NEHEMJAS BOK. 2:1-10.

 

    NEHEMJAS RESA TILL JERUSALEM.

 

    #Jag var kungens munkskänk#.

 

Nehemjas bok. 2:1.

 

1.  #Det var i månaden nisan, under kung

Artaxerxes tjugonde regeringsår.

     Vinet var framdukat för kungen, och jag

tog vinet och skänkte åt honom.

     Kungen hade aldrig förr sett mig nedstämd#.

 

Jag, Nehemja var kungens munkskänk.

         Vinet var serverat för kungen.

Tog själv vinet gav det till honom.

      Kungen såg mig: missmodig uppgiven.

 

Nehemjas bok. 2:2.

 

2.  #Men nu frågade han mig:

"Varför ser du så ledsen ut?

      Sjuk är du ju inte.

Det måste vara något som tynger dig":

      Jag blev mycket rädd#.

 

Han frågade mig: varför ser du sorgsen ut? 

       Du är ju frisk.

Vad tynger ditt hjärta.

       Visade mig medlidande:

blev rädd efter hans ord.

 

Nehemja bok. 2:3.

 

3.  #Och sade:

"Må du leva för evigt, min konung!

      Skulle jag inte se ledsen ut när staden där 

mina fäder har sina gravar är ödelagd och när

     dess portar härjats av eld?".

 

Jag svarade honom:

      Uppmuntrade honom:

För evigt må du leva, min konung!

     Sörjer över Jerusalem, Guds stad:

övergiven.

      Mina fäders har sina gravar där.

Hennes ståtliga portar: eldens förtärande offer. 

         

Nehemja bok. 2:4.

 

4.  #Kungen frågade mig:

"Vad önskar du?"

      Då bad jag till himmelens Gud#.

 

Vad önskar du, min tjänare?

        Bad med ödmjukt hjärta inför himlens Gud.

 

Nehemja bok. 2:5.

 

5.  #Och svarade:

"Om det behagar dig, min konung, och om din

     tjänare äger din ynnerst, så låt mig fara till Juda, till den stad där min fäder har sina gravar, för att 

      bygga upp den igen"#.

 

Besvarade konungen:

      Äger jag din välvilja: låt mig få farar till

Juda land: Jerusalem där mina fäder har

       sina gravar. 

Återuppbygga den.

 

Nehemja bok. 2:6.

 

6.  #Då frågade kungen ----- och hans gemål satt

bredvid honom: "Hur länge blir du borta? 

      När kommer du tillbaka?"

Kungen gav mig alltså tillåtelse att resa, och jag

      angav en viss tid#.

 

Konungen och drottning satt bredvid varandra.

          Hur länge blir du borta?

Fick ledigt för resan till mitt hemland.

         Gav honom en tid för avresan.

 

Nehemja bok. 2:7.

 

7.  #Sedan fortsatte jag:

"Om det behagar dig, min konung, låt mig få

      brev med mig till ståthållarna i provinsen

Väster om Eufrat, så att de underlättar min resa

     till Juda#.

 

Finner min konung välvilja: tillåta mig få

    överlämna brev till ståthållaren i provinsen.

Vilka kan hjälpa min resa till Juda.

 

Nehemja bok. 2:8.

 

8.  #Och likaså ett brev till Asaf, kungens skogsförvaltare, så att han ger mig timmer till

     bjälkar för tempelborgens portar, stadsmuren

och det hus där jag skall bo".

      Kungen gav det jag bad om, ty min Gud

höll sin skyddande hand över mig#.

 

Ett brev till Asaf:  kungens skogsförvaltare.

        Vara mig till uppmuntran för återbyggandet

av Jerusalem.

        Sågat timmer:  bjälkar för tempelborgens portar.

      Stadsmuren: det hus jag skall ha min boplats.

Kungen behagade mina önskningar.

        Min Gud: var mig trofast.

 

Nehemja bok. 2:9.

 

9.  #När jag kom till ståthållarna i provinsen

Väster om Eufrat överlämnade jag kungens brev.

      Kungen hade dessutom sänt med mig officerare

och en beriden eskort#.

 

Överlämnade kungens brev till ståthållararna

    i provinsen.

 

Nehemja bok. 2:10.

 

10.  #Men när horonten Sanvallat och ammoniten

Tobia, ämbetsmannen, fick reda på allt detta blev

      de mycket förargade över att de kom någon

som ville förbittra israeliternas villkor#.  

 

Horonten Sanvallat   ammoniten Tobia:

    ämbetsmannen.

Blev förargade över mig:

      ville förbittra israeliternas villkor.