KAPITEL  25.

HÄR GES EN KORT FÖRKLARING AV DEN

TREDJE STROFEN.

                        TREDJE STROFEN

             BORT I EN NATT AV LYCKA

SÅ DOLD ATT INGEN SER MIG ELLER FRÅGAR.

          OCH ANDRA LJUS EJ SMYCKA

          DE BLINDA STEG JAG VÅGAR,

ÄN DET SOM STYR MIG OCH I HJÄRTAT LÅGAR.

                     FÖRKLARING.

1.   Själen fortsätter här den bild och likhet som

förefinnes mellan den naturliga natten

och denna andliga natt.

Hon besjunger och förhärligar de underbara

egenskaper som den andliga natten äger.

Ty det är tack vare kontemplationens natt

som hon har funnit dem och bemäktigt sig dem,

för att fortare och säkrare uppnå sitt mål.

         Hon anger tre av dessa egenskaper.

2.  Den första, säger hon, består däri att Gud

i denna saliga natt har lyckliggjort henne med

en kontemplation som är så ostörd och fördold

och så främmande och obegriplig för den sinnliga delen av henne, att ingenting, varken

sinnevärldens ting eller någon skapad varelse,

kan komma i beröring med henne för att störa

henne för att störa henne eller avleda henne

från kärleksföreningens väg.

3.   Den andra egenskapen somhon talar om

framkallas av det andliga mörkret i denna natt,

där den högre delens alla själskrafter

lägges i mörkret.

Eftersom själen inte ser någonting och inte förmår se någonting, så stannar hon inte heller upp

vid någonting som inte är Gud, utan går direkt

till honom.

Hädanefter är hon fri från alla hämmande former,

bilder och förnimmelser som brukar avhålla

själen från en förblivande förening med Gud.

4.   Den tredje egenskapen har sitt upphov däri,

att själen inte längre stöder sig på någon

speciell upplysning av förståndet och inte heller

på någon yttre andlig ledare, för att finna tröst

och tillfredsställelse på dessa höga vägar.

T all dunkelhet och allt mörker har berövat henne

varje stöd.

I stället övertar den kärlek som brinner inom

henne och som vänder hennes hjärta till den Älskade, ensam initiativet och ldningen av själen

och lyfter henne, utan att hon vet hur, upp

på en ensam väg i flykt hän emot Gud.

Detta är alltså första versen:

          BORT I EN NATT AV LYCKA.