ALLA LYSSNAD INTE TILL EVANGELIET.

Romarbrevet.  10:14-21.

¤Romarbrevet.  10:14.

14.  #Men hur skall de kunna åkalla den som de

inte kommit till tro på?

      Hur skall de kunna tro på den som de

inte hört?

      Hur skall de kunna höra utan att någon

förkunnar?#.

De som inte kommit till tro på honom kan inte

     åkalla hans namn.

Har de inte hört talas om honom kan de inte tro

      på honom.

Förkunnas det inte om honom kan ingen

       komma till tro på honom.

 ¤Romarbrevet. 10:15.

15.  #Hur kan någon förkunna utan att vara utsänd?

Det står skrivet:

      SKÖNT LJUDER STEGEN AV DEM SOM BÄR BUD

OM GODA TING#. 

Finns ingen förkunnare av Ordet  kan ingen

      kan ingen kom  till tro på honom.

Fotstegen av ordets-förkunnare: ljuder av dem

      som villigt bär bud om goda tingen. 

¤Romarbrevet. 10:16.

16.  #Men alla lyssnade inte till budskapet.

Ty Jesaja säger:

      HERRE, VEM SATTE TRO TILL DET VI FÖRKUNNADE#.

Alla som får lyssna till det glada buskapet:

     säger profeten Jesaja:

Herre min Gud: vem ville sätta sitt hjärtats tro

      till det vi förkunnade.

¤Romarbrevet. 10:17.

17.  #Så bygger tron på förkunnelsen och förkunnelsen på Kristi ord#.

Tron byggs på grunden förkunnelsen.

       Förkunnelsen sin fasta grund på Kristi ord.

¤Romarbrevet. 10:18.

18.  #Men då frågar jag: kanske har de aldrig

hört den?

       Visst har de!

ÖVER HELA JORDEN NÅDDE DERAS RÖST,

      TILL VÄRLDENS ÄNDAR DERAS ORD#.

Ställer mig frågan: kanske har aldrig fått

     höra  förkunnelsen om Kristi Ord.

Visst har de fått höra det!

        Över hela jordens invånare nåddes

förkunnarnas röst.

         Till världens ända hördes deras ord.

¤Romarbrevet. 10:19.

19.  #Då frågar jag: kanske Israel inte förstod?

Nej, redan Mose säger:

       JAG SKALL VÄCKA ER AVUND MOT ETT  FOLK SOM INTE ÄR NÅGOT FOLK; MOT ETT FOLK

      UTAN FÖRSTÅND SKALL VÄCKA ER VREDE#.

Då frågar jag: förstod inte Israels folk

         förkunnarnas ord.

Mose säger: jag skall uppväcka avundsjukan

       mot ett folk: gensträvigt hårdnackat folk.

Folket som saknade andliga förståndet.

     

¤Romarbrevet. 10:20.

20.  #Och Jesaja går så långt att han säger:

JAG BLEV FUNNEN AV DEM SOM INTE SÖKTE

       EFTER MIG, JAG VISADE MIG FÖR DEM

SOM INTE FRÅGADE EFTER MIG#.

Profeten Jesaja säger i sitt tal:

     Jag var tillgänglig för de som inte sökte mig.

Jag visade min härlighet för dem:

      men deras hjärtan frågade inte efter mig. 

¤Romarbrevet. 10:21.

21.  #Men om Israel säger han:

HELA DAGEN HAR JAG RÄCKT UT MINA HÄNDER

    MOT ETT OLYDIGT OCH GENSTRÄVIGT SLÄKTE#.

Om Israel säger han:

       Hela dagen utsträckte jag mina barmhärtiga Och nådefulla händer : mot ett olydigt

      och gensträvigt släkte.

 

TANKAR AV UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.

DEL.  109.

#Vara ärlighetens vinnare bättre än vara

     o-ärlighetens vinnare.#

#Bättre vara övergiven av dårskapen

   än vara övergiven av visheten#.

#Den som fostrar sin son får nytta av honom#.

Syraks bok. 30:2A.

10900.  Verkligheten verksam i ärligheten.

10901.  Ärligheten kan inte fly verkligheten.

10902a.  O-ärligheten flyr verkligheten.

10902b.  O-ärligheten rider på rädslan.

10902c.  O-ärligheten lögnen bunds-förvant.

10903.  Lögnen påverkar o-ärlighetens tunga.

10904.  Lögnen o-vän med sanningen.

10905.  O-ärligheten o-vän med sanningen.

10906.  Ärligheten talar sanningens ord.

10907a.  Ärlige hatar lögnaktiga Ord.

10907b.  O-ärlige älskar lögnaktiga ord.

10907c.  O-ärlige lyssnar på lögnen.

10908.  Ärlige lyssnar på sanningen.

10909.  O-ärligheten bedrar o-ärlige.

10910.  Rädslan trälbinder människan

försvara sig själv.

10911a.  Barmhärtiga omsorgen

10911b.  Barmhärtiga ömheten

10911c.  Barmhärtiga ömsintheten

10912.  Ömma kärleken

10913.  Kärleken segrar och triumferar

över ilska hat och o-försonligheten.

10914a.  Hatet framkallar ilskenheten.

10914b.  Onda misstankar framkallar ilskenheten.

10914c.  Falska och o-rimliga beskyllningar framkallar ilskenheten.

10915a.  Föraktet  framkallar ilskenheten.

10915b.  O-vänligheten framkallar ilskenheten.

10915c.  Förtalet framkallar ilskenheten.

10916.   Skade-glädjen framkallar såriga själssår.

10917.  Visad o-tåligt beteende  o-moget beteende.

10918.  Egoismen visar sin egna mogna egoism.

10919a.  Bra vara snäll sämre bli utnyttjad utifrån snällheten.

10919b.  Bra vara barmhärtig  sämre bli utnyttjad

utifrån barmhärtigheten.

10919c.  Moders-kärlek  barnets hjälp stöd & tröst

sämre när barnets egoism utnyttjar den.

10920.  Barnens egoism utnyttjar moders-kärleken.

10921a.  Livet i ordningens ekonomi.

10921b.  Livet i-o-ordningens ekonomi.

skapar förvirring & oroliga hjärtan & tankar.

10922a.  Vara tålig lärt sig  tålighetens lärdom.

10922b.  Tålighetens lärdom  nyttig för Alla.

10922c.  Tålighetens lärdom  tillgänglig för Alla.

10923.   Tålighetens lärdom låter tiden vara

sin med-hjäpare.

10924.  Bra vara mor och far-föräldrar visa omsorg & snällhet mot sina barn-barn  sämre bli utnyttjade

av deras egoism. 

10925.  Ödmjukheten väntar på sin himmelsfärd

sitt eviga hem. 

10926a.  Manliga ödmjukheten  låter kvinnan

       placeras i centrum av mannens hjärta.

10926b.  Kvinnans placering i centrum av mannens

hjärta vilket bevittnar deras enhet.

10926c.  Tankar om deras enhet: 

"Jag hör det du tänker.

       Jag känner det du känner.

              Dina tankar och känslor blir också mina.

                    Vi kan inte fly eller ljuga.

                          Träffa mig, prata med mig!

     

10927a. Tack; för finheten skönheten & ljuvligheten. 

10927b.  Skönheten ljuvligheten tillgänglig för Alla. 

10927c.  Skönheten ljuvligheten nyttig för Alla.

10928a.  Ilskne älskar sig själv i sin egen ilskenhet

lyssnar till ilskenhetens ord. 

10928b.  Ilskenheten gör sig nytta av genetiska

svagheten vilket styr ilsknes beteende.

10928c.  Bevaka tankevärldens ingång i lyssnadet

till ilskenhetens inbjudande ord  utföra ilskenhetens

       vilja i ord och handlingar. 

10929. Ilskne lyssnar inte på saktmodets

inbjudande ord. 

10930a.  Lögnens makter  o-nyttig för Alla.

10930b.  Människan väljer själv vilken

Herre som styr hennes liv  antingen lögnen

      eller sanningen.

10930c.  Lögnen makter  o-intressant ge tiden till.

10931.  Bättre ge sin tid till sanningen än till

lögnens listigheter.

10932a.  Troheten och godheten varandras vänner.

10932b.  Troheten & godheten  nyttig för Alla.

10932c.  Troheten Och godheten  tillgänglig för Alla.

10933.  Barmhärtigheten Och godheten

       varandras vänner. 

10934.  Barmhärtigheten & godheten nyttig för Alla.

10935.  Barmhärtigheten och godhete tillgäng

     för Alla.

10936.  Visa omsorg för den svage ger hjärtats

       glädje och tacksamhet.

10937a.  Elaka hjärtan vad ger de Livet.

10937b.  Elaka tankar vad ger de Livet.

10937c.  Elaka läppar vad ger de Livet.

10938a.  Elaka läppars ord o-intressanta lyssna på.

10938b.  Kivets läppars ord o-intressanta lyssna på.

10938c.  Trätgirighetens läppars ord o-intressanta

       lyssna på. 

10939.  Ord-stridiga läppars ord  o-intressanta

     lyssna på.

10940.  Skammen  Smäleken utan värde för Livet.

10941.  Ilskenheten viskar sina ilskna ord i

slavens ilsknes öron önskar ilskne ska aktivera 

        orden i ilsknes ord och handlingar.

10942.  Vara trött och förvirrad  sämre än vara

utvilad & känna sinnesro.

10943a.  Ödmjuke vandrar tryggt och säkert

på ödmjukhetens väg.

10943b.  Milde vandrar tryggt och säkert

på mildhetens väg.

10943c.  Vänlige vadrar tyggt på vänlighetens väg.

10944.  Livet på vänlighetens bättre än på

elakhetens väg.

10945.  Elakhetens väg sprider sin elakhet. 

10946.  Som hjorten längtar i sitt inre efter

vattenbäckar längtar min själ efter skaparen.

10946b.  Som hjorten längtar efter friska

vättenbäckar längtar den ödmjuke efter

      ödmjukhetens rikedomar.

19046c.

10947a.  Spridande oro tillgänglig för Alla

väljer om man vill  lyssna på den eller inte.

10947b.  Spridande oron  vad kan den ge till Livet.

10947c.  Spridande oro  brist på ordning.

10948.  Leva i ordning för-hindrar oron

och förvirringen.

10949.  Tänk vad ordning kan vara viktig i Livet.

10950.  Häftigt ord-val  vad ger det till Livet.

10951.  Ilskna ord-val  vad ger det till Livet.

10952.  Oroligt sinnelag  ro-fyllt sinnelag.

10953a.  Ödmjuke fått ödmjukhetens halskedja

och ärekrona.

10953b.

10953c.

10954a.  O-ärligheten förändrar samhället

på o-ärliga levnads-sättet.

10954b.  Ärligheten förändrar samhället på

       ärliga levnads-sättet.

10954c.  Mildheten förändrar samhället

på milda levnads-sättet. 

10955.  O-ärlige ger sitt bifall till valet

av o-ärlighetens livsföring. 

10956a.  Vara ärlighetens vinnare bättre än

     vara o-ärlighetens vinnare.

10956b.  Bättre leva som o-ärlighetens förlorare

     välja vara ärlighetens vinnare.

10957.  Bättre vara övergiven av dårskapen

      än var övergiven av visheten.

10958a.  Den som fostrar sin son får nytta

     av honom.

10958b.  Den som fostrar sin dotter får

      nytta av henne.

10959.  Ansvar och ordning nationens stödjepelare.

10960a.  Penning-begäret aktiverar produktions

    tänkandet.

10960b.  Produktions-tänkandet  påverkar

    penningflödet.

10960b.  Produktions-tänkandet  känner rädsla

   för fattigdomens inflytande.

10961.  Idioten lever annorlunda liv än vad

   den vise gör.

10962.  När ledarskapet  visar god förebild  i ord

och handlingar påverkas omgivningen.

10963.  Det går inte tala för döva öron:

     gav god kommentar:  Det var visdoms ord.

10964.  Egoismen problem-skaparen.

10965.  Flitig  finger-plockare visar flitiga fingrar.

10966.  Stormännens makt-lystenhet

     vad ger den.

10967a.  Övermodiges tankar ser sina ego-tankar

  av större värde än sin nästas.

10967b.  Stoltes tankar skadar sin nästas  tankar.

10967c.  Övermodiges tankar  vad kan de ge

        till sin nästa.

10968a.  Ärlige har en plats i samhället.

10968b.  Barmhärtige har en plats i samhället.

10968c.  Milde har en plats i samhälleten.

10969.  Sökande människan vad söker hon: 

  Antingen ödmjukheten eller högmodet.

Antingen litenheten eller stoltheten.

    Antingen sälhheten eller elakheten.

10970a.  Vara ivrig Och o-tålig vara

varandras vänner.

10970b.  Lugnet Och tåligheten livets

      bunds-förvanter. 

10970c.  Vara ivrig och o-tålig vad ger det Livet.

10971.  Lugnet & tåligheten  tillgänglig för Alla.

10972.  Lugnet och tåligheten nyttig för Alla.

10973.  Ivrigheten & o-tålighete o-nyttig för Alla.

10974a.  Föraktfulla människor talar hånade ord.

10974b.  Föraktfulla människor likgiltiga inför

    sanningens ord.

10974c.  Föraktfulla människor  likgiltiga inför

    barmhärtighetens omsorg.

10975a.  Makt-fullkomliga människor  vad vet de om människo-värdet.

10975b.  Makt-fullkomliga människor

     inga psykologer.

10975c. 

10976.  Ungdomen lever av ungdomlig kraft.

10977a.  Ödmjuke har sin livs-glädje i ödmjukheten.

10977b.

10977c.

10978a.  Barmhärtige sprider barmhärtighetens

      väldoft.

10978b.  Ömsinte sprider ömsinthetens väldoft.

10978c.  Ömme sprider ömhetens väldoft.

10979.  Uppstår ingen stolthet i litenheten.

10980.  Uppstår ingen högmodighet i ödmjukheten.

10981.  Uppstår ingen falskhet i sanningen.

10982a.  Ödmjuke ödmjukhetens egendom.

10982b.  Behärskade tungan  tystnadens egendom.

10982c.  Ärlige ärlighetens egendom.

10983.  Hjärtat fyllt av oro och bekymmer

       vad ger det Livet.

10984a.  Ödmjukheten belönar  uppmuntrar

       ödmjukes trohet.

10984b.  Kärleken belönar  uppmuntrar 

       kärleksfulles trohet.

10984c.  Tålmodigheten belönar  uppmuntrar

       tålmodiges trohet.

10985.  Förtalaren förtalar sin nästa 

         saknar uppmuntran.

10986a.  Långmodigheten nyttiga att äga.

10986b.  Långmodigheten tillgänglig för Alla.

10986c.  Långmodigheten vad den förändrar Livet.

10987.  Långmodigheten värdesätter Livet.

10989a.  Vara tålmodig och långmodig vad Livet

      blir värt att Leva.

10989b.  Vara Långmodig och saktmodig vad

      blir värt att Leva.

10989c.  Vara för-dragsam och långmodig

       sådant gör Livet meningsfullt.

10990.  Ha överseende med sin nästas fel

       och brister.

10991.  Olycka och bekymmer vad ger  det till Livet.

10992a.  Kontroll-behovet  visar sin över-lägsenhet.

10992b.  Makt-lystenheten och kontroll-behov

eviga bunds-förvanter.

10992c.  Mat-lystenheten Och kontroll-behovet

        har inget överseende med sin nästas

 fel och brister.

10993.   Vara fantasifull i sitt tänkande

       viket flyr ifrån verklighets-tänkandet.

10993b.  Verklighets-tänkandet bättre än

         aktiva fantasi-tänkandet.

10993c.  Fantasi-tänkandet  vad ger det till 

     Livet av lärdom och erfarenhet.

10994.  Verklighets-tänkandet ger lärdom

och livs-erfarenhet till Iivet.

10995a.  Stolte visar ingen ödmjukhet mot sin nästa

    men underkastar sig sin egen själv-godhet.

10995b.  Stolte försvara sig själv har svårt

   för visad underkastelse vad andra tycker

och tänker.  

10995c.  Stolte godtar inte andras förslag.

10996.  Stolthetens liv vad ger det till sin

     nästas liv.

10997.  Stoltheten tänker bara på sig själv.

10998.  Stoltheten  nationens  undergång.

10999.  Stoltheten mänsklighetens olycka

   och bekymmer.