Direktlänk till inlägg 8 juni 2016

ANDLIG SÅNG. TREDJE STROFEN. För att söka efter min Älskade.

Av Jan-Owe Ahlstrand - 8 juni 2016 21:03

TREDJE STROFEN.


FÖR ATT SÖKA EFTER MIN ÄLSKADE


GÅR JAG ÖVER DESSA BERG OCH DESSA KUSTER,


JAG PLOCKAR INGA BLOMMOR,


JAG FRUKTAR INTE DE VILDA DJUREN,


OCH JAG ÖVERSKRIDER FÄSTEN OCH GRÄNSER.


FÖRKLARING.


1.  Det är inte tillräckligt för själen att be,

att framställa önskningar och att använda budbärare för attfå tala med den Älskade, så som hon har gjort i de föregående stroferna; hon måste

själv få gå och söka efter den Älskade måste hon öva sig i de dygder och den späkning som

är utmärkande för det kontemplativa livet

och det aktiva livet; i detta syfte skall hon avstå

från alla fördelar och alla nöjen; likaså är alla ansträngningar och ränker från hennes tre fiender:

     världen, djävulen och hennes eget kött,

oförmögna att hålla henne tillbaka eller att hindra hennes gång.


Hon säger alltså:


            FÖR ATT SÖKA EFTER ALL MIN KÄRLEK.


2.   Detta ord betyder min Älskade.


GÅR JAG ÖVER DESSA BERG OCH DESSA KUSTER.


3.  Hon kallar dygderna för BERG, främst på grund av deras upphöjdhet, därefter för att det fordras ansträngning och möda för attförvärva dem, när man övar sig i kontemplativt liv.


Hon kllar späkningar, ödmjuka handlingar och självförakt för KUSTER och hon övar sig i detta också under perioder av aktivt liv; för att förvärva dessa dygder är nämligen båda dessa slag av liv, både kontemplativt och aktivt liv, nödvändiga.


Att säga att hon går ut och söker efter den Älskade, det är för själen alltså detsamma som att tänka:

jag skall utva dygderna intill deras allra högsta stadium, och jag skall sänka mig ned genom späkning och förödmjukelse.


Med ett ord, att inrikta sig mot Gud, det är att

fullgöra det goda i Gud, och att döda det onda i oss,

så som vi kan se i det följande.    


             JAG PLOCKAR INGA BLOMMOR.


4.   För att gå ut och söka efter Gud behövs det ett frigjort hjärta, starkt, fritt från allt ont och rentav från allt gott som inte är helt och hållet Gud själv.      


Därför talar själen i denna och i följande verser om vilken kraft och vilken frihet hon måste äga för att förverkliga sin plan.


I den föreliggande versraden förklarar hon att hon inte skall plocka blommorna längs vägen; dess blommor, symboler för glädjeämnen och nöjen här

i livet, skulle kunna hindra hennes vandring

om hon ville plocka och samla dem; de är av tre slag:  det timliga goda, det sinnliga goda och

det andliga goda.


Så snart man stannar upp vid dem och söker vila i dem tar de hjärtat i besittning och blir till ett hinder för det utblottade tillstånd hos själen som fordras för att gå rakt framåt på Kristi väg.


Själen som sker efter honom förklarar att hn inte skall plocka någon av dessa blommor vi har talat om. 

Hon tänker så här:  Jag skall inte fästa mitt hjärta vid de rikedomar och det goda som världen kan ge, jag vill inte ha köttets tillfredsställelse och njutningar; jag försmår den andliga glädje och tröst som skulle kunna hindra mig att söka all

min kärlek i dygdernas och lidandens bergstrakter och kuster.


Hon uttrycker sig så för att följa det råd som David

har gett dem som g år denna väg:

"Om också eder rikedom växer, så fäst icke hjärtat därvid"  ( Ps. 62:11 ).


Detta råd gäller lika mycket om sinnliga nöjen som  om timliga fördelar och om andliga glädjeämnen.


Man måste nämligen lägga märke till at det inte bara är det timliga goda och de sinnliga nöjena som hindrar vandringen mot Gud och sätter sig emot den, utan också andlig glädje och andliga njutningar, när dessa tages emot i en anda

av äganderätt och strävan efter dem ty i så fall blir också dessa ett hinder på den Korsets väg, som är Kristi, vår Brudgums väg.


De som vill gå framåt får alltså inte stanna upp och plocka blommor.

Men detta är inte nog.


Han måste vidare ha kraft och mod att säga:


   JAG FRUKTAR INTE DE VILDA DJUREN,

  OCH JAG ÖVERSKRIDER FÄSTEN OCH GRÄNSER.


5.   I denna vers talar själen om sina tre fiender:

världen, djävulen och köttet, som för krig emot

henne och gör hennes vandring svår.


Med VILDA djur menar hon världen, med FÄSTEN

djävulen och med GRÄNSER köttet.


6.  Världen är lik vilda djur, ty den själ som träder in på denna väg föreställer sig lätt världen som uppfylld av grymma vilddjur somm hotar och förskräcker henne, och detta framför allt på tre sätt.


Det första, det är att hon kommer att förlora världens gunst, sina vänner, sitt inflytande, sitt anseende och till och med allt vad hon äger.


Det andra, som inte är mindre fruktansvärt, det är att hon frågar sig hur hon skall kunna uthärda sina lidanden, eller stå ut med att för all framtid leva

utan glädjeämnen, njutningar och alla världens

nöjen.


Det tredje, som är ännu smärtsammare, det är att alla tungor kommer att släppas lösa mot henne;

hon kommer att bli föremål för hån, sarkasmer

och förakt; dessa prövningar tycks vanligtvis så    smärtsamma för somliga själar, att du blir

      ytterst svårt för dem att inte bara motstå dessa

vilda djur, utan dessutom att alls träda in på

denna andliga väg.


7.  Men det finns andra högsinnade själar som vanligtvis möter andra vilda djur, mera inre och andligare; det är svårigheter, frestelser, bedrövelser och prövningar av alla slag som de måste utstå.


Gud sänder dem till själar som han ämnar föra till en hög grad av fullkomnng; han prövar dem

och renar dem som guldet i en smältdegel, enligt detta ord av David:

"Mångfaldiga är de rättfärdigas plågor, men Herren

räddar dem ur allt"  ( Ps. 34:20 ).    


Vad beträffar den själ som är helt upptänd av kärlek, så skattar hon sin Älskade högre än alla

skapade varelser; åt honom gr hon all sin kärlek och all sin tillit; och därför är det lätt för henne att säga:


   JAG FRUKTAR ICKE DE VILDA DJUREN


OCH JAG ÖVERSKRIDER FÄSTEN OCH GRÄNSER.


8.   De onda andar som utgör den andra klassen av hennes fiender, dem kallar hon FÄSTEN, därför att

de utvecklar stor makt för att spärra vägen för     henne; deras frestelser är i själva verket häftgare,    och deras konstgrepp svårare att övervinna

        och att upptäcka än vad världens och köttet är; dessa senare två fiender kommer för övrigt de

onda andarna till hjälp för att föra krget

mot själen till det yttersta.


Därför kallar också David dem starka när han om

dem säger:

"De starka stå efter mitt liv"  ( Ps. 54:5 ).


Profeten Job förkunnar också deras styrka, när han säger att "på jorden finns ingen kraft som liknar djävulen, han som har skapats för att inte

frukta någon"  ( Job 41:24 ), det betyder att ingen

mänsklig makt kan jämföras med hans; endast den

gudomliga makten kan triumfera över den, och endast det gudomiga ljuset är i stånd att uppdaga

hans konstgrepp.


Det är därför som den själ som skall övervinna

hans makt bara kan göra det genom bönen; det kommer också att vara omöjligt att begripa hans bedrägerier annat än med hjälp av ödmjukhet

och späkning.


För att varna e troende riktar den helige Paulus drför dessa ord  till dem:

"Ikläd er hela Guds vapenutrustning, så att ni kann hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.

    Ty den kamp vi har att utkämpa är en kamp icke mot kött och blod"  ( Ef. 6:11-12 ).


Med blod betecknar han världen, och med Guds vapenutrustning betecknar han bönen och Kristi

Kors; det är här som den ödmjukhet och späkning

finns, som vi talat om.


9.  Själen säger vidare att hon skall överskrida

GRÄNSERNA; därmed menar hon, som vi sagt, 

den motvilja och det motstånd som köttet enligt naturen gör mot anden.

     Det är detta som den helige Paulus säger.

"Ty köttet har begärelse mot anden"  ( Gal. 5:17 )

     och hindrar som med ett stängsel andens framskridande i fullkomlighet.


Men dessa GRÄNSER, dem måste själen överskrida

genom att bryta ner hindren och genom att med

sin andens kraft och hela beslutsamhet slå till

marken alla sinnliga begär och naturliga

dragningskrafter.


Så länge dessa lidelser ännu inns kavr i henne,

kommer själen att vara till den grad underkastad

deras herravälde, att hon inte kommer att kunna

gå över till det verkliga livet och inte smaka de

andliga ljuvligheterna.


Den helige Paulus låter oss frstå detta när han säger:

"Om ni genom anden dödar kroppens gärningar,

så skall ni leva"  ( Rom. 8:13 ).


Deta är alltså den metod, som själen i denn astrof framställer och som hon måste följa för att gå ut och söka efter sin Älskade.


I korthet sagt, det rör sig om att ha uthållighet och kraft för att inte nedlåta sig till att plocka

BLOMMOR, mod för att inte frukta DE VILDA DJUREN, styrka för att gå fram förbi FÄSTENA

OCH GRÄNSERNA och att ägna sig åt annat än att vandra på dygdernas berg och kuster, på det

sät som vi har förklarat. 


    








 


  

 
ANNONS
Det här inlägget går inte att kommentera.

ccc

Av Jan-Owe Ahlstrand - Lördag 17 aug 06:40

Av Jan-Owe Ahlstrand - Lördag 17 aug 06:40

PSALTAREN.  PSALM. 83:1-19.   HJÄLP MOT GUDS FOLKS FIENDER.   Psalm. 83:1.   1.  #En sång, en psalm av Asaf#.   Psalm. 83:2.   2.  #Gud, var inte tyst, tig inte, Gud, var inte stum#.   Hjälp oss mot våra fiender.       Visa ...

Av Jan-Owe Ahlstrand - Lördag 17 aug 06:40

PSALTAREN. PSALM. 84:1-13.   LÄNGTAN TILL GUDS HUS.   Psalm. 84:1.   1.  #För körledaren. Av Koracks ättlingar, en psalm#.   Psalm. 84:2.   2.  #Ljuvlig är din boning, Herre Sebaot!#.   Psalm. 84:3.   3.  #Jag förtärdes ...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2016 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ skrattet med Blogkeen
Följ skrattet med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se