Direktlänk till inlägg 27 december 2019
BARUKS BOK. 2:1-35.
BOTBÖNEN. DEL.2
Baruks bok. 2:1.
1. #Och Herren har låtit det ord besannas som han
uttalade om oss och våra domare som styrde
Israel,om våra kungar och hövdingar och om folket i Israel och Juda#.
Herren i sin helighet: låtit de ord som uttalas om
vårt syndiga liv; varar sanna Ord.
Våra domare vilka styrde Israels folk.
Våra kungar hövdingar vilka styrde folket
Israel och Juda land.
Baruks bok. 2:2.
2. #Att han skulle låta en stor olycka drabba oss.
Aldrig har något sådant skett under himlen som det
han lät ske i Jerusalem, så som det var
förutsagt i Moses lag#.
Hade beslutat utföra stor olycka över oss.
Vilket aldrig inträffat under himlen.
Som tilläts ske i Jerusalem.
Vilket var förutsagt ske efter Moses givna lag.
Baruks bok. 2:3.
3. #Vi måste alla äta våra egna söners och döttrars kött#.
Genom vår bestraffning: var tvunga äta våra söners
döttrars kött.
Baruks bok. 2:4.
4. #Man prisgav vårt folk åt alla våra grannriken
och lär skam och förödelse drabba oss bland
alla de grannfolk dit Herren fördrev oss#.
Vårt folk prisgavs åt alla grann-rikets folk.
Fick erfara skammen och förödelsen
vilket drabbade oss.
Blev bortförda som fångar till grannfolken.
Baruks bok. 2:5.
5. #Vårt folk kom underst i stället för överst,
ty vi har syndat mot Herren, vår Gud, och inte
lyssnat till hans röst#.
Vårt folks synder gjordes till fångar under
grannfolk: vår synd bestraffade oss mot Herren,
vår Gud.
I livet: varit o-hörsamma mot hans röst.
Baruks bok. 2:6.
6. #Herren, vår Gud, är rättfärdig, men vi och
våra fäder har stått med skam intill denna dag#.
Herren, vår Gud, rättfärdig Gud.
Vi och våra fäder; levt skamfläckat liv
intill denna dag.
Baruks bok. 2:7.
7. #Allt det onda som Herren förutsagt har kommit
över oss#.
Allt vad ont i våra liv: Herren beslutat vedergälla
oss för.
Baruks bok. 2:8.
8. #Vi bad inte till Herren att han skulle leda alla
och envar bort från deras onda hjärtats tankar#.
Vi i vårt högmod inte bad om Herrens hjälp:
leda våra liv i rättfärdigt:
Istället valde vi leva med onda hjärtats tankar.
Baruks bok. 2:9.
9. #Och Herren höll olyckan i beredskap och lät
den drabba oss.
Ty Herren var rättfärdig när han befallde oss att handla efter hans vilja#.
Herren bestraffade våra onda hjärtats tankar:
i vilket han höll livets olycka i beredskap
för att drabba oss.
Herren rättfärdig i vad han gör.
Befallde oss vara hans vilja lydig.
Baruks bok. 2:10.
10. #Men vi lyssnade inte till hans röst och lydde
inte de föreskrifter som han hade gett oss
att följa#.
Var o-hörsamma mot hans röst.
Levde i olydnad mot hans givna föreskrifter.
Följa dem i lydnad.
Baruks bok. 2:11.
11. #Herre, Israels Gud, du som fört ditt folk ut ur
Egypten med din starka hand, med tecken
och under, med väldig kraft och med lyftad arm,
du som gjort ditt namn ryktbart intill denna dag:#.
Herre, vår Israels Gud; förde oss ditt folk
fria ut ur Egyptens träldomsland.
Med din allmakts starka hand: med tecken
och under.
Med väldig kraft med lyftad segerarm.
Du gjorde ditt namn välkänt inför denna dag.
Baruks bok. 2:12.
12. #Vi ha syndat, var har levt gudlöst, vi har
handlat orättfärdigt, Herre, vår Gud, i strid med
alla dina rättfärdiga bud#.
Vi levt syndigt liv: i gudlöshet.'
I ord och handling varit o-rättfärdiga inför dig,
Herren, vår Gud.
I upproriskhet mot dina rättfärdiga bud.
Baruks bok. 2:13.
13. #Vänd nu din vrede från oss, ty vi är bara några
få som lämnats kvar bland de folk dit du har
fördrivit oss#.
Låt din vrede vändas från våra liv.
Vi är få till antalet kvar bland det främmande
folket du i din vrede fördrivit oss.
Baruks bok. 2:14.
14. #Hör, Herre, vår bön och vår åkallan, befria oss
för din egen skull och låt oss vinna välvilja hos dem
som förde oss bort från vårt land#.
Lyssna på vår ödmjuka bön åkållan av ditt
heliga namn.
Berfias oss för ditt egna namns skull.
Låt hos dig vinna tillbaka din välvilja hos dem
som förde oss som fångna från vårt land.
Baruks bok. 2:15.
15. #Så att hela jorden får se att du är Herren,
vår Gud, ty Israel och hans folk är uppkallade
efter ditt namn#.
Vilket ger dig gott vittnesbörd om din godhet:
Du Herre, är vår Gud.
Israels Gud, vi ditt folk uppkallade efter
ditt heliga namn.
Baruks bok. 2:16.
16. #Herre, blicka ner från din heliga boning
och se på oss.
Vänd ditt öra mot oss, Herre, och hör#.
Herre i din nåd låt dina blickar ner från din heliga
boning se på oss.
Vänd ditt öra välvilligt mot oss, Hör våra
böne-ord.
Baruks bok. 2:17.
17. #Öppna dina ögon och se.
De som ärar Herren och prisar hans rättfärdighet
är inte de döda i dödsriket, vilkas ande tagits
ut ur kroppen#.
Öppna dina allvetande ögon och se.
De ärade hjärtan som ärar dig, Herren
prisar hans rättfärdighet: de levande gör det.
Baruks bok. 2:18.
18. #Nej, det är den djupt bedrövade, den som
går nerböjd och svag , det är de matta ögonen och
den hungrande själen som ärar dig och prisar
din rättfärdighet, Herre#.
De som har ett djupt bedrövart hjärta: ärar dig.
De nedböjda svag i sig själva har matta ögon.
Äger den hungrande själen efter din helighet
ärar dig prisar din rättfärdighet.
Baruks bok. 2:19.
19. #Ty vi litar inte till våra fäders eller våra kungars rättfärdighet när vi kommer inför dig med
vår bön om barmhärtighet, Herre, vår Gud#.
Vi förtröstar inte på våra fäders eller våra
kungars rättfärdighet.
I vår bön kommer inför dig om din livgivande
barmhärtighet, Herre, vår Gud.
Baruks bok. 2:20.
20. #Du har ju släppt loss din glödande vrede
mot oss, alldeles som de förutsade genom dina
tjänare profeterna:#.
Du bestraffade oss med din glödande vredes eld.
Vilket förutsagts genom dina tjänare
profeter vilka i ord uttalade din vilja.
Baruks bok. 2:21.
21. #Så säger Herren: Böj era nackar och tjäna
den babyloniske kungen, så skall ni få bli kvar
i det land som jag gett åt er fäder#.
Herren säger till er:
Ödmjuka er: tjäna villigt den babyloniske kungen
vilket gör att ni får stanna kvar i landet:
som gav era fäder.
Baruks bok. 2:22.
22. #Men om ni vägrar lyssna till Herrens röst
och inte tjänar den babyloniske kungen#.
Är ni lydiga o-hörsamma Herrens röst.
Inte villigt tjänar den babyoniske kungen.
Baruks bok. 2:23.
23. #Då skall jag tysta alla skratt och glada rop,
brudgummens och brudens röster, i Judas städer
och på Jerusalems gator, och hela landet
skall ligga öde och obebott#.
Är ni o-lydiga min förmaning:
Ska jag bestraffa er: förändra era skratt glada rop till tystnad.
Brudgummens brudens röst bli tysta.
Juda städer Jerusalems gator bli ödelagda.
Baruks bok. 2:24.
24. #Vi lyssnade inte till din röst och tjänade
inte den babyloniske kungen.
Då lät du de ord besannas som du hade uttalat
genom dina tjänare profeterna:
våra fäders ben kastades ut ur gravarna#.
Vi vara olydiga mot din röst: o-villigt tjänade
den babyloniske kungen.
Du gjorde dina ord vara sanna som du uttalat
genom dina tjänares profetiska ord.
Vilket gjorde våra fäders likben kastades ut
ur grävda gravar.
Baruks bok. 2:25.
25. #De ligger på marken i dagens hetta
och nattens frost.
Folket dog genom svåra lidanden, genom svält
och svärd och pest#.
Våra fäder ligger spridda på marken i dagens hetta.
Under nattens frostnätter.
Folket dog genom sina svåra lidanden.
I livets lidanden av:
svälten dödliga svärdet och smittsamma pesten.
Baruks bok. 2:26.
26. #Och ditt hus, över vilket ditt namn har utropats, lät du bli sådant det är i dag,
på grund av ondskan i Israel och Juda#.
Ditt hus: där ditt namn utropats.
Lät du ödeläggas för vår ondskas skull.
Israels och Judas ondska.
Baruks bok. 2:27.
27. #Och ändå, Herre, vår Gud, har du visat oss
all din mildhet och stora barmhärtighet#.
Ända vi levde ondskefullt liv:
du visat oss din mildhet och stora barmhärtighet.
Baruks bok. 2:28.
28. #Så som du sade genom din tjänare Mose
den gången du befallde honom att skriva ner din
lag åt israeliterna:#.
Du sade genom din tänare Mose:
då du befallde honom skriva ner din
lag åt israeliterna.
Baruks bok. 2:29.
29. #Om ni inte lyssnar till min röst, då skall sannerligen denna stora och bullrande folkhop
smälta ihop till en liten skara bland de folk
dit jag skall fördriva dem#.
Lyssnar ni inte på Herrens röst, sannerligen ska
den stora bullrande folkskara förminskas
till liten skara till de främmande folken dit
jag skall fördriva dem.
Baruks bok. 2:30.
30. #Jag vet att de inte kommer att lyssna till mig,
eftersom de är ett hårdnackat folk.
Men under förvisningen skall de besinna sig#.
Jag vet att bli för mig o-hörssamma;
de är ett hårdnackat folk.
Baruks bok. 2:31.
31. #och de skall inse att jag är Herren, deras Gud.
Jag skall ge dem hjärtan och öron som lyssnar#.
De ska förstå: jag är Herren, deras Gud.
Jag ska ge dem ödmjukt lyssnande hjärta
och hörsamma öron.
Baruks bok. 2:32.
32. #Och de skall lovsjunga mig i förvisningen
och tänka på mitt namn#.
De skall lovsjunga mitt namn; i sin förvisning
tänka på mitt namn.
Baruks bok. 2:33.
33. #De skall vända om från sitt trots och sina
onda gärningar då de tänker på hur det gick deras
fäder som syndade mot Herren#.
Göra och bättring från sin upproriskhet.
Från sina onda gärningars vilja.
I vilket de tänker på hur deras fäder bestrffades
i sin synd mot Herren.
Baruks bok. 2:34.
34. #Då skall jag låta dem återvända till det land
som jag svor att ge åt deras fäder, Abraham, Isak
och Jakob, och de skall ta det besittning.
Jag skall göra folket talrikt, och det skall aldrig
bli mindre igen#.
Gör de så: skall de få återvända till det land
jag svor vid mig själv ge åt deras fäder.
Abraham, Isak och Jakob de skulle bli ett talrikt folk
och besitta det utlovade landet.
Baruks bok. 2:35.
35. #Jag skall sluta ett evigt förbund med dem:
jag skall vara deras Gud och de skall vara
mitt folk.
Och jag skall aldrig mer fört bort mitt folk Israel
från det land som jag har gett dem#.
Jag skall sluta evigt förbund med dem.
Jag skall vara deras Gud.
De skall vara mitt egendomsfolk.
Skall aldrig mer fördriva dem bort från
det land jag utlovat dem.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 | 21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 | 28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|