VISHETENS BOK. 7:1-14.

 

SALOMO FINNER VISHETEN.

 

Vishetens bok. 7:1.

 

1.  #Också jag är dödlig, en människa som alla andra, en ättling till den förste, han som formades

   av jord.

       Min kropp tog form i en moders liv#.

 

Jag, människa dödlig i min arvs-synd.

      En människa liknar sin nästa.

Mitt liv: en livs-ättling till Adam mänsklighetens

     fader.

Adam mänsklighetens ursprungs-fader:

    formades av jordens förgängliga stoft.

Min yttre människa tog sitt formanade i varje

       människas moders-liv. 

 

Vishetens bok. 7:2.

 

2.  #Under tio månaders tid; jag bildades i hennes blod genom en mans säd under nattlig

               kärleksnjutning#.

 

Formades under tio månaders tid i sin moders liv.

       Bildades i hennes blodflöde genom mannens

manliga sädes-uttömning under kvinnans 

     och mannens gemensamma nattliga

kärleks-njutning.

 

Vishetens bok. 7:3.

 

3.  #Och när jag föddes drog jag in samma luft

som andra och lades på samma jord som bär oss

      alla, under samma gråt som varje människas

första ljud#.

 

Vid min födelse till jorde-livet.

       Andades min lungor luft för första gången

i samma näringsrika luft som min nästa.

        Placerades på jordens yta: för leva där.

Jordens yta som bär alla människor under Livet.

      Föddes samma gråtade ljud:

Som varje människas första ljud. 

 

Vishetens bok. 7:4.

 

4.  #Jag måste lindas och skötas med omsorg#.

 

I min hjälp-löshet bli vårdad av omsorg.

      Födda barnets hjälplöshet behöver mannens

faderlighet och moderns moderlighet.

     Alla barn under sin uppväxttid behöver

mogna faders och moders gestalter.

 

Vishetens bok. 7:5.

 

5.  #Ty inte ens en konung börjar sin tillvaro

på annat sätt:#.

 

Alla kungar börjar leva sitt liv i hjälplöshet.

 

Vishetens bok. 7:6.

 

6.  #För alla finns en enda väg in i livet,

och en enda väg ut#.

 

För alla människor är livets väg in livet genom

    sina biologiska föräldrar.

Varje människa lämnar sitt jorde-liv på samma sätt.

      Av jord är du kommen av jord bli du återigen.

 

Vishetens bok. 7:7.

 

7.  #Därför bad jag till Gud, och han gav mig klokhet.

    Jag åkallade honom, och vishetens ande

kom till mig#.

 

När jag lär känna mitt livs ursprung:

     bad jag ödmjukt till Gud om klokhet.

Åkallade honom.

      Visade mitt beroende av honom.

I min åkallan: vishetens ande kom in i mitt liv.

 

Vishetens bok. 7:8.

 

8.  #Jag valde visheten framför spiror och troner

och höll rikedom för intet i jämförelse med henne#.

 

Jag valde visheten framför jordiska härskar-makt

    och härskar-troner.

Tillät henne vara herre i mitt liv framför

       jordiska rike-domar.

 

Vishetens bok. 7:9.

 

9.  #Inte den dyrbaraste ädelsten satte jag lika högt,

ty bredvid henne blir allt guld till värdelös sand

      och silver räknas smuts på marken#.

 

Dyrbaste ädelstenen värdesatte jag inte lika högt

     som visheten.

I hennes dyrbara närhet: blir guldets värde

    värde-lösa sandkorn.

Silvrets värde räknas som skadlig smuts på marken.

 

Vishetens bok. 7:10.

 

10.  #Jag älskar henne mer än hälsa och skönhet

och ville hellre äga henne än dagens ljus#.

 

Älskar henne mer än kroppslig hälsa och skönhet.

       Ville hellre äga henne före dagens varma ljusstrålar. 

 

Vishetens bok. 7:11.

 

11.  #Men med henne kom också allt annat gott till

mig; det låg omätlig rikedom i hennes händer#.

 

Med hennes kloka vishet: följde så mycket

      annat gott till mig.

Det fanns o-mätliga rikedomar i hennes händer.

 

Vishetens bok. 7:12.

 

12.  #Jag gladdes åt alla dessa ting, ty visheten

härskar över dem, men jag visste ännu inte att hon

     också är deras moder#.

 

Fann mitt hjärtats glädje åt allt som gavs till mig.

       Visheten härskar över dessa ting.

När jag fann dessa ting: visste jag inte att hon är

      deras ur-sprungliga moder.

 

Vishetens bok. 7:13.

 

13.  #Det lärde jag mig utan baktankar lär jag

utan missunnsamhet.

    Jag behåller inte hennes rikedom för mig själv#.

 

Vilket lärde mig lära känna visheten.

         Inte villigt be-hålla hennes vishets rikedomar

för mig själv.

 

Vishetens bok. 7:14.

 

14.  #Ty den är en outtömlig skattkammare för

människorna.

     De som utnyttjar den vinner Guds vänskap,

fostrans gåva öppnar vägen till honom#.

 

Fostrans gåva i de heliga dygderna öppnar

      vägen till vår faders hjärta.

Utnyttjar dessa out-tömliga dydigas skattkammare

     vilka tillgängliga för mänskligheten.

Vilket gör människor till Guds trogna vänner.