GRÖNA BUBBLOR: FARHÅGOR IGNORERAS.

                            Sidorna 69-70.

Redan under 2012 dyker upp en del farhågor.

    Diskussioner om elpriset, vindförhållandena 

och elcertifikaten ger enligt PITEÅ-TIDNINGEN

      ( 16/11-12 ) upphov till en del frågetecken.

Viss tveksamhet råder nu huruvida man ska

   fortsätta med de sista etapperna och gå från de

60 uppförda verken till 90 vindkraftverk.

I december samma år har Blaikenvind AB ett bidrag

     från EU på 150 miljoner kronor.

Bidraget syftar särskilt till att öka kunskapen om

    vindkraft i arktist klimat ( NORRAN 20/12 -12 ).

Bland övriga bidragstagare som erhöll pengar i 

    Sverige fanns Göteborg Energi med sitt Gobigasprojekt, en annan grön bubbla vars slutnota

    blev i miljardklassen.

Nästa likhet mellan Gobigas och Blaikenvind är att

    ungefär samtidigt som bidragspengarna trillar

in och frågetecken börjar hopa sig får de privata 

    aktörerna kalla fötter.

I fallet Göteborg Energi var det Eon som smög ut 

     genom bakdörren och med Blaiken var det finska

Fortum som minskade sitt engagemang redan i

    etapp 2.

Göran Hult, dåvarande forsknings- och

   utvecklingschef på Fortum, resonerade i DAGENS

SAMHÄLLE ( 15/11 2012 ) om Fortums beslut:

"JAG TYCKER INTE ATT MAN SKA INVESTERA

    MYCKET PENGAR I VERKSAMHETER SOM ÄR

BEROENDE AV STÖD OCH POLITISKA BESLUT.

     OM MAN INTE SER ATT DET ÄR ÖVERGÅENDE.

SÄG DEN DAGEN NÄR VI HAR HÄLFTEN AV ENERGI

     FRÅN VINDKRAFT, DÅ KAN VI INTE SUBVENTIONERA DENN LÄNGRE.

     MEN SAMTIDIGT SOM LÖNSAMHETEN ÄR DÅLIG

I VINDKRAFTBRANCHEN VÄLJER MÅNGA

   KOMMUNER ATT GÖRA STORA INVESTERINGAR

I EGEN ELPRODUKTION. 

I både Göteborg och Skellefteå är det till slut bara

    de två kommunala bolagen, som kombinerar

stabila intäkter från lokalbefolkningens elräkningar

     med EU-bidrag och billiga lån garanterade 

av skattebetalarna, som är kvar i projekten.

     En toxisk Kombination som i båda fallen resulterade i nedskrivningar och haveri. 

                       GRÖNA BUBBLOR:

        BLAIKEN OCH SKELLEFTEÅ KRAFT:

          NÄR BIDRAGEN KOMMER KASTAS

         RIKSKALKYLEN ÖVERBORD. Sidorna . 67-76.

NÄR EN AV EUROPAS STÖRSTA VINDKRAFTSPARKER

    SKULLE BYGGAS I BLAIKEN IGNORERADES

SÅVÄL TEKNISKA SOM EKONOMISKA RISKER,

    VILKET ORSAKADE NEDSKRIVNINGAR PÅ

HUNDRATALS MILJONER.

     ORSAKEN VAR, SOM ALLTID NÄR DET GÄLLER 

GRÖNA BUBBLOR, ATT BIDRAG SÄTTER 

    RISKTÄNKANDET UR SPEL.

I Västerbotten skryter man om att vara "bäst i

     Sverige på gröna lån".

Skellefteå Kraft byggde en vindkraftsverk och

    lyckades med konststycket att skriva ner värdet

på parken med mer än 500 miljoner efter bara

   några år.

Historien illustrerar att den som är bäst på bidrag

      ofta också blir bäst på kapitalförstöring.

Tyvärr har kombinationen av gröna bidrag och 

    vansinnesprojekt baserade på naivitet och inkompetens varit ett formidabelt radarpar så ofta

     att vi måte tala om ett systemfel.

"VÄSTERBOTTEN LIGGER LÄNGST FRAM

     BETRÄFFANDE GRÖN FINANSIERING",

säger Björn Bergstrand på kommuninvest till

    Folkbladet Västerbotten 9/12 2019. 

I samma nyhetsartikel framgår att Region 

    Västerbotten vid årsskiftet 2018/2019 hade

3,9 miljader i gröna lån hos kommininvest, vilket

     var 19 procent av den totala låneskulden.

Med dessa siffror innehar Västerbotten första-

     platsen i Sverige.

En föga åtråvärd placering, har det visar sig.

Ett av dessa gröna lån, 1;6 miljader kronor, hade

     beviljats för etapp 2,3 och 4 i Blaikens

vindkraftspark.

     2010 inledde Skellefteå Kraft och Fortum ett

samarbete och bildade det gemensamma bolaget

     Blaikenvind AB för att bygga en vindkraftsverk

i Blaikenområdet.

     Parken, som består av 99 vindkraftpark, byggdes

i fyra etapper och är en av de största landbaserade

     vindkraftsparkerna i Europa.

När spadarna skulle sättas i marken 2010 var

     kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund inte

orolig över att Skellefteå Kraft skulle skuldsätta sig

     med miljardbelopp.

Till FOLKBLADET VÄSTERBOTTEN säger han den

    23 juni samma år att bolaget har starka kassaflöden och att lånet kan betalas av i snabb

     takt.

I tidigare artiklar om gröna bubblor har just  

       kombinationen av offentliga kassakistor och

tillgången till gröna bidrag och lån identifierats

    som en viktig orsak till framväxten av gröna

bubblor.

     Skellefteå Kraft är ett kommunalt bolag som äger några av Sveriges främsta

       vattenkrafttillgångar.

Två tredjedelar av bolagets intäkter kommer från

     de älvar som svensk ingenjörskonst kunde 

tämja, i vissa fall för mer än hundra år sedan.

Det kommunala bolaget har anläggningar i sin

    balansräkning som genererar fossilfri, planerbar

och förnybar kraft från bland annat Piteåälven,

     Umeåälven, Indalsälven och Skellefteälven.

Ett industriellt kulturarv och en värdefull källa

     till Sveriges konkurrenskraft såväl under hela

1900 - talet som i dag.

      Att förvalta en sådan tillgång är något som

förpliktigar, kan tyckas.

      Kommunala bolag blir dock lätt en grogrund 

för gröna bubblor.

      Billiga lån och bidrag kan kombineras med

kassakistor som fylls på med hjälp av stora och

    stabila intäkter.

Vi har sett liknande mönster tidigare i boken,

      såväl i fallet Gobigas som med Sekab-fiaskot

i Örnsköldsvik.

      I fallet med Skellefteå Krafts havererade vindkraftssatsning i Blaiken rådde det precis som

     i andra gröna bubblor konsensus i kommunfullmäktige när beslut skulle fattas.

     Ingen opponerar sig och alla lovsjunger 

satsningen på grön omställning.