KAPITEL FEMTON:
DÄR DE ÖVRIGA VERSRADERNA I STROFEN FÖRKLARAS.

---- O, lyckliga lott! ---

gick jag osedd av alla

ty hela mitt hus låg i vila.

1.  Själen begagnar en bild för att visa det sorgliga tillstånd av fångenskap hon befann sig i, och därför betraktar hon det också som en lycklig lott att ha blivit befriad därifrån, utan att någon av hennes fångvaktare hindrade det.

Till följd av arvsynden är ju själen verkligen fången i denna dödliga kropp, där hon är  underkastad sin naturs lidelser och böjelser.

Väl befriad från deras tyranni förkunnar hon den lyckliga lott hon fått att gå utosedd,det vill säga utan att hindras eller kvarhållas.

2.  Men vad som hade hjälpt henne, det var att gå ut i en

dunkel natt, det vill säga att hon hade