AXPLOCK UR BOKEN LANDET SOM GLÖMDE GUD.

 

                               DEL. 4.

 

Utredningen medger visserligen att

    disciplinproblemen i skolan blivit allvarligare 

på senare år, men förklarar detta främst som 

   strukturförändringar i samhället, och föreslår 

att problemet löses genom att skolan ger en mer 

    meningsfylld undervisning.

I anvisningarna om arbetssätt lägger

    lärarhögskoleutredningen en stark tonvikt på att

lärarledda lektioner ersätts av nya,

   individualiserande metoder, där "eleverna så långt som möjligt skall arbeta på egen hand -----

   individuellt eller i grupp ----- och att läraren blir 

mer arbetsledare och  instruktör än förhörare".

 

Parallellt med omvandlingen av lärarhögskolorna

    använder Stellan Arvidsson sin tid till att också fördjupa sin kontakter med

      utbildningsmyndigheterna i DDR.

Tidigare forskning har visat hur Arvidsson från

   1964 själv initierade kontakt med de östtyska myndigheterna i syfte att fördjupa samarbetet

    mellan de två ländernas skolsystem.

Flera källor pekar på på ett nära ideologiskt

   samarbete mellan det svenska skolsystemet och 

dess östtyska motsvarighet.

    Östtyska dokument bekräftar och att DDR-regimen vid den har tiden betraktar Arvidson som

  en åsiktsfrände och huvudarkitekten bakom det

svenska skolsystemet.

    Skolan i DDR vid denna tid innehåller visserligen

sådana auktoritära drag som narturligt ingår ett

    tolitärt system, men centrala formuleringar i de

två ländernas läroplaner beskrivs likafullt som 

    närmast identiska.

 

Hans livsverk kröns 1969 med att han utnämns 

   till hedersdoktor på unversitetet i Rostock.

I sitt tacktal förkunnar han att historikerna i

   framtiden måste förklara ur ett socialistiskt

skolsystem kunde genomföras i ett kapitalistiskt

   land.

För sina östtyska åhörare förklarar han att den

   svenska skolreformen varit "ett medel för att

demokratisera  det svenska samhället, det vill

   säga förbereda socialismen.   

I en artikel i tidningen VI från 1964 utvecklar Alva

    Myrdal sin framtidsvision där den gifta kvinnan

inte längre begraver sin individualitet och 

   begränsar sig till att bli andras tjänare.

Barnen och de övriga familjemedlemmarna måste

   göras mer självständiga, och hon pekar ut barnens psykologiska beroende som "uppfostrans

   främsta målsättning".

       Alva Myrdal föreslår därför "en mycket tidig 

skilsmässa" mellan föräldrar och tonåringar, i form

    av internatskolor eller via en ny sorts bostäder

där varje generation lever i avskilda enheter. 

    När utbildningsministern Palme presenterade 1969 års skolreform i riksdagen beskriver han fyra

    huvudmål för regeringens utbildningspolitik;

att skapa en lönsam socioekonomisk inverstering,

   att ge möjlighet för individen att förverkliga sig själv, att stimulera en självständig åsiktsbildning

    och samhällskritisk analys som ett led i att fördjupa demokratin, och slutligen att öka

   jämlikheten och bryta ned klasskillnaden.

Det första målet uttrycker ett nyttoorienterat,

    matrialistiskt perspektiv, men de tre övriga förmedlar en rent ideologisk målbild, vilken Palme

    beskriver som ett led i att förändra "det gamla 

samhällets auktoritära fuktionssätt". 

 

När 1960 - talet gick över i 70 tal var statskyrkan

   redan politikserad, omformad och avklädd sin tidigare religiöst grundade auktoritet.

     Skolan hade reformerats enligt en ny ideologi 

där kunskap och karaktärsdanande på kristen

   grund hade fått ge vika för individens självständighet, byggd på sekulär grund.

   Med dessa processer huvudsakligen genomförda 

var tiden inne nu mogen att genomföra nästa  stora 

     reformprojekt.

Likafullt kunde den socialdemokratiska regeringen

    omkring 1970 genomföra världens mest radikala

förändringar i samhällets minsta gruppering:

    familjen.   

1968 års riksdagsval infaller parallellt med en av

    1900 - talets starkaste vänstervåg.

Väljarna vänder dock ryggen åt både VPK och de

  små radikalsocialistiska partierna längst ut på

vänsterkanten.

    I stället strömmar valmanskåren till Socialdemokraterna som vinner över femtio procent

   av rösterna --- en valsucce som aldrig upprepats

vare sig för eller senare under efterkrigstiden.

     Denna valtriumf ger partiet modet att sätta fullt fart framåt med de familjepolitiska reformer som

    bara på några år ska flytta svenska familjer

"längre bort från tidigare decenniers traditionella 

     kärnfamilj än vad som skedde med familjerna

i något annat samhälle i världen. 

     Den ideologiska visionen bakom de nya reformplanerna låg enligt genusforskaren Yvonne

   Hirdman på "ett revolutionärt, närmast utopiskt

plan" och syftade till att helt förändra

   relationsmönstren mellan könen, "att skapa en ny

människa, fri från sin könsroll". 

 

Med början från förskoleåldern anlägger rapporten

   ett statsindividualistiskt perspertiv och presenterar två anledningar till en stor nationell 

    förskolesatsning: För det första betonas "rätten för kvinnor att förvärvsarbeta på samma villkor 

   som männen".

För det andra sägs att om barnen ska kunna

  fungera senare i livet behövs att de "från tidig ålder har levt med i något kollektivt".

    Rapporten hävdar att de som inte gått i förskola

får större svårigheter i skolan, medan de som gjort

  det uppvisar en "allmänt större självständighet"

och ett "personligt friare sätt än andra".

    I fråga om familjelagstiftning ger Alva Myrdal -

rapporten en delvis tvetydig inställning.

    Å ena sidan menar texten att i ett modernt samhälle där "varje vuxen individ är allt mer redo 

   att ta ansvar för sig själv, behövs inte mycken reglering genom lagstiftning om hur samlevnaden 

   mellan människorna skall ordnas".

Och andra sidan föreslår rapporten att

    föräldraledigheten delas upp lika mellan föräldrarna.  Detta dubbla mönster återkommer 

    fortlöpande i socialdemokratisk familjepolitik,

och understryker hur autonomin som bärande

    grundprincip kan utmynna i antingen friare eller

strängare lagar, beroende på vilket alternativ som

   bäst tycks försvara eller öka individens oberoende. 

      Äktenskapet som institution ges en avsevärt 

försvagad roll under det uttalade målet att "göra 

    äktenskapsformen "friare" och formerna  för att ingå äktenskap "mer flexibla".

     Denna äktenskapssyn kombineras med den återkommande iden att varje vuxen individ ska

   kunna försörja sig själv, och i kursiv text slås fast:  "DEN EKONOMISKA SJÄLVSTÄNDIGHETEN

   MAKAR EMELLAN, SOM ÄR EN GRUNDFÖRUTSÄTTNING FÖR JÄMLIKHET, BÖR 

   FÖLJAKTLIGEN LIGGA TILL GRUND FÖR EN FRAMTIDA LAGSTIFTNING.

    Som en konsekvens av detta föreslår rapporten att staten slutar behandla människor utifrån

   civilstånd; följaktligen vill författarna inför rätten 

till adoption även för ogifta par.

    I enlighet med den övergripande ultraprogressiva

grundsynen föreslås även barnen få "EN MER AKTIV

   OCH SJÄLVSTÄNDIG ROLL", exemel genom att

barnen ges möjligheten att frånvaro anmäla sig

   själva i skolan.

I samma anda föreslår rapporten också att

   ytterligare försvaga familjebanden genom att avskaffa laglotten --- barnens rätt till minst hälften

   av arvet från sina föräldrar. 

 

FAMILJEN I FRAMTIDEN --- KVINNOFÖRBUNDETS

      RADIKALA INSPEL.

 

Häfttiteln FAMILJEN I FRAMTIDEN --- EN SOCIALISTISK FAMILJEPOLITIK.

 

Detta häfte får i likhet med Alva Myrdals rapport

  stort genomslag i formandet av periodens familjepolitik.

     Utifrån denna grundprincip beskriver häftet fyra 

mål:

1.  ALLA VUXNA MÄNNISKOR SKALL GES

  MÖJLIGHET ATT SJÄLVSTÄNDIGT UTVECKLAS I

ENLIGHET MED SINA INTRESSEN OCH ÖNSKEMÅL 

    I SOLIDARITET MED ANDRA MÄNNISKOR.

 

2.  ALLA VUXNA MÄNNISKOR SKALL VARA EKONOMISKT OBEROENDE AV ANHÖRIGA.

 

3.  SAMHÄLLET SKALL STÅ NEUTRALT I FÖRHÅLLANDE TILL MÄNNISKORNAS VAL AV SAMLEVNADSFORM.

 

4.  BARNENS SOCIALA, INTELLEKTUELLA OCH KULTURELLA UTVECKLING SKALL VARA

   OBEROENDE AV FÖRÄLDRARNAS EKONOMISKA 

FÖRHÅLLANDEN.    

 

Parallellt med denna kombination av socialism och 

   ultraprogressivism förmedlar FAMILJEN I FRMATIDEN också en auktoritetskritisk syn på 

    arbetsplatsen, som de menar kännetecknas av 

diktatur och auktoritära arbetsgivare.

    Den nödvändigaste omvandlingen handlar om kvinnans traditionella roll, och än en gång betonar

     författarna att det inte räcker med att förändra attityder.  Därför rekommenderar de att både män

    och kvinnor har arbete och barnomsorg på heltid.    Dessutom kräver de en starkare

   samhällelig styrning av arbetslivet, lämpligen utövad genom att de anställda kontrollerar

   produktionsmedlen --- "kroppspulsådern i varje

samhälle".

     FAMILJELAGSTIFTNINGEN, SKATTE OCH SOCIALPOLITIK UTFORMAS MED HÄNSYN TILL

   ATT FAMILJEMEDLEMMARNA ÄR SJÄLVSTÄNDIGA INDIVIDER.

    Socialdemokraterna, 1975 års partiprogram.

 

Partiet har vid det nya progammets antagande

  regerat Sverige under en unikt lång period på 43 år, och delar av samhällsaparaten har i princip

   växt samman med partiet.

Flera politiska skandaler avslöjas, visar sig att

   partiets tentakler har stäckt sig längre in i statsapparaten än grundlagen tillåter.

    Våren 1973 avslöjas IB - affären och dess hemliga åsiktsregistering av kommunistiska sympatisörer.

     Parallellt med detta sker de bordellbesök av

uppsatta politiker som några år senare ska brisera

    i Geijeraffären.

Olof Palme förnekar konsekvent all kännedom och

   ansvar i dessa politiska skandaler, men det 

ska i efterhand avslöjas att Palme farit med

   osanning inför svenska folket och riksdagen. 

FAMILJEN I FRAMTIDEN.

    Den nya autonoma filosofin slår igenom i regeringspolitiken över brett fält.

    En proposition från 1973 av revidering av moderskapetsförsäkringen till en könsneutral

   föräldrarförsäkring förklarar som utgångspunkt 

att skattesystemet nu reformeras i enlighet med

    principen att "varje vuxen --- man eller kvinna,

gift eller ogift --- ska försörja sig själv".

    En annan familjerelaterad debattfråga vid den här tiden handlar inte främst om ekonomiska ärenden,

   utan är av medicinsk-etik natur, och handlar om

aborterna.

     Efter flera decennier av ökande möjligheter till

abort står Sverige i början av 1970 - talet inför 

    beslutet om man ska införa en helt fri abort fram

till 12:e graviditetsveckan.  

    Det är också det förslaget den socialdemokratiska regeringen lägger fram under 

    hård debatt och motstånd från från stora delar

av den politiska oppositionen.

     Det kan dock noteras att 1974 års proposition 

från justitieminister Lennart Geijer inte anför lika

    radikalt individualistiska argument som annars 

är vanliga i debatten.

   Ministern konstaterar att gällande lag med mer omfattande abortbegränsningar är en kompromiss

   mellan olika värderingar, men utifrån argumentet

att synen på kvinnans roll i samhället har

   förändrats och att lagens bokstav inte längre

tillämpas i praktiken föreslår han ändå en ökning

    till helt fri abort i början av graviditeten. 

Den allra sista statliga utredningen från

    Socialdemokraternas 44 år långa maktinnehav

blir ytterligare en illustration av ett regeringsparti

    som blickar mer tillbaka än framåt.

Denna utredning handlar om ämnet jämställdhet,

    och utgörs av en rapport från den statliga jämställdhetsdelegation som Olof Palme tillsatt

   1972 som ett försöksobjekt att aktivt förmå kvinnor att gå in i traditionellt malnligt dominerade

    yrken. 

¤Denna utredning, som fullbordar nära ett

   halvsekels samhällsförändringar under socialdemokratiska vingar, avrundas till sist med

   några intervjusvar om hur de unga deltagarna i det statliga jämställdhetsprojektet ser på

   framtiden.

De citerade svaren är anmärkningsvärt

   traditionella och gemenskapsorienterade: en liten gård med djur, äktenskap, barn.

     Det allra sista citet kommer från 20 - åriga Malena, som i ett slags sekulariserat sökande efter

    övernaturliga råd har följt samma exempel som

redan Per Albin Hansson gjorde: att vända sig till

     astrologin för svar.

Hon berättar att skrivit till VeckoRevyns

   horoskopsida och frågat hur framtiden ska bli,   

men att hennes fråga aldrig kom in.

    Hon avslutar orden: "Det kan ju finna sett öde ..." 

Tre dagar senare är 44 års av Socialdemokraternas 

     styre över, och Sverige har förvandlats till ett

mycket anorlunda land än det var när partiet kom

    till makten 1932. 

SAMHÄLLSORDNINGEN OMFORMAS I

    TUR-ORDNING.

Det var inte självskrivet att de tre

    förändringsvågorna inom kyrkan, skola och familjepolitiken skulle komma i just den ordningen.

    Men när förändringens krafter gavs fullt politiskt

utrymme tycks ordningen ändå följa en inre logik.

    En fri och stark kyrka kan utgöra en oppositionskraft mot en regering som önskar

    sekularisera landet, men om den politiska makten lyckas böja kyrkans motståndsvilja finns

   inte längre samma opposition mot sekulära och

individualistiska förändringar på övriga

    samhällsområden.

Efter det partipolitiska övertagandet av

   statskyrkan förändrades också skolan och därefter även familjepolitiken i samma riktning. 

   Arthur Engbergs kyrkopolitiska program från 1925 skulle med tiden visar sig bli en god

   sammanfattning av de centrala händelserna under seklet.   Så här blev utfallet:

   

1.  Den borgerliga och kyrkliga kommunen sammanslås.   Genomfördes i en process där

   kyrkans lokala beslutfattande stegvis anpassades till den sekulära kommunens lagstiftning.

 

2.  Rätt till fritt utträde ur statskyrkan beviljas -----

Infört i 1951 års religionsfrihetlag.

 

3.  Kyrkomötets vetorätt avskaffas ----- Även detta en stegvis process, med ett avgörande steg i 1949

   års kyrkomötesreform där lekmän fick majoritet

över prästerna.  Vetot försvann i praktiken när ett

   nytt kyrkomöte inkallades 1958 för att bekräfta 

regeringens beslut om att förändra prästämbetet.

 

4.  Bestämmelsen om bekännadet av den rena evangeliska läran utplånas ur regeringsformen -----

   1951 års religionsfrihetlag.

 

5.  Religionsundervisningen i skolan omlägges på

principiellt samma grund som skolans övriga ämnen

   En processfrån 1946 års Skolkommision, därefter

genomfört via gradvisa reformer, fullbordade i 1965

    års gymnasieformen och 1969 års grundskola.

 

6.  Statskyrkan avskaffas  ----- Engbergs slutliga steg, tänkt att tas när alla de övriga var

   genomförda.

Först uppskjutet efter politiskt motstånd mot Alva

    Myrdals utredning, men till slut realiserat år 2000.