Direktlänk till inlägg 5 juni 2016
RIKTLINJER FÖR KÄRLEKEN. DEL. 2.
125. För en själ, som är förenad med Gud,
hyser djävulen fruktan som för Gud själv.
126. Det renaste lidandet innbär och åstadkommer den renaste insikten.
127. Den själ, som vill att Gud skall överlämna sig helt åt henne, måste helt överlämna sig åt honom
utan att behålla någonting för sig själv.
128. Den själ, som befinner sig i kärleksföreningen,
känner inte ens en första lockelse till synd.
129. Det vore underligt om gamla vänner till Gud
skulle svika honom, de står redan över allt det som kan bringa dem på fall.
130. Min älskade, allt tungt och mödosamt önskar
jag mig själv och allt ljuvligt och härligt önskar
jag dig.
131. Det mest nödvändiga för vårt framåtskridande
är att vi är tysta inför denne store Gud, med vårt begär och vår tunga, ty det språk som han hör
bäst är den tysta kärleken.
132. Man nmåste släcka sitt ljus för att söka Gud.
I fråga om det yttre är ljuset till nytta, så att vi
inte faller, men när det gäller det som hör Gud
till är det tvärtom:
det är bättre att ingenting se, ty då får själen mer
trygghet.
133. Man vinner mer av Guds rikedomar på
en timme än man under ett helt liv kan vinna
av sina egna rikedomar.
134. Älska att vara okänd både för sig själv
och för andra.
Se aldrig till det goda elle rtill det onda hos andra.
135. Vandra ensam med Gud, verka under t iden och dölj alla Guds välgärningar.
136. Att själv förlora och låta alla andra få övertaget är utmärkande för ett moigt sinne,
en storsint ande och ett givmilt hjärta.
En sådan nmänniskas läggning är att hellre ge
än att ta emot, ja, det går ändå därhän, att
hon utger sig själv.
Hon anser det nämligen vara en tung börda,
att hon besitter sig själv, och finner större
glädje i att vara ägd och befriad från sig själv,
ty vi tillhör mer det oändligt Goda än vi
tillhör oss själva.
137. Det är stor skada att mer ha ögon för Guds
gåvor än för Gud själv i bön och försakelse.
138. Betrakta detta oändliga vetande och denna
fördolda hemlighet: vilken frid, kärlek och tystnad
finns inte i detta Guds inre!
Hur upphöjd är inte den kunskap som Gud där meddelar!
Det är detta vi kallar anagogiska akter, vilka upptänder hjärtat så mycket.
139. Samvetets hemlighet skadas och förringas
varje gång dess frukter visas fram för människorna,
ty i gengäld får det då motta den frukt, som förgängliga heder är.
140. Tala föga och befatta er inte med sådant,
som ni inte är tillfogad om.
141. Sträva alltid efter att ha Gud närvarande
och att bevara den renhet han lär er.
142. Urskulda er inte och vägra inte ta emot tillrättavisningar avv alla och envar.
Lyssna i stället med lugn uppsyn till varje
förebråelse; tänk att det är Gud som riktar
den till er.
143. Lev som om det bara fanns Gud och ni själv
i denna världen, så att ert hjärta intefäster sig vid
något mänskligt.
144. Ni bör ta det som ett utslag av Guds barmhärtighet, när någon ibland säger ett vänligt ord till er, ty ni förtjänar inte ett enda sådant.
145. Låt aldrig ert hjärta svalla över, även om det bara vore för den lilla stund det tar att be ett CREDO.
146. Lyssna aldrig till tal om andras svagheter och om någon skulle beklaga sig för er över en annan,
kan ni i all ödmjukhet säga, att han inte skall fråga något, till er om den saken.
147. Beklaga er inte över någon, ställ inga frågor.
Men om det är nödvändigt att fråga något,
gör det då med få ord.
148. Vägra inte att utföra något arbete, även om det skulle förefalla er omöjligt att göra det.
Visa er medlidsam mot alla.
149. Säg inte emot.
Uttala aldrig någonsin ord som inte är rena.
150. Låt ert tal vara sådant, att ingen blir kränkt av det.
Låt det handla om sådant, som ni aldrig skulle ångra att alla andra kände till.
151. Vägra inte att ge bort något ni har, även om
ni själv är i behov av det.
152. Förtig vad Gud har givit er och kom ihåg det som Bruden sade:
MIN HEMLIGHET ÄR MIN" ( jfr Jes 24:16 ).
153. Sträva efter att bevara ert hjärta i frid,
låt ingeting som händer i denna världen oroa er.
Betänk att allt får sitt slut.
154. Bekymra er varken mycket eller litet om vem som är för eller mot er.
Sträva alltid efter att behaga Gud.
Bed honom att han låter sin vilja ske i er.
Älska honom högt, ty det är ni skyldiga honom.
155. Tolv ledstjärnor för att nå fram till den högsta fullkomligheten:
Kärlek till Gud.
Kärlek till nästan.
Lydnad, kyskhet, fattigdom och kortjänst.
Botgöring, ödmjukhet, försakelse och bön.
Tystnad och frid.
156. Tag aldrig en människa som förebild för hur
du skall handla, hur helig hon än må vara, ty djävulen kommer att visa dig hennes ofullkomligheter.
Efterlikna i stället Kristus, ty han är helt
fullkomlig och helig, så kommer du aldrig
att fara vilse.
157. Sök i läsningen och ni skall finna i meditationen.
Ropa i bönen och detskall öppnas för er i kontemplationen.
158. NÄR MAN ENGÅNG FRÅGADE DEN
VÖRNADSVÄRDIGE FADER JOHANNES AV KORSET
HUR MAN KOM I HÄNRYCKNING,
SVARADE HAN:
genom att förneka sin vilja och göra Guds,
ty extas är ingenting annat än att själen går ut
ur sig själv och går upp i Gud.
Det är detta den gör som lyder, ty att lyda innebär
att gå ut ur sig själv och sin egen vilja,
och sedan man så befrias från sin börda kan
man drunkna i Gud.