AXPLOCK UR BOKEN: LANDET SOM GLÖMDE GUD.     Del. 1.

 

Mellan åren 1917-1932 hade Sverige inte mindre

      än 14 regeringar.

Denna period av ständiga förrändringar fick sitt

     slut när Per Albin Hansson efter valet utsågs till

statsminister.

    Då inleddes en historiskt och internationellt 

unikt lång period där ett enda parti lyckades behålla

    makten --- inte i 44 dagar utan i 44 år.

 

Socialdemokraterna styrde Sverige, bland

   tillsammans med andra partier, men oftast på

egen hand, mellan 1932 och 1976.

     Socialdemokraterna fick aldrig lägre än 44 procent i något val mellan 1936 och 1970.

     De förändringar i sekulär och invidualistisk 

riktning som Sverige upplevde under den här

   perioden skedde under socialdemokratisk ledning.

     Socialdemokratin föddes i slutet av 1800- talet

i nära samverkan med radikalt liberala grupper,

     exempelvis den i UTILISTISKA rörelsen, 

där Hjalmar Branting tog en ledande roll.

    Den kombination av individualism och religions-

fientlighet som skulle prägla många

    socialdemokrater uttrycktes med styrka även av

liberal orienterade utilister, med socialdemokratin

    blev ändå den politiska rörelsen som samlade

de flesta av dessa radikala röster.

     

Den itilistiska rörelsens grundare; Viktor

   Lennstrand, beskrev det som "min plikt att öppet

mot kristendomen sätta ej allenast utilism utan 

    även socialdemokratin.

Branting själv skulle dock med tiden förändra sin

     direkt fientliga inställning mot kristendomen

till en mer diplomatisk attityd där religionen skulle

    vara en privatsak som förväntades förlora sin roll

i det kommande socialistiska samhället. 

    I Sverige kom förändringarna dock med tiden 

att accepteras, eftersom politiken hade lyckats

    ersätta gamla värderingar med nya, där

"den förenade tron inte längre var den gamla 

    lutherdomen utan en socialdemokratisk ekonomisk religion".

 

Yvonne Hirdman beskriver de hastiga förändringar

    omkring 1970 som ett resultat av att Socialdemokraterna antog en radikal, delvis liberal

     syn på könsrollerna som "ett nytt fält för den

sociala ingenjörskonsten" i partiets större vision

    om klassmässig jämlikhet.

 

VAR OCH EN KAN SE ATT RELIGIÖS PRAKTIK OCH

   UTTALAD TRO HAR MINSKAT I MÅNGA LÄNDER,

FRAMFÖR ALLT UNDER DE SENASTE

   DECENNIERNA; ATT GUD INTE TAR PLATS I DET

OFFENTLIGA RUMMET PÅ SAMMA SÄTT SOM 

    UNDER TIDIGARE SEKLER, OCH LIKNANDE

FÖRÄNDRINGAR SKER PÅ EN RAD ANDRA

   OMRÅDEN.   Charles Taylor.    

 

HISTORIKERNA MÅSTE I FRAMTIDEN FÖRKLARA

   HUR EN SOCIALISTISK SKOLREFORM KUNDE

GENOMFÖRAS I ETT KAPITALISKT LAND ..... HUR  

    KOMMER DET SIG ATT SKOLSYSTEMEN I DET 

SOCIALISKA DDR OCH DET KAPITALISKA SVERIGE

    HAR SÅ MÅNGA GEMENSAMMA DRAG?

HEDERSDOKTORATET UPPFATTAR JAG SOM EN

    ERKÄNSLA AV DEN SVENSKA SKOLREFORMEN.

DEN ÄR ETT MEDEL FÖR ATT DEMOKRATISERA

    DET SVENSKA SAMHÄLLET, DET VILL SÄGA 

FÖRBEREDA SOCIALISMEN.

 

   Stellan Arvidsson, tacktal vid mottagandet att sitt hedersdoktorat vid universitetet i östtyska Rostock 

   1969. 

 

PÅ ARBETARKLASSEN SKALL BYGGAS

   FRAMTIDENS KYRKA; OCH DET ÄR EN SÄKRARE 

GRUND ÄN BIBELSAGAN EN GÅNG GAVS ÅT DEN

    KRISTNA KYRKAN  ... DE GAMLA STÅNDEN ÄR

STADDA I UNDERGÅNG ... PRÄSTSTÅNDET --- HUR

   MÅNGA AV DESSA TIOTUSENDEN TRO PÅ VAD

SVARTROCKARNA PREDIKAR?

    STATSKYRKAN ÄR EN KOLOSS PÅ LERÖTTER,

SOM RAMLAR FÖR FÖRSTA ALLVARLIGA STÖT

   OCH DRAR MED SIG DE 16 MILJONER DEN

KOSTAR OM ÅRET.

 

Hjalmar Branting, tal vid Sveriges första förstamaj

    demonstration, Stockholm 1890. 

 

Den tidiga socialdemokratins syn på religionen

   pendlade mellan att betrakta den som ett  

förtryckarmedel från överklassen, eller som en

    kyrklig förvrängning av Jesu sanna socialistiska

budskap.   I båda fallen framstod kyrkokritik och 

   motvilja mot präster och andra kyrkliga auktoriteter som självklara inslag i klasskampen,

   och den tidiga arbetarrörelsen utmärktes av en

"militant ateism".

    Staten gensvarade i sin tur skarpt, och både

Hjalmar Branting ( 1860-1925 ) och andra ledande

    socialdemokrater fick tillbringa tid i fängelse

för hädelse.

    Detta ökade dock bara motsättningarna och stärkte arbetarklassens inställning att kyrkan stod

    i allians med statsmakten, i opposition mot

individuella friheter.

 

Redan vid socialdemokraternas bildande 1889 var

    aversionen mot kristendomen uppenbar, men den

första partikongressen fann en pragmatisk lösning

   på frågan.

Kongressen öppnades på långfredagen vid

   gudtjänsttid .... en  markering så tydlig som någon 

--- och bestod av två talanger.

    Den ena, ledd av Hjalmar Branting, argumenterade för att formellt uttalande mot

   religionen, medan den andra ville verka för 

religionens privatisering. Det senaste förslaget

    segrade också med 18 röster mot 16. 

 

HARALD HALLEN: PRÄSTEN SOM TOG MAKTEN

    FRÅN PRÄSTERNA.

 

"DÅ KANSKE MAN SÄGER SOM HERR ENGBERG,

     ATT DET FINNS ETT MEDEL MOT DEN

OBSKURANTISM SOM SKULLE FRODAS I SÅDAN

    FRIKYRKA DET ÄR DEN KONFESSIONSLÖSA

RELIGIONSUNDERVISNINGEN ..... 

    JAG FÖR MIN DEL TROR ICKE ALLS, ATT EN

SÅDAN ENBART KONFESSIONLÖS UNDERVISNING

     SKALL VARA EN TILLRÄCKLIG BORGEN FÖR

ATT ICKE VARJEHANDA RELIGIÖSA FÖRVILLELSER 

     OCH ANNAT SKALL KUNNA PÅ DET SÄTTET

I FRIKYRKAN KANSKE VÄXA ÖVER ALLTSAMMANS.

    DET MÅ MAN FRÅGA SIG ÄVEN UR SOCIALDEMOKRATISK SYNPUNKT: ÄR DET EN

   KLOK SOCIALPOLITIK, ATT LÅTA ETT SÅ VIKTIGT LIVSOMRÅDE LEVA FULLSTÄNDIGT SITT EGET

    FRIA LIV? 

Harald Hallden, rikdagsdebatt om statskyrkans

     avskaffande, 1918. 

 

I sin roll som präst representerar Harald Hallen

    under hela sitt liv liberal teologi som avvisar en

bokstavlig förståelse av Jesu inkarnation,

  uppståndelse och försoning.

I stället vill Hallden se kyrkan återvända till Jesu

     inom världsliga förkunnelse.

Till skillnad från den vanliga fientligheten mellan

    socialdemokrati och kyrkan menar Hallen kristendomen inte längre måste betraktas som 

    överhetens verktyg för verktyg för att kontrollera

massorna. 

     Denna oortodoxa förståelsen av den kristna läran resulterar i att Hallen redan tidigt under sin

   prästbana anmäls till och även fälls av domkapitlet. 

    I en riksdagdebatt 1915 om skolans kritendomsundervisning avvisar Hallden det som

   han beskriver som tidens dogmatiska katekes

undervisning.

    Han avråder från att använda Bibeln som lärobok

och förespråkar istället en undervisning i linje med

     den moderna teologin. 

I sin riksdagspredikan 1919 visar han en positiv

   inställning till en tro på "det allmänna brödraskapet och Guds rike".

    Det brödraskap han beskriver stämmer dock närmare överens med en maxistisk än med en 

    biblisk grundsyn, då predikan kretsar kring hur

arbetarklassen lider under den här världens

   överklass.

ARTHUR ENGBERG: KRISTENDOMENS

    HUVUDFIENDE SOM BYTTE FOT.

 

MINA HERRAR JAG TROR DEN RIKTIGA VÄGEN ATT

    AVSKAFFA KYRKOVÄSENDET ÄR ATT FÖRVERKLIGA DESS EGEN IDE.

    LÅT OSS TILL ATT BÖRJA MED AVSKAFFA BISKOPARNA OCH INFÖRA EN KYRKLIG

   ÖVERSTYRELSE MED EN GENERALDIREKTÖR

FÖR KUNGLIGA SALIGHETSVERKET ELLER VAD 

     HERRARNA VILJA KALLA DET FÖR.

Arthur Engberg, rikdagsdebatt om statskyrkans

     avskaffande 1930.

Den yngre Engberg är mycket tydlig i sin hållning:

    Karl Marx är hans främsta inspiration som politisk och allmän filsofi, och Marx ideologi är

    också Engbergs.

Engberg omnämner honom som "mästaren" och

  maxismen utgör för honom "ett korrektivt ett tryggt ankarfäste, en stödjepunkt i vårt arbete på

   att göra oss till den sociala utvecklingens suveräna och målmedvetna herrar".

  

Svenska skolsystemet har under nästan ett

    årtusende haft sin grund i kristen tro, praktik

och etik, och de första skolorna i Sverige startades

    i nära samverkan med kloster och domkyrkor.

1842 infördes den obligatoriska folkskolan, med

    statskyrkan som ansvarig för undervisningen.

Den viktigaste reformen under perioden var

   införandet av nya grundskolan med sin första

läroplan 1962 och en ytterligare reviderad 

    version 1969.

Ytterligare ett nytt tillskott mellan dessa två var

    införandet av den nya gymnasieskolan 1965 där

kristendomen avskaffades som skolämne. 

 

  Beslutet gav upphov till våldsam debatt, en stor nationell namninsamling och ett nytt kristdemokratisk parti i svensk politik.

 

    Det viktigaste förändringen i 1919 års undervisningsplan är avskaffandet av

   katekesundervisningen.

Socialdemokraterna anno 1920.

      Marxismen i Fokus.

Det socialdemokratiska partiet hade också sprängts

    i två delar, där kommunisterna hade brutit sig ut

som ett eget parti.

     Branting, som inte förmått hålla samman den 

spretiga socialistiska rörelsen, underströk

   återkommande att Socialdemokraterna väg var

och skulle förbli demokratins ----- inte den väpnade

     revolutionens.

 

Att Karl Max var partiets självskrivna förebild rådde

    dock ingen tvekan om.

Programmets maxistiska fokus blir säkert tydligt 

     på de områden som behandlar ägande, där programmet föreskriver ett statligt övertagande

    av samliga "naturrikedomar, industriföretag,

kreditanstalter, transportmedel och

    kommunikationsleder" som behövs för att genomföra en "planmässig folkhushållning".

     Detta partiprogram ska gälla i 24 år, under resten av Brantings och nästan hela Per Albin

  Hanssons ledarskap, har alltså en stark maxistisk

     inriktning med kraftfulla ingrepp i den privata 

äganderätten, med det uttalade målet att ersätta 

    det nuvarande ekonomiska systemet med en

socialistisk planhushållning.

 

En månad efter 1920 års kongress sker det

   förunderliga:

Efter inbördes oenighet om kommunalskatten faller 

     regeringen Eden, och Hjalmar Branting får förtoendet från sin gamle skolkamrat,

   kung Gustav V, att bilda den första socialdemokratiska enpartiregeringen.

    Plötsligt ligger vägen öppen att försöka genomföra det marxistiska program som partiet

    just antagit.

 

ETT KYRKOPOLISKT PROGRAM TAR FORM.

 

Måtte nu denna kongress bli en ny sten i det

   byggnadsverk vi reser för framtiden, en framtid

som vi gamla inte få se, men som ni unga en dag

    ska stå mitt uppe i, förvånande er över att världen någosin kunnat vara annorlunda.

      Hjalmar Branting, tal på partikongressen 1924.

Brantings avslutningsord på sin sista partikongress

     ger ett nästan profetiskt intryck.

De tre partiledarna som följde efter honom skulle

   leda partiet och landet i nästan halvt sekel,

och när denna långa regeringstid nådde sitt slut

    fanns det inte många vuxna svenskar kvar

som kunde minnas eller kanske ena tänka sig en

    tid och en tillvaro där Socialdemokraterna

inte styrde Sverige. 

 

Arthur Engberg driver i regeringen under den här

    perioden, publicerar han också ett kyrkopolitiskt

program i tidningen SOCIAL-DEMOKRATEN 1925,

    tänkt att införas i följande ordning:

 

1.  Den borgerliga och kyrkliga kommunen sammanslås.

 

2.  Rätt till fritt utträde ur statskyrkan beviljas.

 

3.  Kyrkomötets vetorätt ( i lagstiftning om kyrkliga

     frågor ) avskaffas.

 

4.  Bestämmelsen om bekännandet av den rena

evangeliska läran ( vid tillsättande av högre statlig

     tjänst ) utplånas ur R.F Lag 28.

 

5.  Religionsundervisningen i skolan omlägges på

principiellt samma grund som skolans övriga

   ämnen.

 

6.  Statskyrkan avskaffas.

 

PER ALBIN HANSSON: DEN RELIGIONFIENTLIGE

       MARXISTEN.

 

Vi leva under en ordning, där den stora massan av

   vårt folk hålls nere i socialt betryck.

Vi leva under ordning där den stora massan saknar

   verkligt inflytande på ledningen av vårt ekonomiska liv ..... Det måste en gång bli så,

  att klassamhället Sverige avlöses av folkhemmet

Sverige.

   Per Albin Hansson "folkhemstalet" remissdebatt

i riksdagen andra kammare, 18 januari 1928.  

 

Efter Hjalmar Brantings död valdes Per Albin

  Hansson till Socialdemokratisk partiordförande

    1928.

I FOLKHEMMET beskriver Per Albin gemenskap

   och samhörighet som centrala värden i den vision.

I det goda hemmet råder likhet, omtanke, 

    samarbete, hjälpsamhet.

"Göra vårt land till det goda medborgarhemmet,

    med tryggad existens för dem, som där bygga 

och bo, med allas samverkan för gemensam bästa"

    Talet uttrycker en tydligt gemenskapsorienterad

grundsyn under ett övergripande marxistiskt,

   om än  icke-revolutionärt paraply.  

Per Albin Hansson deltog aktivt i

   Socialdemokraternas strategi för att reducera

Svenska kyrkans position.

     Per Albin beskriver hur partiet historiskt har varit

fientligt inställt till kristendomen.

    SSU orföranden Adolf Wallenheim tal:

Vi vill .... att ungdomen fostras till självständigt

     omdöme och att en fri, egen tankeverksamhet främjas.

    Arvidsson inflytelserik skolpolitiker prisar den

avlidne Arthur Engberg för att delvis lyckats

   avskaffa skollagens skrivning om att skolan 

ska främja en kristen fostran, och Arvidsson kräver

   att denna skrivning nu tas bort helt och hållet. 

 

De frisinnade hade insett att om

   Socialdemokraterna kom till makten skulle de 

kunna försöka genomföra 1920 års

   programformulering om att förstatliga kyrkans egendom.

    I den följande riksdagsdebatt riktar högerledaren 

Arvid Lindman också öppna anklagelser mot

  Engberg att hans motion endast skulle vara ett

inslag i hans större ambition om ett framtida 

    avskaffande av både kyrkomöte och statskyrka.

 

ALVA MYRDAL: OBEROENDETS O-KRÖNT

                    DROTTNING.

 

Psykoanalysen har lärt oss hur farliga de alltför

   starka bindningarna mellan föräldrar och barn.

"Uppfostran är konsten att lära barnen växa ifrån 

    en", kan rentav sägas vara den pedagogiska 

lärdomen av denna nya insikt.

   Alva Myrdal, "Fostran till frihet, kritik kulturkamp"

tidskriften Kulturfront, 1936.

 

Alva ( född Reimer ) var 17 år när hon mötte Gunnar

    Myrdahl, 21 år.

1924 gifte de sig i en borglig ceremoni.

    Alva och Gunnar Myrdahl fick tre barn, men tillbringade stor del av tiden bortresta från barnen

     med att arbeta och skriva.

Lämnade sonen Jan hemma med Gunnars föräldrar.

     Som vuxen blev sonen en välkänd vänsterradikal debattör, men vände sig också kraftfullt mot sina

    föräldrar för att ha förbisett honom som barn.

Jan Myrdal vägrade delta på såväl Alvas

   mottagande av Nobelpriset som hennes begravning.

    Under 1960 -talet återvände hon dock till inflytelserika poster i svensk inrikespolitik,

    dels som kyrkominister, dels som ordförande

i partiets och regeringens utredningar som grep 

   över både kyrka, skola och familj.  

 

Alva Myrdals stora inflytande i svensk politik

   bekräftas av tidgare forskning och ledande politiker.

    Tage Erlander menade att hon starkt bidrog till

införandet av en ny form av utbildning, och på

    familjeområdet nämner Olof Palme Alva som

skärskilt central i utformningen av partiets

    familjepolitik.

Makarna Myrdals familjeporogram är i grunden

  stark antiauktorität och kritiskt mot den traditionella familjgemenskapen.

    De förklarar att familjens auktoritet över barnen

redan har reducerats, men att denna utveckling 

    måste drivas mycket längre.

 

Boken stadsbarn förklarar Alva hur en

   storbarnskammare skulle kunna fungera i den

moderna staden.

    Författarens negativa inställning till auktoriteter

är tydlig.

    Hon beskriver att barnen måste fostras till oberoende, och att den moderna pedagogiken 

    förespråkar att barn aldrig skall ges andra straff

än att lämnas ensamma och på så sätt utsättas

    för ett socialt ogillande.

Hon avvisar en fostran som bygger på strikta regler

    rekommenderar i stället en mindre auktoritär

fostransform som tar vara på "de positiva krafterna

    hos barnet sj

Dela

 

Det här inlägget går inte att kommentera.