TJUGOANDRA STROFEN.

AV BLOMMORNA OCH AV SMARAGDER

PLOCKADE I DE FRISKA MORGONSTUNDERNA,

SKALL VI GÖRA GIRLANDER

BLOMMANDE I DIN KÄRLEK

OCH BUNDNA MED BLOTT ETT AV MINA HÅR.

FÖRKLARING.

1. I denna strof vänder sig Bruden på nytt till Brudgummen för att tala ord av kärlek med honom  och tillsammans var lyckliga därvid.

Hon talar med honom om den glädje och lycka som hon och Guds Son erfar vid att gemensamt äga

den skatt av dygder och gåvor som tillhör dem.

Hon talar också med honom om hur de gemensamt begagnar denna skatt och delar med sig därav åt varandra i sin kärleksförening.

Det är innebörden i denna vers:

       Vi skall göra girlander, rika av gåvor och dygder som  har förvärvats under ett gynnsamt och lämpligt tidsskede.

Dessa girlander kommer att ha den skönhet och det behag som den Älskade ger dem alltefter den kärlek han känner för sin Brud, och hon kommer

       att ge dem fasthet och hållbarhet alltefter den kärlek hon hyser för den Älskade.

Och det är därför som detta att känna glädje

och lycka av att äga dessa dygder på hennes språk blir att binda girlander av dem, därför att de alla

tillsammans blir liksom många blommor i girlander 

        som Brudgummen och Bruden njuter av och glädes åt sin ömsesidiga kärlek.

   AV BLOMMOR OCH AV SMARAGDER.

2.   Blommorna är själens dygder och goda egenskaper, och smaragderna, de har blivit

      PLOCKADE I DE FRISKA MORGONSTUNDERNA.

3.   Detta vill säga: de är vunna och förvärvade under ungdomstiden, här skildrad som de friska morgonstunderna i livet.

Själen säger att hon har plockat dem, samlat ihop dem, ty de dygder som förvärvas under ungdomstiden är dyrbara och ljuvliga för Gud.

Ty det är just i ungdomen som de onda böjelserna uppsätter större hinder mot förvärvandet av dygder, och som människonaturen upplever starkare böjelse och lätthet att förlora dem.

Om dygderna kan utövas då, så blir de mycket mera fullkomliga och dyrbara.

Ungdomsåren kallas DE FRISKA MORGONSTUNDERNA; ty liksom morgonens friskhet på våren är ljuvligare än alla de andra stunderna av dagen, så är ungdomens dygder och goda egenskaper vackrare i Guds ögon än dem som

       förvärvas under andra skeden i livet.

Med dessa ord kan man vidare förstå de yttringar

av kärlek som hjälper själen att vinna dygder,

och som finner mera behag inför Gud än vad någonsin de friska morgonstunderna kan göra

inför människors barn.

4.   Dessutom menar man med de friska morgonstunderna de verk som utföres under tider av andlig torka och svårigheter, dessa verk kännetecknas ju av vinter morgnarnas friskhet,

         när de utföres för Gud i andlig torka och med svårighet är de mycket förtjänstfulla i hans ögon.

Det är i hög grad då som man förvärvar goda egenskaper och gåvor.

De goda egenskaper och gåvor som förväntas mitt uppe i svårigheter och prövningar är för det mesta värdefullare, mera fulländade och solida än de dygder som förvärvas blott under tider av andlig njutning och tillfredsställelse; ty dygden slår rot i själen just i tider av andlig torka, svårigheter, prövningar och frestelser.

Gud bekräftar detta i sina ord till den helige Paulus:

"Kraften fullkomnas i svaghet"  ( 2 Kor. 12:9 ).

Och för att så förhöja värdet av de dygder och goda egenskaper som skall bindas till girlander åt den Älskade, är det just lämpligt att de har blivit

PLOCKADE I DE FRISKA MORGONSTUNDERNA.

Ty vad den älskade tycker särskilt mycket om,

det är inte de ofullkomliga dygderna, liksom också för ut sökta och fullkomliga gåvor.

Det är därför som själen, Guds Sons Brud, säger

till honom:

  VI SKALL GÖRA GIRLANDER.

5.  För att förstå denna vers, måste man veta att alla de dygder och alla de gåvor som själen äger inom sig i förening med Gud, de är inom henne som en girland av olika blommer som ger henne en underbar skönhet, så som en praktfull mönstrad

klädnad skulle göra.

Versen kan ännu bättre förklaras med en liknelse:

Se på blommorna i naturen, man plockar dem

en efter en, och efterhand binder man av dem

en girland.

Så är det också med de andliga blommorna, med dygder, goda egenskaper och gåvor; de förvärvas

så småningom; men efterhand sätter de sig fast

      i själen.

När man väl har förvärvat dem alla, då är fullkomlighetens girland fullbordad i själen.

Själen och Brudgummen gläder sig åt den skönhet

och glans den ger dem; det är som om fullkomlighetens tillstånd redan vore inne.

Så ser de ut, säger själen, de girlander som hon skall binda tillsammans med Brudgummen.

Hon skall insvepa sig och omgjorda sig med denna mångfald av blommor och smaragder, det vill säga

med de goda egenskaper och fullkomliga gåvor,

       så att hon, klädd i dessa vackra och dyrbara prydnader, skall vara värdig att få framträda inför

          Konungens ansikte, skall förtjäna att han behandlar henne som sin jämlike och placerar

henne på sin högra sida som en drottning.

Vad som har gjort henne förtjänt av denna ära, det är den ojämförliga glansen av hennes utsmyckning.

Därför säger också David, i det han vänder sig till Kristus i ett liknande fall:

"Drottningen sitter vid din högra sida, klädd i gud och omgjordad med skönhet"  ( Ps. 45:10 ).

Med andra ord:

Hon har satt sig på din högra sida iklädd en fullkomlig kärlek och omgjordad med gåvor och fullkomliga dygder.

Hon säger inte: Jag skall ensam göra girlanderna, och inte heller säger hon Min Brudgum ensam

skall binda dem; utan:

Vi skall binda dem båda två tillsammans.

Ty själen kan ju inte ensam och utan Guds hjälp

utöva och förvärva dygder; och lika litet skapar

Gud dem ensan inom henne utan hennes medverkan.

Den helige Jakob har visserligen sagt, att

"idel goda gåvor och idel fullkomliga gåvor kommer ned ovanifrån, från himlaljusens Fader" ( Jak. 1:17 );

men icke desto mindre  måste själen för att kunna ta emot dessa nådegåvor  förbereder sig för dem och tillföra sin egen samverkan.

Och därför säger Bruden till Brudgummen i Höga Visan:

"Drag mig med dig och vi skall löpa efter dig"

( Höga V. 1:4 ).

Detta betyder att rörelsen mot det goda måste komma från Gud själv, så som man här låter förstå;

men, säger Bruden, handlingen att löpa kommer varken från honom ensam eller från henne ensam;

      den är gemensam för dem båda; den är Guds verk och själens verk på samma gång.

6.   Denna lilla versrad kanmycket väl också tillämpas på Kyrkan och Kristus.

Kyrkan, som är Kristi brud, vänder sig till honom och säger:  VI SKALL GÖRA GIRLANDER.

Därmed menar hon alla de heliga själar som i Kristus har frambringat i Kyrkan; ty varje själ

är som en girland helt prydd med blommor,

d.v.s med dygder, goda egenskaper och gåvor;

än mer, alla dessa själar tillsammans utgör i sin  tur en girland som smyckar Kristi,

       hennes Brudgums, huvud.

Dessa sköna girlader jan vidare beteckna det som kalla sför glorior och som har skapats av Kristus

och hans Kyrka.

De är av tre slag.

De första är sammansatt av alla heliga jungfrurs

vackra och vita blommor, alla bär de sin jungfrulighets gloria; alla tillsamans utgör de bara en nenda gloria som skall smycka Kristi,

deras Brudgums, huvud.

Den andra är de heliga kyrkofädernas gloria av strålande blommor; var och en av dem bär sin

egen gloria, och tillsammnas bildar de en enda gloria som skall smycka Kristi panna, ovanför jungfrurnas gloria.

Den tredje slutligen är matyriernas gloria av purpurfärgade nejlikor; var och en dem bär sin egen gloria, och tillsammans skall de ge den sista fullkomningen åt Kristi, deras Brudgums, gloria. 

Smyckad med dessa tre glorior skall Kristus-Brudgummen framträda så strålande av skönhet och behag, att alla himmelens invånare utropar,

       liksom Bruden Höga Visan:

"I Sions döttrar, gå ut och skåda konung Salomo med lust, skåda kransen som hans moder har krönt honomm ed på hans trolovnngsdag, på hans hjärtefröjds dag"  ( Höga V. 3:11 ).

Det är just detta som själen säger i versen.

    VI SKALL GÖRA GIRLANDER.

       BLOMMANDE I DIN KÄRLEK.

7.  Blomman av goda verk och dygder, det är den nåd och den kraft som de får av Guds kärlek.

Utan honom skulle de för det första inte ge några blommor alls; utan de skulle vara torra och värdelösa i Guds ögon, även om de skulle vara fullkomliga ur mänsklig synpunkt.

Men eftersom Gud meddelar sin nåd och sin kärlek,

blommar de goda verken i hans kärlek.

        OCH BUNDNA MED BLOTT ETT AV MINA HÅR.

8.   Dtta hårstrå betecknar själens vilja och den kärlek hon hyser för den Älskade; denna kärlek fyller i den övernaturliga ordningen samma uppgift som tråden i en girland; på samma sätt som tråden

       sammanbinder och håller fast blommorna i en girland, så sammanbinder själens kärlek dygderna,

          fäster dem i henne och vidmakthåller dem.

Ty som den helige Paulus säger:

"Kärleken är fullkomlighetens sammanhållande band"  ( Kol. 3:14 ).

Dygderna och de övernaturliga gåvorna står i ett så nödvändigt beroende till kärleken, att om denna

kärlek genom någon synd mot Gud skulle komma att svikta, så skulle alla dygderna genast skiljas

         bort från själen och försvinna, liksom girlandrens blommor skulle falla så snart som tråden som håller dem bruste sönder.

Det räcker alltså inte att Gud älskar oss för

att ge os dygder; vi måste å vår sida älska honom för att kunna ta emot och bevara dem.

Själen talar om ett enda hårstrå ochinte om flera.

Hon vill låta förstå att hennes vilja endast tillhör den Älskade och att hon är frigjord från alla de andra hårstråna, de vill säga från alla slags kärleksförbindningar som är främmande för Gud

        och står i motsats till honom.

Hon förhöjer på så sätt värdet och priset på dessa girlander av dygder som h on talar om; ty då kärleken riktas endast och helt till Gud, som hon här förklarar, då är dygderna endast och helt

till Gud, som hon här förklarar, 

           då är dygderna å sin sida fullkomliga och fulländade och står i full blom under inflytande av den gudomliga kärleken;

ty den kärlek som Gud då hyser för själen

oskattbar, så som hon förklarar i följande strof.