SVERIGE.

 

               DE SUBVERSIVAS PARADIS.

 

 KONSTEN ATT FÖRSTÖRA VÄRLDENS BÄSTA LAND.

 

               DE HAR GJORT DET MEDVETET.

 

                              KAPITEL. 28.

 

                              SID. 180-184.

 

Jag har varit inne på det förut, huruvida krafterna

      socialdemokraterna och kommunisterna,

medvetet eller omedvetet försöktstörta Sverige

     i fördärvet.

Låt oss studera bevekelsegrunderna:

 

Dolus eller uppsåt att begå en gärning föreligger

     om den som beår gärningen eftersträvar effekten

av sin handling antingen som slutligt mål eller 

    som medel för ett annat mål.

Dolus eventualis, eventuellt uppsåt, föreligger

    då den som utför gärningen icke eftersträvar

effekten och icke ens förutser den såsom

     nödvändigt förbunden med handligen men då det ändock kan antas, att han icke skulle ha underlåtit

    handlingen, även om han har varit säker på att

effekten skulle inträda. 

 

Att bannlysa all form av auktoritet i våra skolar

     som ett sätt att frigöra elevernas kreaktivitet

eller, som det också underförstått var meningen,

     medvtet skapa nya unga genarartioner som

var villiga redskap i den uttalade politiska

    viljan att trasa sönder allt som var historia, 

tradition och kultur, kann knappast sägas vara 

    något annat än rent uppsåt.

Hur förelåg således inget eventuellt uppsåt utan 

    ett mycket klart rent uppsåt där socialdemokrater och kommunister eftersträvade

    den sistnämnda effekten som ett uttalat mål.

 

Ett annat dråpslag som riktades mot de svenska

     medborgarna och Sverige som nation var de så

kallade löntagarfonderna.

    I mitten av 1970- talet la LO sitt förslag som

skulle leda till att löntagarna på sikt skulle bli

     majoritetsägare till förtagen.

I Ekot 1975 fick LOs utredare Rudolf Meidner frågan

     om förslaget var den allvarligaste attacken

mot det privata ägandet i Sverige.

 

"Ja, jag ser det som ett mycket stort steg om detta

      skulle förverkligas", Rudolf Meidner och tillade

senare i intervjun, "nog kan man väl säga att det är

     en form av socialism".  

 

Kjell-Olof Feldt, som var finansminister i den

    socialdemokratiska regeringen när förslaget 

från LO kom, berättar i "Besluten som format

   Sverige", att han var starkt kritisk då men att han

inte kunde ta offentligt avstånd.

      Han menade att LO:s löntagarfonder hade fått

förödande konsekvenser om de införts.

     Vi hade fått stänga gränsen för folk med pengar,

annars skulle företagen bara dra, sa Kjell-Olof

    Feldt.

Som finansminister införde han senare en form av

    löntagarfonder som han menade var något helt

annat än LO:s löntagarfonder.       

      De utgick från marknadsekonomiska principer,

förklarade han.

      Ändå möttes den så kallade reformen av ett 

stort motstånd i början av 1980- talet.

        Många minns den stora demostrationen mot

löntagarfonder 4 oktober 1983.

     En arrangörerna var PR - konsulten och

Kunskapensskolans storägare, Peje Emilsson.

     Han menade att mobiliseringen då var en viktig

del i att dominansen i svensk politik.

      Detta var en stor vändpunkt i Sverige.

Det var många som kände att LO och

     Socialdemokraterna hade gått för långt. 

Nu sökte man inte samförstånd utan nu skulle man

      ta över all makt i Sverige.

 

Att inte förglömma vid den ovan nämnda 

    tidpunkterna är att alla LO-medlemmar var

tvångsanslutna till LO.

     Denna fackorganisation var sålunda synonym

med socialdemokraterna och därmed all makt

    i Sverige.

Det rena uppsåtet från LO och Socialdemokraterna

      var således att göra Sverige till en socialitisk

stat.  Socialism = förstadiet till Kommunism! 

 

Som vi erinrar oss enligt ovan kan vi ställa oss

    frågan om det i båda nämnda exempel kan betraktas som at Socialdemokraterna handlade

    oaktsamt, vårdlöst, Culpa, då de ville genomdriva

löntagarfonderna och sabotaget mot den svanska

    skolan?

Svaret måste bli att det knappast är oförsiktigt,

      oaktsamhet eller vårdslöshet som ligger bakom

ovan nämnda ageranden.

     Hade det inte önskat den skadliga effekten 

men känt till att den kunde inträda och därför

      tagit en tydligt risk, talar man om medveten

Culpa.

      Hade Socialdemokraterna förbisett att effekten,

ett kommunistiskt samhälle, skulle skapas

    föreligger den vanligaste formen av Culpa.

 

Ingen får migdock att tro att de strateger som 

    arbetar åt Socialdemokraterna skulle ha förbisett eller inte förstått vid de höll på med då

    avauktoriseringen i den svenska skolan infördes

och då löntagarfonderna i akt och mening att göra

    Sverige till en renodlad kommuniststat 

planerades i regeringskansliet.  

 

Av den anledningen kan vi också avfärda att det

    skulle röra sig om Casus, ett slags olyckshändelse, att löntagarfonderna presenterades

      och att all auktoritet bannlystes i de svenska

skolorna.

    Att handlar således om rent sabotage mot

Sverige och det svenska folket.

 

Ett annat sabotage presenterades när lagen om

   Allmän investeringsfond trädde i kraft, SFS 1979:609, upphävd 1 juli 1990.

     Tanken var att företagen inte skulle få tjäna

hur mycket pengar som helst.

    Det mynnades ett nytt begrepp --- övervinster.

Ett företag fick bara tjäna en viss mängd pengar

    på sin verksamhet, de så kallade övervinsterna

skulle placeras i allmänna investeringsfonder hos

     staten, i annat fall skulle de beskattas oerhört

hårt.   

 

Den politiska makteliten skulle sedan åka runt 

     i landet och "skapa sysselsättning" ute i glesbygd med hjälp av de pengar de "stulit" från 

     de beskattade företagen, företrädesvis i glesbygd där  ortens enda företag dominerat 

    arbetsmarknaden och som sedan lagt ner sin

verksamhet på grund av dålig lönsamhet.

 

Staten sa visserligen att det företag som blivit av

    med sina tillgångar och fått dem låsta i allmänna

investeringsfonder skulle kunna få ta del av dem

   i sin verksamhet om bara fick var med och bestämma var och när de skulle kunna användas.

    När sedan staten bestämde att nu gick det bra

att få använda sina egna pengar så hade företaget

     varit tvunget att omstrukturera sig eller 

lägga ner sin verksamhet.

 

All detta medförde att skalbolagsaffärerna blev

    ett begrepp.

Dessa skalbolag uppvaktade staten och påstod sig

     kunna starta företag runt om i Sverige bara de

fick ta del av alla de miljoner som staten "beslagits"

     från de ovan nämnda företagens "övervinster".

De beslagtagna miljonerna hanterades av

    dåvarnade SIND, Statens industriverk.

Dit gick alla lycksökare och bluffmakare och

     lyckades i mängder av fall att få tillgång till ett

antal miljoner under förespegling att de skulle

     starta industrier i Sverige.

 

Jag har  själv på nära håll sett hur många riktiga

    skurkar reste runt i Sverige, företrädesvis

till glesbygdens kommuner, och förspeglade 

     att de skulle starta förpackningsindustrier för 

tillverkning av förpackningar som skulle levereras

    till Kina där man påstod att mängder av mat 

förstördes eftersom de saknade förpackningar

    att försvara maten i. 

 

Dessa skurkar fick ut miljontals kronor av SIND

     för påstående etablering i en kommun i Norrland.

Det gick nästan aldrig att få ett möte med dem,

     de sas vara i Kina för att skapa kontakter och 

i förlängningen hjälpa dem att själva bygga en

   liknande anläggning som påstods vara under 

uppbyggnad i Sverige.

   Dessa skurkar hade en mottagningskommitte

i form av svensk polis på Arlanda när de efter

    ett antal år kom hem från en påstådd resa till

Kina.

     De hade i själva verket varit på Mallorca där de

köpt ett stort slott för de pengar de fått från 

     svenska staten. 

 

Industricentra, som skulle hantera alla företag som

   man påstod skulle etableras i exempelvis Norrland, satte igång med att bygga enorma i

    industrilokaler i åtta så kallade industricentrakommuneri Västernorrland,

    Västerbotten och Norrbotten under 1980 - talet. 

 

Vad man visste redan då var att den

    sysselsättningsintensiva arbetsmarknaden i

stora industrier vad på god väg att försvinna och att

     den kunskapsintensiva sektorn skulle expandera

i mycket stor utsträckning.

      Så trots at Socialdemokraterna måste ha vetat

om vilken verklighet som skulle uppträda mycket

    snart, åkte de runt i norra Sverige, där de 

trogna väljarna fanns och byggde stort och mycket

     för pengar som inte var deras och till ingen

som helst nytta.

 

Vi talar här om en enorm kapitalförstöring.

     Men för den oinvigde väljaren såg det ju bra ut

då dessa mausoleer uppfördes överallt och

   mängder av politiska röster inkasserades

av dessa bravader, som utfördes med hjälp av 

    stulna pengar.

Det handlar rakt igenom om Dolus, alltså rent 

    uppsåt. 

 

Vi kan med stor säkerhet således påstå att 

    socialdemokrater och kommunister i Sverige

inte genoom någon vårdslöshet eller

   olyckshändelse, Culpa eller Casus, har verkställt

alla sina vansinnigheter under 50 års tid, uppsåtet

     är helt glasklart:

Makten framför allt --- kosta vad det kosta ville.

 

Inget pris var för högt för att befästa deras

     maktpositioner.

De kommunistiska och socialdemokratiska 

     politiska krafterna har hela tiden varit medvetna

om konsekvenserna av sin förda politik och ändå

     genomfört den utan någon som helst omsorg

om medborgarna.