Alla inlägg under september 2024
DAG FÖR DAG OKTOBER 2025.
Första dagen.
Trons människor grundar livet på andliga dygderna.
Andra dagen.
Livet i Guds godhet ge gränslös godhet där
den ondes ondska råder.
Vilka ligger i strid med varandra.
Tredje dagen.
Guds kärleksfulla blickar utstrålar glädje frid vila
godhet omsorg ömhet.
Fjärde dagen.
Denna tidsålderns Gud utsrålar o-frid sorg oro
själviskhet hårdsinthet ångset.
Femte dagen.
Egoismens bojor fångar brutalt människors hjärtan
i bedrövelse sorgna bedrövade hjärtan rädsla
upproriskhet.
Sjätte dagen.
Världens vrede är i den ondes våld.
Ligger i strid med gudomligt saktmod ärlighet
rättvisa sanning.
Sjunde dagen.
Fullkomlig lydnad ligger strid med o-lydnaden
skapar oro ångest förvirring o-ordning.
Åttonde dagen.
Brinnande kärlek påverkar omgivningen hjärtats
innandömen nästans liv.
Nionde dagen.
O-dygdiga livet högmodets snara törnetaggar
ointressant avskyvärt: o-värdigt kallas god
kärleksfull omsorgsfull ömhetens fader.
Tionde dagen.
Gudlöshetens o-rättfärdighet utplånar inte köttets
begär underhåller uppmuntrar ärar den.
Elfte dagen.
O-barmhärtigheten saknar barmhärtighetens
gärningar.
Tolfte dagen.
Den onde denna tidsålderns Gud visar inget tecken
på evig ro harmoni vila livsglädje.
Visar tecken på hysteri o-ordning förvirring.
Trettionde dagen.
Guds fullkomliga näringsrika liv skapar moraliska
framsteg i andliga dygderna.
Fjortonde dagen.
Offer-villigt hjärta ödmjukt o-själviskt milt
saktmodigt.
O-lydigt hjärta stolt själviskt hårdsint upproriskt.
Femtonde dagen.
Motsträvigt upproriskt släkte lever i andlig
fattigdom avsaknad av gudomens andliga dygder.
Sextonde dagen.
Moraliska förfallet saknar moraliska kompassen
förfallet saknar gudomens fullkomliga liv.
Sjuttonde dagen.
Okunnighetens smärta förlorare där insiktens
rikedomar råder.
Insiktens rikedomar går i sällskap med
andliga dygderna.
Artonde dagen.
Ursyndens dödsmakter Jesu sade: Jag har
nycklarna till döden och dödsriket.
Nittionde dagen.
Ondskans barn bedragna förblindade av denna
tidsålderns Gud.
Räddningen finns i botgörelsen.
Tjugonde dagen.
Kristi försoningsverk mänsklighetens borgörelse.
Ondskans barn o-värdiga kallas Guds barn
möjligheten finns i bot och bättring.
Tjugoförsta dagen.
Ondskans snärjande träldom köttets njutning
i köttets gärningar.
Dödliga frukter ligger i strid med andliga dygders
välsingelserika liv.
Tjugoandra dagen.
Guds goda rättvisa ligger strid med denna
tidsålderns Guds onda orättvisa lögnens
bedrägliga villfarelser.
Tjugotredje dagen.
Visheten längtar efter mänsklighetens hjärtan.
Tjugofemte dagen.
Kristus vår förebild kärlekens utgivandes fader.
Tjugosjätte dagen.
Själviskhetens ok tyngre än o-själviskhetens
milda saktmodets milda ok.
Tjugosjunde dagen.
Hatets förstörelsens frön sås där moraliska misären
råder Guds tio budord förkastats.
Tjugoåttonde dagen.
Saknas andliga dygderna nationer städer byggs upp
moralisk misärs ruiner.
Ödelägger nationer städers värdegrunder.
Tjugonionde dagen.
O-moraliska ruiner saknar framtidstro hopp
livsglädje vila harmoni.
Trettionde dagen.
Klimathysterins förstörelse-maskin självisk
förnekar människans värdighet naturens värdighet går före mänskligheten Guds avbilds värdighet-
Trettioförsta dagen.
Ödmjuke älskar ödmjukheten hennes livs-kamrat.
Bonusdagen.
Avgudadyrkan självdyrkan vän med den Ondes
livsföring.
DET ÖDMJUKA HJÄRTATS DJUP.
Det är inte genom någon övermodig upphöjelse,
utan genom "det ödmjuka hjärtats djup"
som människan stiger från den korsfäste Kristus
till den förhärligade Kristus.
Här kan vi på nytt betrakta den beskrivning av
ödmjukhet som finns i den helige Benedictus
regel.
Ödmjuketen leder i olika etapper från gudsfruktan
----- som drar oss upp ur sankmarken --- till kärleken,
som driver ut fruktan.
Lydnad, tålamod och tystnad hör till munkarnas
livsstil, men också till alla dem som vill leva
ett "inre klosterliv".
Om vi vill nå ödmjukhetens högsta höjd och
skyndsamt komma fram till den himmelska upphöjelsen till vilken man stiger upp genom
ödmjukhet i detta livet, måste vi med uppåtsträvande gärningar resa den stege som
uppenbarades för Jakob i drömmen, och på vilken
han såg stigar ned och upp.
Detta nedstigande och uppstigande har för oss
helt visst ingen annan innebörd än att man stiger
ned genom ödmjukhet.
Den uppresta stegen är vårt liv i denna tidsålder,
som Herren riktat mot himlen, när hjärtat blivit
ödmjukt.
Som stegens sidor betecknar vi vår kropp och
själ.
I dessa sidostycken har Guds kallelse infogat de
ödmjukhetens och tuktens olika steg som vi
har att bestiga.
Ödmjukhetens första steg består i att man alltid
håller gudsfruktan för ögonen och aktar sig
noga för att glömma den ....
Ödmjukhetens andra steg består i att man inte
älskar sin egen vilja och inte finner behag i att uppfylla sina begär utan med sina gärningar följer
Herrens ord, när han säger:
"Jag har inte kommit för att göra min vilja utan
dens som har sänt mig" ( Joh. 6:38 ) .....
Ödmjukhetens tredje steg består i att man av kärlek
till Gud underkastar sig den överordnade i fullständig lydnad och efterföljer Herren, om vilken
aposteln säger:
"Han blev lydig intill döden" ( Fil. 2:8 ).
Ödmjukhetens fjärde steg består i att man i denna
lydnad tyst och medvetet bevarar tålamodet
också i svårigheter och motgångar, ja, till och med
när man utsätts för allehanda oförrätter .....
Ödmjukhetens femte steg består i att man i ödmjuk
bekännelse och utan att dölja något uppenbarar
för sin abbot alla onda tankar som stiger upp
i hjärtat och det onda man gjort i hemlighet ...
Ödmjukhetens sjätte steg består i att munken
är nöjd med allt som är värdelöst och uselt och i
allt han blir ålagd betraktar sig som en dålig och
ovärdig arbetare ...
Ödmjukhetens sjunde steg består i att man inte
bara med sin tunga förklara sig vara den lägste
och ringaste av alla utan också tror det innerst
i hjärtat .....
Ödmjukhetens åttonde steg består i att munken
inte gör något annat än det som klostrets gemensamma regel och de överordnades exempel
manar till.
Ödmjukhetens nionde dagen består i att munken
hindrar sin tunga från alla tala, iakttar tystnad
och inte talar förrän han blir tillfrågad ...
Ödmjukhetens tionde dagen består i att man inte
är snar till skratt, ty det är skrivet:
"Dåren skrattar högljutt". ( Syr 21:20 ).
Ödmjukhetens elfte dagen består i att munken
när han talar gör det stilla och utan skratt,
med högstatat, såsom det är skrivet:
"Den vise känner man igen på de få orden"
( Syr 21:25 ).
Ödmjukhetens tolfte dagen består i att munken inte
blott i hjärtat utan också med sin kroppshållning
alltid ger dem som ser honom bevis på ödmjkhet ...
Har nu munken stigit uppför alla dessa
ödmjukhetens steg når han strax den fullkomliga
kärleken till Gud som "driver ut fruktan"
( 1 Joh. 4:18 ).
Genom denna kärlek börjar han nu utan möda,
naturligt, till följd av vanan, iaktta allt som tidigare lydde av fruktan.
Han gör det inte längre av rädsla för Gehenna
utan av kärlek till Kristus, då det goda blivit en
vana och dygden en lust.
BENEDICTUS AV NURSIA,
Regel, 7 ( övers Högberg, s. 65-70 ).
VISHETENS BOK. 1:1-16.
RÄTTFÄRDIGHETEN GER LIV.
Vishetens bok. 1:1.
1. #Älska rättfärdigheten, ni som härskar på jorden.
Tänk på Herren med svekfritt sinne, och sök honom
med uppriktigt hjärta#.
Visheten uppmanar jordens härskare älska visheten.
Visheten står inför överhetens boning.
Älska rättfärdigheten hata förakta gudlösheten
stifta rättfärdiga lagar.
Tänk på Herrens lagar föreskrifter sök först Guds
rättfärdighet och hans rike.
Ärligt uppriktigt hjärta format av andliga dygderna.
Vishetens bok. 1:2.
2. #Ty de som inte utmanar honom finner honom,
han visar sig för dem som inte misstror honom#.
Herren funnit behag i de rättfärdigas hjärtan.
Ödmjuka hjärtan ärar upphöjer Herren.
Vishetens bok. 1:3.
3. #Svekfull beräkning leder bort från Gud,
och hans makt avslöjar de dårar som sätter
den på prov#.
Svekfulla onda avsikter vilseleder själar bort från
Guds närhet.
Guds allmakt avslöjar dårars okunnighet när de
metodiskt sätter hans allmakt på prov.
Själviskheten bedrar dårars hjärtan: detta avguderi.
Vishetens bok. 1:4.
4. #Till en ränksmidares själ kommer inte visheten,
den vill inte bo i kropp som har sålt sig till synden#.
Visheten trivs inte i en svekfulls själ.
Delar inte sin bo-plats där kroppen såld till
vara syndens träl.
Visheten synden går skilda vägar.
Ligger i strid med varandra.
Vishetens bok 1:5.
5. #Nej, fostran heliga ande skyr svek och flyr
de oförnuftigas beräkning, den visar vad den är
när orätt kommer nära#.
Fostrans helige ande avskyr svekfulla själar.
Svekfulla hjärtan främmande för rättvisan sanningen.
Svekfulla ord tankar högmodets slavar o-villiga
tillåta sig fostras.
Fostras i de andliga dygderna.
Behärskad tunga ligger i strid med o-behärskad
tunga.
Andlig fostran avskyvärd där moraliska misären
råder.
Moraliska misären den Ondes redskap.
Vishetens bok. 1:6.
6. #Ty visheten är en ande som älskar människan,
den överser inte med vad hädaren säger.
Gud är vittne till vad som rör sig inom honom,
bevakar omutligt hans tankar och hör alla
hans ord#.
Vishetens ande älskar människans liv.
Vishetens förlåter inte gudsförnekarens tal.
Guds allvetande avslöjar hans hjärtats innandömen.
Rättfärdighetens fader avslöjar gudsförnekarens
o-ärliga tal tankar.
Vishetens bok. 1:7.
7. #Ja, Herrens ande uppfyller hela jorden, den håller samman allt och uppfattar varje ljud#.
Herrens ande: påverkar avslöjar världens ondska.
Hela världen är i den ondes våld.
Genom sin allmakt ord skapade himlen jordens yta.
Kristi försoningsverk
Vishetens bok. 1:8.
8. #Därför kan ingen som talat orättfärdighet
gömma sig, han undkommer inte den
rannsakning rättvisan#.
PSALM. 90:1-17.
FJÄRDE BOKEN. DEL. 1.
EN BÖN AV GUDSMANNEN MOSE.
¤Psalm. 90:1.
1. #Herre, du varit vår tillflykt från släkte till släkte.
Herren vår Gud. Allsmäktig Skapare av jord
och himmel alla levande varelser.
Evig tillflyktsort fristad försvar härbärge för
de gudfruktiga.
Under alla släktled där gudsfruktan råder.
BÖNEROP TILL HERREN.
Habackuks bok. 1:12-17.
1:12.
12. #Du är ju till sedan urtiden, Herre, min Gud,
min Helige, du skall aldrig dö.
Herre, har du satt dem att skipa rättvisa?
Du klippa, har du skapat dem till att straffa?#.
Profeten Habackuk förödmjukar sig under Herren
sin Guds storhet evig Gud.
Rättvisans sanningen Gud.
Evig fast klippa där laglöshetens moralisk misär
råder.
Guds rättfärdighet bestraffar gudlöshetens
själviska lagar.
Klippan Kristus kyrkans stödjepelare:
Förkunnar andliga dygderna.
Habackuk. 1:13.
13. #Du vars blick är för ren för det onda,
du som inte uthärdar våldet --- hur kan du åse
de svekfullas dåd, tiga när de onda slukar dem
som har rätt?#.
Guds allvetande blickar över sin skapelse.
Allsmäktiges blickars renhet ligger i strid
med ursyndens ondska.
Hans majestäts heliga vredglöd förtär våldets
förgänglighet.
Guds långmodighet ser de svekfullas illdåd.
SPIRITUALITET: ANDLIGT LIV.
ANDERS ARBORELIUS DEL. 3.
HELIGHETENS GEMENSKAP.
"Bred ut din kärlek över hela världen, om du vill
älska Kristus" säger Augustinus, "ty Kristi lemmar
är utbredda över hela världen". sid. 193.
O FELIX CULPA.
"Förr var det ur intet som Ordet skapade världen",
skriver Hans Urs von Balthhasar, "nu är det ur det som är ännu mindre än intet, nu är det ut det
som ännu mindre än intet, det är ur hatet som
han måste föda fram nådens värld". sid. 194.
"Ju finare luktsinne man har, desto mer känner man
stanken av synderna", säger Augustinus.
sid. 194.
Julian av Norwich ord belyser också påskens
saliggörande och helt överraskande konsekvenser: "Vidare visade Gud att synden inte
nödvändigtvis behöver vara en skam för människan utan tvärtom kan bli något värdefult.
Ty liksom varje synd har ett motsvarande straff,
eftersom Gud är sanningen, så kan varenda själ
vara övertygad om att varje synd har sin motsvarande välsignelse, eftersom Gud är
kärleken.
Liksom olika synder blir bestraffade med olika
sorters botgöring, beroende på hur allvarliga de
är, så skall de bli belönade med olika fröjder i
himmelriket, om de har medfört straff och sorg för människosjälen här på jorden.
Den själ som kommer till himmelriket är nämligen dyrbar för Gud, och platsen är så helig,
att Guds godhet aldrig kommer att tillåta den själ som kommer dit att har syndat utan att den synden
blivit gottgjord.
Synden har visserligen blivit känd, men den har
ändå blivt saligen gottgjord tack vare Guds
utomordentliga förtjänst". sid. 196.
GUDS PEDAGOGIK.
Återigen får vi lyssna till Julian av Norwich, som vid
första påseende tycks motsäga det just sagda:
"Gud är den godhetsom inte kan vredgas, ty han är
ingentingannat än godhet.
Vår själ är förenad med honom som är oförändlig
godhet, och mellan honom och vår själ är varken
vrede eller förlåtelse erforderlig i hans ögon.
Själen är nämligen helt och hållet förenad med
Gud tack vare hans egen godhet och ingenting
kan över huvud taget komma mellan Gud och
själen". Augustinus drastiska ord får belysa denna
paradoxala karaktär som Guds helighet alltid
antar i mötet med den syndiga människan:
"Eftersom han är dig närmare än du är dig själv,
så finns det ingnestans dit du kan fly från den
vredgade Guden, om det inte skulle vara till
den blidkade Guden.
Det finns förvisso ingenstans att fly.
Vill du fly från honom?
Fly då till honom". sid. 197.
"Han har ingen annan åstundan än att ha någon att
ge dem åt, och därav minskas inte hans rikedomar", skriver Teresa av Jesus. sid. 198.
DET HELIGA VI.
"Allt som tillhör den ene är ju genom kärleken till
nytta även för den andre.
Kärleken är nämligen det som enar Kyrkan och gör
allt gemensamt", säger Thomas av Aquino.
sid. 199.
HELGONENS KYRKA.
Ty detta är i sanning fullkolighet: att aldrig stå stilla
i växten mot den som är mer fullkomligt och att
aldrig sätta upp någon gräns för fullkomligheten",
säger Gregorios av Nyssa. sid. 203.
I detta avseende kan vi citera en annan nordisk
konvertit, Sigrid Undset ( 1882-1949 ), som pekar
på viktiga ting:
"Katarina av Siena mäte fullkomlighet och ofullkomlighet med mått, okända för vanliga
människor.
Endast Gud är fullkomlig, det hade hon fått inse
i sina syner; och allt som icke är Gud är ofullkomligt.
När hon talade, som om hon trodde, att hennes
synder var orsak till den heliga Kyrkans och hela
världens elände, menade hon detta på blodigt allvar.
Naturligtvis visste hon mycket väl, att hundratusentals andra själar också genom sin synd
bidrog till att driva världen och Kyrkan ut
i detta elände.
Men det var inte hennes sak att döma dem:
hon skulle döma sig själv.
Detta är KOMMUNISMEN I DE HELIGA SAMFUND: liksom de heligas förtjänster ligger samlade i
Kyrkans skattkammare, för att alla fattiga och
skröpliga själar skall kunna få ut sin del av denna
rikedom, utarmar också de troendes synder på
ett hemlighetsfullt sett hela kristnheten.
Vår generation, som upplevat, hur krigets och
koncentrationslägrens fasor drabbat både skyldiga
och sådana som mänskligt sett var mest
oskyldiga, borde ha lättare att förstå Kyrkans
dogm om om att vi har del i alla helgons förtjänster och alla syndares skuld, än våra
förfäder som ännu naivt trodde, att vår personliga framgång var lönen för personliga förtjänster".
sid. 204-205.
DEN "KYSKA SKÖKEN".
"Detta får oss attuppmärksamma den del av
ansvaret för avkristningsprocessen och otrons
framväxt som vissa historiska fakta har, vilka tillhör
kyrkornas ir eliv, t.ex religionskrigen, och en
viss pastoral praxis, t.ex det som ryms under
betecningen `´fruktans personal`´ ... så förefaller
det säkert, att det faktum att kyrkans pastorala
handlade under lång tid inte erbjudit de troendes
gemenskap andra motivationer än rädslan för
straff och längtan efter evig belöning, har
bidragit till att religiös likgiltighet brett ut sig",
skriver J.M Velasco. sid. 210.
DET "VETTLÖSA" MEDLIDANDET.
"Om bara en liten droppe av vad jag känner fick
falla ned i helvetet", säger Katarina av Genua
( 1447-1510 ), skärseldens panegyriker, "då skulle
helvetet förvandlas till ett paradis". sid. 211.
"Herren har lärt mig att älska mina fiender.
Utan Guds nåd kan vi inte älska våra fiender,
men den Helige Ande lär oss att älska.
Och då har man medlidande till och med med
onda andarna, därför att de har avfallit från det
goda och förlorat ödmjukheten och kärleken
till Gud" säger Starets Siluan. sid. 211.
PÅSKGLÄDJENS GEMENSKAP.
"Såsom jag uppfattar det, finns det inte rum för
någon vrede hos Gud, ty v år välsignade Herre
tar beständigt hänsyn till den ära som rättmätigt
tillkommer honom och som är till gagn för
dem som skall bli frälsta.
Mot den illvilja och elakhet med vilken den
fördärvade motverkar Guds vilja har Gud ställt
sin makt och rätt.
Jag såg vår Herreförakta sådan ondska och avslöja
den Ondes maktlöshet, och det är hans vilja
att vi skall göra detsamma.
När jag såg detta, skrattade jag så hjärtligt att
det kom människorna i min omgivning att också
skratta, och det gjorde mig gott". sid. 216.
"I många helgons liv ser vi att tillväxten i helighet,
i kärlek, i glädjen i Gud gick hand i hand med en
ökande, befriande humor.
Humorn kommer från en mogen kärlek till
människan, från vetenskapen om att vara
accepterad av Gud, från ett ja till det provisoriska
som samtidigt är ett fast hopp till den fullt
fullverkligade evigheten.
Den luttrade och försonade humorn kommer i sista
hand ur tron på det godas sllutliga seger",
skriver Bernhard Häring ( 1912-1998 ). sid. 216.
LÄKARBESÖK 2025.01.13
När jag ska anstränga mig känner rädsla kommer
automatiskt stamningar vilket hindra mig från
att tala tydligt till den jag skall tala med.
Ligger till exempel vila på kudden munsaliven
hamnar på kudden speciellt på vänster sida.
När jag ibland talar rinner saliven ur munnen.
Innan skolåldern besökte en talpedagog i Jönköping hade även då talsvårigeter.
Tungan styr lyder inte alltid talet.
Biter mig ibland i tungan läpparna.
PS: Ställer ibland frågan tungan är en muskel.
Har tränat fotmusklerna i fötterna varit spända
Fått träningsprogram har jag skall träna bort
fötters-spänningar.
Varför skall man inte aktivera träna tungans
muskel. Finns det tränings-program för det.
Har kotförskjutning i ländryggen L 5. 1,3 m/m.
Har tränat över 2 år värken har blivit mindre.
Har fått skrivit träningsprogram.
Går och tränar 2 ggr i veckan.
POPE XIII ON FREEMASONS.
DEL. 7.
36. In the fourth place, in order more easility to
attain what We wish, to your fidelity and
watchfulness We commened in a special manner
the young, as being the hope of human society.
Devote the greatest part of your care to their
instruction; and do not think that any precaution
can be great enough in keeping them from
masters and schools whence the pestilent breath
of the sects is to be feared.
Under your guidance, let parents, religious
instructors, and priests having the cure of souls,
use every opportunity, are their Christian teaching,
of warning their children and pupils of the infamous nature of these societes so that they
may learn in good time to beware of the various
and fraudulent artifices by which their promoters
are accustomed to ensnare people.
And those who instruct the young in religious
knowledge will act wisely, if they induce all of
them to resolve and to undertake never to bind
themselves to any society without the knowledge
of their parents, or the advice of their parish
priest or director.
A CALL TO PRAYER AND ACTION.
37. We well know, however, that our united labors will by no means suffice to pluck up these
pernicious seeds from the Lords field, unless the
Heavenly Master of the vineyard shall mercifully
help us in our endeavors.
We must, therefore, with great and anxious care,
implore of Him the help which the greatness
of the danger and of the need requires.
The sect of Freemasons shows no bounds to its
pertinacity.
Its followers, joined together by a wicked compact and by secret counsels, give help one to
another, and excite one another to an audacity
for evil things.
So vehement an attack demands equal defense
----- namely, that all good men should form the
widest possible assocation of action and of
prayer.
We beseech them, therefore, with united hearts,
to stand together and unmoved against the
advancing force of the sects; and in mouring and
supplication to stretch out their hands of God,
praying that the Christian name may flourish and
prosper, that the Church may enjoy its needed
liberity, that those who have gone astray may return to a right mind, that error at length may give
place to truth, and vice to virtue.
Let us take as our helper and intercessor the
Virgin Mary, Motherof God, so that she, who from
the moment of her conception overcame Satan,
may show her power over these evil sects, in which revived the contumacious spirit of the
demon, together with his unsubdued perfidy and
deceit.
Let us beseech Michael, the prince of the heavenly angels, who drove out the infernal foe;
and Joseph, the spouse of the Most Holy Virgin,
and heavenly Patron of the Catholic Church; and the
great Apostles, Oeter and paul, the fathers and
victorious champions of the Christian faith.
By their patronage, and by perseverance in
united prayer, We hope that God will mercifully
and opportunely succor the human race, which
is encompassed by so many dangers.
38. As a pledge of heavenly gifts and of Our benevolence, We lovingly grant in the Lord, to you,
Venerable Brethren, and to the clergy and all
the people commited to your watchful care,
Our Apostolic Benediction.
39. Given at St. Oeters in Rome, the twentieth
day of April, 1884, the 6th year of Our Ponticate.
LEO XIII, POPE.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 | 4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
|||||||||
|