Alla inlägg den 1 maj 2025
SVERIGE.
FRÅN VÄLSTADTSSTAT TILL FATTIGLAND.
TOMMY ULMNÄS.
50 - TALET.
FRAMTIDSTRO.
Jag är född 1941.
Därmed vågar jag påstå att jag har haft någorlunda hyggliga möjligheter att med egna
sinnen kunna uppleva 50 - talet.
Teoretiska s.k "samhälleliga fakta" från den tiden,
har jag dock självklart inhämtat med stöd av studier, främst på universitetsnivå".
Men i över 50 års tid har jag noggrant studerat
vad som hänt i Sverige och också dokumenterat
detta.
Vi formas ju som individer på olika sätt under
särskilda perioder av vår uppväxttid.
Tonåren är ju en enormt viktig tid då vi förväntas
successivt ta klivet in i de vuxnas värld.
Under den utvecklingsfasen i vårt unga liv är det
ju som bekant mycket viktigt varifrån vi får
våra referensramar.
Jag fick klara livsregler utstakade på 40
och 50 - talet.
Ett konkret exempel på resultatet av
vänsterpolitikernas familjepolitik och normlöshetens förhärligande, är de alltmer
högljudda ropen från föräldrar som vill slippa
sina tonårsbarn.
Föräldrarna kräver att myndigheterna tar över
ansvaret för tonårsbarnens fostran.
Den normlöshet som vuxit fram som ett direkt
resultat av politiska beslut inom skolans
område och i rättskipningen, har nu medfört
att föräldrarna till våra barn har gett upp sin
viktigaste roll som uppfostrare av det nya släktet.
Resultatet av denna verklighet ser vi nu dagligen
med ungdomar som helt oprovicerat ger sig på
försvarslösa människor och misshandlar dem grovt
bara för att det är roligt, samtidigt som ungdomarna filmar sina egna gärningar och spelar
upp dem för varandra där de blir hyllade som
hjältar av andra ungdomar.
Så var det exempelvis när ett gäng tonåringar
i Helsingborg, hösten 2016, som efter det att
en gammal, sagt åt dem att inte sparka på en
försvarslös bunden hund, först slog ner den
gamla damen och därefter fortsatte att sparka
på henne när hon låg på gatan samtigt som
gänget filmade detta med sina mobiltelefoner.
Straffet för dessa tonåringar blev att de fick
tala med någon "socialtant" på kommunen!
Min starkaste upplevelse från mina uppväxtår var
att de "gängse" normerna var så starkt förankade
hos alla.
Oavsett vem jag vände mig till fick jag samma
budskap.
Jag kunde således inte vända mig till mina
föräldrar för att få medhåll om jag gjort något
dumt i skolan.
Inte heller kunde jag räkna med att få stöd i skolan
för något dumt som jag gjort hemma.
Grannarna och mina släktingar, ja vem du vill,
alla hade "samma" uppfattning om vad som
var rätt och fel.
Med en så grundmurad livsnorm förankrad hos
"alla" var det, om vi jämför med dagens totala
normlöshet, förhållandevis enkelt för den unga
generationen att lära sig, "rättning i leden"
det var trygg att veta vad som gällde vart
man än kom.
Då jag nu, med drygt 70 års perspektiv på tillvaron,
ser bakåt i tiden kan jag mycket väl förstå att
det, så att säg, låg i sakens natur att på 50 - talet
tro på framtiden.
Riktlinjerna för mänsklig samvaro och för
spelreglerna på "alla" plan var utformade av
många generationer för oss.
Och med den respekt för för äldre och deras
livsvisdom som vi kände så var det bara för oss att
så snabbt som öjligt försöka lära in "mönstret"
och gå vidare i livet.
De flesta sansade människor vet ju att det är
dessa enkla fakta som exempelvis dagens
utbildningsansvariga inte förmår att ta till sig,
med åtföljande disciplinproblem i skolan, som
ju är i stort sett den största orsaken till kaoset
i skolans värld av i dag.
Det här med att kriget var slut, betydde mycket,
förstod jag.
För alla tider framöver skulle vi få leva i fred på
jorden.
"Aldrig mera krig" fick vi ju höra ganska ofta.
Så småningom förstod jag också, att Sverige hade
en helt makalös bra position,
omedlebart efter krigsslutet, i jämförelse med
länderna i övriga Europa.
Tyskland var en enda stor "grushög" sönderbombat
och förstört i alla avseende.
I stort sett hela Europa var mer och mindre
sargat efter krigets slut.
När vi nu ser bakåt i tiden, så framstår det som om
Sverige hade minst 50 års försprång att
utvecklas på, före "alla" andra länder i Europa.
Hela vår infrastruktur var oförstörd.
Vägar, järnvägar, flygplatser, industrier, hamnar,
varv, universitet och övriga forskningsenheter
kunde obehindrat omgående tas i bruk efter
krigsslutet.
Under senaste årtiondena har det varit populärt,
för de regerande vänsterpolitikerna,då de tillfälligt fått lämna makten i från sig, att tala om
för svenska folket att den politiska motståndaren kommit till "dukat bord", men jag skulle vilja påstå
att det förmodligen inte någon gång under hela
världshistoriens gång, har funnits något politiskt
parti som kommit till ett så överflödigt dukat
bord som socialdemokraterna gjorde 1946.
Allt var serverat på "guldfat".
Socialdemokraterna hade bara att ta för sig.
Nationen var enad.
Folket var homogent med fasta normer och en
tilltro till termer som ordning och reda, disciplin,
duglighet, ärlighet, heder, flit och respekt för
andras liv och egendom.
Svenskarna var vana att arbeta och denna
disciplinerade arbetskraft utgjorde en säker
produktionsfaktor för företagen.
ett dugligt och väldisciplinerat folk, samt de mest utvecklingsbara landet i Europa, sattes i händerna
på socialdemokraterna.
Det har ofta sagts att det var socialdemokraterna
som byggde upp vårt land, men inget kan dock vara mer felaktigt.
Socialdemokraterna har aldrig byggt något,
det gjorde det svenska folket, arbetarna,
företagarna och de frivilliga övriga ideella organisationerna.
Att socialdemokraterna har tagit åt sig äran av
det som skett i vårt land, under tiden som vårt
näringsliv blomstrat är en annan sak.
Om vi ser till vårt lands dåvarande position,
hade vi all anledning att tro på framtiden.
Alla vet ju att det alltid har varit lättare att göra av
med andras pengar, än de vi arbetat ihop själva.
Således kom varningssignalerna nästan omgående
efter att det att socialdemokraterna tagit makten
i landet.
En ledande socialdemokrat lär ha utropat att
"all historia före 1946 var helt ointressant".
Denna inställning till vår kultur till vår kultur
och historia, visar att socialdemokrater aldrig
kommer att förstå, att utan en fast förankring
i ett lands kultur och historia, så kan ingen förstå
och fungera i sin samtid.
Och detta har ju nu börjat få se mängder av exempel
på.
De som verkar vara mest förvånade över att
Sverige som nation håller på att gå under, är just
socialdemokraterna.
De inbillade sig tydligen att det gick att
"vålföra sig" på ett lands kultur och historiska
traditioner ostraffat.
Och med den inställningen är det lätt att förstå
att respekten för vad andra slitit ihop inte var
mycket värt i en socialdemokrats ögon.
Penningvärdesförsämringen hade visserligen
pågått under en längre tid, men endast med små
förskjutningar.
På 50 - talet accelerade dock denna utveckling
med oroväckande hastighet.
I dag anses Sveriges valuta vara i partiet med
världens u - landsvaluter.
Sveriges valuta skulle i dag ha varit tio gånger
starkare, dvs. lika stark som euron, om vårt lands
politiker låtit bli för att kortsiktiga politiska
vinsters skull delvalverat vår valuta.
Socialdemokraterna började nu i allt större
omfattning att "straffbeskatta" de svenska
företagen.
På så sätt fick socialdemokraterna en stor mängd
pengar till sitt förfogande som de kunde fördela
dit de ansåg att pengarna gjorde bäst nytta
i förhållande till partiets politiska ideologi.
Genom detta förfarande ökade således mängden
pengar i samhället vilket i sin tur drastiskt
ökade efterfrågan på det mesta, som i sin tur
raskt orsakade snabba prishöjningar
Den okontrollerbara inflationskarusellen var i gång.
De pengar som i företagen skulle kunna ha använts
till investeringar, forskning och utveckling hamnade nu i hänerna på landets vänsterpolitiker.
Låt mig för säkerhets skull säga att jag
"tar av mig hatten" för de socialdemokrater som
kämpade för att skapa ett välmående folkhem.
Själva iden om att vi skulle ha en bra sjukvård för alla, skola för alla, hyggliga arbetsförhållanden
och ett fungerande socialförsäkringssystem mm,
är ju alla överens om.
Men de socialdemokrater som var med och
kämpade för detta och som hade en verklig
förankling i arbetsleden är nu alla borta från arenan.
Och som sagt, reformivrarna gick för fort fram.
Redan i slutet av 50 - talet hade de gamla hederliga
begrepp som att spara ersatts av att slösa.
Allt som privatperson eller statsmakt skuldsätta
sig med penninglån var nu inget att oroa sig
över utan snarare ett tecken på framsynthet
och handlingskraft.
Utan den skatte och lånefilosofi som präglade
socialdemokraternas agerande redan under
50 - talet hade inte de stora "flyttlassens tid"
och den allomfattande "rivninghysterin" under
60 - talet kunnat få den omfattning som blev fallet.
Allt skulle rivas och förändras.
Alla önskemål skulle tillgodoses!
Inget fick bromsa förändringen!
Men för detta ändmål behövdes pengar.
Med hjälp av alltmer höjda skatter och fler typer
av skatt gick det att finansera allt som planerades
på de socialdemokratiska skrivborden.
Och den svenska kronan blev sämre värd för var dag
som gick.
50 - talets framtidstro blev mycket kortvarig.
DAG FÖR DAG SEPTEMBER MÅNAD 2026.
Första dagen.
Syndens förblindelse glädjer sig inte över Guds
härlighet rättfärdighet.
Andra dagen.
Bönens ande öppnar de andliga ögonen.
Försummad bön förmörkar de andliga ögonen.
Tredje dagen.
Måttfullheten Visdomens källa ligger i strid med
dårskapens förgiftiga usla källor.
Fjärde dagen.
Bättre vara kärlekens byte än hatets föraktets
byte vilket leder till evig död undergång.
Femte dagen.
Hjärtats tårar själviskhetens undergång.
Sjätte dagen.
Socialismen islamismen nazismen den tidsålderns
Guds förgörelse-vapen.
Sjunde dagen.
Vindkraftverken +++ bidrags-kvarnar.
Saknas bidrag kvarnar ödeläggelse.
Ödeläggelse undergång mörkrets verklighet.
Åttonde dagen.
Islamiseringen av vårt kära fosterland använder
landets religionsfrihet som ett effektivt
språng-bräde.
Nionde dagen.
Barmhärtigheten vår beskyddarinna i ondskefull
värld. Hela världen är i det Ondes våld.
Vilket verkligheten vittnar om.
Tionde dagen.
Sverige blivit en poltisk lekstuga.
Tjänstemanna ansvaret togs bort medvetet
under svenska grundlagen.
Det som folkvalda politiker sår får folket skörda.
Visar förakt mot all makt utgår från folket.
Elfte dagen.
Sanningen verklighetens trofasta hjälp.
Högmodet saknar rent hjärta.
Välsignade de renhjärtiga de skall se Gud.
Tolfte dagen.
Sanningen rättvisan föraktar inte hjärtats
uppriktighet.
Trettionde dagen.
Hjärtats självrannskan dö bort från själviskhet.
Själviskhetens smärtsamma lidande.
Fjortonde dagen.
Hatats föraktets synd, krigets våldets gissel
mänsklighetens ödeläggelse.
Femtonde dagen.
Kärleken starkare än hatets föraktets smärtsamma
törnegissel.
Sextonde dagen.
Ödmjukheten starkare än stolhetens högmodets
illaluktande usla källor.
Vilka förgiftar mänskligheten.
Sjuttionde dagen.
Eviga gudomens kunskapens värde uppskattas
uppmuntras där gudsfruktan råder.
Artonde dagen.
Dårskapens kunskap värdelös där Gudlösheten
råder.
Nittionde dagen.
Syndens tyranneri den Ondes falska godhet
bedrar mänskligheten.
Tjugonde dagen.
Svenska maxismen avskaffade kristna
värdegrunderna istället valt inför islamismens
dödliga illäror antingen medvetet eller o-medvetet.
Tjugoförsta dagen.
Saktmodet berikar saktmodiges dagliga liv.
Tjugoandra dagen.
Hjäertats hårdsinthet förstör mänsklighetens
värdighet.
Tjugotredje dagen.
Ödmjuke bevarad från högmodets smärtsamma
lidande: livsvägen fylld av törnesnår.
Tjugofjärde dagen.
Där Gudlösheten råder kärleken inte älskad.
Tjugofemte dagen.
Gudlöshetens vapen sår splittring o-gästvänlighet
i världen: denna världen är i den ondes våld.
Gudlösheten uppskattar uppmuntrar inte Jesu
kärlek.
Tjugosjätte dagen.
Avundsjukans vrede avskyvärd fruktlös i Andens
åker fruktsam i köttets åker.
Tjugosjunde dagen.
Gudlöshetenn utlöser förvirringens ande över
folket nationen.
Tjugoåttonde dagen.
Djärvheten i kärleken belönas Rädslan för kärleken
försvarslös där frimodig kärlek råder.
Tjugonionde dagen.
Världsligt högmod o-renar hjärtats innandömen.
Guds ödmjukhet renar helgade själar från
övermodets gisselslag.
Tjugonionde dagen.
Fromt hjärta bär o-fullkomligheten med tro
och tålamod.
Trettionde dagen.
Övermodet gifttunga sprider dödligt gift.
Lögnen belöningslös rider på dödens verklighet.
Bonusdagen.
Lögnens lockelser dödliga gifttänder sargar
förblöder människo-släktets själsliv.
KYRKOMÖTE OCH PARTIPOLITIK.
AV KLAS HANSSON DEL. 5.
ABORTFRÅGAN.
Abortfrågan väcktes under mitten av 1960 - talet,
bland annat genom den radikalisering som då ägde
rum.
Unga liberaler förde ofta debatten om förändrade
könsroller, förändrad sexualmoral och fri abort.
Detta låg långt från så kallade traditionella
kristna värderingar och var och en
bakgrundsfaktorerna till bildandet av Kristen
demokratisk samling 1964.
Eftersom fri abort inte var tillåten skedde
abortresor till Polen.
Rätten till fri abort infördes 1975 och Kristdemokraterna har senare ändrat uppfattning
i abortfrågan under partiledaren Göran Hägglunds
( f. 1959 ) ledning.
Även Sverigedemokraterna hade inledningsvis
en avvisande inställning till abort.
Kristdemokraterna har dock fortsatt att motionera i riksdagen i frågor som rör information
till abortsökande, samvetsfrihet att slippa
medverka vid arborter m.m
De förändringar som inleddes under 1960 - talet
berörde relationerna mellan könen, den sexuella
jämlikheten och kvinnans rätt till beslut över
sin egen kropp.
Det var en stor omställning från tradionella
föreställningar om kärnfamiljen, sexualmoralen
och om fostrets rätt.
Svenska kyrkors biskopar hade under 1950 - talet
gjort anspråk på att vägleda svenska folket
i moraliska frågor.
Biskopsbrevet från 1951 i sexualmoraliska
frågor var avvisande till föräktenskapliga
förbindelser, abort och homosexualitet.
Brevet blev på sin tid kritiserat och ansågs ha en
kärlekslös ton.
Kristendemokratisk samling knöt an till de
grundläggande uppfattningar som presenterades
i biskopsbrevet och vann anhängare både inom
frikyrkligheten och inom Svenska kyrkan.
Centern föreslog 2013 i ett utkast till ett
ideprogram bland annat att polygama äktenskap
skulle tillåtas; ideprogrammet väckte stark kritik.
Det vittnar om att väsentliga förändringar
skett i moraluppfattningen under ett halvsekel,
även om programmet aldrig antogs.
Abortfrågan återkom flera gånger under
ombudsmöten fram till år 2000.
Så framfördes förslag vid ombudsmötena 1992,
1993, 1994 och 1998.
Vid 1998 års möte var det ledamöterna docenten
Britta Olinder och diakonen Marianne Pettersson
( f. 1948 ) som motionerade, båda partipolitiskt
obunda.
Förslaget handlade ofta om att få fram vad som
kallades ett klarare ställningstagande från kyrkans sida i abortfrågan eller stöd till kvinnor
inför eller efter en abort.
Sedan Svenska kyrkans relation till staten
förändrats har abortfrågan tagits upp vid sex
tillfällen.
Frågan har väckts genom motioner eler genom
en framställd fråga i kyrkomötet.
Inte vid något tillfälle har den initierats av kyrkostyrelsen.
2002 väckte komministern Nils-Arne Rehnström
( 1955-2004 ) ( ViSK ) förslag om att kyrkomötet
skulle uttala att arbortlagen var felaktig och
borde ställa sig på det ofödda fostrets sida.
Det var inte legitimt att avbryta en graviditet
genom abort.
Kyrkomötet uppdrog till kyrkostyrelsen att
utarbeta en handlingsplan för hur kyrkan skulle
möta kvinnor som övervägde abort, men kunde
inte instämma i yrkandet att avvisa abort
som sådan.
Rehnström återkom 2003 med förslag att ge
kyrkostyrelsen i uppdrag att till riksdagen sända ett upprop om att se över den orimliga
abortlagstiftningen utifrån de medicinska
möjligheterna att rädda mycket tidigt födda barn.
Kyrkostyrelsen återkom 2006 med en rapport
om att en handlingsplan hade tagits fram och att ett
informationsmaterial hade utarbetats.
Vid kyrkomötet 2006 väckte revisorn Joakim
Svensson ( f. 1964 ) (FK) en fråga om kyrkostyrelsens engagemang i abortfrågan.
Han ifrågasatte även hur kyrkostyrelsen behandlat uppdraget från 2002.
Vid nästa kyrkomöte 2007 motionerade universitetslektor Eva Nyman ( f. 1949 )och
civilingenjören Björn Söder, båda SD, i abortfrågan.
De tog avstånd från fri abort efter 12:e graviditetsveckan samt hävdade att inte abort
inte skulle räknas som en mänsklig rättighet.
Den Svenskademokaterna poltikern Margareta
Sandstedt ( 1964 ), senare riksdagsledamot,
tog upp abortfrågan även vid 2009 års kyrkomöte,
denna gång med förslaget att kyrkan ska arbeta
för att förebygga aborter.
Som samtidigt uttalade utskottet sitt stöd för
att värna livet och för ansvarsfulla relationer.
Vid kyrkomötet 2015 väckte Nasrin Sjögren
( f. 1982 ) ( FK ) en motion om att Svenska kyrkan
tydligt skulle ta ställning för att abortfrågan
handlar om två skyddsvärda individer, mot och
foster, och därmed ta avstånd från synen på
fostret som "ett liv i vardande".
Ett sådant synsätt var fel, då det relativiserade
människovärdet, menade Sjögren.
Kyrkomötet avvisade motionen med hänvisning
till de uttalanden som gjorts de många gånger
frågan behandlats i kyrkomötet.
Sex ledamöter i utskottet från Socialdemokraterna, Vänstern i Svenska kyrkan
och miljöpartister i Svenska kyrkan kunde
dock inte ställa sig bakom följande formulering
med hänvisning till att den kunde verka
skuldbeläggande:
UTSKOTTET ANSER ATT DET HÖGA ANTALET
ABORTER ÄR OLYCKLIGT, INTE MINST SELEKTIVA ABORTER OCH MENAR ATT VI
TILLSAMMANS MED ÖVRIGA DELAR AV SAMHÄLLET SKA VERKA FÖR ATT MINSKA
ANTALET ABORTER, UTAN ATT FÖRDÖMA DE SOM
HAMNAT I EN OÖNSKAD GRAVIDITET OCH
VÄLJER ATT GÖRA ABORT.
Inför 2018 års kyrkomöte återfanns två motioner
som berörde abortfrågan, dels om inrättandet
av ett medicinskt-etiskt råd, dels om
fosterdiagnostik och aborter.
Journalisten Elisabeth Sandlund ( f. 1951 ) och
professorn Kjell O Lejon ( f. 1958 ), båda ( FK ),
väckte motionen om fosterdiagnostilk och
kyrkoherden Berth Lönndahl ( f. 1950 ),
Elisabeth Sandlund och kyrkoherden Leif
Nordlander den om ett medicinskt-etiskt råd,
samtliga från Frimodig kyrka.
Lejon är även allmänpolitiskt verksam inom
Kristdemokraterna.
Det är alltså klart att det är ledamöter som tillhör
nomineringsgrupperna Frimodig kyrka och Sverigedemokraterna som tagit upp abortfrågan
de senaste femton åren.
Ställningstagandet från Frimodig kyrka:s sida
stämmer väl överens med den mer konservativa
teologiska syn, som gruppen företräder.
Trots Kristdemokraternas flitiga motionerande
i riksdagen har inte Kristdemokrater för en levande
kyrka tagit upp frågan.
För Sverigedemokraternas del är det en fråga som
partiet även driver kraftfullt i riksdagen.
Riksledamoten Julia Kronlid ( f. 1980 ), ledamot
av kyrkomötet och kyrkostyrelsen, vice partiordförande, har tagit upp abortfrågan i ett
stort antal motioner under de åtta åren hon varit
rikdagsledmot.
Dessa har berört frågor om juridiskt skydd för
ofödda barn, samvetsfrihet i svensk sjukvård,
etiska dilemma vid abort, förebyggande arbete
för att minska antalet aborter, sänkning av
gränsen för fri abort till 12:e veckan, ändrad
praxis för sena aborter, barnmorskors
arbetsomfattning med förslag om abortverksamhet som särskild specialitet,
könsselektiva aborter.
Sammantaget har Kronlid motionerat om
abortfrågor mer än 35 gånger, vilket tyder på ett
starkt engagemang i dessa frågor.
Sverigedemokraternas abortpolitik har alltså
omsatts i motioner till kyrkomötet under 2000 - talet och partiet har sedan det kom med i riksdagen
2010 drivit samma frågor där.
Utifrån sin syn på på abort har partiet försökt att
förmå Svenska kyrkan att inta partiets position
i frågan som ansluter till dess inställning.
För Kristdemokraternas del är anknytningen
till kyrkomötet inte lika tydlig då den går via en
aktiv kristdemokrat som i kyrkomötet representerar Frimodig kyrka.
2025.07.31
Hade varit och handlat. Ställt ner bilen i garaget.
Skulle gå över gatan bredvid min lägenhet.
Fick se en iman och en man bredvid i vit bil.
Hälsade på honom. Hälsade tillbaks.
2025.07.31
Hade samtal med en dam utanför tränings-centret
Mogärde.
Önskade ett samtal angående det hon läst.
Tog upp om invandringen.
Socialdemokraternas mörka historia. ( Nazismen )
Vindkrafts-bidragen. Kärnkraften.
Samtalet varade ca. 30 minuter.
2025.08.07
Hade varit i en längre tid gick för att hämta VP
När jag går i korridoren var samma atmosfär
som på Sonnntagsberg.
Islam betyder underkastelse.
2025.08.07
Bad under dansbandets spel.
Fick tankar om APG: Jesu namn.
Fortsatte be såg i bönen med slutna fysiska
ögon en tom rullstol en människa stod på sina
fötter före rullstolen.
2025.08.08
Hade varit och bett fredagsbönen.
Åkte seden för att slänga sopor.
Fick vänta på tömningen.
Under tiden började en kråka hacka under bilen
när kom dit stannade bilen fanns inte där.
Fanns inte kråkan där.
Enligt grundlagsändringen 1975 skulle kära
fosterland bli ett mångkulurellt samhälle.
Enligt grundlagsändringen 1976 tog man medvetet
bort tjänstemanna-ansvaret.
Partiledares tal i Sthlm 2015: Vårt Europa bygger
inga murar.
2025.08.21
Drömde om Richard Sörman.
Sa till honom vi varit och bett i Uppsala Domkyrka.
2025.08.22
Vid tränings-centret utanför Mogärde.
En granne i samtal en kvinnas barnbarn sa till
min manlige granne.
Hon lever sambo.
Han sa till flickan: Du lever i synd.
Så var det på min tid.
Maxismen försvarslös maktlös när sanningen
vinner över tolitära ateismen.
2025.08.25
Hade tränat på vårdcentralen skulle gå och ficka
på snäcken.
Bemöttes av flera människor alla akttog mig
med allvarliga sorgsna blickar.
Gick ut själv till min pakerade bil.
Satte mig i bilen körde en likbil förbi min bil.
Hörde en hörbar röst säga.
"Ni har fått ett helgons pris".
Körde från pakeringsplatsen såg två sörjande
uppmuntrade varandra.
202508.28
Tränade ett morgonpass.
Tränade ländryggen såg ett bildkort fått av en vän framför mig just exakt en vecka efter min granne sagt: Du lever i synd.
Reste till Åseda.
Bad under dans-kvällen:
Detta är din barn: Jungfru maria.
Såg hennes tårfyllda tårar rann ner längs med
hennes ansikte.
Började be Låt din Ande vila över människors
hjärtan.
2025.08.29
En boende kvinna på Dekundus: frågade mig
spontant; är du kristen.
Ja, det är jag.
Konverterade till katolismen för 20 år sedan
i Österrike utanför Vien.
Finns det några katolska kyrkor.
I Jönköping & Nässjö.
KYRKOMÖTE OCH PARTIPOLITIK.
KLAS HANSSON. DEL. 4.
MILJÖPARIET.
I partiprogammet från 1981/82, som antogs när
partiet bildades, betonadeMiljöpartiet att religionen var den äldsta formen av värderingar
som överskred det matriella.
Sådana positiva värden skulle samhället ta vara på
och låta samfunden få stöd på samma villkor som
gällde för annan kulturell eller social verksamhet.
I sitt första enhetliga partiprogram från 1994
framhöll Miljöpariet religionsfriheten som en
hörnpelare i det demokratiska samhället.
Alla samfund skulle skulle behandlas lika och
Svenska kyrkan skiljas från staten.
Religösa seder som kunde antas orsaka lidande,
fysiskt, eller psykiskt, skulle inte tillåtas.
I nästa program hade partiet tagit bort avsnittet
om oönskade religiösa seder; det avsåg
uppenbarligen omskärelse, praktiserat inom
Islam och judendomen.
Miljöpartiets partiprogram 2002 framhåller
religionsfriheten samt att alla samfund ska behandlas på ett likartat sätt.
Programmet från 2005 betonar religionsfriheten,
inte minst friheten att inte tro eller att ha annan
tro än sina föräldrar.
Staten skulle inte heller bidra med att administrera
medlemsavgifterna till samfunden eller låta
dessa ha myndighetsfunktioner.
I sitt program 2013 antog Miljöpartiet inte upp
frågorna om religion och kyrka på annat sätt
än alla ska garanteras religionsfrihet, att utöva
sin religion eller att avstå från religionsutövning.
I sitt kyrkopolitiska program lyfter partiet fram
solidariteten med världens alla människor,
soldaritet med skapelsen och med kommande
generationer.
Kyrkan ska var öppen så att alla, oavsett kön,
hudfärg, ålder, social/ekonomisk bakgrund eller
personlighet ska känna sig hemma.
Budskapet ska få hållbarhet, resurshantering,
klimathot, ekonomisk utjämning, fred och global
rättvisa.
Miljöpartiet har sina program inte haft någon
konsistens och kontinuitet rörande synen på
trossamfunden.
I ett program driver partiet förbud mot omskärelse, en programpunkt som inte finns med
vid nästa revision och som kanske inte heller var
färdigdiskuterad ur ett religionsfrihetsperspektiv.
I nästa program motsätter sig partiet att staten
medverkar till att ta in samfundens
medlemsavgifter, vilket inte finns med i kommande program.
Det är svårt att få en klar bild av partiets linje,
mer än attdet vill värna religionsfriheten.
Ur ett annat perspektiv är partiets miljöengagemang, värnandet av skapelsen med
ett kristet språkbruk, i samklang med det engagemang för skapelsen som förts fram inom
kyrkorna sedan sent 1900 - talet.
Med detta som Miljöpartister också lyfter fram sitt
program inför kyrkvalet 2017.
Det kyrkopolitiska programmet har stora likheter
med de linjer som Miljöpartiet drivs inom den
allmänna politiken och dess miljöinriktning
kläds i ett delvis teologiskt språkbruk.
SVERIGEDEMOKRATERNA.
I sitt partiprogram från 1999 framhåller
Sverigedemokraterna att Svenska kyrkan fortsatt
ska vara statlig.
Sverigedemokraterna motiverar detta med landets tusenåriga kristna historia och de många
kyrkobyggnadernas värde.
Partiet vill inte att moskeer ska få uppföras även
om det bejakar religionsfrihet.
När partiet ställde upp i kyrkovalet 2001 framhöll
partiet sig som det enda konservativa alternativet till de övriga grupperna.
Sin inspiration fick partiet teologiskt och politiskt från ungdomsrörelsen, "som med sin
folkkyrkotanke revoltionerade kyrkans inre liv"
i början av 1900 - talet.
För partiet blev valet 2001 en framgång då de första gången representerades i en parlamentarisk
församling på nationell nivå.
I sitt program från 2011 hävdar partiet att Sverige
inte bör vara religiöst neutralt.
Landet har varit kristet i tusen år och kristendomen
är sammanvävd med svensk kultur och indentitet.
Kristendomen ska ha en särställning i förhållande
till andra religioner.
Partiet presenterar sig som ett icke-konfessionellt
parti och värnar religionsfriheten även om
politiska och fundamentaliska grenar av islam
inte välkmonas.
Islamismen ska motverkas.
Sverikedemokraterna vill i enlighet med sitt
kyrkopolitiska program framhäva svenska värden
och att Svenska kyrkan ska ha en tydligare
svensk prägel.
Både socialism och liberalism har haft skadlig
inverkan på kyrkan.
Sverigedemokraternas partiordförande Jimmie
Åkesson ( f. 1979 ) framhåller i en intervju att kyrkan i stället för att vara en samlande kraft
har bidragit till polarisering i samhället.
Kyrkan borde vara förvaltare av det svenska
kulturarvet.
Åkesson understryker att det inte finns utrymme
för för dem tror och dem som vill förvalta
kulturarvet.
Åkesson understryker att det inte finns utrymme för tradition i kyrkan ----- de som styr är bara
intresserade av att modernisera.
Sverigedemokraterna är en motkraft mot kyrkans
vänsterliberilsm.
Sverigedemokraterna vill göra Svenska kyrkan
mera svensk och lyfter fram tradition, svenskhet
och identitet lkiksom kulturen i sitt program
för kyrkan.
Det ligger helt i linje med partiets övriga program.
KYRKOMÖTE OCH PARTIPOLITIK.
KLAS HANSSON DEL. 3.
VÄNSTERPARTIET.
Vid kongressen 1967 antog Vänsterpartiet ett
partiprogram som endast berörde trossamfunden
i två avseenden.
Relationerna mellan staten och Svenska kyrkan
skulle ses över i den omfattande förändrade
konstition som partiet föreslog.
Religionsfriheten var självklar vilket innebar att den
dåvarande religionsundervisningen skulle försvinna.
I programmet från 1972, ägnat upprättandet av det kommunistiska samhället på den vetenskapliga
socialismens grund, nämns förvånande nog religionsfrågorna endast på så sätt att partiet
förpliktar sig till trosfrihet.
I sitt program 1996 angav partiet att staten inte
skulle stödja någon speciell religiös inriktning
och att religionsfriheten skulle garanteras.
I Vänsterpartiets partiprogram 2016 fastställde
partiet att kvarvarande badn mellan Svenska kyrkan och staten ska upplösas då staten ska
vara religiöst neutral.
Religionsfriheten ska garanteras.
Partiet anser att Svenska kyrkan har en särställning bland trossamfunden genom sin
relation till staten, genom den särskilda lagen om Svenska lagen och genom ekonomiska
bidrag.
Trossamfund ska jämställas med föreningar och
staten ska inte hjälpa till med att ta in medlemsavgifter.
Stödet till trossamfund ska minskas och även andra livsåskådningsföreningar ska kunna få
bidrag.
I valmanifest för kyrkovalet 2017 anger Vänstern
i Svenska kyrkan att kyrkan ska vara oberoende
och inte styras av politiska partier med koppling
till statsmakten.
Alla nomineringsgrupper bör bli kyrkliga och
partipolitik på sikt avvecklas.
Vänstern tolkar den kristna tron befrielseteologiskt
och vill dra kyrkan åt vänster med gränsöverskridande solidaritet i Jesu efterföljd.
Gruppen tar sin utgångspunkt i Jesus upprättande och befriande gärning.
Maxismens målsättning att befria människor
från fattigdom och förtryck "socialismens icke
vinstdrivande ide på folkens villkor, värnar klimatet och miljön, vilket går ihop med kristen
tro".
Den grundhållning som funnits inom den
kommunistiska politiska ideologin --- om religionen som ett opium för folket --- saknas i
Vänsterpartiets program.
Slutsatsen från 1960 - talet om att religionsfrihet
också skulle innebära att religionsundervisningen skulle avskaffas kan
möjligen vara en återklang av den grundläggande
hållningen.
De senare årens uttalanden om att religionsfriheten ska garanteras liknar den
övergripande hållning flera andra partier intar.
Samtidigt anser partiet att det fortfarande finns
särskilda kopplingar mellan staten och Svenska
kyrkan som bör tar bort.
Stödet till trossamfunden ska minska och Svenska kyrkans särskilda ställning upphöra.
Vänstern väljer den befrielseteologiska tolkningen för sin kyrkopolitik, en ursprungligen
latinamerikansk politik teologisk inriktning
med syfte att skapa social rättvisa för de fattiga
och även bryta den Romersk-katolska kyrkans
nära band med eliten.
Vänstern i Svenska kyrkan kopplar således samman en maxistisk-socialistisk politisk
grundhållning med det befrielseteologiska synsättet, dock utan att närmare förklara hur de
ser en teologi utvecklad för främst Latinamerika
är överförbar till Sverige.
Det går också att notera att partiet gör detta med en direktreferens till Jesus och hans
gärning, något de andra partierna med politisk
bakgrund inte gör.
KRISTDEMOKRATERNA.
I sitt program från 1966 framhöll partiet, som då
hette Kristen demokratisk samling, att samhället
skulle bygga på kristen grund och att alla
samhällsfrågor kunde lösas från en kristen
värdegrund.
Samtidigt skulle religionsfrihet råda.
Kristendomen skulle ha enn viktig plats bland
annat i skolan.
Några punkter om Svenska kyrkan eller övriga
trossamfund fanns dock inte med i programmet.
Kristdemokraterna lyfte i sitt partiprogram 1979
fram kristendomen som en grundval för samhället samt de mänskliga fri och rättigheterna.
Kristendomen hade en central betydelse för den mänskliga kulturen.
Samfunden skulle medverka i samhällsbyggandet, till exempel med socialt arbete
och inom skolutbildning.
Kyrkor och samfund borde få bidrag för sin
verksamhet i glesbygd och behovet av kyrkolokaler i nya bostadsområden skulle
tillgodoses.
Partiet ville också att en statlig utredning skulle
tillsättas rörande religionen som samhällsfaktor.
Också i sitt kultur manifest från 2001 betonade
partiet det gemensamma kristna arvet och människovärdet.
1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska
samlingspartiet och antog ett nytt program.
Partiet lyfte fram den kristna människosynen,
broderskapstanken och den kristna förvaltarskapstanken.
Partiet betonade att det inte var till för någon
särskild grupp utan var till för alla som delade
partiets grundläggande värderingar.
Bland dessa var synen på familjen som samhällets
centrala byggsten väsentlig.
Trossamfunden skulle få goda möjligheter att verka
och själva få bestämma över sina egna frågor.
Svenska kyrkan skulle få bestämma över sig själv
och bli en från staten fri kyrka.
I samband med namnbytet till Kristdemokraterna
1996 antogs ett nytt omarbetat principprogram
med ett särskilt avsnitt av religion och kyrka.
Här lyfte partiet från kristendomens särskilda
ställning sedan tusen år och samhällets grund
i kristen etik.
Samhället borde ge samfunden goda
arbetsmöjligheter och, nytt i detta program,
stödja samfundens diakonala och sociala arbete.
I sitt program från 2015 hänvisade
Kristdemokraterna till att kristendomen haft ett
stort och positivt inflytande.
Läran om att människan skapats till Guds avbild
har starkt bidragit till synen på varje människas
unika värde och i den kristna etiken har människor oavsett kön, etnicitet eller social
ställning jämställts med varandra.
Den kristna etiken hör till samhällets värdegrund
och de kristna samfunden har bidragit till demokratins framväxt och till kommunistiska
samhällssystemets kollaps.
De kristna samfunden har också medverkat till
att forma det nuitda Sverige i andligt, kulturellt
och demokratiskt avseende.
Partiet vill förvalta detta arv samtidigt som det
bejakar den religiösa puralismen.
De religösa samfunden ska verka utan statliga
styrning men de ska för att få bidrag ha en
verksamhet och principer som stämmer med synen på människans absoluta och okränkbara
värde.
Partiet framföll även att statlig, kommunal eller
landstingsverksamhet inte skulle ersätta verksamhet som samfunden bedrev.
Det offentliga skulle komplettera dessas verksamhet, inte konkurrera.
I sitt kyrkopolitiska program från sluet av
1980 - talet lyfte partiet fram flera av sina allmänpolitiska kärnfrågor:
Sverige som ett land i den kristna kulturkretsen,
värnandet om familjen och kampen för ett
droggfritt samhälle.
Men partiet lyfte även fram specifika frågor om
Svenska kyrkan, såsom att valet till kyrkomötet
skulle vara direkta men också att biskoparna
skulle vara självskrivna ledamöter.
Kristdemokraterna framhäver i sitt program att
religion och politik är skilda företeelser, då politiken rör det gemensamma i samhället medan
religionen därutöver rör människornas
relation till Gud.
I kyrkomötet efterträddes Kristdemokraterna
år 2004 av Förbundet kristdemokrater för en
levande kyrka, med utgångspunkt i en demokratisk och kristen idetradition.
Gruppen anknyter till den kristdemokratiska
socialetiken och är ekumeniskt orienterad.
Den vill slå vakt om den kristna äktenskapssynen
och värnar familjen.
Kyrkan har också ett ansvar för människovärdet
och att värna livet, både i dess början och i dess
slutskede.
Kristdemokraterna har sedan det bildades
efterträtt Lieralerna som frikyrkligt parti.
Det är värdekonservativt och betonar det kristna
arvet och den kristna etiken samt efterlyser
en generös behandling av samfunden från
samhällets sida.
Samtidigt särskiljer partiet religion och politik.
Dock har dock sina rötter i kristdemokratiska
ideer från kontinenten med dess engagement
för samhällsfrågor och har uppkommit ur
ett behov från främst frikyrkliga kristna att utöva
inflytande på politiken från en kristen utgångspunkt.
Kristdemokrater i Svenska kyrkan ( KR ) bytte
2012 namn till Kristdemokrater för en levande
kyrka, ett namn som godkänts som namn på
nomineringsgruppen 2018.
Gruppen betonar i sina dokument att den står i den
europeiska kristdemokratiska traditionen.
Även om Kristdemokrter för en levande kyrka
sedan 2004 agerar som en grupp som inte är direkt partianknuten finns stora olikheter med de
frågor pariet driver, såsom familjefrågor
och att samhället ska bygga på den kristna
värdegrunden.
Äktenskapet mellan man och kvinna anges som
centralt i samhället och omistligt i kyrkan.
Gruppen vill även verka för det ekumeniska
arbetet och för människans lika och okränkbara
värde.
Gruppen pekar också i sitt valprogram 2017 på
kyrkans episkopala struktur som en önskan om
enhet i tro, bekännelse och lära.
Några av de frågor som är centrala för
Kristdemokraterna som parti rörande samhällets
kristna värderingar, familj och äktenskap återfinns
således i Kristdemkrater i Svenska kyrkan.
JESUS SYRAKS BOK.
1:1-19. VISHETENS URSPRUNG.
1:1. #All vishet kommer från Herren och finns
hos honomför evigt#.
1:2. #Vem kan räkna havets sandkorn, regnets
droppar och evighetens dagar?#.
1:3. #Vem kan utforska himlens höjd, jordens
vidd och havets djup?#.
1:4. #Före allt annat skapades visheten; tanke
och insikt finns till av evighet#.
1:6. #För vem har vishetens rot blivit röjd?
Vem känner dess sinnrika planer?#.
1:8. #En enda är vis.
Väldig och fruktansvärd sitter han på sin tron:
Herren#.
1:9. #Han själv skapade visheten och såg på den,
mätte den och utgjöt den över alla sina verk#.
1:10. #Allt som lever har fått del av hans gåva,
i rikt mått har den skänkts åt dem som
älskar honom#.
VISHETEN OCH GUDSFRUKTAN.
1:11. #Gudsfruktan är en ära och en berömmelse,
en lycka och en festglädjens krans#.
1:12. #Gudsfruktan fyller hjärtat med fröjd,
ger lust och glädje och ett långt liv#.
1:13. #Den som fruktar Herren får ett gott slut,
och på sin dödsdag blir han välsignad#.
1:14. #Vishetens början är att frukta Herren,
och hon skapades hos de trogna redan i
moderlivet#.
1:15. #Hos människor har hon byggt sitt bo,
en evig grundval, och åt deras avkomma skall
hon ges i förvar#.
1:16. #Vishetens fullhet är att frukta Herren,hon mättar de trogna med sina frukter#.
1:17. #Hon fyller deras hus med begärliga ting
och förråden med vad hon har frambragt#.
1:18. #Vishetens segerkrans är fruktan för Herren,
fred och hälsa växer upp ur den#.
1:19. #Kunskap och insikt låter hon falla som regn;
de som vinner henne får lysande ära#.
1:20. #Vishetens rot är att frukta Herren,
och hennes grenar är ett långt liv#.
1:22. #Orättmätig vrede kan inte försvaras,
vredens övertag blir mannens fall#.
1:23. #Den tålmodige håller ut tills tiden är inne,
sedan bryter glädjen fram hos honom#.
1:24. #Han sparar sina ord tills tiden är inne,
då kommer många att prisa hans klokhet#.
1:25. #I vishetens skattkammare finns kloka ord,
men hos syndaren väcker gudsfruktan avsky#.
1:26. #Håll buden, du som längtar efter vishet,
så skall Herren skänka dig den i rikt mått#.
1:27. #Ty att frukta Herren ger vishet och vett.
Väljer man det blir man trofast och ödmjuk#.
1:28. #Värj dig inte mot gudfruktan, och närma
dig inte med svek i hjärtat#.
1:29. #Hyckla inte inför din omgivning,
tänk på hur du lägger dina ord#.
1:30. #Upphöj inte dig själv ----- du kan falla och dra
vanära över dig.
Då avslöjar Herren dina innersta tankar och slår
ner dig i allas åsyn, därför att du närmade dig
gudsfruktan med hjärtat fullt av falskhet#.
DAG FÖR DAG AUGUSTI MÅNAD 2026.
Första dagen.
Gudlösheten förgör ödelägger nationer städer.
Kontroll-styrd av denna tidsålderns Guds förblindelse.
Gudsfruktan upprättar nationer städer
god moral etik andliga dygderna välsignar
nationer städer.
Andra dagen.
Rättfärdge lever i Guds rättfärdighet rättvisa sanning.
Tredje dagen.
Nådigrike tacksam för Guds nåd barmhärtighet.
O-nådige o-tacksam för Guds nåd barmhärtighet.
Fjärde dagen.
Tankens rovgiriga tankar underhåller köttets
vilja gärningar.
Femte dagen.
Svenska maxismenn säger inför folket verkligheten
är en säkerhets-risk.
Sjätte dagen.
Kamratstödet PRO kopplas till maxistiska arbetarrörelsen.
Sjunde dagen.
Älska ödmjukheten: hata förakta högmodets
ondskefulla frukter.
Åttonde dagen.
Sådd i Andens åker Guds rättfärdighet rättvisa
sanning andliga dygderna.
Nionde dagen.
Guds barn äger sanningen rättvisan gudsfruktans
välsignelser.
Tionde dagen.
Ondskans barn förblindad i lögnens makt o-rättvisan
gudlöshetens förbannelse.
Elfte dagen.
Hatet föraktet funnit sin boplats i gudlösa hjärtan.
Tolfte dagen.
Falsk kärlek ego-kärlek självisk.
Äkta kärlek o-självisk älskvärd.
Trettionde dagen.
Jesus sade: Mitt rike inte av denna världen.
Mitt rike tillgängligt för alla människor.
Fjortonde dagen.
Ateistiska partier makt-fullkomliga cement-partier.
Femtonde dagen.
Rättvise underkastar sig rättvisan sanningen.
Sextonde dagen.
Gudlösa inte rättfärdiga lögnens tjänare.
Sjuttonde dagen.
Islam betyder underkastelser.
Tolitär religion.
Artonde dagen.
Lära sig hantera mildhetens vapen
förakta o-lydnadens hårdstinta hjärtan.
Nittionde dagen.
Egoistiska lidandets träskmark föraktas förringar
av o-själviskhetens milda hjärta.
Tjugonde dagen.
Världens förvirring elände bestulen av denna
tidsålderns Guds falska lögner.
Tjugoförsta dagen.
Sanningens ljus avslöjar lögnens falskhet
evigt mörker ljuset förlorare där moraliska misären råder förgöraren undergångens herre.
Tjugoandra dagen.
Lögnens rädslan avslöjas där sanningen rättvisan
gudsfruktan råder.
Tjugotredje dagen.
Gud är tiggaren som knackar på vår själs dörr
ber om kärlek.
Tjugofjärde dagen.
Gud knackar kärleksfullt på hjärtats dörr:
bjuder in till andliga dygderna Andens gåvor.
Tjugofemte dagen.
O-moralisk överhet
Denna tidsålderns Guds o-rättfärdighet trolöshet.
Guds rättfärdighet trofasthet ligger i strid med
den Ondes listiga metodiska planer.
Tjugosjätte dagen.
Själviskheten aldrig ödmjuk. O-själviskheten
ödmjukhetens tjänare.
Själviskheten känner ingen sorg göra borgörelse.
Tjugosjunde dagen.
Världens bestående sorg bitterhet
Ktrig våld själviskhet vägen in i eviga dödens verklighet.
Tjugoåttonde dagen.
Ödmjuke ger ödmjukheten utrymme i hjärtats
innandömen.
Tjugonionde dagen.
Mänskligt samhälle sökt Guds Visdom avvisat
Dårskapens samhälle.
Dårskapens samhället kontrollerat av själviskheten
onda listiga planer.
Trettionde dagen.
Själviskhetens dårskap grundat på gudlösheten.
Trettioförsta dagen.
Ångestfyllt hjärta behöver Guds kärlek omsorg.
Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son. Korsfäst uppstånden från dödens
eviga makt.
Bonusdagen.
Guds Son eviga sötma hjärtats högsta glädje
för den älskar gudomen.
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
| 1 | 2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
| |||||||||