GRÖNA BUBBLOR: FARHÅGOR IGNORERAS.

                            Sidorna 69-70.

Redan under 2012 dyker upp en del farhågor.

    Diskussioner om elpriset, vindförhållandena 

och elcertifikaten ger enligt PITEÅ-TIDNINGEN

      ( 16/11-12 ) upphov till en del frågetecken.

Viss tveksamhet råder nu huruvida man ska

   fortsätta med de sista etapperna och gå från de

60 uppförda verken till 90 vindkraftverk.

I december samma år har Blaikenvind AB ett bidrag

     från EU på 150 miljoner kronor.

Bidraget syftar särskilt till att öka kunskapen om

    vindkraft i arktist klimat ( NORRAN 20/12 -12 ).

Bland övriga bidragstagare som erhöll pengar i 

    Sverige fanns Göteborg Energi med sitt Gobigasprojekt, en annan grön bubbla vars slutnota

    blev i miljardklassen.

Nästa likhet mellan Gobigas och Blaikenvind är att

    ungefär samtidigt som bidragspengarna trillar

in och frågetecken börjar hopa sig får de privata 

    aktörerna kalla fötter.

I fallet Göteborg Energi var det Eon som smög ut 

     genom bakdörren och med Blaiken var det finska

Fortum som minskade sitt engagemang redan i

    etapp 2.

Göran Hult, dåvarande forsknings- och

   utvecklingschef på Fortum, resonerade i DAGENS

SAMHÄLLE ( 15/11 2012 ) om Fortums beslut:

"JAG TYCKER INTE ATT MAN SKA INVESTERA

    MYCKET PENGAR I VERKSAMHETER SOM ÄR

BEROENDE AV STÖD OCH POLITISKA BESLUT.

     OM MAN INTE SER ATT DET ÄR ÖVERGÅENDE.

SÄG DEN DAGEN NÄR VI HAR HÄLFTEN AV ENERGI

     FRÅN VINDKRAFT, DÅ KAN VI INTE SUBVENTIONERA DENN LÄNGRE.

     MEN SAMTIDIGT SOM LÖNSAMHETEN ÄR DÅLIG

I VINDKRAFTBRANCHEN VÄLJER MÅNGA

   KOMMUNER ATT GÖRA STORA INVESTERINGAR

I EGEN ELPRODUKTION. 

I både Göteborg och Skellefteå är det till slut bara

    de två kommunala bolagen, som kombinerar

stabila intäkter från lokalbefolkningens elräkningar

     med EU-bidrag och billiga lån garanterade 

av skattebetalarna, som är kvar i projekten.

     En toxisk Kombination som i båda fallen resulterade i nedskrivningar och haveri.