-villiga valet  saknas snällheten

väljs elakheten.

11080.  Fri-villiga valet  saknas ärligheten

väljs o-ärligheten.

11081.  Politisk enhet bra för nationen.

11082.  Politisk o-enighet skadlig för nationen.

11083a.  Enheten nyttig för Alla.

11083b.  Enheten tillgänglig för Alla.

11083c.  Enheten hjälp & tröst för Alla.

11084a.  Enheten uppmuntrar Alla.

11084b.  Enheten och splittringen varandras

o-vänner.

11084c.  Splittringen skadlig för nationen.

11085.  Splittringen och enheten kan de vara

varandra till hjälp och tröst.

11086a.  Ödmjuke äger ödmjukt hjärta nyttig

för Alla.

 

11086b.  Milde äger milt hjärta tillgänglig för Alla.

11086c.  Ärlige äger ärligt hjärta värdefullt

för Alla.

11087.  Ärligheten tillgänglig för Alla.

Saknar sitt värde för den o-ärlge.

11088.  Ärligheten nyttig för Alla.

O-nyttig för den o-ärlige.

11089.  Snällheten värdefull för Alla.

Saknar sitt värde för den elake.

11090a.  Snällheten läro-rik för Alla.

11090b.  Ärligheten läro-rik för Ala.

11090c.  Barmhärtigheten läro-rik för Alla.

11091.  Tala visa Ord  I visa hjärtat finns visheten.

11092.  Tala kloka Ord  I klokt hjärta

finns klokheten.

11093.  Insiktsfulla Ord  I insiktens hjärta

finns insikten.

10094a.  Vist hjärta tillgängligt för Alla.

11094b.  Vist hjärta nyttigt för Alla.

11094c.  Vist hjärta värdefullt för Alla.

11095.  Vist hjärta läro-rikt för Alla.

11096.  Visa hjärtat nyttig vägledning för Alla.

11097.  Vi behöver Dig Visheten.

11098.  Visheten älskar Dig för Livet.

11099.  Visheten Du låter dig vara tillgänglig

för Alla.

    

 

GUD HAR INTE FÖRSKJUTIT SITT FOLK.

Romarbrevet. 11:1-16.

¤Romarbrevet. 11:1.

1.  #Jag frågar då: kanske Gud har förskjutit

sitt folk?#.

       Visst inte.

Jag är ju själv israelit, ättling till Abraham

     och av Benjamins stam#.

Jag: Paulus själv israelit.

      Ättling till fader Abraham: av Benjamins stam.

Guds barmhärtighet har inte förskjutit sitt folk.

¤Romarbrevet. 11:2.

2.  #Gud har inte förskjutit sitt folk, som han

      en gång har utvalt.

Ni vet ju vad skriften säger i berättelsen om Elia,

      då han anklagar Israel inför Gud:#.

Gud har en gång för alltid utvalt sitt folk.

        Ni känner till Skriftens Ord om Profeten Elia

han folket Israel inför Gud.

¤Romarbrevet. 12:3.

3.  #HERRE, DINA PROFETER HAR DE DÖDAT

OCH DINA ALTAREN HAR DE RIVIT NER,

       JAG ÄR ENSAM KVAR, OCH NU STÅR DE

EFTER MITT LIV#.

Profeten Elia säger: Herre, min Gud; dina utvalda

      har de dödat  dina heliga altaren har du förstört.

Jag din tjänare var ensam kvar:  nu vill de

     också ta mitt liv.  

¤Romarbrevet. 11:4.

4.  #Vad får han för svar från Gud?

JAG HAR SPARAT ÅT MIG SJU TUSEN MAN

        SOM INTE HAR BÖJT KNÄ INFÖR

BAALS BILD#.

Vilket svar fick han från Gud.

         Svaret han  fick:  jag har besparat åt mig

sju tusen man som inte böjt sina hjärtan inför

      Baals bild.

De vill tjäna mig.

¤Romarbrevet. 11:5.

5.  #På samma sätt finns det i vår tid en rest som

Gud har utvalt av nåd#.

I vår tid finns det fortfarande en rest som Gud

       bevarat utvalda av nåd.

¤Romarbrevet. 11:6.

6.  #Men om det var av nåd var det inte för

gärningars skull ------ då vore nåden inte nåd#.

Nåden inte grundade på gärningar.

      Då skulle nåden motsäga sig själv.

¤Romarbrevet. 11:7.

7.  #Det betyder att Israel inte har uppnått vad

det strävar efter, bara valda har uppnått det.

        De andra har blivit förstockade#.

 

Isreals folk i  sin gensträvighet  inte uppnått

     vadde strävat efter.

Bara de utvalda gjort det.

       De andra blivit förstockade av sitt

hårdnackade liv.

¤Romarbrevet. 12:8.

8.  #Som det står skrivet:

      GUD HAR GETT DEM EN ANDE SOM OMTÖCKNAR DEM, GETT DEM ÖGON SOM INTE

      KAN SE OCH ÖRON SOM INTE KAN HÖRA,

ÄNDA TILL DENNA DAG#.

Skriften säger: Gud har gett dem en sömnaktighetens ande: de äger ögon att se med

     lever i avsaknad av det andliga seendet.

De äger ögon lyssna med deras gensträvighet

       givit dem o-hörsamma öron.

¤Romarbrevet. 12:9.

9.  #Och David säger:

LÅT DERAS BORD BLI EN FÄLLA SOM FÅNGAR DEM,

       EN STÖTESTEN, ETT STRAFF FÖR DEM#.

David den utvalde herdegossen säger:

     Deras egna livsbord: blev dem till egen fälla

för livet.

     Deras hårdnackade liv: blev deras egna stötesten de sig själv skada sig på.

        Dem själva till straff.

        

¤Romarbrevet. 12:10.

10.  #FÖRMÖRKA DERAS ÖGON SÅ ATT DE INTE

         KAN SE, OCH BÖJ DERAS RYGGAR FÖR ALLTID#.

Deras gensträviga liv förmörkades deras

      andliga ögon.

Böj deras stolta hårdnackade ryggar för sanningen. 

¤Romarbrevet. 12:11.

11.  #Jag frågar då: kanske snavade de för att de 

    skulle falla?

Visst inte.

       Men när de föll blev det till räddning från hedningarna, för att detta skulle sporra deras

     egen avund#.

Jag: Paulus frågar mig själv: kanske var orsaken

       till varför de föll på sina egna viljas fotsteg.

Visst inte.

      De föll på sin gensträviga vilja:  blev det till

deras räddning från hedningarna.

       Det blev till deras egna avund.       

¤Romarbtevet. 12:12.

12.  #Om deras fall gav världen rikedom och deras nederlag gav hedningarna rikedom, vad skall då

      deras fulla styrka ge?#. 

Judarnas fall gav världen rikedom  deras nederlag

     en skörd av deras o-hörsamhet.

Gav hedningarna rikedom.  

¤Romarbrevet.  12:13.

13.  #Men till er hedningar vill jag säga: just som

apostel för hedningarna prisar jag min tjänst#.

Till er hedningar vill jag säga: jag är utvald till

       apostel för hedningarna.

Jag prisar min tjänst som hedningarnas apostel.    

Romarbrevet. 12.14

14.  #Kanske kan jag väcka mina stamfäders avund och rädda några av dem#.

Möjligheten kan finnas väcka mina stamfäders

      avund.

¤Romarbrevet. 12.15

15.  #Ty om detta att de försköts gav världen

försoning, vad skall då deras upptagande ge,

      om inte liv för de döda?#.

De försköts i sin olydnad  vilket gav världen

      få delaktighet av försoningen.

Deras upptagande ge dem om inte liv  

       för de döda.

¤Romarbrevet. 12:16.

16.  #Om det första brödet är heligt är hela

baket heligt.

       Och om roten är helig är också grenarna heliga#.

Det första brödet: israeliterna är heligt

     är också hedningarna heliga.

Roten Israels folk är helig  också grenarna

         hedningarna heliga.