Alla inlägg under februari 2025

Av Jan-Owe Ahlstrand - Tisdag 25 feb 09:07

        GRÖNA BUBBLOR: FARHÅGOR IGNORERAS.

 

                            Sidorna 69-70.

 

Redan under 2012 dyker upp en del farhågor.

    Diskussioner om elpriset, vindförhållandena 

och elcertifikaten ger enligt PITEÅ-TIDNINGEN

      ( 16/11-12 ) upphov till en del frågetecken.

Viss tveksamhet råder nu huruvida man ska

   fortsätta med de sista etapperna och gå från de

60 uppförda verken till 90 vindkraftverk.

 

I december samma år har Blaikenvind AB ett bidrag

     från EU på 150 miljoner kronor.

Bidraget syftar särskilt till att öka kunskapen om

    vindkraft i arktist klimat ( NORRAN 20/12 -12 ).

Bland övriga bidragstagare som erhöll pengar i 

    Sverige fanns Göteborg Energi med sitt Gobigasprojekt, en annan grön bubbla vars slutnota

    blev i miljardklassen.

 

Nästa likhet mellan Gobigas och Blaikenvind är att

    ungefär samtidigt som bidragspengarna trillar

in och frågetecken börjar hopa sig får de privata 

    aktörerna kalla fötter.

I fallet Göteborg Energi var det Eon som smög ut 

     genom bakdörren och med Blaiken var det finska

Fortum som minskade sitt engagemang redan i

    etapp 2.

Göran Hult, dåvarande forsknings- och

   utvecklingschef på Fortum, resonerade i DAGENS

SAMHÄLLE ( 15/11 2012 ) om Fortums beslut:

 

"JAG TYCKER INTE ATT MAN SKA INVESTERA

    MYCKET PENGAR I VERKSAMHETER SOM ÄR

BEROENDE AV STÖD OCH POLITISKA BESLUT.

     OM MAN INTE SER ATT DET ÄR ÖVERGÅENDE.

SÄG DEN DAGEN NÄR VI HAR HÄLFTEN AV ENERGI

     FRÅN VINDKRAFT, DÅ KAN VI INTE SUBVENTIONERA DENN LÄNGRE.

     MEN SAMTIDIGT SOM LÖNSAMHETEN ÄR DÅLIG

I VINDKRAFTBRANCHEN VÄLJER MÅNGA

   KOMMUNER ATT GÖRA STORA INVESTERINGAR

I EGEN ELPRODUKTION. 

 

I både Göteborg och Skellefteå är det till slut bara

    de två kommunala bolagen, som kombinerar

stabila intäkter från lokalbefolkningens elräkningar

     med EU-bidrag och billiga lån garanterade 

av skattebetalarna, som är kvar i projekten.

     En toxisk Kombination som i båda fallen resulterade i nedskrivningar och haveri. 

 

 

Av Jan-Owe Ahlstrand - Tisdag 25 feb 09:07

                       GRÖNA BUBBLOR:

 

        BLAIKEN OCH SKELLEFTEÅ KRAFT:

 

          NÄR BIDRAGEN KOMMER KASTAS

               

         RIKSKALKYLEN ÖVERBORD. Sidorna . 67-76.

 

NÄR EN AV EUROPAS STÖRSTA VINDKRAFTSPARKER

    SKULLE BYGGAS I BLAIKEN IGNORERADES

SÅVÄL TEKNISKA SOM EKONOMISKA RISKER,

    VILKET ORSAKADE NEDSKRIVNINGAR PÅ

HUNDRATALS MILJONER.

     ORSAKEN VAR, SOM ALLTID NÄR DET GÄLLER 

GRÖNA BUBBLOR, ATT BIDRAG SÄTTER 

    RISKTÄNKANDET UR SPEL.

 

I Västerbotten skryter man om att vara "bäst i

     Sverige på gröna lån".

Skellefteå Kraft byggde en vindkraftsverk och

    lyckades med konststycket att skriva ner värdet

på parken med mer än 500 miljoner efter bara

   några år.

Historien illustrerar att den som är bäst på bidrag

      ofta också blir bäst på kapitalförstöring.

 

Tyvärr har kombinationen av gröna bidrag och 

    vansinnesprojekt baserade på naivitet och inkompetens varit ett formidabelt radarpar så ofta

     att vi måte tala om ett systemfel.

 

"VÄSTERBOTTEN LIGGER LÄNGST FRAM

     BETRÄFFANDE GRÖN FINANSIERING",

säger Björn Bergstrand på kommuninvest till

    Folkbladet Västerbotten 9/12 2019. 

 

I samma nyhetsartikel framgår att Region 

    Västerbotten vid årsskiftet 2018/2019 hade

3,9 miljader i gröna lån hos kommininvest, vilket

     var 19 procent av den totala låneskulden.

Med dessa siffror innehar Västerbotten första-

     platsen i Sverige.

En föga åtråvärd placering, har det visar sig.

   

Ett av dessa gröna lån, 1;6 miljader kronor, hade

     beviljats för etapp 2,3 och 4 i Blaikens

vindkraftspark.

     2010 inledde Skellefteå Kraft och Fortum ett

samarbete och bildade det gemensamma bolaget

     Blaikenvind AB för att bygga en vindkraftsverk

i Blaikenområdet.

     Parken, som består av 99 vindkraftpark, byggdes

i fyra etapper och är en av de största landbaserade

     vindkraftsparkerna i Europa.

 

När spadarna skulle sättas i marken 2010 var

     kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund inte

orolig över att Skellefteå Kraft skulle skuldsätta sig

     med miljardbelopp.

Till FOLKBLADET VÄSTERBOTTEN säger han den

    23 juni samma år att bolaget har starka kassaflöden och att lånet kan betalas av i snabb

     takt.

I tidigare artiklar om gröna bubblor har just  

       kombinationen av offentliga kassakistor och

tillgången till gröna bidrag och lån identifierats

    som en viktig orsak till framväxten av gröna

bubblor.

     Skellefteå Kraft är ett kommunalt bolag som äger några av Sveriges främsta

       vattenkrafttillgångar.

Två tredjedelar av bolagets intäkter kommer från

     de älvar som svensk ingenjörskonst kunde 

tämja, i vissa fall för mer än hundra år sedan.

 

Det kommunala bolaget har anläggningar i sin

    balansräkning som genererar fossilfri, planerbar

och förnybar kraft från bland annat Piteåälven,

     Umeåälven, Indalsälven och Skellefteälven.

Ett industriellt kulturarv och en värdefull källa

     till Sveriges konkurrenskraft såväl under hela

1900 - talet som i dag.

      Att förvalta en sådan tillgång är något som

förpliktigar, kan tyckas.

      Kommunala bolag blir dock lätt en grogrund 

för gröna bubblor.

      Billiga lån och bidrag kan kombineras med

kassakistor som fylls på med hjälp av stora och

    stabila intäkter.

Vi har sett liknande mönster tidigare i boken,

      såväl i fallet Gobigas som med Sekab-fiaskot

i Örnsköldsvik.

      I fallet med Skellefteå Krafts havererade vindkraftssatsning i Blaiken rådde det precis som

     i andra gröna bubblor konsensus i kommunfullmäktige när beslut skulle fattas.

     Ingen opponerar sig och alla lovsjunger 

satsningen på grön omställning. 

 

 

Av Jan-Owe Ahlstrand - Lördag 1 feb 09:33

                 INTRESSANTA HÄNDELSER

 

                            I SVERIGE.

 

Rakels panikslagna moders-kärlek.  1 Mos. 30:1.

 

   Malmö socialistiska vaggan: Har sin byggnads-

grundad där år 1873.  August Palm första tal där.

 

38 % stockholmare lever singelliv.

    Stockholm styrs av rödgrönt styre vilka 

föraktar familje-livet.

Av Jan-Owe Ahlstrand - Lördag 1 feb 09:33

            GRÖNA BUBBLOR: ETANOLHAVERIET.

 

   NÄR POLITIKERNA BERUSADES AV ETANOLBILAR.

 

                 CHRISTIAN SANDSTRÖM.

 

                              OCH

 

                 RICKARD BJÖRNEMALM.

 

   HUR POLITISKA BUBBLOR SKAPAS OCH 

 

       PUNKTERAS AV EKONOMISKA REALITETER.

 

                      Sidorna: 15-21.

 

Etanolbilen är ett svenskt nuitda policy-

     misslyckande.

 

Etanolbilen kommer från ingnestans, växer

    explosionartat i några år 2004-2008 för att därefter lämna marknaden och falla i glömska.

    

Etanolbilar tillhörde framtiden, de stöttades av 

    politiker och samtidigt skulle Norrlands skogar

förvandlas till förnybart bränsle.

     

2010 är tonen en annan.   Arga bilister, trasiga

   motorer och etanolen uppfattades nu som ett

oetiskt alternativ till bensin.

     Hur gick det till när etanolen sken upp som en sol och kraschade ner som en pannkaka tidigt 

     2000 - talet, och vilka lärdomar kan vi dra?

 

Sedan 80 - talet har Sverige genom en kombination

     av skatter, subventioner och regelrätta förbud

minskat såväl utsläppen av CO2 som utsläppen

     av miljögifter.

Principer om teknikneutralitet och förutsägbarhet

    har varit vägledande för denna framgångsrika

resa.

      Under 2000 - talet har dessa principer i allt

större utsträckning frångåtts.

     Staten ska inte längre enbart sätta upp spelregler för marknadens aktörer, utan också

    blanda sig i processen.

I en tidigare artikelserie i Smedjan har några av 

     de katastrofala följderna beskrivits och förklarats.

     Nedan beskriver vi ännu ett exempel:

etanolbilens hastiga resa från politisk och social

     hype till haverade motorer och upprörd allmänhet.

     Historien illustrerar hur även förment teknikneutrala lagar och regler i praktiken leder

     till alltför stora interventioner som i sin tur 

låser in marknaden i fel teknik. 

 

Låt oss börja från början.

     Det har funnits visst stöd för biodrivmedel även

under 90 - talet, grunden för bubblan läggs 

    emellertid med det EU - direktiv ( 2003/30/EG )

som tvingar medlemsländerna att höja andelen

    biobränslen till år 2005 och sedan ytterligare

till 2010.

      EU - direktivet sätter fart på det svenska byåkratiska maskineriet och i delbetänkandet till

     en statlig utredning ( SOU:2004:4 ) redovisas

åtgärder för att Sverige ska uppfylla detta direktiv.

    Etanolen identifieras som det biobränsle med

störst potential.

 

Åtgärder för att priotera miljöbilar hade funnits

     sedan 2000, men nu höjs insatserna.

Pumplagen träder i kraft 2006 och innebär att alla

     mackar över en viss storlek behövde skaffa

pumpar för biobränslen.

    År 2007 kommer både miljöbilspremien som innebar 10 000 kronor till privatpersoner som köper

     en miljöbil och att miljöbilar befrias från 

trängselskatt.

      Till detta kommer ett antal andra stöd, såsom

nedsättning av förmånsvärdet för förmånsbilar,

     fordonsskattebefrielse och koloxiddifferentiering

av fordonsskatten.

 

   När dessa lagar sjösätts framhävs ofta vikten av

teknikneutralitet, ett biodrivmedel eller ett 

     miljöfordon ska inte ges prioritet framför ett annat.

     Parallellt får emellertid etanolbilen alltmer uppmärksamhet i media och flera politiker försöker 

    gå i bräschen för en omställning.

 

I Valrörelsens slutdebatt 2006 säger statsminister

      Göran Persson:

 

"... DÄRFÖRSKA VI INTE INTE LOCKA FOLK MED

   LÄGRE BENSINPRISER UTAN SKA VI FÅ ANNAT 

ATT HÄLLA I TANKEN SOM VI K AN FÅ BILARNA

     ATT DRIVAS FRAMÅT PÅ".

 

Maud Olofsson vill i samma slutdebatter inte vara

    ett dugg sämre: 

 

"...VI PRODUCERAR BRÄNSLET HÄR HEMMA,

     DET ÄR LANDSBYGDEN, JORDBRUKET, SMÅFÖRETAGEN KAN PRODUCERA DETTA, MEN

    DÅ BEHÖVS DET FORSKNING OCH UTVECKLING

..... VI BEHÖVER BÅDE ETANOL, BIOGAS OCH RME".

 

Såväl Olofsson som Persson vurmade och för

   svensk etanolproduktion och iden att Sverige

skulle göra etanol från Norrlands skogar.

 

    Olofsson citeras nedan:

 

"MEN INOM NÅGRA FÅ ÅR KOMMER DET ATT VARA

     KOMMERSIELLT GÅNGBART ATT UTVINNA ETANOL UR CELLULOSA, ALLTSÅ FRÅN

    SKOGSRÅVARA OCH SKOGSINDUSTRINS SPILL.

DET KOMMER ATT INNEBÄRA

    LÄGRE PRODUKTIONSPRISER OCH HÖGRE

KONKURRENSKRAFT FÖR SVENSKPRODUCERAD

    ETANOL".

 

I takt med ett etanolens politiska högkonjunktur

    blir alltmer febrigt het började den spilla över

i en social och kulturell högkonjunktur.

    Under åren 2006-2008 blir etanolbilen en statussymbol för  den urbana övre medelklassen

     som vill signalera miljömedvetenhet.

Bubblan kulminerade 2008 då 20 procent av

     nyregisteringarna utgjordes av etanolbilar,

vilket kan jämföras med mindre än en procent 2020.

      Antalet modeller på den svenska marknaden

ökade också explosionartat, år 2004 fanns två

     flexifuel-bilar i landet och år 2008 fanns det 

över 80 modeller.

 

Från 2008 ch framåt kollapsade etanolbubblan

     under tekniska och ekonomiska realiteter.

Efter finanskrisen sjönk oljepriset, drastiskt, vilket

    innebar att besinpriset blev lägre än etanolpriset.

Allt färre köpte därmed flexifuel-bilar och de som

    sedan hade sådana valde i stället att tanka bensin.

    Flexifuel-bilarna hade emellertid högre bränsleförbrukning än vanliga bensinbilar vilket

     ledde till större koldioxidutsläpp när de tankades med bensin.

      I praktiken användes med andra ord skattemedel för att subventionera bilar som var

     sämre ur miljösynpunkt än vanliga bensinbilar.

 

Tekniken vägrade dessutom att fungera ordentligt

    och när etanolbilsägare fick driftproblem i form

av motarskador under 2010 skyllde politikerna på 

    biltillverkarna och bilägarna fick själva stå för reparationerna.

    Den negativa publiciteten blev omfattande,

och många kände sig lurade, vilket snabbt gav 

    etanolbilen dåligt rykte.

När frågor om alternativkostnader och faktumet

     att etanolproduktion innebär att fattiga länder

måste offra sin matproduktion punkterades 

    dessutom etanlbilens sociala och etniska högkonjuktur under 2010.

 

Det blev nu även politisk lågkonjuktur för

    etanolbilen.

En förhastad skattehöjning på etanolen införs år

    2015 och innebar dödsstöten för etanolbilen.

Det gjordes för att regeringen var rädd för att man

     skulle bryta mot EU-förbudet mot att överkompensera biobränsle på beskostnad av

     andra bränslen.

 

Så slöts cirkeln om etanolbilen.

    Bubblan tillkom som ett resultat av EU-direktiv

och begravdes slutgiltigt genom ett EU-direktiv

    i motsatt riktning.

Politikens oförutsägbarhet kan knappast illusteras

     på ett bättre sätt.

Den första EU-direktivet öppnade ett möjligheternas

    fönster för politikerna, bubblan blåses upp genom

ett flertal olika stöd och subventioner som i teorin

    var teknikneutrala, men som i praktiken innebar

att en specifik och omogen teknik fick

    oproportionerligt stor andel av marknaden.

 

Det finns flera lärdomar från etanolbilens uppgång

    och fall. Till att börja med visar den hur politiken

skapar en bubbla där politiska, sociala och 

     kulturella högkonjukturen förstärker varandra.

När dessa aldrig matchas av en underliggande 

     teknik och ekonomisk konkurrens kraft kommer 

verkligheten förr eller senare att hinna ikapp 

    de politiska slagorden och indentitetskonsumtionen.

      Bubblan punkteras av verkligheten och ju hårdare verkligheten har förnekats, desto hårdare

    blir fallet i termer av kostnader för skattebetalarna och frånvaron av miljömässig

    och ekonomisk utveckling.

 

Bubblan kring etanolbilen illustrerar även hur en

    interventionistisk miljö- och industripolitik,

som ytterst bygger på politikens nycker och 

    opinionens vindar, leder till bristande förutsägbarhet.

    När stora statsningar görs för att åstadkomma

mycket på kort tid sätts ännu mer på spel.

    Just förutsägbarhet och konsekvent agerande

från politikens sida brukar lyftas fram av 

      näringslivet som nödvändigt för hållbar omställning.

 

Etanolbilen visar också hur stora satsningar i

    praktiken inte kan vara teknikneutrala eftersom

det vid varje givet tillfälle inte finns särskilt många

    teknologer att förhålla sig till.

Stöden som utformades i början av 00-talet var

     teknikneutrala i sin utformning, menn innebar

i praktiken att etanol fick proportionerligt mycket

    stöd.

När pumplagen sjösattes framhölls vid flera

   tillfällen vikten av teknikneutralitet, något som

i praktiken inte visade sig vara möjligt.

 

I efterhand har etanolpolitiken kritiserats i en SOU

     för att ha varit ryckig, inkonsistent och 

ogenomtänkt.

    Vi kan konstatera att det förmodligen varit svårt 

för den politiska processen att åstadkomma 

    något annat.

Storskalig industriell interventionism leder per

    automatik till en frånvaro av teknikneutralitet

och till en ryckighet.

 

Tyvärr har varken EU eller svenska politiker lärt sig

     någonting från etanolvilens misslyckande.

Tvärtom har kombinerad, storskalig miljö- och

     industripolitik blivit högsta mode och Sverige 

är nu mitt inne i att blåsa nästa indudtripolitiska

     bubbla i och med de enorma vätgasstatsningarna

i norr.

    Resultatet kommer förmodligen att bli ännu värre

den här gången.

 

 

 

 

 

  

     

     

 

 

 

 

 

 

Av Jan-Owe Ahlstrand - Lördag 1 feb 09:33

          UPPMUNTRAN OCH  VEDERKVICKELSE.

 

                            DEL. 29400.

 

29400.  Varma barmhärtigheten föraktar 

    Ondskans o-barmhärtighet.

 

29401.  Andlig hunger efter rättfärdigheten 

     Mänskligheten saknar förtroende för världens

omoraliska misär.

 

29402.  Verklighets trogna respekterar verkligheten

    säger inte verkligheten min fiende.

 

29403.  Svenska överheten förringar folkets värdighet makten utgår från folket.

 

29404.  Gudomliga viljan & gudomliga kärleken

 Den ondes gudlösa viljan & gudlöshetens hatiska

     förakt natinell undergång.

 

29405.  O-brottsliga renhet ligger sttid med brottslig

o-renhet.

     Brottslig o-renhet har ingen framtid på jorden.

 

29406.  Rättvisans barmhärtighet ligger i strid med

    o-rättvisans o-barmhärtighet.

 

29407.  Lögnen bedrar verkligheten försvarar

   o-verklighetens falskhet.

 

29408.  Där människor förföljs för sanningen

rättvisan där råder laglöshetens ande.

 

29409.  Kommunismen revolutionär Socialismen

   använder listiga metoder.

Har sitt ursprungliga onda rötter i maxismens

    illäror.

 

29410.  Världens öken Förbannelsens öken

   kontrollerad i den Ondes våld.

 

29411.  Sekuläriseringen god jordmån för 

    verklighets-förnekare. 

 

29412.  Finns ingen sanning rättvisa i rädslan.

    Kärleken fördriver all rädsla.

 

29413.  Gudlösheten förgiftar människo-själen

   förringar mänsklighetens värdighet.

 

29414.  Verklighetsförnekare dagdrömmare. 

 

29415.  Moraliska kompassen o-verklighetens 

 dagdrömmeri fiende o-vän: Går i släptåg med

        laglöshetens smärtsamma lidande.

 

29416.  Välviljan betjänar sin nästa med mildhet 

   godhet tålamod.

   Väl-viljan betjänar sin nästa med kärlek självbehärskning.

 

29417.  Vredens grymhet ringaktar förkastar

   mänsklighetens värde förringar Guds avbild.

 

29418.  Onda människor: ondskans hantlangare.

 

29419.  Elake ångst-lös i sitt beteende.

 

29420.  Bitterhetens bitterhet smakar bittert 

som malört.

 

29421.  Bitterheten saknar kärlekens sötma

    för själen.

 

29422.  Kärlekens sötma vinnaren där god moral

    och etik råder.

 

29423.  Kärlekens förloraren där moraliska misären

    råder laglöshetens ande nationell undergång.

 

29424.  Ödmjuke lärt sig älska uppskatta uppmuntra

   livet i ödmjukheten.

 

29425.  Ödmjukheten o-självisk: stoltheten

självisk: ondskans slavtjänare.

 

29426.  Stolte förblindad av denna tidsålderns Gud

    bedragen: älska uppmuntra stolthetens fångenskap.

 

29427.  Rättvis vrede helig vrede försvarar 

rättfärdigheten föraktar o-rättvisans vrede.

 

29428.  Elake snärjer sitt eget liv självikhetens

     fånge.

 

29429.  O-barmhärtige snärje sitt eget liv.

     Ondskans har ingen framgång där rättfärdigheten råder.

 

29430.  Bedragaren kärlekslös ansvarslös.

 

29431.  Bedragaren krävande o-barmhärtig.

 

29432.  Bedragaren föraktfull hatisk hänsynslös

   i vad den gör i ord handling.

 

29433.  Sanningens spegel avslöjar lögnens listiga

   metodiska planer.

 

29434.  Sanningnes spegel elakhetens falskhet.

 

29435.  Rädslans skamkänsla upphör i Biktens

  förlåtelse. 

 

29436.  Ödmjuke bekänner ödmjukheten:

     var Herre i sitt liv.

 

29437.  Ödmjuke äger insiktom ödmjukhetens

   rikedomar.

 

29438.  I ödmjukheten finns ingen stolthet.

 

29439.  I stoltheten finns ingen ödmjukhet.

 

29440.  Kärlekens barmhärtighetens bråddjupa liv:

    tillgänglig för mänskligheten.

 

29441.  Högmodet själens farligaste fiende.

 

29442.  Högmodet främmande för själens 

 innersta behov.

 

29443.  Högmodet varför umgås med själens

    farligaste fiende.

 

29444.  Ondskans o-rättvisa håller sin falska

    försvars-tal.

 

29445.  O-rättvisans ondska:

   gör samhället laglöst.

 

29446.  Där laglösheten råder där råder livets

    förirring kaos.

 

29447.  Där livets kaos förvirring råder råder 

   o-ordning i samhället.

 

29448.  Kaoset ingen problem-lösare:

   i laglöst förvirrat samhälle.

 

29449.  Vad har ilskenheten erbjuda till saktmodet!

 

29450.  Bekvämligheten likgiltigheten latheten:

vad har de ge till flitigheten!

 

29451. Världen stormännen världshärskare:

utövar kontrollbehov över jordens innevånare.

 

29452.  O-tåligheten kontrollerar o-tålighetens 

    livsstil.

 

29453.  Nyttigt få lära känna tålighetens 

   trösterika uppmuntran.

 

29454.  O-tålighetens olyckliga vägar:

fyllda av törnetaggars misslyckande.

 

29455.  Ego-centrisk livsstil: återspeglar 

    moraliska misärens själviskhet.

 

29456.  Ego-centriska livsstilen: 

   nationens förstörare.

 

29457.  Moraliska dygderna:

   botemedet mot nationers ödeläggelse.

 

29458.  Där goda moralen o-själviksheten råder:

    får den goda moralen etiken råda.

 

29459.

 

Av Jan-Owe Ahlstrand - Lördag 1 feb 09:33

                 ORD FÖR DAGEN FEBRUARI 2026.

 

Första dagen.

 

Andlig hunger efter rättfärdigheten: mänskligheten

     saknar förtroendet från världens moraliska misär.

 

Andra dagen.

 

Verklighetens-trogna respekterar verkligheten

      säger inte verkligheten min största fiende.

 

Tredje dagen.

 

Svenska överheten folkets värdighet saningen säger

     makten utgår från folket.

 

Fjärde dagen.

 

Föföljarnas ondska denna tidsålderns Guds

    legodrängar förslavade under förbannelsens

tunga livs-ok.

     Gudsfruktan visar sitt o-intresse för gudlöshetens förbannelse.

 

Femte dagen.

 

Själviskheten ordstrider bitterhet avund stolta

    högmod.

 

Sjätte dagen.

 

Gudlöse avskuren från gudomens rikedomar

    denna tidsålderns Gud förblindat sina älskade barn i Gudlöshetens farofyllda värld.

 

Sjunde dagen.

 

Gudsfruktan visar sitt o-intresse för gudlösheten

    förbannelse.

 

Åttonde dagen.

 

Själviska ordstrider bitterhet avund stolta högmod.

 

Nionde dagen.

 

Gudomliga viljan & gudomliga kärleken 

    Den Ondes gudlösa viljan & gudlöshetens hatiska

föraktfulla beteende natinell undergång.

 

Tionde dagen.

 

O-brottsliga orenheten utmanar brottsliga renheten

     vilken aldrig kan ära Obrottsliga renheten

förloraren vinnaren o-brottsliga renheten föraktad

     där renheten råder.

 

Elfte dagen.

 

Sekulära värderingar själviska ego-centriska 

    tolitära vars ideologi motsätter sig de tio budorden stiftar egna tolitära lagar gudlöshetens

     värderingar vilka förnekar förringar gudomliga Livet.

 

Tolfte dagen.

 

Maxistiska illäran förgiftar samhälls-kroppen

     tillåtet 2.400 procentrig ökning av muslimska

moskeer vilka fått sitt fotfäste i vårt kära

    fosterland.

 

Trettionde dagen.

 

Avguden själviskhetens effektiva vapen

   ego-centriska intressen tolitära maktmissbruk.

 

Fjortonde dagen. 

 

Rättvisans barmhärtighet O-rättvisans

     o-barmhärtighet ligger i strid med varandra.

Orättvisan o-barmhärtighet bedrar vilseleder

     mänskligheten stifta gudlösa lagar.

 

Femtonde dagen.

 

Lögnen bedrar verkligheten försvarar 

     o-verklighetens falskhet.

 

Sextonde dagen.

 

Där människan förföljs för sanningens rättvisans

     skull råder laglöshetens ande.

Upprorisk mot allt heligt.

 

Sjuttionde dagen.

 

Komminismen revoltionär Socialismen använder

    listiga metoder förgöra länders förtroende för

Guds tio budord.

      Har sitt ursprung i maxistiska illäror.

Gudsfientliga illäror.

 

Artonde dagen.

 

Världens öken förbannelsens öken överlämnat

     i den Ondes våld.

 

Nittionde dagen.

 

 

 

 

 

 

 

  

 

 

 

      

Av Jan-Owe Ahlstrand - Lördag 1 feb 09:33

              HELIGA BIRGITTAS UPPENBARELSE.

 

                            FÖRSTA BOK.

 

      ÖDMJUKHET, LYDNAD OCH KÄRLEK.

 

Modern talade: "Jag har tre ting, som behagade

     min son: ödmjukhet, så att inget skapat,

varken ängel eller människa, var ödmjukare än jag;

     för det andra hade jag lydnad, med vilken 

jag bemödade mig att lyda min son i allt;

     för det tredje hade jag en stor kärlek.

Därför hedrades jag på tre sätt av min son.

     Jag blev, för det första, hedrad mer än änglar

och människor, så att det i Gud inte fanns någon

    kraft som inte strålade fram i mig, fast han är

källan och alltings skapare.

      Jag är ju hans skapelse, åt vilken han gav sin

nåd, mer än åt andra.

     Jag fick, för det andra, för mina lydnads skull

en sådan att det inte finns någon syndare som 

      är så oren att han inte skall få förlåtelse,

om han omvänder sig med föresatsen att bättra

     sig och har ett förkrossat hjärta.

För det tredje står Gud för min kärleks skull mig

     så nära att den som ser Gud ser mig och 

den som ser mig, i mig liksom i en spegel kan se 

     gudomen och den mänskliga naturen och kan

se mig i Gud.

 

Var och en som ser Gud, ser i honom tre personer,

    och var och en som ser mig, ser liksom tre personer.

     Gudomen slöt nämligen in mig med själ och kropp i sig och uppfyllde mig med all kraft, så att

     det inte finns någon kraft i Gud som inte lyser

fram i mig, fastän Gud är Fadern och givaren

     av all kraft.

Som två kroppar förenade med varandra --- så att

   vad den ena mottar, det mottar också den andra

--- så gjorde Gud med mig.

     Det finns alltså ingen ljuvlighet som inte är i mig,

liksom när en har kärnan och han låter den andre

     få en delav den.

Min själ och kropp är renare än solen och klarare

     än spegeln.

Såsom man alltså i en spegel kanse tre personer

    om de står framför den, så kan man i min renhet

se Fadern och Sonen och den Helige Ande. 

     I mitt sköte bar jag ju Sonen tillsammans med

gudomen.

     Nu kan man, som i en spegelbild, se honom, 

Gud och människa, i mig, ty jag har blivit

    förhärligad.

Du min sons brud, bemöda dig alltså om att

    efterlikna min ödmjukhet och att inte älska 

något annat än min son". 

   

    

 

       

Av Jan-Owe Ahlstrand - Lördag 1 feb 09:33

                PSALM. 51:3-21. GUD VAR MIG NÅDIG.

 

SE TILL ATT NI FÖRNYAS I ANDE OCH FÖRSTÅND

 

    OCH ATT NI KLÄR ER I DEN NYA MÄNNISKAN.

 

                               ( EF. 4:23-24 ).

 

Psalm. 51:3.

 

3.  #Gud, var mig nådig i din godhet, utplåna 

   mina överträdelser i din stora barmhärtighet#.

 

Psalm. 51:4.

 

4.  #Två mig väl från min missgärning, rena mig

  från min synd#.

 

Psalm. 51:5.

 

5.  #Ty jag känner mina synder, mina överträdelser

är alltid inför mig#.

 

Psalm. 51:6.

 

6.  #Mot dig allena har jag syndat, jag har gjort 

det som är ont i dina ögon.

     Så befinns du rättfärdig i dina ord, 

rättvis i dina domar#.

 

Psalm. 51:7.

 

7.  #Se, i synd är jag född, i synd har min moder

avlat mig#.

 

Psalm. 51:8.

 

8.  #Du har ju behag till sanning i hjärtat, lär mig

då vishet i mitt innersta#.

 

Psalm. 51:9.

 

9.  #Rena mig med isop, så att jag blir ren,

två mig, så att jag blir vitare än snö#.

 

Psalm. 51:10.

 

10.  #Låt mig känna fröjd och glädje, låt de ben

som du har krossat få fröjda sig#.

 

Psalm. 51:11.

 

11.  #Vänd bort ditt ansikte från mina synder, 

utplåna alla mina skulder#.

 

Psalm. 51:12.

 

12.  #Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, ge mig på

nytt en frimodig ande#.

 

Psalm. 51:13.

 

13.  #Förkasta mig inte från ditt ansikte, ta inte din

heliga ande ifrån mig#.

 

Psalm. 51:14.

 

14.  #Låt mig åter få fröjdas inför din frälsning,

uppehåll mig med vllighetens ande#.

 

Psalm. 51:15.

 

15.  #Då skall jag lära överträdarna dina vägar,

och syndarna skall omvända sig till dig#.

 

Psalm. 51:16.

 

16.  #Rädda mig från blodsdåd, Gud, min frälsare,

så skall min tunga jubla över din rättfärdighet#.

 

Psalm. 51:17.

 

17.  #Herre, öppna mina läppar, så att min mun kan

förkunna ditt lov#.

 

Psalm. 51:18.

 

18.  #Ty du har inte behag till slaktoffer, då skulle

jag ge dig sådana; du har inte lust till brännoffer#.

 

Psalm. 51:19.

 

19.  #Det offer som behagar Gud är en förkrossad

ande, ett förkrossat och  bedrövat hjärta skall

     du, o Gud, inte förakta#.

 

Psalm. 51:20.

 

20.  #Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp

Jerusalems murar#.

 

Psalm. 51:21.

 

21.  #Då skall du få rätta offer som behagar dig,

brännoffer och heloffer, då skall man offra tjurar

    på ditt altare#.

 

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande.

     Såsom det var av begynnelsen, nu är och skall

vara, från evighet till evighet. Amen.    

  

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2025 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards