HELIGA BIRGITTAS UPPENBARELSER UR

      UPPENBARELSENS FÖRSTA BOK.

KAPITEL. 14.

TRE SLAGS MÄNNISKOR.

Det finns tre slags människor som tjänar mig i denna värld.

Först de som menar att jag är Gud och den som är

     mäktigare än någon annan, när det gäller att ge.

Dessa tjänar mig med den avsikten att de skall

       få timliga ting och timlig ära, men himmelska ting är dem ingenting och dem försakar de

         gladeligen för att få sådant som hör den innehavande tiden till.

          Enligt sin egen önskan får de i allt del av världslig framgång.

      Så går de miste om det eviga, men jag skall

vedergälla dem med timliga förmåner för allt det 

      goda som de har gjort mot mig, intill det sista

öret och det sista ögonblicket.

De andra är de som tror att jag är en allsmäktig

     Gud och en sträng domare, och dessa tjänar mig av fruktan för straff men inte av kärlek till den

         himmelska härligheten.

Om de inte frukta mig, skulle de inte tjäna mig.

Det tredje är de som tror att jag är alltings skapare

        och den sanne Guden, som tror att jag är rättfärdig och barmhärtig, och dessa tjänar mig,

          inte av fruktan för något straff utan med gudomliga kärlek.

          De skulle hellre vilja bära varje straff,

om det vore möjligt, än en enda gång framkalla

     min vrede. 

Dessa förtjänar verkligen att bli hörda i sina böner,

       ty deras vilja står i överrensstämmelse med min vilja.  

HELIGA BIRGITTAS UPPENBARELSER UR

     UPPENBARELSENS FÖRSTA BOK.

KAPITEL. 11.

KROPPENS ALLA LEMMAR.

Guds Son talade till Bruden och sade:

    "Jag är himmelens och jordens Skapare,

och min sanna kropp är det som konsekreras

    på altaret.

Älska mig av allt hjärta, ty jag älskar dig

          och överlämnade mig av fri vilja i mina fienders händer, och mina vänner och min moder

         stannade kvar hos mig under bitter pina och gråt.

Då jag såg lansen, spikarna, gisslet och de andra

     pinoredskapen ligga där redo, gick jag ändå med glädje mot lidandet. 

          Då mitt huvud på alla sidor var blodigt av kronan och blod rann ner överallt, så hade jag,

       även om mina o-vänner skulle ha förgripit sig på mitt hjärta, hellre låtit det styckas och såras än

     jag hade velat mista dig.

Du är därför verkligen otacksam, om du inte för en

       sådan kärleks skull älskar mig.

Om mitt huvud genomstungits och böjts sig ned

        på korset för din skull, bör ditt huvud böjas till ödmjukhet.

       Och eftersom mina ögon blev blodsprängda

och fyllda av tårar, bör dina ögon avhålla sig från

         det som är behagligt att skåda.

Och eftersom mina öron fylldes av blod och hörde             ord som förlöjligade mig, bör du vända dina öron bort från gyckel och o-passande tal.

          Eftersom min mun fick en bitter dryck och inte en god dryck, bör din mun avhålla sig från

     att tala ont och öppnas för det goda.

Och eftersom mina händer hölls utsträckta med

     spikar, bör  dina gärningar, som betecknas

av armarna, vara utsträckta mot de fattiga

         och mot sådant som mina bud befaller. 

Må dina fötter, dvs. din hängivna kärlek,

       med vilka du går vägen fram mot mig,

vara korsfästa och så hindrade från att gå   

         njutningarnas väg, så att, liksom jag led i alla

lemmar, alla dina lemmar är beredda

     att tjäna mig.

Ty jag begär en större tjänst av dig än av andra, 

         eftersom jag har givit dig en större nåd".