PSALM. 77:1-17.

 

   TANKEN PÅ GUDS UNDERVERK TRÖST UPPMUNTRAN I NÖDENS TID.

 

                             DEL. 1.

 

¤Psalm. 77:1.

 

1.  #För körledaren. Av Asaf, en psalm#.

 

¤Psalm. 77:2.

 

2.  #Jag ropar till Gud med hög röst, jag ropar

till Gud, må han höra dig#.

 

Ödmjukt hjärta söker längtan efter sin

     himmelske faders kärlek omsorg.

 

¤Psalm. 77:3.

 

3.  #I nödens stund söker jag Herren, hela natten

sträcker jag ut mina händer utan att trötta.

      Ingenting ger mig tröst#.

 

Denna världens goda o-tröstlig o-hjälpsam.

     Fångad av denna världens furste.

Dag och natt jag söker Herrens barmhärtighet.

 

¤Psalm. 77:4.

 

4.  #Jag tänker på Gud och suckar.

Jag grubblar och krafterna sviker#.

 

Kraftlösheten ögats köttsliga begärelser:

   vad ger det till livets mening.  

 

¤Psalm. 77:5.

 

5.  #Du låter mig inte sluta ögonen, jag är utan

ro finner ingen ro, finner inga ord#.

 

Min Gudslängtan ger mig ingen sinnesro harmoni

    vila i denna världens frestelser lockelser.

 

¤Psalm. 77:6.

 

6.  #Jag tänker på forna dagar, minns längesedan 

gångna år#.

 

Tacksamt hört min förfäders berättelse om Guds

     väldiga gärningar med hans utvalda folkets

befrielse från Egyptens träldomsland.

 

¤Psalm. 77:7.

 

7.  #Tankarna mal om natten, jag grubblar

och söker förstå#.

 

Nattens orolig förvirrade tankar ger ingen

      harmonisk fridsam nattens vila.

 

¤Psalm. 77:8.

 

8.  #Förkastar Herren för alltid, skall han

aldrig mer visa nåd?#.

 

Har Herrens barmhärtig nåd övergivet oss.

 

Jesaja bok. 49:14.

 

14.  #Sion sade:

"Herren har övergett mig, Gud har glömt mig"#.

 

Herrens heliga berg övergivits av Herren.

 

¤Psalm. 77:9.

 

9.  #Är hans trofasthet slut för all framtid,

är hans löfte upphävt för evigt?#.

 

Har han glömt sin trofasthet mot sitt folk.

      Vi har brytet vårt förbund med Gud.

 

¤Psalm. 77:10.

 

10.  #Är Gud inte längre god mot oss,

står vreden i vägen för hans barmhärtighet?#.

 

Herrens vredeglöd över gudlöshetens moraliska

    fall undergång.

 

¤Psalm. 77:11.

 

11.  #Jag tänker:

Det är den Högste inte handlar som förr#.

 

Där rättfärdigheten råder välsignas av Herrens

      godhet.

 

¤Psalm. 77:12.

 

12.  #Men jag minns Herrens gärningar, 

jag minns dina forna under#.

 

Herrens stora välgärningar mot sitt förbundsfolk.

 

Psalm. 111:2.

 

2.  #Stora är Herrens verk, de begrundas av alla

som älskar dem#.

 

Psalm. 143:5.

 

5.  #Jag minns förgångna tider och tänker på

allt du har gjort, jag begrundar vad din hand förmått#.

 

¤Psalm. 77:13.

 

13.  #Jag tänker på allt vad du gjort

och begrundar sina stora verk#.

 

¤Psalm. 77:14.

 

14.  #I helighet, Gud, går du fram.

Vilken gud är så stor som du, o Gud?#.

 

Du den ende Guden värd bli uppskattad ärad

     uppmuntrad.

 

¤Psalm. 77:15.  

 

15.  #Du är den Gud som gör under, du visade

folken din kraft#.

 

Du undrens Gud gör underverk du älskar din

    skapelse.

 

¤Psalm. 77:16.

 

16.  #Med stark arm befriade du ditt folk,

Jakobs och Josefs ättlingar#.

 

Gud befriar sitt folk från träldomlandet.

    Din allmakts hand storhet godhet.

 

Andra Moseboken. 6:6.

 

6.  #Säg därför till israeliterna:

  Jag är Herren, och jag skall föra er bort från

tvångsarbetet hos egypterna och rädda er ur

    slaveriet hos dem.

 

Herrens löftesord till israeliterna.

     Jag är Herren er Gud.

Befria er från egypterska slaveriet.

     Förhärliga mig över min allmakts storhet. 

 

¤Psalm. 77:17.

 

17.  #Vattnen såg dig, o Gud, vattnen såg dig

och skälvde, djupen bävade#.  

 

Israels Gud strider segrar för sitt folket.

     Havets djupheter känner respekt inför sin skapare.

 

Psalm. 68:8-11.

 

8.  #Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk,

när du gick fram i ödemarken#.

 

Guds kärlek barmhärtighet visade sig under

       israeliternas ökenvandring.

 

9.  #Då bävade jorden, då strömmade det från

himlen, inför Gud, Israels Gud#.

 

Jorden himlens härskara skräckslagna inför Guds       allstädes närvaro. 

 

10.  #Ett ymnigt regn lät du falla, o Gud,

ditt kraftlösa land gav du styrka#.

 

Ymnigt regnflöde bevattnar torr jordyta.

      Uppmuntrade tröstade ditt utvalda land.

 

11.  #Där fick din skara bo, du sörjde för de arma

i din godhet, o Gud#.

 

Ditt egendomsfolk fick sin boplats i löfteslandet.

    Din godhet trofasthet uppmuntrade de övergivna.