Direktlänk till inlägg 4 augusti 2016

ANDLIG SÅNG. TRETTIOSJÄTTE STROFEN. Låt oss njuta av varandra, o min Älskade.

Av Jan-Owe Ahlstrand - 4 augusti 2016 20:25

ANDLIG SÅNG. TRETTIOSJÄTTE STROFEN.


LÅT SS NJUTA AV VARANDRA, O MIN ÄLSKADE,


OCH LÅT OSS SES I DIN SKÖNHET,


PÅ BERGET OCH PÅ KULLEN,


VARIFRÅN DET KLARA VATTNET RINNER,


LÅT OSS TRÄNGA VIDARE UT PÅ DJUPET.


FÖRKLARING.


1.  Den fullkomliga kärleksföreningen mellan själen och Gud har alltså fullbordats.


Själen vill hänge sig åt kärleken och utveckla sig

i allt som hör kärleken till.


Det är alltså hon som talar i den föreliggande strofen.


Hon vänder sig till Brudgummen och ber honom

om tre nådebevis som är förbehållna kärleken.


Det första, att få njuta av kärleken och att få smaka dess ljuvhet, såsom hon säger i denna vers:

   LÅT OSS NJUTA AV VARANDRA, O MIN ÄLSKADE.


Det andra, att få bli lik den Älskade, såsom hon fastställer det är hon säger:

OCH LÅT OSS SES I DIN SKÖNHET.


Det tredje, att lära känna den Älskades skatter

och grundligt få undersöka hans hemligheter;

och det är detta som hon uttrycker när hon säger:

LÅT OSS TRÄNGA VIDARE UT PÅ DJUPET.


Vi skall förklara denna versrad.


   LÅT OSS NJUTA AV VARANDRA, O MIN ÄLSKADE.


2.  Det vill säga, i deras ömsesidiga utbyte av kärlekens ljuvligheter; jag talar inte bara om dem som vi normalt äger till följd av vår förening, utan dessutom om dem återkastas i en öm och levande kärleks handlingar, det må nu vara i det inre,

         när viljan skapar kärlekshandlingar, eller i det yttre, när man utför verk som rör den Älskades ära.


Som vi har sagt, kärleken har den egenheten att där varest den har sitt säte, där sökerr den alltid att njuta av sina glädjeämnen och sin ljuvlighet,

eller att utveckla sin inre och sin yttre kärlek.


Själen handlar så för att bli alltmer lik sin Älskade.


    Därför säger hon också genast:


     OCH LÅT OSS SES I DIN SKÖNHET.


3.  Här är förklaringen: Låt oss genom att använda

det ömsesidiga utbyte av kärlek som vi talar om nå fram till att få ses i din skönhet; med andra ord,

        jag önskar att vi skall likna varandra i skönhet,

och att din skönhet skall vara sådan att när vi betraktar varandra, så skall jag tyckas lik dig din

           skönhet och betrakta dig själv i din skönhet.


Detta kommer att äga rum när du har förvandlat mig till din skönhet.


Då kommer jag att se dig i din skönhet, och du kommer att se mig i din skönhet; du kommer

att se dig i mig i din skönhet, och jag kommer att se mig i dig i din skönhet; och sålunda kommer jag att se ut som du i din skönhet, och kommer att se ut

         som jag i din skönhet; min skönhet skall

vara din skönhet, och din skall vara min;

i din skönhet skall jag vara du och du skall vara

            jag i din skönhet, därför att själva din skönhet.


Sådant är det barnaskap som Guds barn har fått, vilka i sanning säger till Gud det som Sonen själv hos den helige Johannes förklarar för den Evige Fadern:

"Fader, allt mitt är ditt, och allt ditt är mitt"

( Joh. 17:10 ).


Han säger det på grund av sitt väsen, såsom Faderns naturlige Son, och vi säger det genom delaktighet såsom adopterade barn.


Sonen har sagt dessa ord inte bara för sig själv

som är huvudet, utan dessutom för Kyrkan

som är hans mystiska kropp.


           PÅ BERGET OCH PÅ KULLEN.


4.  Det vill säga, låt bege oss till det vetande som teologerna kallar morgonens vetande, eller kunskap

om Gud i hans Ord, här framställd som berget,

         ty Ordet är den högsta väsentliga Visdomen hos Gud.


Låt oss bege oss till aftonens vetande, eller Guds visdom i hans skapade varelser, i hans verk och hans försyns underbara skickelser.


När själen alltså ber:

LÅT OSS SES I DIN SKÖNHET PÅ BERGET, så vill hon vara lik skönheten hos den gudomliga Visheten,

somju är Guds Son, och iklädas detta; när hon säger:

LÅT OSS GÅ TILL KULLEN, så ber hon samtidigt att man skall avslöja för henne den vishet och de

mysterier hos Gud som strålar i hans skapade

varelser och i hans verk; ty detta är också en skönhet som hon längtar efter att få upplysning om.


Hon kan inte se sig själv i Guds skönhet och inte likna honom så länge som hon inte har blivit förvandlad till Guds Vishet, där varest man skådar och äger det som är ovanifrån.


Och därför längtar själen efter att komma upp på berget och på kullen.


       VARIFRÅN DET KLARA VATTNET RINNER.


5.  Detta vill säga, varifrån hon mottar Guds kunskap och vishet, som man här kallar ett klart vatten för förståndet; denna kunskap är ren och frigjord från alla accidenser eller inbillningar;

       det är dessutom mycket ljust och man ser

inte okunnighetens skuggor i det.


Själen har alltid detta begär efter att förstå de gudomliga sanningarna klart och i hela deras renhet.


Ju mera glödande hennes kärlek är, desto mera levande är också hennes önskan att grundligt lära känna dessa sanningar.


Och det är därför som hon ber om ett tredje nådebevis i dessa ord:


       LÅT OSS TRÄNGA VIDARE UT PÅ DJUPET.


6.  Låt tränga vidare in i kunskapen om dina underbara verk och djupa domar.


Deras mängd är så stor och så skiftande, att man kan kalla den ett djup.


Man finner däri en underbar vishet som är rik på mysterier, att vi inte bara kan tala om ett djup,

utan också en massiv helhet av underverk,

      enligt detta ord av David:

"Guds berg är ett tjockt berg, ett massivt berg"

( Ps. 68:16 ).


Sådant är djupet i Guds vishet och vetande

och sådant är dess oändlighet, att trots allt det

som själen kan känna till av det, kan hon alltid

tränga vidare in i det, ty Guds vishet är utan

        gräns och hans rikedomar är ofattbara.


Och det är därför som den helige Paulus utropar:

O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap

hos Gud!  

Huru outgrundliga är icke hans domar, och huru

outgrundliga hans vägar!"  ( Rom. 11:33 ).


7.  Nu har själen emellertid en önskan att träda in i detta djup i denna ofattbarhet hos Guds domar

och vägar; hon förgås av längtan att tränga vidare in i kunskapen därom; ty den upplysning som hon där kan hämta skapar i henne ovärderliga 

         glädjeämnen som övergår varje annan känsla.


Och David säger, när han talar om deras ljuvlighet:


"Herrens rätter är sanning, allasammans rättfärdiga, de är dyrbarare än guld, ja, än den

finaste ädelsten; de är sötare än honung

och honungskakor, och därför älskar och håller din tjänare dem"  (Ps. 19:10, 11, 12 ).


Det är därför som själen har en brinnande längtan att fördjupa sig i dessa domar för att lära känna demännu närmare, och om det vore nödvändigt för att uppnå detta, skulle hon med största glädje acceptera all världens ångest och svårigheter,

        hon skulle rentav gå alla svårigheter och lidanden till mötes, om de vore ett medel att nå fram till detta efterlängtade mål.


8.  Denna versrad betyder vidare det djup av prövningar och vedermödor som själen önskar träda in i när hon säger:

LÅT OSS TRÄNGA VIDARE T PÅ DJUPET,

det vill säga det djup av ångest och lidanden som låter henne sjunka ned i djupet av Guds vishet,

         källan till all glädje; ju renare lidadandet är, desto mera framkallar det också en ren kunskap,

            och följaktligen en glädje som är lika ren

och upphöjd om den är djup i själens innersta.


Och det är därför som hon nöjer sig med vilket lidande som helst, och hon säger:

LÅT OSS TRÄNGA VIDARE UT PÅ DJUPET.


När Job upptändes av längtan efter att få lida,

sade han: 

"Ack att min bön bleve hörd, och att Gud ville uppfylla mitt hopp!

O att det täcktes honom som skapade mig att krossa mig, att räcka ut sin hand och avskära

mitt liv!

Må  jag få den trösten, att han icke sparar mig någon smärta och icke ger mig någon vederkvickelse"  ( Job. 6:8-11 ).


9.  O, om man nämligen kunde sluta upp med att

tro att det vore möjligt att nå fram till djupet av

Guds vishet och rikedomar utan att tränga igenom djupet av alla lianden, på alla sätt; då skulle själen

          finna all glädje och all sin längtan däri.


Den själ som verkligen längtar efer vihet längtar också verkligen efter att tränga in i Korsets djup,

som är livets väg; men få tränger in däri.


Alla vill de tränga in i vishetens djup, i Guds rikedom och glädje, men  få längtar efter att tränga

in i djupet av alla lidanden och smärtor som

Guds Son har genomgått; man under säga,

      att många skule vilja redan vara framme vid

målet utan att ha tagit den väg och det medel

som leder dit.

   

       


 



         




     




  






       

   


 

 
Det här inlägget går inte att kommentera.
Av Jan-Owe Ahlstrand - Fredag 15 mars 12:31

Av Jan-Owe Ahlstrand - Fredag 15 mars 12:31

Av Jan-Owe Ahlstrand - Fredag 15 mars 12:31

Av Jan-Owe Ahlstrand - Fredag 15 mars 12:31

Av Jan-Owe Ahlstrand - Fredag 15 mars 12:31

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards