ORD AV UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.

 

DEL. 181.

 

18100.  Kärleksfulle  kärlekens krigs-byte.

 

18101.  Ödmjuke  ödmjukhetens krigsbyte.

 

18102.  Kärleksfulle  kärlekens byte.

18103.  Ödmjuke  ödmjukhetens byte.

 

18104.  Tvivlet o-nyttig för sanningen.

 

18105.  Tvivlet lägger sitt tvivel på sanningen.

 

18106.  Tvivlet samarbetar med lögnen.

 

18107.  Tvivel och otron bundsförvanter.

 

18108.  Otron tvivlet rider på lögnen.

 

18109.  Tvivlet o-tron skapar splittring oro.

 

18110.  O-tron tvivlet själens dödade.

 

18111.  Tvivlet  o-tron  dödar själen.

 

18112.  Trons vila  själens läkedom.

 

18113.  Trons vila hjärtats vila tankars vila.'

 

18114.  Trons vila  själens läkedom.

 

18115.  Självisk ödmjukhet visar sitt motstånd

mot o-själviska ödmjukhet.

 

18116a.  Självisk ödmjukhet  visar min nästa mig

ödmjukt beteende gör det tillbaks.

 

18116b.  O-självisk ödmjukhet visar den

   obereonde av min nästas beteende.

 

18117.  Orden kan tala antingen endast genom

  tankarna eller både genom tankar

       och tungans ord.

 

18118.  Fridsamt hjärta  fridsamt  för den fidsamme.

 

18119.  Fridsamme vilar  vilan  i vilken ger honom

fridsamt hjärta  sinne.

 

18120.  Själens fasthet och trygghet människans

vila och harmoni.

 

18121.  Själens ordstrider  kiv  avund 

verksam utifrån själens förblödande

     smärtsamma sår.

 

18122.  Godheten livets-gåva till mänskligheten.

 

18123.  Elakheten dödens-gåva  till  mänskligheten.

 

18124.  Godheten vad mänskligheten Behöver idag.

 

18125.  Elakheten kan mänskligheten genom kunskap visheten undvika.

 

18126.  Godheten ondskan fiende.

 

18127.  Ondskan respekterar inte godheten

som sin vän.

 

18128.  Ondskan högmodig  godheten ödmjuk.

 

18129.  Inte låta sig fångas av o-nyttiga tankar

vilkes kan liknas vid äta o-dugliga fiskar.

 

18130a.  Ödmjuke får sin vila i ödmjukheten.

 

18130b.  Saktmodige lever i harmoni stillhet

i saktmodet.

 

18130c.  Saktmodige lever i gemenskap med

vilan tysta tryggheten i saktmodet.

 

18131.  Ödmjukheten vittnar om sanningen.

 

18182.  Högmodet vittnar om lögnen.

 

18133a.  Vreden mänsklighetens fördärv undergång.

 

18133b.  Häftigheten mänsklighetens

olycka och fasa.

 

18134.  Ilskenheten mänsklighetens undergång

dödlighet.

 

18135.  Kunskapen  visheten förändrar nationer.

 

18136.  O-kunnigheten  dårskapen

nationers undergång fördärv.

 

18137a.   Där kunskapen finns  finns visheten.

 

18137b.  Där o-kunnigheten finns  finns dårskapet.

 

18138.  Människans   ego-styrka  självisk.

 

18139.  Männniskans stolthet  i ödmjukheten

    o-självisk.

 

18140a.  Ingen lögn  uppstår ur sanningen.

 

18140b.  Ingen falskhet uppstår ur sanningen.

 

18140c.  Inget förakt uppstår ur kärleken.

 

18141.  Inget hat uppstår ur kärleken.

 

18142.  Saktmodige talar saktmodiga ord

vilket nyttigt lyssna på.

 

18143.  Saktmodiga ord till uppmuntran.

 

18144.  Saktmodiga ord  önskvärda älskvärda ord.

 

18145.  Saktmodiga ord till tröst och hjälp.

 

18146a.  Klokheten nyttig tillgänglig hjälp tröst

för mänskligheten.

 

18146b.  Visheten tillgänglig nyttig tröst hjälp

för Alla människors behov.

 

18146c.  Insikten nyttig tillgänglig hjälpsam 

trösterik för mänskligheten.

 

18147.  Sanningen gör människan fri från lögnen.

 

18148.  Sanningens tankar  gör människan

fri från lögnens tankar.

 

18149.  Vandra i ödmjukhet  fostras i ödmjukhet

lära känna den.

 

18150.  Lydnaden  hörsamheten  ger vad livet Behöver.

 

18151.  Hörsamheten  lydnaden  livets

bunds-förvanter.

 

18152a.  Lögnen utkämpar  en strid mot sanningen.

 

18152b.  Saktmodet utkämpar en strid mot 

vreden vem som ska vara Herre i 

      människans liv.

 

18152c.  Elakheten utkämpar en strid mot 

snällheten vem ska vara Herre i människans liv.

 

18153.  Tystnaden utkämpar en strid mot

o-tystnaden: vem ska vara Herre i människans liv.

 

18154.  Lögnen bekräftar med sina lögner

att sannigen är sann.

 

18155a.  Lögnen gör sig till åtlöje inför

sanningen och de som tror på sanningen.

 

18155b.  Tyvärr, alltför många lyssnar på lögnen

idag, orsaken: o-kunnigheten vilket går ut

    i dårskap.

 

18155c.  Lögnaren tror inte på sanningen.

 

18156.  Lögnen försöker alltid drar människor

ut på sin sida lögnens sida:

      där lögnen råder.

 

18157.  Lögnen ljuger säger:

   Sanningen existerar inte ifrågasätter den

villig utplåna den.

 

18158.  Själviskt hjärta orent hjärta hjärta fyllt

    av egen-kära uttänkta gärningar

själv.skapande händers verk.

 

18159.  O-själviskt hjärta ren-hjärtligt hjärta

o-besmittat av egen-viljans äre-lystenhet.

 

18160a.  Lögnen utplånar sanningen.

 

18160b.  Sanningen villig utplåna lögnen.

 

18160c.  De två ligger i strid med varandra.

 

18161.  Lögnen träl-binder människors liv.

 

18162.  Sanningen hjälper tröstar beskyddar

människor från lögnen.

 

18163.  Tystheten läker många själiska sår.

 

18164.  O-tystnaden dålig läkedom för

själiska såren.

 

18165.  Få ord lyssnadet kan vara vist i samtal.

 

18166.  Lyssnade personer  låter den mötande

personen börja samtalet.

 

18167.  Lyssnande personen  besvarar med vishet

den mötande personen  i samtalet med tystnad

     eller få visa ord av tyngdhet vilket kan

ge samtalet rätta värdet.

 

18168.  Tålamodet  är som en ärekrona på

mannens huvud.

 

18169.  Bitter människa  kan inte förlåta

visa förtroende  förståelse.

 

18170.  Uthålligheten tröste-rik uppmuntrare

livets stöd  hjälpsam i nödens stund.

     Ger vad livet Behöver.

 

18171.  Var tillgiven och gomodighet i sitt 

beteende visar hjärtats tankar#.

 

18172.  Ordningen ro vila  harmoni  vad människor

idag Behöver leva i.

 

18173a.  Tvivlet en tjuv  ger inte vad jag Behöver.

 

18173b.  O-tron  tvivlet  bundsförvanter

   inga uppmuntrare.

 

18173c. Tron vår uppmuntrare.

 

18174.  Tron vårt hjärtats glädje  vila harmoni.

 

18175.  Tron vilan i våra ögon leva med leva i.

 

18176.  Tron fyller våra inre och yttre behov.

 

18177.  Tvivlet och o-tron  egenkära  egoistiska

inga uppmuntrare.

 

18178.  O-tron tvivlet  tjuvaktiga vill vi lyda

    vara deras efterföljare.

 

18179.  Bränn bort all ondska  i vårt sinne.

 

18180.  Sveket bränner kärlekens eld bort.

 

18181a.  Trons väg  vägen in i Guds hjärta.

 

18181b.  Tvivlet och otron  vägen in i

     själviskheten.

 

18181c.  Själviskhetens o-tro  tvivel missar

  vägen in i  Guds hjärta.

 

18182.  O-tron och tvivlet  ifrågasätter

   Guds handlinssätt.

 

18183.  Tron ärar Guds handlingssätt

    förökar trons liv.

 

18184.  Se, lär av trons hjältars liv.

 

18185.  Tiden påverkar vårt liv.

 

18186.  Kärleken och omsorg omfamnar varandra.

 

18187.  Snällheten vänligheten omfamnar varandra.

 

18188.  Godheten snällheten omfamnar varandra.

 

18189.  Tro uthållighet samarbetar varandras

   stöd hjälp styrka till människans

karaktäriska mognad.

 

18190.  Vilket liv väljer människor leva antingen

vara förrädisk eller leva i förlåtelsen:

    mot sin nästa.

 

18191.  Väljer antingen leva som dödens vän

eller vara livets vän.

 

18192.  Tänk: hjärtats tvivel förvandlas till

    hjärtats fasta tro: än till tvivlets o-tros tänkandet.

 

18193.  O-tros tänkandet: uttrycks i orden

tänkande och i gärningar.

 

18194.  Barmhärtigheten  troheten lever 

i släktskap med varandras liv.

 

18195.  Vreden likt utspridd  förbränd aska 

för vinden.

 

18196.  Göra det goda  vara uthållig  i  godheten.

 

18197.  Göra det fullkomliga  vara i-härdig

leva i troheten.

 

18198.  Ondskan livets törn-taggar.

 

18199.  Sanningen  rättvisan lever i släktskap

med varandra.