PSALM. 81:1-17.

 

             ISRAELITISK HÖGTIDSPSALM.

 

¤Psalm. 81:1.

 

1.  #För körledaren. Av Asaf#.

 

¤Psalm. 81:2.

 

2.  #Jubla inför Gud, vår styrka, höj hyllningsrop

   till Jakobs Gud!#.

 

¤Psalm. 81:3.

 

3.  #Stäm upp musik, slå på tamburin, spela

ljuvligt på lyra och harpa!#.

 

Psalm. 149:3.

 

¤Psalm. 81:4.

 

4.  #Stöt i horn vid nymåne och vid fullmåne på

vår högtidsdag!#.

 

Tredje Moseboken. 23:24.

 

Fjärde Moseboken. 10:10.

 

¤Psalm. 81:5.

 

5.  #Ty det är en stadga för Israel, en rättighet

   för Jakobs Gud#.

 

¤Psalm. 81:6.

 

6.  #En lag som han gav åt Josef när han drog

ut ur Egypten.

   Jag hör en okänd stämma#.

 

¤Psalm. 81:7.

 

7.  #Jag lyfte bördan från hans axlar, hans händer

slapp bära korgen#.

 

Andra Moseboken. 1:14 & 6:6.

 

¤Psalm. 81:8.

 

8.  #När du ropade i nöden räddade jag dig,

jag prövade dig vid Merivas vatten#.

 

Fjärde Moseboken. 20:13.

 

Psalm. 95:8f.

 

Psalm. 106:32f.

 

Jesaja bok. 48:21.

 

¤Psalm. 81:9.

 

9.  #Hör, mitt folk, jag vill varna dig!

   Om du ändå ville höra mig, Israel!

 

¤Psalm. 81:10.

 

10.  #Ingen främmande gud får finnas hos dig,

en utländsk gud får du inte tillbe#.

 

Andra Moseboken. 20:2f.

 

¤Psalm. 81:11.

 

11.  #Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur

Egypten.

    Öppna din mun så skall jag fylladen!#.

 

¤Psalm. 81:12.

 

12.  #Men mitt folk hörde inte på mig,

  Israel ville inte veta av mig#.

 

Jeremia. 7:24ff.

 

¤Psalm. 81:13.

 

13.  #Då lät jag dessa förstockade hållas, de fick 

följa sina egna planer#.

 

¤Psalm. 81:14.

 

14.  #Om ändå mitt folk ville höra mig, om Israel

ville följa min väg!#.

 

¤Psalm. 81:15.

 

15.  #Då skulle jag genast kväsa deras fiender,

gripa in mot deras motståndare#.

 

¤Psalm. 81:16.

 

16.  #Så att de som hatar Herren måste krypa 

för honom, fyllda av skräck för evigt#.

 

¤Psalm. 81:17.

 

17.  #Då skulle jag ge dem finaste vete, 

mätta dem med honung ur klippan#. 

 

Femte Moseboken. 32:13.

 

Psalm. 147:14.

 

 

 

 

 

 

           FÖRBÖN FÖR ISRAELS OMVÄNDELSE.

 

                        PSALM. 80:1-20.

 

¤Psalm. 80:1.

 

1.  #För körledaren.  Av Asaf, en psalm.

 

¤Psalm. 80:2.

 

2.  #Lyssna, Israels herde, du som leder Josef som

  en fårhjord, du som tronar på keruberna, träd

fram i glans#.

 

Israels herde, Vår Herre den ende Guden.

  Josef Jakobs son.

     Jakobs Rakels son.

Vägleder Josef Josefs ättlingar.

    Tronar för evigt i det himmelska.

Visa din allmakt ditt heliga majestät. 

 

Den gode herden.

 

Psalm. 23:1.

 

1.  #En psalm av David.

   Herren är min herde, ingenting skall fattas mig#.

 

2.  #Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig

vila vid lugna vatten#.

 

3.  #Han ger mig ny kraft och leder mig på rätt

vägar, sitt namn till ära#.

 

4.  #Inte ens i de mörkaste dal frukta jag något ont,

ty du är med mig, din käpp och din stav gör

   mig trygg#.

 

Din herdestav vägleder mig beskyddar från fiendens

    metodiska angrepp. 

Din käpp tillrättavisar mig fostrar mig agar den

    du har kär.

Rädslan mörkrets gärningar verksam där

      laglöshetens o-moraliska misär råder.

 

5.  #Du dukar ett bord för mig i mina fienders åsyn,

   du smörjer mitt huvud med olja och fyller min

bägare till bredden#.

 

Bordet fristaden från fiendens närvaro.

     Andens olja gåvors utrustning.

Guds vapenutrustning frälsningens hjälm skyddet

    mot tankars stridigheter.

Andens svärd Guds ordet strider mot den Ondes

     frestelser och kättsliga begär.

Trons sköld utsläcker den ondes giftiga pilar.

 

6.  #Din godhet och nåd skall följa mig varje dag

i mitt liv, och Herrens hus skall vara mitt hem

     så länge jag lever#.   

 

Första Samuelsboken. 4:4.

 

Andra Samuelsboken. 6:2.

 

Andra Konungaboken. 19:15.

 

Psalm. 99:1.

 

Jesaja bok. 37:16.

 

Till Dan. B:31.

 

¤Psalm. 80:3.

 

3.  #Inför Efraim, Benjamin och Manasse!

Väck din styrka till liv och kom till vår hjälp!#.

 

Efraim Manasse Josefs söner.

    Benjamin Jakobs son med Rakel.

 

¤Psalm. 80:4.

 

4.  #Gud, upprätta oss, låt ditt ansikte lysa så 

att vi räddas!#.

 

Upprätta oss från arvssyndens träldom.

    Din majestätiska härlighet vidröra oss. 

 

Psalm. 4:7.

 

¤Psalm. 80:5.

 

5.  #Herre Gud Sebaot, hur länge skall ditt folks

böner, mötas av ryckande vrede?#.

 

Herren, Gud Sebaot, vår konung av evighet.

     Besvara våra bönerop.

Hör våra hjärtans botgörelse.

    Din vredesglöd ryckande förtärande vreden

över vår gudlöshet.

 

¤Psalm. 80:6.

 

6.  #Du har låtit oss äta tårarnas bröd, gett oss 

tårar att dricka i övermått#.

 

Bot och bättringens omvändelse-bröd.

       Botgörelsens tårar syndens smärtsamma lidnade.

 

Psalm. 42:4.

 

¤Psalm. 80:7.

 

7.  #Du utsätter oss för våra grannars förakt,

vi hånas av våra fiender#.

 

Fiender hånar talar hånfulla ord föraktar sanningen 

   rättvisans fiender.

Motsätter sig Israels botgörelse. 

 

Psalm. 31:12.

 

¤Psalm. 80:8.

 

8.  #Gud Sebaot, upprätta oss, låt ditt ansikte

lysa så att vi räddas!#.

 

Israels barns förbön nationens upprättelse där

    o-moraliska misären råder.

Ditt ansiktes majestätiska helighet genomlysa oss.

 

Psalm. 80:4.

 

¤Psalm. 80:9.

 

9.  #En vinstock tog du från Egypten, du drev undan

folken och planterade den#.

 

Vinstocken, Israel befriad från Egyptiska

     träldoms-landet.

Främmande folken flydde när israeliterna

    intog löfteslandet. 

 

Jesaja bok. 5:1-7.

 

Hesekiels bok. 17:5-10.

 

Hesekiels bok. 19:10-14. 

 

¤Psalm. 80:10.

 

10.  #Du röjde mark och den slog rot och uppfyllde

landet#.

 

Förberedde mark sände bespejare före israeliterna.

    Israels tolv stammar bosatte sig i landet.

 

¤Psalm. 80:11.

 

11.  #Bergen täcktes av dess skugga och mäktiga

cedrar av dess grenar#.

 

¤Psalm. 80:12.

 

12.  #Den sträckte ut sina rankor till havet och sina

skott ända till Eufrat#.

 

Andra Moseboken. 23:31.

 

¤Psalm. 80:13.

 

13.  #Varför rev du ner muren omkring den så att

alla som går förbi kan plocka?#.

 

¤Psalm. 80:14.

 

14.  #Vildsvin från skogen kan skövla den, 

markens smådjur kan äta den kal#.

 

¤Psalm. 80:15.

 

15. #Gud Sebaot, vänd tillbaka, blicka ner från

himlen och se!

    Tag dig an denna vinstock#.

 

¤Psalm. 80:16.

 

16.  #Den ranka din hand har planterat#.

 

¤Psalm. 80:17.

 

17.  #De har huggit ner den och bränt den ----- låt

dem gå under för din straffande blick!#.

 

¤Psalm. 80:18.

 

18.  #Håll din hand över mannen vid din högra sida,

över honom som du har fostrat#.

 

¤Psalm. 80:19.

 

19.  #Vi viker inte bort från dig.

  Låt oss leva, så skall vi åkalla dig#.

 

¤Psalm. 80:20.

 

20.  #Herre, Gud Sebaot, upprätta oss, låt ditt 

ansikte lysa så att vi räddas!#. 

 

Psalm. 80:4.

 

4.  #

 

 

           UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.

 

                          DEL. 28900.

 

28900.  Moralisk värdighet: tillhör god moral

   god etik.

 

28901.  Moraliska misären o-värdig: god moral etik

   grundar sig på moraliska etiska värderingar.

 

28902.  Laglösheten moralisk misär.

   Stiftar egna lagar paragrafer.

 

28903.  Gott vittnesbörd: återhållsam dygdig klok

    gästfri frikostig.

 

28904.  Nyktigheten: omtänksam måttfull

  anspråkslös.

 

28905.  Barmhärtigheten: kärleksfull 

   rättfärdig helig o-självisk.

 

28906.  Allt har sitt ändamål: Allt Herren har skapat

  är underbart, och allt vad han har befallt sker

     i rätt tid.  Syraks bok. 39:16.

 

28910.  Sanningen lydnaden rättvisan har sitt

    ursprung i de andliga dygderna.

 

28911.  Lögnens o-rättvisa slaveriets ok:

    förringar människans värdighet.

 

28912.  Främja sanningen rättvisan lydnaden värdesätter mänsklighetens värdighet.

 

28913.  Ångesten o-lydnaden: syndens lidelser.

 

28914a.  Hjärtats lydnad där den moraliska personligheten respekteras äras.

 

28914b.  Hjärtats o-lydnad där o-moraliska misären

   råder metodiskt påverka mänsklighetens personlighet.

 

28915.  Hela världen är under den ondes våld:

   vår arma världs förvirring eländiga olyckors

undergång.

 

28916.  Lögnens förespråkare: förringar sanningen

  rättvisan där gudlösa lagar stiftas.

 

28917.  Skapelsens skönhet:

   Vishetens bok. 7:25-26. 29-30.

 

28918.  Sekulära partier gå i sällskap med Islams

   lära antingen medvetet eller o-medvetet.

 

28919.  Islams illära gudlös laglös döds-religion.

 

28920.  Guds härlighet: Ondskans fiende o-vän

    överman avslöjar ondskans mörker fördärv.

 

28921. Guds nåderika kärlek undervisar gudomlig

   vishet kunskap om kärleken.

 

28922.  Hjärtats renhet: saktmodig mild uthållig.

 

28923.  Hjärtats renhet: kärleken ståndaktigheten.

 

28924.  Hjärtats o-fullkomlighet skadar hjärtats innandömen.

 

28925.  Saktmodige: saktmodets trogne tjänare.

 

28926.  Mild människa: mildhetens trogne tjänare.

 

28927.  Pride tolitär religion ondskans kaos

o-ordningens tjänare förvirrar människovärdet.

 

28928.  Klimat-hysterin gör nationer fattigare.

 

28929.  Klimathysterin sprider lögnaktig propaganda.

 

28930. Falska tids-profeter sprider lögnaktiga

    budskap.

 

28931.  Ödmjukheten livets räddare från högmodets   eviga död.

 

28932.  Högmodet vreden o-tåligheten förringar

   förkastar dygdernas livs glädje.

 

28933.  Saktmodigt hjärta tillhör saktmodiga hjärtan.

 

28934.  Högmodet sprider förstörelse undergång.

 

28935.  Ondskans dårskap avslöjad där

   insikten råder.

 

28936.  Insikten utmanar ondskans dårskap.

 

28937. Världen sargad av ondskans stridigheter:

   våldsbrott krig laglöshet.

 

28938.  Dåraktiga rådgivare: förvirrar folket.

 

28939.  Insiktsfulla rådgivare uppmuntrar tröstar

    folket. Landets välstånd välsignelse.

 

28940.  Hela världen är i den ondes våld.

 

28941.  Kärleken sanningen rättvisan avslöjar ondskans metodiska planer.

 

28942.  Rättvisans tjänare utmanar o-rättvisans

   tjänare: dömer rättvisa domar.

 

28943.  O-rättvisa domare: falska lögnaktiga goda vänner med moraliska misärens laglöshet.

 

28944.  Moraliska misärens laglöshet stiftar 

   gudlösa lagar.

 

28945.  O-moraliska vreden: uppmuntrar köttsliga

   viljan: avslöjas där god moral goda etiken råder.

 

28946.  Andlig förströddhet o-ordnade begär 

   lystnad inre yttre lättja orena tankar avund

pratsamhet o-tyglag tunga: nationell undergång.

 

28947.  O-moraliska vreden står i motsatts till

    saktmodets renhet.

 

28948.  Saktmodets renhet utmanar ilskenhetens

   häftighetens o-moraliska beteende.

 

28949.  Förstörelse död går i sällskap med 

   laglöshetens misär.

 

28950.  Brinnande kärlek o-brottslig renhet:

   god moral god etik.

 

28951.  Brinnande ondska där hat förakt råder.

 

28952.  O-brottslig o-renhet tillhör ondskans tyranneri.

 

28953.  Falskhetens lögner försvarslösa där rättvisan sanningen råder.

 

28954.  Kristus ljuset: livets upprättelse.

 

28955.  Kristus ljuset: Ondskans mörker eviga mörker evig död.

 

28956.  Ondskans tyranneri o-frid, sorg bedrövelse,

   livets förgörare.

 

28957.  Kärleken: dygdernas källflöden.

 

28958.  Kärleken: gläds med sanningen.

 

28959.  Kärleken: gläds med dygdernas fullkomlighet.

 

28960.  Islam krävande tolitär o-barmhärtig

   förvirrande ångestfylld.

 

28961.  Islam våldsam dödlig islamisk illära

   säger islam en tillgång nationell upprättelse.

Falska profeter förljuger folket.

 

28962.  Islam: hatisk föraktfull mot Guds kärlek.

 

28963.  Landets Kaos undergång förfall Islam

    sprider lögnaktig propaganda.   

     

28964.  Sekulära makt-havare förnekar förringar

   sanningen rättvisan.

 

28965.  Vänster globister själviska förrringar

  verkligheten.

 

28966.  Vänster globister o-verklighetens 

    förkunnare sprider lögner.

 

28967.  Europeiska unionen tolitär o-verklighetens

    förespråkare förnekar sanningen rättvisan.

 

28968.  Ateismens främsta krigsvapen förnekar

   sanningen rättvisan förringar människovärdet.

 

28969.  Vänsterblocket förkunnar ateistisk illära.

 

28970.  Maxismen: gudlöshetens religion.

 

28971.  Maxismens ideologi: fattigdomens slaveri.

 

28972.  Saktmodet mildheten villig byta boplats

    där botgörelsen förändrat vredens ilskenhetens

  hjärtats innandömen.

Mörkrets gärningar delar inte livet med ljusets

      gärningar.

 

28973.  Omdömets dygd återspeglar Guds härlighet.

 

28974.  Kaos ondskans lidande vad ger det till Livet.

  Livet i ondskan: meningslöst rotlöst.

 

28975.  Ondskans kaos: förvirrat ångestfyllt.

 

28976.  Guds nåderika kärlek undervisar gudomlig

    insikt: lär känna treenigheten.

 

28977.  Moraliska heliga vreden övermannen där 

o-moraliska vreden råder: förstörelse död.

 

28978.  Tänk få vara trygg lugn när orons förvirringens mörka moln metodiskt försöker 

     fresta anfäkta tankarna.

 

28979.  Tryggheten lugnet vilan harmonin övermannen där o-moraliska misären råder:

      Oron förvirringen förgiftar förmörkar själen.

 

28980.  Rättvisans heliga vrede sanningen övermannen där o-rättfärdig vrede råder: självisk

   vrede detta avguderi.

 

28981.  Fullkomlighetens dygder övermannen där

   o-fullkomlighetens dygder råder.

 

28982.  Kallsinnig sinnlighet kärlekslös o-tröstlig

   avvisar medlidande medkänsla osjälviskheten.

 

28983.  Rasismens sumpmarker sprider falska anklagelser: ondskans propaganda budskap.

 

28984.  Förlåtelsen kärleken barmhärtighetens

   saktmod utmanar o-barmhärtighetens lögnpropaganda.

 

28985.  Vad har rättvisan med orättvisan att skaffa med.  Vad har ljuset med dödligt mörker gemensamt

    med varandra.

 

28986.  Kärlekens fullkomlighet motsätter sig hatets föraktets o-fullkomlighet går skilda vägar.

 

28987.  Ondskans vrede förmörkar själens innandömen.

 

28988.  Vreden förmörkar själens ögon gör kroppens lemmar tjänare i gudlöshetens tjänst.

 

28989.  Godheten: gudomens välsignelse vanäras där gudlösheten råder.

 

28990.  Ingen lögn: utgår ur sanningen.

 

28991.  Ingen sanning: utgår ur lögnen.

 

28992.  Ingen vrede: utgår ur saktmodet mildheten.

 

28993.  Synden: laglöshetens tjänare.

 

28994.  Gudsfruktan mildhetens nåderika barmhärtighetens ursprung.

 

28995.  Avundet sår splittring splittringen ondskans 

skadliga vapen: dödligt vapen.

 

28996.  Befriad från självupptagenhetens fängelse 

släpper fångarna fria där gudomens fullkomlighet

       råder.

 

28997.  Gudlöshetens skadliga fångenskap 

   förringar människovärdet tolitär ateistisk.

 

28998.  Ateistisk människosyn: människovärdets

    fattigdom tolitär trälbinder hjärtats innandömen.

 

28999.  O-dödlig kärlek givande kärlek.

     Dödlig kärlek förgänglig idel tomhet fåfänga.   

   

 

 

 

 

 

            LANDET SOM GLÖMDE GUD. DEL. 2.

 

STELLAN ARVIDSSON: SEKULARISTEN 

                  OCH SKOLREFORMATORN.

 

INOM ETT FOLK, SOM MEDVETET STRÄVAR HÄN

    MOT ETT GENOMFÖRT DEMOKRATISKT 

SAMHÄLLSYSTEM, DENNA

     UNDERDÅNIGHETSKÄNSLA ( INFÖR GUD ) 

I AVTAGANDE.

    KNÄFALLET FÖREFALLER INTE LÄNGRE NATURLIGT.  DET TAR EMOT ATT TRO PÅ GUD SOM

    MAKTEN. HÄR LIGGER ETT AV SKÄLEN TILL AVKRISTNINGEN.

   Stellan Arvidsson, debattboken Kristendomen 

 mot - för.

 

Stellan Arvidsson ( 1902-1997 ) fick sitt stora

   politiska genombrott via sin centrala roll i 1946

års Skolkommission, men han hade tidigare varit

   en aktiv debattör även i frågor om religion

och statskyrka.

    Arvid var även känd för sina starkt socialitiska

åsikter med nära kopplingar till den östtyska

   regimen, där han sedemera blev ordförande 

i vänskapsförbundet Sverige - DDR fram till strax

    före Berlinmurens fall. 

 

1930 utnämndes Arvidson till universitetslektor

    i tyska Greifswald, men när Hitler tog makten 1933 avsattes Arvidson för sina socialistiska

   åsikter. 

Han arbetade därefter på olika läroverk fram till

    1946 när dåvarande ecklesiastikminister

Tage Erlander bjöd in sin gamle lundakamrat som

    huvudsekreterare i den statliga skolkommissionen.

 

Gunnar och Alva Myrdals intensiva arbetsrelation

     har likheter med relationen mellan Stellan Arvidson och Britta Stenholm, för vilken Arvidson

   lämnade fru och barn för att tillsammans med

Stenholm dela liv och arbete i frågor kring

   skolpolitiken och DDR.

 

EN RADIKAL GUDSFÖRNEKARE. 

 

Vid 18 års ålder blir Stellan Arvidson ateist.

    Han förklarar i CLARTIE 1925 att han ser framför

sig hur den förlegade kristendomen kommer att

    ersättas av en inomvärldslig religion --- en ny

tro byggd på Marx, evolutionismen och en radikal

    optimism inför socialismens förmåga att bygga

ett nytt samhälle.

     I frågor om relationer och sexualitet förespråkar 

Arvidson och CLARTIE i likhet med andra radikala

    samtidsröster en ny, liberal inställning till

preventivmedel och aborter. 

    I likhet med den yngre Athur Engberg deltar Arvidson llivligt i debatten i egenskap av uttalad

   ateist.

BORGERLIGHETEN EFTER KRIGET FORTSATT

     STARK KRISTEN GRUND.

 

Högerpartiet slår fast, att Sveriges folk av ålder 

    är ett kristet folk och att den kristna tron är en

oumbärlig, uppehållande och renande kraft i

   samhället.

Högerpartiets principprogram 1956. 

 

Som visats ovan gick de icke-socialistiska partierna

    in i samlingsregering med en mycket annorlunda 

grundsyn än de ledande Socialdemokraterna.

    Vad gäller Folkpartiet antar de inga nya partiprogram mellan 1944-1962, partiet bygger

   därmed vidare på samma ideologiska grund som

under kriget, med en försiktig öppenhet för den

    kristna världsbilden som samhällsgrund, dock inte alls i lika frimodiga ordalag som de övriga 

    två borgerliga partierna.

 

Bondeförbundets kristna och konservativa

   samhällssyn kvarstår lika tydligt som tidigare,

även inför efterkrigstiden nya värld.

    1946 års program inleds med syftet att bygga det

svenska samhället på en "nationell och kristen 

   grundval.

Skolundervisningen måste finna sin grund i en

   kristen världsbild, och ska inriktas på både formandet av karaktär och kunskap.

    Slutligen behåller partiet 1933 års formulering 

ord för de destruktiva krafter som önskar upplösa 

     familjebanden. 

Sammantaget är det tydligt Bondeförbundet går in

    i sitt sex år långa regeringssamarbete med Socialdemokraterna med en idelogisk grundsyn

     som på centrala punkter står i direkt motsattsställning till sin större regeringskollega,

     framförallt via Bondeförbundets tydliga försvar

för en kristen grundhållning och för traditionella

   auktoriteter inom kyrkan, skola och familj.

 

Högerns program sätter sig självt i ett historiskt

    sammanhang och förklarar att andra världskriget

inte skapades av matriella orsaker, så som

     socialisterna menar.

Tvärtom var kriget resultatet av att den

    västerländska kulturen rivit ner den kristna grundvalen, där en modern form av hedendomen

    kunde ge plats för nazismen och kommunismen.

Som svar på detta förespråkar Högern "en kristen

   pånyttfödelse".

I detta sammanhang placerar progammet

       kristendomen på en högre nivå än politiken, 

och beskriver konservatismen som en politisk

   idelogi, som dock måste vila på kristina värderingar, och detta måste tas i beaktande vid 

    bedömningen av olika samhällsfrågor.

De värderingar som programmet lyfter fram är 

    mycket starkt förankrade i kristendomen, och inkluderar förljande: en kristen syn på den

   individuella människan, det kristna kärleksbudet,

samt en kulturellt konservativ grundsyn, byggd på

   en kristen grund och i opposition till kulturradikalismen.

    Programmet argumenterar för att det svenska folket önskar leva i ett kristet samhälle, reflekterat

    både genom statskyrkan och frikyrkorna.

Partiet försvarar vidare statskyrkans "inre frihet",

    församlingarnas självständighet och skolans

kristendomsundervisning.

 

Behovet av att skydda Svenska kyrkans frihet

   betonas och förtydligas i 1956 års program, 

som förklarar att alla trossamfund måste ha "rätt

   att verka efter sin egenart".

Svenska kyrkan ska därför vara en fri folkkyrka som

    somverkar med med staten för en kristen undervisning för folket.

   Texten understryker också att ett avgörande 

inflytande över alla beslut om den framtida

   relationen över alla beslut om de framtida relationen mellan kyrka och stat.

     Med dessa programskrivningar understryker

Högern ännu tydligare sitt försvar av kyrkornas rätt

   att bevara sin religiöst grundade auktoritet,

och att kyrkan är en nödvändig medpelare till

   staten för det gemensamma uppdraget att ge folket nödvändig undervisning.

    En enkel jämförelse mellan de två sidorna i svensk politik, med Folkpartiet någonstans

   däremellan, visar alltså att politiken strax efter

andra världskriget utmärks av två skarpt motsatta

    inställningar, framförallt kring religionens roll

i Sverige.

   Socialdemokraterna på ena sidan, Bondeförbundet och Högern på andra.

   De två motpolerna kunde knappast stå längre 

från varandra. 

 

1946 ÅRS SKOLKOMMISION --- EN NY

   SKOLFILOSOFI BRYTER IGENOM.

 

Å andra sidan är det i högsta grad angeläget, att till

   skolans bruk utformas arbetsmetoder, som främjar elevernas självständighet och kritiska 

    sinnelag, deras arbetsvilja och lust att arbeta 

vidare på egen hand, deras sociala sinne och

  förmåga av samarbete.

Gemensam för alla moderna pedagogiska

   strömningar är en strävan att utforma skolans 

arbete så, att lärljungarna själva får tillfälle att

     utveckla aktivitet och initiativ, och ett demokratiskt skolväsen måste acceptera detta

   problem.

1946 års skolkommissions betänkande med förslag

    till riktlinje för det svenska skolväsendets utveckling.

    1927 års religionsfrihetutredning innehöll en större skoldiskussion med förslag för

   kristendomsundervisning.

Utredningskommitten, där Harald Hallen ingick, 

   argumenterar för en mindre konfessionell undervisning, och tillägger att om möjligheten

   att lämna statskyrkan skulle införas, torde det

även medföra rätten att avstå från

   kristendomsundervisningen.

Den nuvarande skolans pedagogik anses bära 

   medeltida drag, härrönade från kyrka och kloster

som uppfostrade ungdomen till "lydnad och

   osjälvständighet gentemot auktorieterna. 

 

Per Albin Hansson hastigt avlidit 1946 Tage

    Erlander blev statsminister.

Erlander lämnade kommissionen utan att ersättas,

   och när gruppen tog ställning i den avgörande

omröstningen röstade Alva Myrdal, kommunisten

   Knut Olsson, tre övriga socialdemokrater samt den icke partianslutna ledamoten Märta de Laval

   för att avskaffa morgonandakterna och kristendomsundervisningen.

    Representanterna från Högern, Bondeförbundet

och Folkpartiet röstade för att behålla den.

     Frågan avgjordes av att två socialdemokrater

valde att följa de icke-socialistiska ledmöterna 

    och röstade nej till att avskaffa dessa kristna

inslag i skolan.

 

TAGE ERLANDER: DEN PRAGMATISKE

     LANDSFADERN. 

Tage Erlander  (1901-1985 ) blev socialdemokrat

    under sin tid vid Lunds universitet i början av 

1920 - talet.

    Den unge Erlander kom från ett fromt missionsförbundarhem i värmländska Ransäter

   och anlände till Lund som troende kristen och 

aktiv bibelstudiegrupper.

     Under åren i Lund kom han dock steg för steg 

förlora sin kristna tro parallellt med att han

   närmade sig socialdemokratin och dess syn på

religion och samhälle.

    Blev statsminister 1946 i en unik lång period

av 23 år. 

 

MANNEN SOM OMFORMADE DEN SVENSKA

    SKOLAN.

 

Humanismen är en åskådning där människan står

   i centrum, kristendomen är en åskådning där Gud

står i centrum.

   Åskådningarna är oförenliga.

Stellan Arvidsson, anförande på

    socialdemokraternas partikongress 1956.

Klosterväsendet hade varit förbjudet i Sverige 

   sedan reformationen.

Justitieminister Herman Zetterberg säger sig se

    uppenbara risker för obehörigt tvång gentemot 

dem som inträder i klosterlivet, men han menar 

   att denna risk bör kunna kontrolleras genom att

staten behåller rätten att godkänna och även dra

   tillbaka tillstånd för kloster.

Nancy Eriksson betonar detta ännu tydligare, och 

   menar att kosterliv borde te sig motbjudande

för svenskar som uppfostras till frihet. 

    

Men när det gäller religionen kan man aldrig vara

  säker på att människor har så stor nytta av sin uppfostran till frihet; de kunna tillfälligt kapitulera

   på det mest egendomliga sätt.

Hon betraktar den nya lagen endast som ett steg

  på väg till det hon menar vara full religionsfrihet,

     främst tolkad som frihet slippa religion.

Hon menar exempelvis att de ateister som nu

   kommer att lämna kyrkan ändå borde ha rätt att väljas in i de kyrkliga beslutsförsamlingarna, "så att

    man tar vara på vad som visat sig vara en positiv inställning även från icke-religiöst håll". 

   Argumenten förs denna gång starkast fram av Hjalmar Brantings son Georg Branting, som menar

   att den "reaktionära" och "sorgligt efterblivna"

naturen hos den katolska kyrkan gör sådana kloster

   till en annan form av fängelser, och sådana bör

därför inte tillåtas.

 

1955 års undervisningsplan -- de första stegen in

     i det autonoma pojektet.

1955 års undervisningsplan förklarar att läraren

    är den centrala personen i skolarbetet, men 

understryker att läraren inte får framföra egna 

    åsikter om politik och religion.

Texten för också fram en distans till auktoriteter,

   om än försiktigt formulerad, genom att förespråka en självständig grundinställning "även i fråga om

    värderingar".

Samma stycke påminner också läraren att varna 

    eleverna för tendenser att följa auktoriteter.

 

 TILLSÄTTANDE AV PRÄSTER --- ETT VÄGVAL

     MELLAN TVÅ AUKTORITETER.

 

Vore svenska kyrkan en av staten oberoende kyrka,

    där medlemskap byggde på den personliga bekännelsen, vore resonemanget riktigt: denna

    kyrkans medlemmar borde då ha hela avgörandet

i sin hand.

   Kyrkans karaktär av folkkyrka i förbindelse med

staten gör emellertid, att hänsyn måste tas också

    till uppfattningar, som kunna finnas utanför 

det speciella kyrkfolkets kretsar.

    "Kvinnans behörighet till kyrkliga ämbeten 

och tjänster"  1950 års kvinnoprästutredning.  

    Frågan om kvinnliga präster hade hängt kvar som en kyrkopolitisk profilfråga inom socialdemokratin

   ända sedan 1920 - talet, men i likhet med andra

kontroversiella frågor hade den fått sättas på paus

    under depressionen och andra världskriget.

1932 publicerades annu en utredning, denna gång 

    med ett mer övergripande fokus på tillsättande

av präster.

    Den högerinriktade utredningen baserar sina förslag på kyrkans intresse, medan den

   socialdemokratiskt tillsatta baseras på sekulära

politiska värderingar.

 

1951 publicerar hela biskopskollegiet i Svenska

   kyrkan ETT BREV I EN FOLKETS LIVSFRÅGA,

riktad till samtliga präster i statskyrkan.

    Biskopsbrevet inriktar sig på det område som biskoparna tycks anse som det viktigaste

   stridsfältet mellan två motsatta auktoriteter,

nämligen äktenskap, relationer och sexualitet.

    Biskopskollegiet noterar att "en så våldsam brytningstid som vår" skapar en osäkerhet också

   inom kyrkan, och understryker därför att kyrkans

uppdrag är "att förkunna Guds vilja, sådan den 

   uppenbarats i evangeliets centrala budskap på

livets skiftande förhållanden".

   

Biskopsbrevet tar entydigt ställning för en

   traditionell kristen hållning, som motvikt till individualistiska normer som som utgår från 

   " den enskildes njutningskrav och lyckobegär". 

Utifrån denna grundsyn, genomgående beskriven

   som byggd på "Guds bud" och "Guds vilja", 

betonar biskopsbrevet vikten av att hålla fast vid

    äktenskapet mellan en man och kvinna som den

stadfästa förening som samhället obetvingat måste

   fortsätta bygga på.

Biskoparna konfronterar vad de betraktar som

   "tidens sexuella slapphet" och slår fast" all

sexuell förbindelse före och utanför äktenskapet

  som synd mot både Gud och nästan" ----- detta 

förklaras explicit gälla såväl heterosexuella som

   homosexuella handlingar.

 

Biskopsbrevets principiella hållning är dock mycket 

   tydlig och avslutas med att hänvisa till Jesu exempel; fasthet i principerna, klarhet i

   undervisningen om brott mot Guds bud, men slösande barmhärtighet mot den som ångrar sin 

    synd.  Därefter påminner biskoparna om Paulus

att inte anpassa sig efter denna tidsålders filosofi,

    utan låta sitt tänkande förvandlas i enlighet

med Guds vilja.

 

1957 blir det nämligen inte längre möjligt att skjuta

   ämbetsfrågan framför sig, och kyrkomötet 

uppmanas avge sin uppfattning i frågan.

     Mötets svar är dock tydligt: med 62 röster mot

36 avvisar du utredningens förslag om att införa

      kvinnliga präster.

Bara några veckor senare faller dock

   koalitionsregeringen mellan socialdemokrater

och bondeförbundare - om än inte på kyrkopolitiken,

     utan på oenighet i pensionsfrågan.

Det avslutade samarbetet med bondeförbundet

   skapar en ny politisk spelplan, och i likhet med

tidigare tillfällen då Socialdemokraterna kunnat

  frigöra sig från en nära samverkan med andra partier tar den nya socialdemokratiska

   enpartiregeringen tillfället i akt att ta stora kliv

framåt. 

     Efter bara några veckor tillkännager nye justitieministern Ingvar Lindell sin ambition att

   trots kyrkomötets avvisande ändå presentera

en proposition om att införa kvinnliga präster.

    I enlighet med Harald Hallens och Arthur Engbergs förslag från 1920 - talet väcker Lindell

    och den faktiska möjligheten att avskaffa kyrkomötets vetorätt om de än en gång skulle 

    avvisa utredningsförslaget.

 

Den politiska styrningen av biskopsutnämningar

    blir dock avsevärt starkare efter 1958 års beslut

om kvinnliga präster.

     Därefter avvisar regeringen alla föreslagna kandidater som motsatt sig beslutet.

    Denna informella procedur formaliseras slutligen

av kyrkominister Alva Myrdal, som 1972 slår fast 

  i en skrivelse att det finns en skillnad mellan 

åsiktsfrihet bland präster och det ämbetsansvar

    som följer med biskopsämbetet, och att en biskop därför måste underordna sig den lagstiftning 

   som godkänts av riksdag och kyrkomöte. 

Detta ställningstagande från statsmakten

   understryker också den auktoritetskristiska 

princip som Alva Myrdal drivit under hela sin karriär.

      I det här fallet innebär det att även biskoparna 

betraktas som lydande under en ny auktoritet som

    inte byggd på kyrklig tradition eller Bibeln,

utan på sekulära politiska avgöranden.

    Den viktigaste kyrkopolitiska frågan från omkring

1960 skulle dock inte handla om statskyrkans

     avskaffande. 

En statlig utredning i frågan inleddes 1958, men

    presenterades inte förrän 1968.

Alva Myrdal utsågs att leda den kommission som

   skulle genomföra den statskyrliga skilsmässan.

Efter intern opposition från socialdemokratiska

    kyrkopolitiker och skarp kritik från Centerpartiet

och Moderaterna, kombinerat med Olof Palmes

   ovilja att göra ärendet till en valfråga, valde dock

den socialdemokratiska regeringen att dra tillbaka

    förslaget innan valet 1973. 

Även om Alva Myrdals utredning misslyckats att nå

   sitt mål, kan den unnderliggande socialdemokratiska strategin ändå betraktas som

    framgångsrik, genom att den trots alla turer kunde knyta den lutherska statskyrkan ännu 

   närmare de politiska styresformerna.

         

  

      ORD FÖR DAGEN SEPTEMBER MÅNAD 2024.

 

Första dagen.

 

Pride tolitär religion falsk lögnaktig sprider falsk

    propaganda.

Skapar snedvriden bild av verklig kärlek.

      Förvirrade människor behöver hjälp insiktfull

rådgivning uppmuntran.

 

Andra dagen.

 

Pride förringar människo-värdet förblindad av

    denna tidsålderns gud.

 

Tredje dagen.

 

Kärleksfulla ögon övermannen där hatiska hånfulla

    ögon råder:

förvirrande förblindade av lögnens falskhet.

 

Fjärde dagen. 

 

Ondskans rädsla motsätter sig godhetens

      verklighet. 

 

Femte dagen. 

 

Lögnen lever i o-verkligheten.

    Verkligheten: o-verklighetens fiende.

 

Sjätte dagen.

 

Dåren förlorat insiktens verklighet.

 

Sjunde dagen.

 

O-ärligheten arvs-syndens följeslagare dräng

    förslavad träl.

 

Åttonde dagen.

 

Insikten: folkets rådgivare där gudsfruktan råder.

   O-kunnigheten folkets förblindelse.

 

Nionde dagen.

 

Gästfriheten frikostig  omsorgsfull omtänksam.

 

Tionde dagen.

 

Måttfullheten anspråklös barmhärtig

   kärleksfull omsorgsfull.

 

Elfte dagen.

 

Rättfärdigheten helig.  O-rättfärdigheten o-helig:

    skadlig fientlig mot rättfärdigheten.

      

Tolfte dagen.

 

Hjärtat livet för den moraliska personligheten.

      Hjärtat fotfästet för den o-moraliska misärens

personlighet.

 

Trettionde dagen.

 

O-moraliska misärens personlighet: avskyvärd

   förnekar sanningen rättvisan lydnaden.

 

Fjortonde dagen.

 

Mörkrets makter metodiskt påverkar

   kontrollera mänskligheten.

 

Femtonde dagen.

 

Illäror grundade på falska lögnaktiga ord

   strider mot sanningens rättvisans inflytande över mänskligheten.

 

Sextonde dagen.

 

Hela världen är under den ondes våld:

   Vår arma världs förvirring eländiga olyckors

undergång.

 

Sjuttonde dagen.  

 

Lögnens förspråkare förringar sanningen

   rättvisan lögnens rädsla: stiftar gudlösa lagar.

 

Artonde dagen. 

 

Mörkret har ingen gemenskap med ljuset.

      Ondskan har ingen gemenskap med godheten.

 

Nittionde dagen.

 

Vreden häftigheten kontrollerar orden handlingar.

 

Tjugonde dagen.

 

Tålamodet visheten övermannen där o-tåligheten

    okunnigheten råder.

 

Tjugoförsta dagen.

 

Godhjärtlige befriad från världens oroliga

    krigs våldets larmsignaler.

Godhjärtlige utmanar ondskans karaktärslöshet. 

 

Tjugoandra dagen.

 

Konsekvensanalysen saknas där moraliska

    kompassen förringas.

 

Tjugotredje dagen.

 

Verkligheten kommer ifatt där o-verkligheten råder.

 

Tjugofjärde dagen.

 

Tolitärt maktstyre har o-skyldigt blod på sina

    händer. 

 

Tjugofemte dagen.

 

O-skyldigt blod utgjuts där gudlösheten råder.

 

Tjugosjätte dagen.

 

Gudlösheten bestraffar folket: våldet pesten

    kaos krigets faror illdåd förkastar mänsklighetens värdighet.

 

Tjugosjunde dagen.  

 

Dygdernas liv går i sällskap med god moral etik.

       Ofullkomligheten går i släptåg med ondskans

hysterier saknar insikten.

 

Tjugoåttonde dagen.

 

Vörnaden respekten för mänskliga värden saknas

     där ondskans förvirring oro råder.

 

Tjugonionde dagen.

 

Förvirringen oron depressioner dåliga

    problem lösare.

 

Trettionde dagen.

 

Tolitära religioner problem-skapare.

   Själviska egensinniga högmodiga.

Högmod går före fal.

   Stolthet går före undergång.

 

 

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

                 LÄKARBESLUT.

 

Varje dag halsont nyser huvudvärk värker i

    hela bröstbenet.

Varken alvedon eller honungsdricka hjälper.

 

Har inte kunnat cykla eller åkt Mc:n på hela

   sommaren.

 

Yrseln o-pålitlig kommer och går när den själv vill.

 

När jag talar snubblar på orden får anstränga mig

 

    kommer går när den själv vill.

Biter mig själv i tungan utan förvarning.

 

Tungan styr inte talet.

     När jag talar för mycket rinner saliv ur min mun

oförmåga hålla den i svaljet. 

   Därav fått munsår.

Kolla prostaten.  Öronen kan vara vax.

     Önskar nytt recept för levaxin. 

 

 

 

    AXPLOCK UR BOKEN: LANDET SOM GLÖMDE GUD.     Del. 1.

 

Mellan åren 1917-1932 hade Sverige inte mindre

      än 14 regeringar.

Denna period av ständiga förrändringar fick sitt

     slut när Per Albin Hansson efter valet utsågs till

statsminister.

    Då inleddes en historiskt och internationellt 

unikt lång period där ett enda parti lyckades behålla

    makten --- inte i 44 dagar utan i 44 år.

 

Socialdemokraterna styrde Sverige, bland

   tillsammans med andra partier, men oftast på

egen hand, mellan 1932 och 1976.

     Socialdemokraterna fick aldrig lägre än 44 procent i något val mellan 1936 och 1970.

     De förändringar i sekulär och invidualistisk 

riktning som Sverige upplevde under den här

   perioden skedde under socialdemokratisk ledning.

     Socialdemokratin föddes i slutet av 1800- talet

i nära samverkan med radikalt liberala grupper,

     exempelvis den i UTILISTISKA rörelsen, 

där Hjalmar Branting tog en ledande roll.

    Den kombination av individualism och religions-

fientlighet som skulle prägla många

    socialdemokrater uttrycktes med styrka även av

liberal orienterade utilister, med socialdemokratin

    blev ändå den politiska rörelsen som samlade

de flesta av dessa radikala röster.

     

Den itilistiska rörelsens grundare; Viktor

   Lennstrand, beskrev det som "min plikt att öppet

mot kristendomen sätta ej allenast utilism utan 

    även socialdemokratin.

Branting själv skulle dock med tiden förändra sin

     direkt fientliga inställning mot kristendomen

till en mer diplomatisk attityd där religionen skulle

    vara en privatsak som förväntades förlora sin roll

i det kommande socialistiska samhället. 

    I Sverige kom förändringarna dock med tiden 

att accepteras, eftersom politiken hade lyckats

    ersätta gamla värderingar med nya, där

"den förenade tron inte längre var den gamla 

    lutherdomen utan en socialdemokratisk ekonomisk religion".

 

Yvonne Hirdman beskriver de hastiga förändringar

    omkring 1970 som ett resultat av att Socialdemokraterna antog en radikal, delvis liberal

     syn på könsrollerna som "ett nytt fält för den

sociala ingenjörskonsten" i partiets större vision

    om klassmässig jämlikhet.

 

VAR OCH EN KAN SE ATT RELIGIÖS PRAKTIK OCH

   UTTALAD TRO HAR MINSKAT I MÅNGA LÄNDER,

FRAMFÖR ALLT UNDER DE SENASTE

   DECENNIERNA; ATT GUD INTE TAR PLATS I DET

OFFENTLIGA RUMMET PÅ SAMMA SÄTT SOM 

    UNDER TIDIGARE SEKLER, OCH LIKNANDE

FÖRÄNDRINGAR SKER PÅ EN RAD ANDRA

   OMRÅDEN.   Charles Taylor.    

 

HISTORIKERNA MÅSTE I FRAMTIDEN FÖRKLARA

   HUR EN SOCIALISTISK SKOLREFORM KUNDE

GENOMFÖRAS I ETT KAPITALISKT LAND ..... HUR  

    KOMMER DET SIG ATT SKOLSYSTEMEN I DET 

SOCIALISKA DDR OCH DET KAPITALISKA SVERIGE

    HAR SÅ MÅNGA GEMENSAMMA DRAG?

HEDERSDOKTORATET UPPFATTAR JAG SOM EN

    ERKÄNSLA AV DEN SVENSKA SKOLREFORMEN.

DEN ÄR ETT MEDEL FÖR ATT DEMOKRATISERA

    DET SVENSKA SAMHÄLLET, DET VILL SÄGA 

FÖRBEREDA SOCIALISMEN.

 

   Stellan Arvidsson, tacktal vid mottagandet att sitt hedersdoktorat vid universitetet i östtyska Rostock 

   1969. 

 

PÅ ARBETARKLASSEN SKALL BYGGAS

   FRAMTIDENS KYRKA; OCH DET ÄR EN SÄKRARE 

GRUND ÄN BIBELSAGAN EN GÅNG GAVS ÅT DEN

    KRISTNA KYRKAN  ... DE GAMLA STÅNDEN ÄR

STADDA I UNDERGÅNG ... PRÄSTSTÅNDET --- HUR

   MÅNGA AV DESSA TIOTUSENDEN TRO PÅ VAD

SVARTROCKARNA PREDIKAR?

    STATSKYRKAN ÄR EN KOLOSS PÅ LERÖTTER,

SOM RAMLAR FÖR FÖRSTA ALLVARLIGA STÖT

   OCH DRAR MED SIG DE 16 MILJONER DEN

KOSTAR OM ÅRET.

 

Hjalmar Branting, tal vid Sveriges första förstamaj

    demonstration, Stockholm 1890. 

 

Den tidiga socialdemokratins syn på religionen

   pendlade mellan att betrakta den som ett  

förtryckarmedel från överklassen, eller som en

    kyrklig förvrängning av Jesu sanna socialistiska

budskap.   I båda fallen framstod kyrkokritik och 

   motvilja mot präster och andra kyrkliga auktoriteter som självklara inslag i klasskampen,

   och den tidiga arbetarrörelsen utmärktes av en

"militant ateism".

    Staten gensvarade i sin tur skarpt, och både

Hjalmar Branting ( 1860-1925 ) och andra ledande

    socialdemokrater fick tillbringa tid i fängelse

för hädelse.

    Detta ökade dock bara motsättningarna och stärkte arbetarklassens inställning att kyrkan stod

    i allians med statsmakten, i opposition mot

individuella friheter.

 

Redan vid socialdemokraternas bildande 1889 var

    aversionen mot kristendomen uppenbar, men den

första partikongressen fann en pragmatisk lösning

   på frågan.

Kongressen öppnades på långfredagen vid

   gudtjänsttid .... en  markering så tydlig som någon 

--- och bestod av två talanger.

    Den ena, ledd av Hjalmar Branting, argumenterade för att formellt uttalande mot

   religionen, medan den andra ville verka för 

religionens privatisering. Det senaste förslaget

    segrade också med 18 röster mot 16. 

 

HARALD HALLEN: PRÄSTEN SOM TOG MAKTEN

    FRÅN PRÄSTERNA.

 

"DÅ KANSKE MAN SÄGER SOM HERR ENGBERG,

     ATT DET FINNS ETT MEDEL MOT DEN

OBSKURANTISM SOM SKULLE FRODAS I SÅDAN

    FRIKYRKA DET ÄR DEN KONFESSIONSLÖSA

RELIGIONSUNDERVISNINGEN ..... 

    JAG FÖR MIN DEL TROR ICKE ALLS, ATT EN

SÅDAN ENBART KONFESSIONLÖS UNDERVISNING

     SKALL VARA EN TILLRÄCKLIG BORGEN FÖR

ATT ICKE VARJEHANDA RELIGIÖSA FÖRVILLELSER 

     OCH ANNAT SKALL KUNNA PÅ DET SÄTTET

I FRIKYRKAN KANSKE VÄXA ÖVER ALLTSAMMANS.

    DET MÅ MAN FRÅGA SIG ÄVEN UR SOCIALDEMOKRATISK SYNPUNKT: ÄR DET EN

   KLOK SOCIALPOLITIK, ATT LÅTA ETT SÅ VIKTIGT LIVSOMRÅDE LEVA FULLSTÄNDIGT SITT EGET

    FRIA LIV? 

Harald Hallden, rikdagsdebatt om statskyrkans

     avskaffande, 1918. 

 

I sin roll som präst representerar Harald Hallen

    under hela sitt liv liberal teologi som avvisar en

bokstavlig förståelse av Jesu inkarnation,

  uppståndelse och försoning.

I stället vill Hallden se kyrkan återvända till Jesu

     inom världsliga förkunnelse.

Till skillnad från den vanliga fientligheten mellan

    socialdemokrati och kyrkan menar Hallen kristendomen inte längre måste betraktas som 

    överhetens verktyg för verktyg för att kontrollera

massorna. 

     Denna oortodoxa förståelsen av den kristna läran resulterar i att Hallen redan tidigt under sin

   prästbana anmäls till och även fälls av domkapitlet. 

    I en riksdagdebatt 1915 om skolans kritendomsundervisning avvisar Hallden det som

   han beskriver som tidens dogmatiska katekes

undervisning.

    Han avråder från att använda Bibeln som lärobok

och förespråkar istället en undervisning i linje med

     den moderna teologin. 

I sin riksdagspredikan 1919 visar han en positiv

   inställning till en tro på "det allmänna brödraskapet och Guds rike".

    Det brödraskap han beskriver stämmer dock närmare överens med en maxistisk än med en 

    biblisk grundsyn, då predikan kretsar kring hur

arbetarklassen lider under den här världens

   överklass.

ARTHUR ENGBERG: KRISTENDOMENS

    HUVUDFIENDE SOM BYTTE FOT.

 

MINA HERRAR JAG TROR DEN RIKTIGA VÄGEN ATT

    AVSKAFFA KYRKOVÄSENDET ÄR ATT FÖRVERKLIGA DESS EGEN IDE.

    LÅT OSS TILL ATT BÖRJA MED AVSKAFFA BISKOPARNA OCH INFÖRA EN KYRKLIG

   ÖVERSTYRELSE MED EN GENERALDIREKTÖR

FÖR KUNGLIGA SALIGHETSVERKET ELLER VAD 

     HERRARNA VILJA KALLA DET FÖR.

Arthur Engberg, rikdagsdebatt om statskyrkans

     avskaffande 1930.

Den yngre Engberg är mycket tydlig i sin hållning:

    Karl Marx är hans främsta inspiration som politisk och allmän filsofi, och Marx ideologi är

    också Engbergs.

Engberg omnämner honom som "mästaren" och

  maxismen utgör för honom "ett korrektivt ett tryggt ankarfäste, en stödjepunkt i vårt arbete på

   att göra oss till den sociala utvecklingens suveräna och målmedvetna herrar".

  

Svenska skolsystemet har under nästan ett

    årtusende haft sin grund i kristen tro, praktik

och etik, och de första skolorna i Sverige startades

    i nära samverkan med kloster och domkyrkor.

1842 infördes den obligatoriska folkskolan, med

    statskyrkan som ansvarig för undervisningen.

Den viktigaste reformen under perioden var

   införandet av nya grundskolan med sin första

läroplan 1962 och en ytterligare reviderad 

    version 1969.

Ytterligare ett nytt tillskott mellan dessa två var

    införandet av den nya gymnasieskolan 1965 där

kristendomen avskaffades som skolämne. 

 

  Beslutet gav upphov till våldsam debatt, en stor nationell namninsamling och ett nytt kristdemokratisk parti i svensk politik.

 

    Det viktigaste förändringen i 1919 års undervisningsplan är avskaffandet av

   katekesundervisningen.

Socialdemokraterna anno 1920.

      Marxismen i Fokus.

Det socialdemokratiska partiet hade också sprängts

    i två delar, där kommunisterna hade brutit sig ut

som ett eget parti.

     Branting, som inte förmått hålla samman den 

spretiga socialistiska rörelsen, underströk

   återkommande att Socialdemokraterna väg var

och skulle förbli demokratins ----- inte den väpnade

     revolutionens.

 

Att Karl Max var partiets självskrivna förebild rådde

    dock ingen tvekan om.

Programmets maxistiska fokus blir säkert tydligt 

     på de områden som behandlar ägande, där programmet föreskriver ett statligt övertagande

    av samliga "naturrikedomar, industriföretag,

kreditanstalter, transportmedel och

    kommunikationsleder" som behövs för att genomföra en "planmässig folkhushållning".

     Detta partiprogram ska gälla i 24 år, under resten av Brantings och nästan hela Per Albin

  Hanssons ledarskap, har alltså en stark maxistisk

     inriktning med kraftfulla ingrepp i den privata 

äganderätten, med det uttalade målet att ersätta 

    det nuvarande ekonomiska systemet med en

socialistisk planhushållning.

 

En månad efter 1920 års kongress sker det

   förunderliga:

Efter inbördes oenighet om kommunalskatten faller 

     regeringen Eden, och Hjalmar Branting får förtoendet från sin gamle skolkamrat,

   kung Gustav V, att bilda den första socialdemokratiska enpartiregeringen.

    Plötsligt ligger vägen öppen att försöka genomföra det marxistiska program som partiet

    just antagit.

 

ETT KYRKOPOLISKT PROGRAM TAR FORM.

 

Måtte nu denna kongress bli en ny sten i det

   byggnadsverk vi reser för framtiden, en framtid

som vi gamla inte få se, men som ni unga en dag

    ska stå mitt uppe i, förvånande er över att världen någosin kunnat vara annorlunda.

      Hjalmar Branting, tal på partikongressen 1924.

Brantings avslutningsord på sin sista partikongress

     ger ett nästan profetiskt intryck.

De tre partiledarna som följde efter honom skulle

   leda partiet och landet i nästan halvt sekel,

och när denna långa regeringstid nådde sitt slut

    fanns det inte många vuxna svenskar kvar

som kunde minnas eller kanske ena tänka sig en

    tid och en tillvaro där Socialdemokraterna

inte styrde Sverige. 

 

Arthur Engberg driver i regeringen under den här

    perioden, publicerar han också ett kyrkopolitiskt

program i tidningen SOCIAL-DEMOKRATEN 1925,

    tänkt att införas i följande ordning:

 

1.  Den borgerliga och kyrkliga kommunen sammanslås.

 

2.  Rätt till fritt utträde ur statskyrkan beviljas.

 

3.  Kyrkomötets vetorätt ( i lagstiftning om kyrkliga

     frågor ) avskaffas.

 

4.  Bestämmelsen om bekännandet av den rena

evangeliska läran ( vid tillsättande av högre statlig

     tjänst ) utplånas ur R.F Lag 28.

 

5.  Religionsundervisningen i skolan omlägges på

principiellt samma grund som skolans övriga

   ämnen.

 

6.  Statskyrkan avskaffas.

 

PER ALBIN HANSSON: DEN RELIGIONFIENTLIGE

       MARXISTEN.

 

Vi leva under en ordning, där den stora massan av

   vårt folk hålls nere i socialt betryck.

Vi leva under ordning där den stora massan saknar

   verkligt inflytande på ledningen av vårt ekonomiska liv ..... Det måste en gång bli så,

  att klassamhället Sverige avlöses av folkhemmet

Sverige.

   Per Albin Hansson "folkhemstalet" remissdebatt

i riksdagen andra kammare, 18 januari 1928.  

 

Efter Hjalmar Brantings död valdes Per Albin

  Hansson till Socialdemokratisk partiordförande

    1928.

I FOLKHEMMET beskriver Per Albin gemenskap

   och samhörighet som centrala värden i den vision.

I det goda hemmet råder likhet, omtanke, 

    samarbete, hjälpsamhet.

"Göra vårt land till det goda medborgarhemmet,

    med tryggad existens för dem, som där bygga 

och bo, med allas samverkan för gemensam bästa"

    Talet uttrycker en tydligt gemenskapsorienterad

grundsyn under ett övergripande marxistiskt,

   om än  icke-revolutionärt paraply.  

Per Albin Hansson deltog aktivt i

   Socialdemokraternas strategi för att reducera

Svenska kyrkans position.

     Per Albin beskriver hur partiet historiskt har varit

fientligt inställt till kristendomen.

    SSU orföranden Adolf Wallenheim tal:

Vi vill .... att ungdomen fostras till självständigt

     omdöme och att en fri, egen tankeverksamhet främjas.

    Arvidsson inflytelserik skolpolitiker prisar den

avlidne Arthur Engberg för att delvis lyckats

   avskaffa skollagens skrivning om att skolan 

ska främja en kristen fostran, och Arvidsson kräver

   att denna skrivning nu tas bort helt och hållet. 

 

De frisinnade hade insett att om

   Socialdemokraterna kom till makten skulle de 

kunna försöka genomföra 1920 års

   programformulering om att förstatliga kyrkans egendom.

    I den följande riksdagsdebatt riktar högerledaren 

Arvid Lindman också öppna anklagelser mot

  Engberg att hans motion endast skulle vara ett

inslag i hans större ambition om ett framtida 

    avskaffande av både kyrkomöte och statskyrka.

 

ALVA MYRDAL: OBEROENDETS O-KRÖNT

                    DROTTNING.

 

Psykoanalysen har lärt oss hur farliga de alltför

   starka bindningarna mellan föräldrar och barn.

"Uppfostran är konsten att lära barnen växa ifrån 

    en", kan rentav sägas vara den pedagogiska 

lärdomen av denna nya insikt.

   Alva Myrdal, "Fostran till frihet, kritik kulturkamp"

tidskriften Kulturfront, 1936.

 

Alva ( född Reimer ) var 17 år när hon mötte Gunnar

    Myrdahl, 21 år.

1924 gifte de sig i en borglig ceremoni.

    Alva och Gunnar Myrdahl fick tre barn, men tillbringade stor del av tiden bortresta från barnen

     med att arbeta och skriva.

Lämnade sonen Jan hemma med Gunnars föräldrar.

     Som vuxen blev sonen en välkänd vänsterradikal debattör, men vände sig också kraftfullt mot sina

    föräldrar för att ha förbisett honom som barn.

Jan Myrdal vägrade delta på såväl Alvas

   mottagande av Nobelpriset som hennes begravning.

    Under 1960 -talet återvände hon dock till inflytelserika poster i svensk inrikespolitik,

    dels som kyrkominister, dels som ordförande

i partiets och regeringens utredningar som grep 

   över både kyrka, skola och familj.  

 

Alva Myrdals stora inflytande i svensk politik

   bekräftas av tidgare forskning och ledande politiker.

    Tage Erlander menade att hon starkt bidrog till

införandet av en ny form av utbildning, och på

    familjeområdet nämner Olof Palme Alva som

skärskilt central i utformningen av partiets

    familjepolitik.

Makarna Myrdals familjeporogram är i grunden

  stark antiauktorität och kritiskt mot den traditionella familjgemenskapen.

    De förklarar att familjens auktoritet över barnen

redan har reducerats, men att denna utveckling 

    måste drivas mycket längre.

 

Boken stadsbarn förklarar Alva hur en

   storbarnskammare skulle kunna fungera i den

moderna staden.

    Författarens negativa inställning till auktoriteter

är tydlig.

    Hon beskriver att barnen måste fostras till oberoende, och att den moderna pedagogiken 

    förespråkar att barn aldrig skall ges andra straff

än att lämnas ensamma och på så sätt utsättas

    för ett socialt ogillande.

Hon avvisar en fostran som bygger på strikta regler

    rekommenderar i stället en mindre auktoritär

fostransform som tar vara på "de positiva krafterna

    hos barnet sj