Direktlänk till inlägg 27 december 2019

BARUKS BOK. 4:5-35. TRÖST ÅT DET SÖRJANDE JERUSALEM.

Av Jan-Owe Ahlstrand - 27 december 2019 08:14

BARUKS BOK. 4:5-35.

 

TRÖST ÅT DET SÖRJANDE JERUSALEM.

 

Baruks bok. 4:5.

 

5.  #Fatta mod, mitt folk, du som räddar Israel

undan  glömskan#.

 

Ni, sörjande i Jerusalem: var vid gott mod.

       Du, VÅR HERRE, Israels räddare.

 

Baruks bok. 4:6.

 

6.  #Det var inte för att utplånas som ni blev sålda

åt hednafolken; ni prisgavs åt fienderna därför

      att ni hade väckt Guds vrede#.

 

Ni, Jerusalems söner och döttrar: blev sålda åt

     hednafolken för era otro-hjärtans skull.

Sålda till fångar i deras fångenskap.

       Prisgavs åt sina fienders våld.

Er upproriskhet mot mina bud uppväckte min vrede.

 

Baruks bok. 4:7.

 

7.  #Ty ni väckte er skapares förbittring när ni

offrade till demoner istället för till Gud#.

 

Ert gensträviga liv väckte skaparens förbittring.

       Istället för offra felfria offer till er Skapare

offrade ni till demoner.

 

Baruks bok. 4:8.

 

8.  #Och ni glömde den evige Guden, som hade fött

upp er, och Jerusalem, som hade vårdat er,

      vållade ni sorg#.

 

I ert offrande glömde ni den evige Guden.

       Evige Guden hade fött er till liv.

Jerusalem; Guds stad vårdat era liv.

       Era missgärningar blev er själva till sorg.

 

Baruks bok. 4:9.

 

9.  #Ty hon såg hur Guds vrede drabbade er

och sade:

     Sions grannkvinnor, lyssna!

Gud har lagt på mig en stor sorg#.

 

Sörjande Jerusalem såg hur Guds vrede drabbade 

     era liv.

Sions bergs grannkvinnor lyssna:

      Gud själv  lagt sin vrede över er till stor sorg.

 

Baruks bok. 4:10.

 

10.  #Jag har sett mina söners och döttrars

fångenskap, som den Evige har lagt på dem#.

 

Jerusalems döttrar och söners fångar i främmande

     folks fångenskap: vilket gjort för deras synders

skull av den Evige.

 

Baruks bok. 4:11.

 

11.  #Med glädje födde jag dem, men jag skiljas från

dem med jämmer och sorg#.

 

Med glädjefyllt hjärta födde jag  Jerusalems söner

      och döttrar men skiljt mig från dem i jämmer

och sorg. 

 

Baruks bok. 4:12.

 

12.  #Må ingen visa skadeglädje mot mig,

en änka som har mist så många.

       Jag är övergiven, ty mina barn har syndat:

de avföll från Guds lag#.

 

Må ingen visa sin skadeglädje mot mig:

      likt en änka som förlorat sina älskade barn.

Jag Jerusalem känner mig helt övergiven.

         Mina barn lever syndigt liv inför Guds heliga

lag.

 

Baruks bok. 4:13.

 

13.  #Och erkände inte hans stadgar, de gick inte

Guds buds vägar och följde inte fostrans stigar,

       som leder till hans rättfärdighet!#.

 

O-villigt erkände hans stadgars rättvisa liv.

         Ville inte vandra på Guds buds vägar.

Följde inte fostrans stigar: följde sin egen vilja.

          Fostrans stigar vilka leder till hans

rättfärdighet.

 

Baruks bok. 4:14.

 

14.  #Sions grannkvinnor, kom!

Tänk på mina söners och döttrars fångenskap,

      som den Evige har lagt på dem#.

 

Glöm  inte min söners och döttrars fångenskap.

 

Baruks bok. 4:15.

 

15.  #Han sände mot dem ett folk från fjärran,

ett grymt folk med ett främmande språk,

      som inte tog hänsyn till de gamla och inte

skonade barnen#.

 

För deras misssgärningars skull sände grymt 

      främmande folk med främmande språk.

Främmande folket var hänsynslöst mot de gamla

           skoningslösa mot deras barn.

 

Baruks bok. 4:16.

 

16.  #De förde bort änkans älskade söner, tog de

ifrån den ensamma hennes döttrar#.

 

I sin o-barmhärtighet förde bort änkans älskade

     söner och den övergivnas döttrar.

 

Baruks bok. 4:17.

 

17.  #Hur skulle jag kunna hjälpa er?#.

 

Baruks bok. 4:18.

 

18.  #Han som har lagt olyckorna på er, han skall

rycka er ur era fienders hand#.

 

Lagt på er olyckor: han skall rycka era liv 

      från fiendens förtryckta hand.

Baruks bok. 4:19.

 

19.  #Gå, mina barn, gå, jag har blivit övergiven#.

 

Gå, mina barn från mig, jag Jerusalem Guds stad

       har blivit övergiven.

 

Baruks bok. 4:20.

 

20.  #Jag har klätt av mig medgångens dräkt

och klätt mig i den bönfallandes säcktyg:

        jag skall ropa till den Evige så länge min

tid varar#.

 

Avklätt mig högmodets dräkt istället iklätt mig

         ödmjukhetens säcktyg.

Låter mitt bönerop vara inför den Evige.

 

Baruks bok. 4:21.

 

21.  #Fatta mod, mina barn, och ropa till Gud,

så skall han befria er från era herrar och rycka er

       ur fiendens hand#.

 

Var frimodiga, mina barn; ropa till er räddare.

       Han befriar er från era härskande herrar.

 

Baruks bok. 4:22.

 

22.  #Ty jag hoppas på den Evige skall rädda er,

den Helige har låtit mig glädjas över den

         barmhärtighet han snart skall visa er,

er räddare som lever i evighet#.

 

Vårt framtidshopp på den Evige vår räddare från

     fångenskapet bland främmande folk.

Den Helige låter sig glädjas över den barmhärtighet

       han snart skall visa Jerusalems invånare.

Vår ende räddare lever i all evighet. 

 

Baruks bok. 4:23.

 

23.  #Med sorg och jämmer skildes jag från er,

men Gud skall låta mig få er tillbaka med glädje

      och lycka för evigt#.

 

Er sorgsenhet och jämmerrop skiljdes från min 

      barmhärtighet.

Gud ska trösta er i Jerusalem: 

      Vilket ger hjärtats glädje och välsignelse

tillbaks för evigt.

 

Baruks bok. 4:24.

 

24.  #Nu har Sions grannkvinnor sett er fångenskap,

men snart får de se er räddning komma från 

        Gud med den Eviges stora glans 

och härlighet#.


Sions grannkvinnor sett er fångenskap förtryckta 

       som fångar.

Invänta Guds tid för er befrielse från den Evige

     sanne Guden.

För att sprida sin härlighet bland er.

 

Baruks bok. 4:25.

 

25.  #Härda ut, mina barn, under Guds vrede.

Din fiende jagat dig, men du skall snart få se

        hans undergång och sätta foten

på hans nacke#.

 

Var ståndaktiga, mina älskade barn i ert

          fångenskap.

        I er fångenskap under Guds vrede.

Din fiende förjagat dig i sitt övermod.

      Snart i min tid ska de bemöta sin undergång.

Förödmjuka sig inför er. 

 

Baruks bok. 4:26.

 

26.  #Mina klena små fick gå steniga stigar,

de fördes bort som boskap av plundrande fiender#.

 

Mina övergivna små barn: fick vandra på otrygga

     farofyllda stigar.

Blev bortförda likt infångade boskapshjordar. 

 

Baruks bok. 4:27.

 

27.  #Men fatta mod, mina barn, och ropa till Gud;

han som lät olyckan komma har inte glömt er#.

 

Var inte modlösa, mina barn.

       Ropa ert bönerop till Gud er räddare.

Tillät olycka livets elände drabba er har inte

      övergivit er.

 

Baruks bok. 4:28.

 

28.  #Ert sinne gick på villovägar bort från Gud -----

vänd nu om och sök honom med tiofaldig iver#.

 

I ert upproriska sinne: gick på lögnens

      villo-vägar bort från sanningens vägar.

Gör bot och bättring sinnesändring:

        Sök hans barmhärtighet med hjärtats iver. 

 

Baruks bok. 4:29.

 

29.  #Ty han som har lagt olyckorna på er skall

sända er räddningen och den eviga glädjen#.

 

I sin vrede lagt olika olyckor på er.

        Skall vara er räddning tröst i från era 

fienders förtryck.

       

Baruks bok. 4:30.

 

30.  #Fatta mod, Jerusalem, han som gav dig ditt

namn skall trösta dig#.

 

Var frimodig, Jerusalem.

        Den evige gav dig ditt namn skall bli din tröst.

 

Baruk bok. 4:31.

 

31.  #Ve dem dem som plågar dig och gladdes åt

ditt fall#.

 

Olycka kommer över den som plågar dig.

        Visar sin skadeglädje över din fångenskap.

 

Baruks bok. 4:32.

 

32.  #Ve de städer där dina barn fick göra slavtjänst,

ve henne som tog dina söner!#.

 

Olycka kommer över de städer där du Jerusalems 

     barn fick utföra slavtjänst i deras slaveri.

Olycka  kommer över förtryckarna som stal

      dina älskade söner.

 

Baruks bok. 4:33.

 

33.  #Ty liksom hon gladdes åt ditt fall och jublade

över din förnedring, så skall hon själv få sitta

      övergiven och sörja#.

 

Hednafolket gladde sig över ditt fall.

      Höjde jubel-rop över din livs förnedring.

Skall själv förödmjukas i övergivenhet och

     sorgsenhet.

 

Baruks bok. 4:34.

 

34.  #Jag skall beröva henne glädjen över hennes

övermod skall vändas i sorg#.

 

De städer som berövade henne sin glädje:

      Hennes övermod förbytas till sorgetåg.

 

Baruks bok. 4:35.

 

35.  #Eld från den Evige skall bränna henne i långa

tider, och hon skall bebos av demoner för all

      framtid#.  

 


 

 
Det här inlägget går inte att kommentera.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se