DAG FÖR DAG OKTOBER 2025.

 

Första dagen.

 

Trons människor grundar livet på andliga dygderna.

 

Andra dagen.

 

Livet i Guds godhet ge gränslös godhet där

     den ondes ondska råder.

Vilka ligger i strid med varandra.

 

Tredje dagen.

 

Guds kärleksfulla blickar utstrålar glädje frid vila

     godhet omsorg ömhet.

 

Fjärde dagen.

 

Denna tidsålderns Gud utsrålar o-frid sorg oro

    själviskhet hårdsinthet ångset.

 

Femte dagen.

 

Egoismens bojor fångar brutalt människors hjärtan

   i bedrövelse sorgna bedrövade hjärtan rädsla

upproriskhet.

 

Sjätte dagen.

 

Världens vrede är i den ondes våld.

        Ligger i strid med gudomligt saktmod ärlighet

rättvisa sanning.

 

Sjunde dagen.

 

Fullkomlig lydnad ligger strid med o-lydnaden

    skapar oro ångest förvirring o-ordning.

 

Åttonde dagen.

 

Brinnande kärlek påverkar omgivningen hjärtats

    innandömen nästans liv.

 

Nionde dagen. 

 

O-dygdiga livet högmodets snara törnetaggar

    ointressant avskyvärt: o-värdigt kallas god

kärleksfull omsorgsfull ömhetens fader.

 

Tionde dagen.

 

Gudlöshetens o-rättfärdighet utplånar inte köttets

    begär underhåller uppmuntrar ärar den.

 

Elfte dagen.

 

O-barmhärtigheten saknar barmhärtighetens

   gärningar.

 

Tolfte dagen.

 

Den onde denna tidsålderns Gud visar inget tecken

    på evig ro harmoni vila livsglädje.

Visar tecken på hysteri o-ordning förvirring.

 

Trettionde dagen.

 

Guds fullkomliga näringsrika liv skapar moraliska

    framsteg i andliga dygderna.

 

Fjortonde dagen.

 

Offer-villigt hjärta ödmjukt o-själviskt milt

    saktmodigt.

O-lydigt hjärta stolt själviskt hårdsint upproriskt.

 

Femtonde dagen.

 

Motsträvigt upproriskt släkte lever i andlig

   fattigdom avsaknad av gudomens andliga dygder.

 

Sextonde dagen.

 

Moraliska förfallet saknar moraliska kompassen

    förfallet saknar gudomens fullkomliga liv.

 

Sjuttonde dagen. 

 

Okunnighetens smärta förlorare där insiktens

     rikedomar råder.

Insiktens rikedomar går i sällskap med

   andliga dygderna.

 

Artonde dagen.

 

Ursyndens dödsmakter Jesu sade: Jag har

   nycklarna till döden och dödsriket.

 

Nittionde dagen.

 

Ondskans barn bedragna förblindade av denna

   tidsålderns Gud.

Räddningen finns i botgörelsen.

 

Tjugonde dagen.

 

Kristi försoningsverk mänsklighetens borgörelse.

      Ondskans barn o-värdiga kallas Guds barn

möjligheten finns i bot och bättring.

 

Tjugoförsta dagen.

 

Ondskans snärjande träldom köttets njutning

    i köttets gärningar.

Dödliga frukter ligger i strid med andliga dygders

     välsingelserika liv.

 

Tjugoandra dagen.

 

Guds goda rättvisa ligger strid med denna

   tidsålderns Guds onda orättvisa lögnens 

bedrägliga villfarelser.

 

Tjugotredje dagen.

 

Visheten längtar efter mänsklighetens hjärtan.

 

Tjugofemte dagen.

 

Kristus vår förebild kärlekens utgivandes fader. 

 

Tjugosjätte dagen.

 

Själviskhetens ok tyngre än o-själviskhetens

     milda saktmodets milda ok.

 

Tjugosjunde dagen.

 

Hatets förstörelsens frön sås där moraliska misären

   råder Guds tio budord förkastats.

 

Tjugoåttonde dagen.

 

Saknas andliga dygderna nationer städer byggs upp

    moralisk misärs ruiner.

Ödelägger nationer städers värdegrunder.

 

Tjugonionde dagen.

 

O-moraliska ruiner saknar framtidstro hopp

    livsglädje vila harmoni.

 

Trettionde dagen.

 

Klimathysterins förstörelse-maskin självisk

   förnekar människans värdighet naturens värdighet går före mänskligheten Guds avbilds värdighet-

 

Trettioförsta dagen.

 

Ödmjuke älskar ödmjukheten hennes livs-kamrat.

 

Bonusdagen.

 

Avgudadyrkan självdyrkan vän med den Ondes

    livsföring.

 

 

 

 

 

 

    

 

 

 

 

 

 

    

 

                  DET ÖDMJUKA HJÄRTATS DJUP.

 

 

Det är inte genom någon övermodig upphöjelse,

    utan genom "det ödmjuka hjärtats djup"

som människan stiger från den korsfäste Kristus

    till den förhärligade Kristus.

Här kan vi på nytt betrakta den beskrivning av 

     ödmjukhet som finns i den helige Benedictus

regel.

     Ödmjuketen leder i olika etapper från gudsfruktan

----- som drar oss upp ur sankmarken --- till kärleken,

     som driver ut fruktan.

Lydnad, tålamod och tystnad hör till munkarnas

    livsstil, men också till alla dem som vill leva

ett "inre klosterliv". 

 

Om vi vill nå ödmjukhetens högsta höjd och

   skyndsamt komma fram till den himmelska upphöjelsen till vilken man stiger upp genom

     ödmjukhet i detta livet, måste vi med uppåtsträvande gärningar resa den stege som

   uppenbarades för Jakob i drömmen, och på vilken

han såg stigar ned och upp.

    Detta nedstigande och uppstigande har för oss

helt visst ingen annan innebörd än att man stiger

     ned genom ödmjukhet.

Den uppresta stegen är vårt liv i denna tidsålder,

     som Herren riktat mot himlen, när hjärtat blivit

ödmjukt.

      Som stegens sidor betecknar vi vår kropp och

själ.

     I dessa sidostycken har Guds kallelse infogat de 

ödmjukhetens och tuktens olika steg som vi

     har att bestiga.

 

Ödmjukhetens första steg består i att man alltid 

    håller gudsfruktan för ögonen och aktar sig

noga för att glömma den ....

 

Ödmjukhetens andra steg består i att man inte

   älskar sin egen vilja och inte finner behag i att uppfylla sina begär utan med sina gärningar följer 

     Herrens ord, när han säger:

"Jag har inte kommit för att göra min vilja utan

     dens som har sänt mig" ( Joh. 6:38 ) .....

 

Ödmjukhetens tredje steg består i att man av kärlek

     till Gud underkastar sig den överordnade i fullständig lydnad och efterföljer Herren, om vilken

     aposteln säger:

"Han blev lydig intill döden" ( Fil. 2:8 ).

 

Ödmjukhetens fjärde steg består i att man i denna

     lydnad tyst och medvetet bevarar tålamodet 

också i svårigheter och motgångar, ja, till och med 

    när man utsätts för allehanda oförrätter .....

 

Ödmjukhetens femte steg består i att man i ödmjuk

     bekännelse och utan att dölja något uppenbarar

för sin abbot alla onda tankar som stiger upp 

    i hjärtat och det onda man gjort i hemlighet ...

 

Ödmjukhetens sjätte steg består i att munken

    är nöjd med allt som är värdelöst och uselt och i

allt han blir ålagd betraktar sig som en dålig och

    ovärdig arbetare ...

 

Ödmjukhetens sjunde steg består i att man inte

   bara med sin tunga förklara sig vara den lägste

och ringaste av alla utan också tror det innerst

     i hjärtat .....

 

Ödmjukhetens åttonde steg består i att munken

    inte gör något annat än det som klostrets  gemensamma regel och de överordnades exempel

    manar till.

 

Ödmjukhetens nionde dagen består i att munken

    hindrar sin tunga från alla tala, iakttar tystnad 

och inte talar förrän han blir tillfrågad ...

 

Ödmjukhetens tionde dagen består i att man inte

    är snar till skratt, ty det är skrivet:

"Dåren skrattar högljutt".  ( Syr 21:20 ).

 

Ödmjukhetens elfte dagen består i att munken

    när han talar gör det stilla och utan skratt,

med högstatat, såsom det är skrivet:

    "Den vise känner man igen på de få orden"

( Syr 21:25 ). 

 

Ödmjukhetens tolfte dagen består i att munken inte

     blott i hjärtat utan också med sin kroppshållning

alltid ger dem som ser honom bevis på ödmjkhet ...

 

Har nu munken stigit uppför alla dessa

   ödmjukhetens steg når han strax den fullkomliga 

kärleken till Gud som "driver ut fruktan"

    ( 1 Joh. 4:18 ).

Genom denna kärlek börjar han nu utan möda,

    naturligt, till följd av vanan, iaktta allt som tidigare lydde av fruktan.

    Han gör det inte längre av rädsla för Gehenna

utan av kärlek till Kristus, då det goda blivit en

    vana och dygden en lust.

 

                     BENEDICTUS AV NURSIA,

           Regel, 7 ( övers Högberg, s. 65-70 ).

     

 

 

 

 

 

 

 

                     VISHETENS BOK. 1:1-16.

 

                RÄTTFÄRDIGHETEN GER LIV.

 

Vishetens bok. 1:1.

 

1.  #Älska rättfärdigheten, ni som härskar på jorden.

Tänk på Herren med svekfritt sinne, och sök honom

      med uppriktigt hjärta#.

 

Visheten uppmanar jordens härskare älska visheten.

      Visheten står inför överhetens boning.

Älska rättfärdigheten hata förakta gudlösheten

     stifta rättfärdiga lagar.

Tänk på Herrens lagar föreskrifter sök först Guds

    rättfärdighet och hans rike.

Ärligt uppriktigt hjärta format av andliga dygderna.

 

Vishetens bok. 1:2.

 

2.  #Ty de som inte utmanar honom finner honom,

han visar sig för dem som inte misstror honom#. 

 

Herren funnit behag i de rättfärdigas hjärtan.

       Ödmjuka hjärtan ärar upphöjer Herren.

 

Vishetens bok. 1:3.

 

3.  #Svekfull beräkning leder bort från Gud, 

och hans makt avslöjar de dårar som sätter 

    den på prov#.

 

Svekfulla onda avsikter vilseleder själar bort från

    Guds närhet.

Guds allmakt avslöjar dårars okunnighet när de

     metodiskt sätter hans allmakt på prov.

Själviskheten bedrar dårars hjärtan: detta avguderi.

 

Vishetens bok. 1:4.

 

4.  #Till en ränksmidares själ kommer inte visheten,

   den vill inte bo i kropp som har sålt sig till synden#.

 

Visheten trivs inte i en svekfulls själ.

      Delar inte sin bo-plats där kroppen såld till

vara syndens träl.

    Visheten synden går skilda vägar.

Ligger i strid med varandra. 

 

Vishetens bok 1:5.

 

5.  #Nej, fostran heliga ande skyr svek och flyr

de oförnuftigas beräkning, den visar vad den är

     när orätt kommer nära#.

 

Fostrans helige ande avskyr svekfulla själar.

      Svekfulla hjärtan främmande för rättvisan sanningen.

      Svekfulla ord tankar högmodets slavar o-villiga

tillåta sig fostras.

      Fostras i de andliga dygderna.

Behärskad tunga ligger i strid med o-behärskad

    tunga.   

Andlig fostran avskyvärd där moraliska misären

    råder. 

Moraliska misären den Ondes redskap.

 

Vishetens bok. 1:6.

 

6.  #Ty visheten är en ande som älskar människan,

den överser inte med vad hädaren säger.

     Gud är vittne till vad som rör sig inom honom,

bevakar omutligt hans tankar och hör alla

    hans ord#. 

 

Vishetens ande älskar människans liv.

      Vishetens förlåter inte gudsförnekarens tal.

Guds allvetande avslöjar hans hjärtats innandömen.

     Rättfärdighetens fader avslöjar gudsförnekarens

o-ärliga tal tankar.

 

Vishetens bok. 1:7.

 

7.  #Ja, Herrens ande uppfyller hela jorden, den håller samman allt och uppfattar varje ljud#.

 

Herrens ande: påverkar avslöjar världens ondska.

    Hela världen är i den ondes våld.

Genom sin allmakt ord skapade himlen jordens yta.

    Kristi försoningsverk 

 

Vishetens bok. 1:8.

 

8.  #Därför kan ingen som talat orättfärdighet

gömma sig, han undkommer inte den

     rannsakning rättvisan#.

 

     

         

 

  

  

                     PSALM. 90:1-17.

 

                      FJÄRDE BOKEN. DEL. 1.

 

              EN BÖN AV GUDSMANNEN MOSE. 

 

¤Psalm. 90:1.

 

1.  #Herre, du varit vår tillflykt från släkte till släkte.

 

       Herren vår Gud.  Allsmäktig Skapare av jord

och himmel alla levande varelser.

     Evig tillflyktsort fristad försvar härbärge för

de gudfruktiga.    

      Under alla släktled där gudsfruktan råder.

                                   

                   BÖNEROP TILL HERREN.

 

Habackuks bok. 1:12-17.

 

1:12.

 

12.  #Du är ju till sedan urtiden, Herre, min Gud,

   min Helige, du skall aldrig dö.

Herre, har du satt dem att skipa rättvisa?

    Du klippa, har du skapat dem till att straffa?#.

 

Profeten Habackuk förödmjukar sig under Herren

    sin Guds storhet evig Gud.

Rättvisans sanningen Gud.

    Evig fast klippa där laglöshetens moralisk misär

råder.

      Guds rättfärdighet bestraffar gudlöshetens 

själviska lagar.

     Klippan Kristus kyrkans stödjepelare:

Förkunnar andliga dygderna.

 

Habackuk. 1:13.

 

13.  #Du vars blick är för ren för det onda, 

   du som inte uthärdar våldet --- hur kan du åse 

de svekfullas dåd, tiga när de onda slukar dem

     som har rätt?#.

 

Guds allvetande blickar över sin skapelse.

        Allsmäktiges blickars renhet ligger i strid

med ursyndens ondska.

      Hans majestäts heliga vredglöd förtär våldets

förgänglighet.

      Guds långmodighet ser de svekfullas illdåd.

 

 

              SPIRITUALITET: ANDLIGT LIV.

 

                ANDERS ARBORELIUS DEL. 3.

 

                 HELIGHETENS GEMENSKAP.

 

"Bred ut din kärlek över hela världen, om du vill

    älska Kristus" säger Augustinus, "ty Kristi lemmar

är utbredda över hela världen". sid. 193.

 

                        O FELIX CULPA.

 

"Förr var det ur intet som Ordet skapade världen",

     skriver Hans Urs von Balthhasar, "nu är det ur det som är ännu mindre än intet, nu är det ut det 

     som ännu mindre än intet, det är ur hatet som

han måste föda fram nådens värld".  sid. 194.

 

"Ju finare luktsinne man har, desto mer känner man

     stanken av synderna", säger Augustinus.

sid. 194.

 

Julian av Norwich ord belyser också påskens 

    saliggörande och helt överraskande konsekvenser: "Vidare visade Gud att synden inte

    nödvändigtvis behöver vara en skam för människan utan tvärtom kan bli något värdefult.

     Ty liksom varje synd har ett motsvarande straff,

eftersom Gud är sanningen, så kan varenda själ

     vara övertygad om att varje synd har sin motsvarande välsignelse, eftersom Gud är

    kärleken.

Liksom olika synder blir bestraffade med olika

   sorters botgöring, beroende på hur allvarliga de 

är, så skall de bli belönade med olika fröjder i

    himmelriket, om de har medfört straff och sorg för människosjälen här på jorden.

     Den själ som kommer till himmelriket är nämligen dyrbar för Gud, och platsen är så helig,

     att Guds godhet aldrig kommer att tillåta den själ som kommer dit att har syndat utan att den synden

     blivit gottgjord. 

Synden har visserligen blivit känd, men den har

   ändå blivt saligen gottgjord tack vare Guds

utomordentliga förtjänst".  sid. 196.

 

                          GUDS PEDAGOGIK.

 

Återigen får vi lyssna till Julian av Norwich, som vid

     första påseende tycks motsäga det just sagda:

"Gud är den godhetsom inte kan vredgas, ty han är

      ingentingannat än godhet.

Vår själ är förenad med honom som är oförändlig

    godhet, och mellan honom och vår själ är varken

vrede eller förlåtelse erforderlig i hans ögon.

     Själen är nämligen helt och hållet förenad med

Gud tack vare hans egen godhet och ingenting

     kan över huvud taget komma mellan Gud och

själen". Augustinus drastiska ord får belysa denna

     paradoxala karaktär som Guds helighet alltid

antar i mötet med den syndiga människan: 

    "Eftersom han är dig närmare än du är dig själv,

så finns det ingnestans dit du kan fly från den 

      vredgade Guden, om det inte skulle vara till 

den blidkade Guden.

     Det finns förvisso ingenstans att fly.

Vill du fly från honom?

     Fly då till honom". sid. 197. 

 

"Han har ingen annan åstundan än att ha någon att

     ge dem åt, och därav minskas inte hans rikedomar", skriver Teresa av Jesus. sid. 198.

 

                       DET HELIGA VI.

 

"Allt som tillhör den ene är ju genom kärleken till

     nytta även för den andre.

Kärleken är nämligen det som enar Kyrkan och gör

     allt gemensamt", säger Thomas av Aquino.

   sid. 199. 

 

                        HELGONENS KYRKA.

 

Ty detta är i sanning fullkolighet: att aldrig stå stilla

    i växten mot den som är mer fullkomligt och att

aldrig sätta upp någon gräns för fullkomligheten",

    säger Gregorios av Nyssa. sid. 203.

 

I detta avseende kan vi citera en annan nordisk

     konvertit, Sigrid Undset ( 1882-1949 ), som pekar

på viktiga ting:

    "Katarina av Siena mäte fullkomlighet och ofullkomlighet med mått, okända för vanliga 

   människor.

Endast Gud är fullkomlig, det hade hon fått inse 

     i sina syner; och allt som icke är Gud är ofullkomligt.

    När hon talade, som om hon trodde, att hennes

synder var orsak till den heliga Kyrkans och hela

     världens elände, menade hon detta på blodigt allvar.

     Naturligtvis visste hon mycket väl, att hundratusentals andra själar också genom sin synd

     bidrog till att driva världen och Kyrkan ut

i detta elände.

    Men det var inte hennes sak att döma dem:

hon skulle döma sig själv.

     Detta är KOMMUNISMEN I DE HELIGA SAMFUND: liksom de heligas förtjänster ligger samlade i 

    Kyrkans skattkammare, för att alla fattiga och 

skröpliga själar skall kunna få ut sin del av denna

    rikedom, utarmar också de troendes synder på

ett hemlighetsfullt sett hela kristnheten.

     Vår generation, som upplevat, hur krigets och

koncentrationslägrens fasor drabbat både skyldiga

     och sådana som mänskligt sett var mest 

oskyldiga, borde ha lättare att förstå Kyrkans

    dogm om om att vi har del i alla helgons förtjänster och alla syndares skuld, än våra 

    förfäder som ännu naivt trodde, att vår personliga framgång var lönen för personliga förtjänster".

    sid. 204-205.  

 

                    DEN "KYSKA SKÖKEN".

 

"Detta får oss attuppmärksamma den del av

    ansvaret för avkristningsprocessen och otrons

framväxt som vissa historiska fakta har, vilka tillhör

     kyrkornas ir eliv, t.ex religionskrigen, och en

viss pastoral praxis, t.ex det som ryms under

    betecningen `´fruktans personal`´ ... så förefaller

det säkert, att det faktum att kyrkans pastorala

    handlade under lång tid inte erbjudit de troendes

gemenskap andra motivationer än rädslan för 

     straff och längtan efter evig belöning, har

bidragit till att religiös likgiltighet brett ut sig",

    skriver J.M Velasco.  sid. 210.

 

              DET "VETTLÖSA" MEDLIDANDET. 

 

"Om bara en liten droppe av vad jag känner fick

     falla ned i helvetet", säger Katarina av Genua

( 1447-1510 ), skärseldens panegyriker, "då skulle

    helvetet förvandlas till ett paradis". sid. 211.

 

"Herren har lärt mig att älska mina fiender.

    Utan Guds nåd kan vi inte älska våra fiender,

men den Helige Ande lär oss att älska.

     Och då har man medlidande till och med med

onda andarna, därför att de har avfallit från det

    goda och förlorat ödmjukheten och kärleken 

till Gud" säger Starets Siluan. sid. 211. 

 

                  PÅSKGLÄDJENS GEMENSKAP.

 

"Såsom jag uppfattar det, finns det inte rum för 

     någon vrede hos Gud, ty v år välsignade Herre

tar beständigt hänsyn till den ära som rättmätigt

     tillkommer honom och som är till gagn för

dem som skall bli frälsta.

     Mot den illvilja och elakhet med vilken den 

fördärvade motverkar Guds vilja har Gud ställt

    sin makt och rätt.

Jag såg vår Herreförakta sådan ondska och avslöja

      den Ondes maktlöshet, och det är hans vilja

att vi skall göra detsamma.

     När jag såg detta, skrattade jag så hjärtligt att

det kom människorna i min omgivning att också

    skratta, och det gjorde mig gott".  sid. 216.

 

"I många helgons liv ser vi att tillväxten i helighet,

     i  kärlek, i glädjen i Gud gick hand i hand med en

ökande, befriande humor.

     Humorn kommer från en mogen kärlek till

människan, från vetenskapen om att vara

   accepterad av Gud, från ett ja till det provisoriska

som samtidigt är ett fast hopp till den fullt

     fullverkligade evigheten.

Den luttrade och försonade humorn kommer i sista

     hand ur tron på det godas sllutliga seger", 

skriver Bernhard Häring ( 1912-1998 ). sid. 216.

       

 

 

 

 

 

 

                LÄKARBESÖK 2025.01.13

 

 

När jag ska anstränga mig känner rädsla kommer

    automatiskt stamningar vilket hindra mig från

att tala tydligt till den jag skall tala med.

 

    Ligger till exempel vila på kudden munsaliven

hamnar på kudden speciellt på vänster sida.

 

  När jag ibland talar rinner saliven ur munnen.

 

   Innan skolåldern besökte en talpedagog i Jönköping hade även då talsvårigeter.

 

    Tungan styr lyder inte alltid talet.

Biter mig ibland i tungan läpparna.

 

PS: Ställer ibland frågan tungan är en muskel.

     Har tränat fotmusklerna i fötterna varit spända

 Fått träningsprogram har jag skall träna bort

       fötters-spänningar.

 

Varför skall man inte aktivera träna tungans

   muskel.   Finns det tränings-program för det.

 

Har kotförskjutning i ländryggen L 5.  1,3 m/m.

 

Har tränat över 2 år värken har blivit mindre.

     Har fått skrivit träningsprogram.

Går och tränar 2 ggr i veckan.

 

               POPE XIII ON FREEMASONS.

 

                                 DEL. 7.

 

36.  In the fourth place, in order more easility to

attain what We wish, to your fidelity and

   watchfulness We commened in a special manner

the young, as being the hope of human society.

      Devote the greatest part of your care to their

instruction; and do not think that any precaution

      can be great enough in keeping them from 

masters and schools whence the pestilent breath

     of the sects is to be feared.

Under your guidance, let parents, religious

     instructors, and priests having the cure of souls,

use every opportunity, are their Christian teaching,

     of warning their children and pupils of the infamous nature of these societes so that they

     may learn in good time to beware of the various

and fraudulent artifices by which their promoters

   are accustomed to ensnare people.

And those who instruct the young in religious

     knowledge will act wisely, if they induce all of

them to resolve and to undertake never to bind

    themselves to any society without the knowledge

of their parents, or the advice of their parish

    priest or director.

 

               A CALL TO PRAYER AND ACTION.

 

37.  We well know, however, that our united labors will by no means suffice to pluck up these

   pernicious seeds from the Lords field, unless the

Heavenly Master of the vineyard shall mercifully

      help us in our endeavors.

We must, therefore, with great and anxious care,

     implore of Him the help which the greatness

of the danger and of the need requires.

     The sect of Freemasons shows no bounds to its

pertinacity.

     Its followers, joined together by a wicked compact and by secret counsels, give help one to

     another, and excite one another to an audacity

for evil things.

    So vehement an attack demands equal defense

----- namely, that all good men should form the 

     widest possible assocation of action and of

prayer.

     We beseech them, therefore, with united hearts,

to stand together and unmoved against the

   advancing force of the sects; and in mouring and 

supplication to stretch out their hands of God,

    praying that the Christian name may flourish and

prosper, that the Church may enjoy its needed 

     liberity, that those who have gone astray may return to a right mind, that error at length may give

    place to truth, and vice to virtue.

Let us take as our helper and intercessor the

   Virgin Mary, Motherof God, so that she, who from

the moment of her conception overcame Satan,

    may show her power over these evil sects, in which revived the contumacious spirit of the

   demon, together with his unsubdued perfidy and

deceit.

     Let us beseech Michael, the prince of the heavenly angels, who drove out the infernal foe;

    and Joseph, the spouse of the Most Holy Virgin,

and heavenly Patron of the Catholic Church; and the

    great Apostles, Oeter and paul, the fathers and

victorious champions of the Christian faith.

    By their patronage, and by perseverance in

united prayer, We hope that God will mercifully

    and opportunely succor the human race, which 

is encompassed by so many dangers.

    

38.  As a pledge of heavenly gifts and of Our benevolence, We lovingly grant in the Lord, to you,

     Venerable Brethren, and to the clergy and all 

the people commited to your watchful care,

     Our Apostolic Benediction.

 

39.  Given at St. Oeters in Rome, the twentieth 

    day of April, 1884, the 6th year of Our Ponticate.

 

                                            LEO XIII, POPE.