FJÄRDE STROFEN.

O SKOGAR, O TÄTA LUNDAR

PLANTERADE AV MIN ÄLSKADES HAND,

O GRÖNSKANDE ÄNG

PRYDD MED DE OLIKA BLOMMOR,

SÄG MIG OM NI HAR SETT HONOM GÅ FÖRBI.

FÖRKLARING.

1.   Själen har framlagt för oss den metod man skall

följa för att påbörja denna väg i det andliga livet.

       Hon måste ha mod för att inte gå vilse bland nöjen och njutnngar, kraft för att triumfera öve frestelser och hinder.

I detta innefattas övandet av självkännedom, som är den första kunskapen man måste ha för att nå fram till kunskapen om Gud.

I denna nya strof börjar själen en vandring på en väg med betraktande av och kunskap om det skapade, för att höja sig upp till kunskapen om sin Älskade, han som sig på den denna andliga för

att vi skall kunna nå fram till kunskapen om Gud.

    Ty i själva verket avslöjar det skapade

Guds storhet och hans utsökthet för oss, enligt detta ord av Aposteln:

"Ty Guds osynliga väsen, makt och gudomshärlighet

kan vi förstå genom hans synliga och osynliga

verk"  ( Rom. 1:20 ).

I denna strof underhåller sig själen alltså med det skapade, och hon ber dessa skapade ting om nyheter om hennes Älskade.

Men vi måste liksom den helige Augustinus uppmärksamma, att när sjlen utfrågar de skapade tingen, ser hon i dem endast deras Skapare.

Det är därför som denna strof framställer henne som betraktande elementen och alla lägre skapade varelserna, himlarna med e högre skapade varelserna ochalla matriella ting och slutligen de himmelska andarna.

Själen säger alltså:

     O SKOGAR, OCH TÄTA LUNDAR.

2.  Hon kallar SKOGAR elementen, som är jorden, vatnnet, luften och elden.

    Ty liksom bahagliga skogar är de befolkade med otaliga skapade varelser, som vihär kallar

TÄTA LUNDAR på grund av deras stora antal och deras omväxling i fråga om vart och ett element.

På jorden finns det en otalig mängd av djur och växter; i vattnen finns det en mängd olika fiskar;

i luften finns det fåglar av alla slag; elden slutligen, den samverkar med de övriga elementen till bildandet av alla dessa skapade varelser.

Sålunda lever varje djurart i sitt element, den finns placerad och inplanterad där liksom i en lund eller 

i ett område där den föds och utvecklas.

    Ty i  själva verket har Gud så befallt den vid tiden för skapelsen ( 1 Mos 1 ).

Han har befallt jorden att frambringa växterna

och djuren; havet och vattnen att frambringa fiskarna; luften att vara fåglarnas upphållsort.  

Det är därför som själen, när hon ser att gud har velat det så och förverkligat det, utbrister i

följande vers:

           PLANTERADE AV MIN ÄLSKADES HAND.

3.   Själen förstår därvid att Gud ensam har kunnat frambringa och skapa en sådan mångfaldig av varelser och så många underbara ting.

Därför framhåller hon med flit: AV MIN ÄLSKADES HAND.

Naturligvis frambringar Gud många andra ting genom förmedlng av en främmnade hand, en ängels

eller en människas; vad beträffar skapelsehandlingen, så har den inte betrott och beror inte på någon annan hand än han egen.

Och därför känner sig själen också så starkt dragen i kärlek till sin Älskade som är Gud, när hon betraktar skapelsen som är hans händers verk.

      Hon säger alltså vidare:

               O GRÖNSANDE ÄNG.

4.   Här rör det sig om att betrakta himlen, som själen kallar för engrönskande äng, ty de skapade varelser som finns i himlen åtnjuter en friskhet  som aldrig förändras; deras skönhet vissnar inte   och blekes inte bort med tiden; det är mitt ibland dem som mitt ibland friska lundar, där de rättfärdiga finner vila och njutning. 

Detta betraktande av himlen innefattar också

den oändliga mångfalden och skönheten hos stjärnora, och de andra himlakropparna i firmamentet.

5.   Ordet ÄNG, det använder Kyrkan gärna också om de himmelska tingen: i sina böner till Gud

för de avlidnas själar, säger hon till dem:

Constituat vos Dominus inter amaena virentia;

"Må Herren föra er till sina ljuvliga, alltid grönskande ängar".

Själen säger vidare attdenna grönskande äng är

             PRYDD MED OLIKA BLOMMOR.

          ( EMALJERAD MED BLOMMOR . )

6.   Under namnet BLOMMOR innefattar hon Änglarna och de saliga själarna, som utgör prydnaden på denna vistelseort och som smyckar den liksom en graciös och rik emalj på en vas av rent guld.

        SÄG MIG OM NI HAR SETT HONOM GÅ FÖRBI.

7.  Denna begäran gäller det betraktande som viredan har talat om.

I själva verket ställer själen denna fråga:

Säg mig vilka underbara egenskaper han har

skapat i er.