NÅDIG FRU KRISTINAS ANDAKTSBOK.

 

                     OLIKA AXPLOCK UR BOKEN.

 

     Möte med en bannlyst kvinnas fromhetsliv.

 

                   REFORMATIONEN I SVERIGE.

 

KRISTINA NILSDOTTER GYLLENSTIERNA föds som

     katolik och dör som evangelisk luthersk kristen.

Om hon anammat den nya läran av övetygelse,

     eller om hon tvingats på den, vet vi inte.

Men slutdelen i hennes andaktsbok bär tydliga drag

    av den lutherska läran, med största sannolikhet

förmedlad av Olaus Petri.

    Texterna 190-198 följer nästan ordagrant Mäster

Olovs förklaring av Fader vår i skriften "En nyttig

     undervisning".

Det katesliknnade avsnittet ( text nr. 186 ) är även

    det präglat av lutherskt tänkande.

Betoningen av "tron allena" i en av frågorna för 

    omedelbart tankarna till Martin Luther.

Och svaret på frågan "Vad tror du om brödet och 

     vinet i sakramentet".

visar att transsubstantation läran nu etsatts av

    konsubstantiationsläran.

Det är omöjligt att säga om Fru Kristina läste dessa

    sidor med någon större entusiasm, eller om hon

hellre föredrog några av sidorna i den katolska

    delen.

Reformationen i Sverige var ju inte, som i Tyskland,

     en radikal brytning med det förgångna.

Snarare kan man säga att reformationen i vårt land

    var en långsamt skeende förändring inom den

gamla ramen fram till 1593, då kyrkan i Sverige

    blev en luthersk bekännelsekyrka vid Uppsala

möte.

     Definitivt faställdes denna Sveriges konfessionella ställning som ett lutherskt land

   först genom Gustav II Adolfs kungaförsäkran 

år 1611. 

 

 KAMPEN MELLAN BISKOP BRASK

          OCH MÄSTER OLOV.

 

Efter Stockholms blodbad blev det en nationell

   rensning i vilken även kyrkans män tog del.

Gustav Trolle flydde bort från Sverige, och 

    linköpingsbiskopen Hans Brask kom att bli kyrkans egentliga ledare.

    I Västerås i Juli 1521 fick Brask löfte av Gustav

Vasa att denna skulle försvara alla den heliga

    kyrkans privilegier, personer och ägodelar.

Ännu vid valriksdagen i juni 1523, när Gustav Vasa

    i Strängnäs valdes till kung, hade också den

nye kungen katolskt stöd och förhållandet mellan

     konungen och kyrka var gott.

Vid valriksdagen hade emellertid kungen

    uppmärksammat Olaus Petri, som då var diakon vid Strängnäs domkyrka.

     Olaus Petri, som var smedson från Örebro,

föddes troligen år 1493.

     Våren 1516 hade han studerat vid universitet

Leipzig, men redan under hösten detta år flyttade

     till Wittenberg, där han åhörde Martin Luther

vid dennes föreläsningar.

      I februari 1517 blev Olaus Petri magister, men

återvände inte till Sverige förrän i slutet av 1518.

     under denna tid senare tid i Wittenberg antas

han ha studerat för Melanchton och Luther. 

 

När Mäster Olov återkom till Sverige blev han

   biskopens sekreterare i Strängnäs och diakon 

vid domkyrkan.

    Genom studier av Luthers skrifter började han

snart att närma sig reformatorisk åskådning.

    redan omkring 1523 förkunnade ha ett budskap

som avvek från katolsk tro.

     Bland annat vände sig Olaus Petri mot katolsk

mässfromhet och helgondyrkan.

 

När biskop Hans Brask fick kännedom om detta

    lät hansända runt en vederläggningsskrivelse

mot Mäster Olov.

    Tack vare beskydd av sin förman, Laurentius

Andreae, kunde dock Olaus Petri fortsätta sitt

    arbete.

 

Från början av år 1524, samma år som Fru Kristina

    slapp fängelset i Danmark, kom reformismen 

att mer och mer glida över mot uttalad lutherdom.

     Härom vittnar ett av Laurentius Andreae i

kungens namn utfärdat brev till Vadstena kloster

    den 21 februari 1524.

Brevet framhöll framför allt följande:

   

#Kyrkan är de troendes samfund, det kristna folket.

 

#Kyrkans pengar tillhör därför folket.

 

#Bibeln står över alla påvliga stadgar.   

 

#Detta är ingen ny tro.

 

#Luther får inte utan vidare fördömas.

 

Hans Brask svarade med att i sin tur skicka ett eget

    brev till klostret.

I detta förbjöd han läsning av Luthers skrifter.

   Året 1524 blev överhuvudtaget händelserikt vad

gällde den nya lärans spridning i Sverige.

    Redan på våren upphörde föörbindelserna

med påven.

    Två skilda läger stod mot varandra.

Å ena sidan fanns de katolska tron som företräddes

    av biskop Brask, västgötaherrarna, västeråsprästerna och flertalet av svenska folket.

     Å andra sidan fanns det reformistiska åskådningen med en allt starkare dragning åt 

    lutherdomen vilken företräddes av Gustav Vasa,

Mäster Olov och Mäster Lars.

 

I maj samma år blev Olaus Petri Stockholms stads

     sekreterare och diakon vid Storkyrkan, där han

snabbt började predika i evangelisk anda.

     Någon gång under sommaren fick staden även

sin förste kyrkoherde, Nicolaus Stecker från

    Eisleben.

 

Biskop Brask vägrade finna sig i vad som hände.

   I april 1525 utfärdade han ett manifest till sitt stifts klerus och munkar.

    Han uppmanade dem att vända sig mot det lutherska kätteriet, i synnerhet som detta fräckt

     återupplivade många av kyrkans för länge sedan

fördömda illäror.

    Lutherdomen, hävdade Hans Brask, smädade 

mässans heliga offer, uppmanade munkar och

   nunnor att lämna klostren och bryta sitt kyskhetslöfte.

    Kätteriet tillät vidare prästäktenskap, i strid med

kanonska ordning, predikade mot krucifiix och 

    helgonbilder, hånade skärselden och mycket annat. 

     Hösten samma år lät linköpingsbiskopen publicera en bönbok för lekfolket.

     DEN SVENSKA TIDEBOKEN ( eller "Vorfruwe tydhet" ).

     Bönboken innehöll bland annat helgonböner 

och böner till den lidande Frälsarens olika lemmar.

     Men där fanns även bibeltexter, delar av Psaltaren, som nu för första gången blev tryckta

     på svenska.

Tidboken var en frukt av den bibelrenässans som

    i Sverige haft sin hemvist i framförallt allt Vadstena under medeltidens senare del. 

    Olaus Petri kom snabbt med ett motdrag.

Redan i februari 1526 lät Mäster Olov anonymt utge

     den första reformatoriska skriften i Sverige,

EN NYTTIG UNDERVISNING.

    Denna skrift blev de blev den evangeliska motsvarigheten till Brasks Tidebok.

    I stil, uppställning och tryckformat var Mästar Olovs bok nästan identisk med biskopens Tidebok.

    Skillnaden finns i innehållet.

 

EN NYTTIG UNDERVISNING innehåll förutom böner

    också en sammanhängande framställninng av den evangeliska trosläran.

     Här kunde läsaren finna läran om rättfärdiggörelsen genom tron allena, liksom läran

   om det allmänna prästdömet som varje människas väg till Gud.

    Mäster Olov avslutade sin bok med orden:

"Guds ord förbliver evinnerligen".

    

I augusti 1526 utkom NYA TESTAMENTET på

  svenska.

     Översättarens namn fanns inte angivet, men sannolikt är det Olaus Petri som tillsammans med

    Laurentius Andreae gjort översättningen.

Bibelutgåvan var försedd med  förklaringar, och det

    förekom även exegtiska notiser i marginalen.

Avsikten måste ha varit att ge förkunnare en hjälp

    att i någon mån förstå evangelisk teologi.

Företalet till Nya Testamentet 1526 skriver bl.a:

   "Här och var i marginalerna är också små tolkningar och förklaringar avfattade till hjälp för

   den, som ännu är oerfaren i skrifterna, och för dess skull, som inte strax kan förstå, vd de läser.

     Dock skall inte du, enkla människa, hålla dessa

tolkningar och förklaringar som exakt motsvarande

   texten, ty texten är evangelisternas och apostlarnas ord, i vilka intet tvivel finns att den 

    Hellige Ande talade; utan tolkningar och förklaringarna skall man läsa så att man noggrant

    må studera, om de är grundade i texten, antingen

där som de är satta, eller någon annanstans.

     Och man må väl övergiva dessa förklaringar, om 

en bättre och rättare mening kan finnas, än den

   som förklaringar innehåller".