VISHETENS BOK. 13:1-9.

 

DYRKAN AV NATURKRAFTER.

 

Vishetens bok. 13:1.

 

1.  #Ohjälpliga dårar var alla de människor som

inte visste något om Gud, inte förmådde hämta

     kunskap ur det sköna de såg Honom som är 

och inte lärde känna konstnären genom att ge akt 

     på hans verk#.

 

Människor som levde i avsaknad brist på Guds

     kunskap: lärt känna honom.

 Saknade förmåga hämta nyttig kunskap i Guds

      sköna lärdom.

Vilket kan jämföras med skönheten som finns

     nedlagd i konstnärens sköna verk. 

 

Vishetens bok. 13:2.

 

2.  #Utan trodde att elden eller vinden eller den

   flyktiga luften eller stjärnornas krets eller det

svallande havet eller himlens ljusbärare var

     gudar och världens styresmän#.

 

I sin förvirrande dårskap i avsaknad av Guds

       givande sköna kunskap: likt konstnärens vackra

   konstnärs-verk.

Istället satte sin tilltro till eldens vindens styrka.

        Flyktiga luftmassorna stjärnornas kretslopp.

Svallande havets vattenströmmar.

           Himlens ljus-bärares prakt.

I sin förtröstan var avgudar och världens styresmän.    

Vishetens bok. 13:3.

 

3.  #Om de har hållit dessa ting för gudar därför

att de tjusats av deras skönhet, då bör de inse 

        hur mycket förmer än tingen deras härskare är.

All skönhets upphov har ju skapat dem#.

 

Skaparen i dess skönhet skapat natur-krafterna.

       Värdesatte inte skaparens förmåga:

när de tillbad och ärade skapelsen före Skaparen. 

 

Vishetens bok. 13:4.

 

4.  #Om än de drivits av förundran över tingens makt

och kraft bör de lära sig av dem hur mycket

      mäktigare deras skapare är#.

 

I sin förblindade o-kunnighet: istället lärt känna

       hur mycket mäktigare deras skapare är än skapelsen.

 

Vishetens bok. 13:5.

 

5.  #Ty ur storheten och skönheten hos det skapade

träder bilden av dess upphovsman fram för

    tanken#.

 

I jämförelse med skapelsens storhet och skönhet:

          Då kan jämföras hur större upphovsmannen

skaparen är i storhet och skönhet.

 

Vishetens bok. 13:6.

 

6.  #Ändå förtjänar dessa människor inte att klandras så strängt; det är kanske så att de söker

       Gud och gärna vill finna honom, fastän

de går vilse under sina ansträngningar#.

 

Dessa sökande människor efter sanningen:

      Inte alltför strängt döma dem i deras

o-kunnighet.

       I sitt sökande vill finna Gud.

 

Vishetens bok. 13:7.

 

7.  #De lever bland hans verk och utforskar dem,

och de förleds av den yttre anblicken, eftersom det

       de ser är så vackert#.

 

De sökande människorna lever bland hans 

     skapelse-verk.

Villiga utforska hans verk.

      Genom deras syn-intryck av skapelsens storhet

skönhet blir vilseledda från Skaparens. 

 

Vishetens bok. 13:8.

 

8.  #Men urskuldas helt kan de inte#.

 

Man kan inte förneka naturens storhet och skönhet.

 

Vishetens bok. 13:9.

 

9.  #Om de förmådde skaffa sig så stora kunskaper

att de kunde ana sig till evigheten, varför har

      då de inte redan funnit tingens härskare?#. 

 

De äger inte tillräcklig kunskap för förstå:

       Evighetens storhet och skönhet

bortom all naturens storhet och skönhet.