Direktlänk till inlägg 15 februari 2015

ANDLIG SÅNG H.

Av Jan-Owe Ahlstrand - 15 februari 2015 10:19

SJÄTTE STROFEN.

O VEM SKALL KUNNA BOTA MIG!

FULLFÖLJ DETTA OCH GE DIG ÅT MIG I ALL SANNING.

SÄND MIG INTE LÄNGRE

HÄDANEFTER BUDBÄRARE

SOM INTE KAN SVARA PÅ DET SOM JAG VILL.

FÖRKLARING.

1.  De skapade tingen har givit själen en viss kunskap om hennes Älskades; de har visat  henne att de inom sig bär spår av hans skönhet och hans härlighet; själen har sålunda sett sett kärlek till honom växa till; därigenom också har smärtan över hans frånvaro ökats.

Ju mera själen lär känna Gud, ju mera längtar hon efter att få se honom.  Då hon fastställer att ingenting kan bota hennes smärta utom åsynen och närvaron av den Älskade, så vill hon inte ha något annat botemedel.

Och det är därför som hon i denna strof ber om nåden att få se och äga honom. Hon förklarar att hon hädanefter ej vill ta emot dessa andra kunskaper som han skulle kunna ge henne eller de meddelanden som han skulle sända henne; ty allt sådant skulle ändå inte kunna uppfylla hennes önskningar och inte heller hennes kärlek.

Hennes kärlek kan inte tillfredsställas annat än genom hans åsyn och hans närvaro; måtte han nu äntligen värdigas ge sig i sanning i kärlekens hela fullkomlighet.

VEM SKALL KUNNA BOTA MIG!

2.  Det vill säga:  Alla världens ljuvligheter, alla sinnenas tillfredsställelser, alla andens fröjder och hänryckningar, nej, ingenting kan bota mig, ingenting kan  tillredsställa mig.

Och eftersom det är så;

FULLFÖLJ DETTA OCH GE DIG ÅT MIG I ALL SANNING,

säger hon alltså.

3.  Härvid måste man lägga märke till, att varje själ som i sanning älskar, inte kan eller inte vill finna  tillfredsställelse eller ro förrän hon i sanning får äga Gud.

Ty det är inte bara så, att de andra tingen inte ger henne någon tillfredsställelse, utan som vi sagt ökar de i stället hennes hunger och begär efter att få skåda honom sådan han är.

Varje besök hon får av den Älskade, antingen det är kunskap, känsla eller något annat han meddelar, och dessa besök är såsom budbärare som på avstånd ger henne insikt i vem han är, ökar och väcker hennes begär än mer, liksom smulor gör när man lider svår hunger.

Eftersom hon lider av att behöva nöja sig med så föga, säger hon alltså: Fullfölj detta att ge dig åt mig i all sanning.

4.  I själva verket är det så, att vad man i detta livet kan veta om Gud är, hur upphöjt det än må vara, ändå inte den perfekta kunskapen, utan en delkunskap och mycket långt borta från verkligheten.

Att känna Gud i hans Väsen är den enda sanna kunskapen; detta är den kunskap som den själ begär som inte kan nöja sig med de andra slagen av meddelanden.

Och det är därför som hon genast tillägger:

SÄND MIG INTE LÄNGRE

HÄDANEFTER BUDBÄRARE.

5.  Hon tycks säga: Jag vill hädanefter inte känna dig så ofullkomligt.  Sänd mig inte längre budbärare som ger mig kunskaper om dig och känslor, som är så långt borta från vad du är och så främmande för det som jag önskar av dig.

Ty de vet ju, o min Brudgum, budbärarna bara ökar smärtan hos den själ som suckar efter dinn närvaro.

Å ena sidan öppnar de på nytt kärlekssåret genom de underrättelser de medför, och å andra sidan ger de beviset på att din ankomst dröjer.  Från och med idag ber jag dig alltså att inte längre sända mig dessa kunskaper som är så fjärran från vad du är.

Att jag ända fram till idag har kunnat nöja mig med dem, det beror på att  jag kände dig så litet och älskade dig så litet; men den kärlek jag nu hyser för dig är så intensiv, att jag inte kan nöja mig med dessa budbärare.

Fullfölj därför detta och ge dig åt mig.

Eller för att överföra hennes bönfallan till ett klarare språk:

O, Herre, min Brudgum, du ger dig åt mig i fragment.

Fullfölj nu detta och ge dig hel och hållen åt mig.

Vad du visar mig liksom genom små springor, visa mig det i fullt dagsljus.  Vad du meddelar mig genom mellanhänder, liksom på lek, ge mig det genom att själv meddela dig åt mig.

Vid dina besök känns det ibland som om du just skall ge mig lyckan att få äga dig, men när min själ går in i sig själv för att njuta att dig finner hon sig tom, ty har dragit dig undan; är inte detta att skämta?

Utlämna dig alltså i sanning åt mig. Ge dig hel och hållen till min själ hel och hållen, så att hela min själ kan äga dig

helt.    

Men sänd mig hädanefter inte mera budbärare
SOM INTE KAN SVARA PÅ DET SOM JAG VILL.

6.  Med andra ord:  Jag vill ha dig hel och hållen; men dessa budbärare kan inte säga mig allt, och de kan inte säga dig allt, ty ingenting på jorden eller himlen kan ge själen den kunskap om dig som hon önskar; så de kan inte svarapå det som jag vill.

Följaktligen, träd i deras ställe, bli själv budbäraren och budskapet.   


 


 
Det här inlägget går inte att kommentera.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se