SVERIGE.

 

    FRÅN VÄLSTADTSSTAT TILL FATTIGLAND. 

 

                    TOMMY ULMNÄS.

 

                        50 - TALET.

 

                     FRAMTIDSTRO.

 

Jag är född 1941. 

 

    Därmed vågar jag påstå att jag har haft någorlunda hyggliga möjligheter att med egna

    sinnen kunna uppleva 50 - talet.

Teoretiska s.k "samhälleliga fakta" från den tiden,

     har jag dock självklart inhämtat med stöd av studier, främst på universitetsnivå".

     Men i över 50 års tid har jag noggrant studerat

vad som hänt i Sverige och också dokumenterat

    detta. 

Vi formas ju som individer på olika sätt under 

     särskilda perioder av vår uppväxttid.

Tonåren är ju en enormt viktig tid då vi förväntas

    successivt ta klivet in i de vuxnas värld.

Under den utvecklingsfasen i vårt unga liv är det

     ju som bekant mycket viktigt varifrån vi får

våra referensramar.

     Jag fick klara livsregler utstakade på 40 

och 50 - talet.

 

Ett konkret exempel på resultatet av

    vänsterpolitikernas familjepolitik och normlöshetens förhärligande, är de alltmer

   högljudda ropen från föräldrar som vill slippa

sina tonårsbarn.

     Föräldrarna kräver att myndigheterna tar över

ansvaret för tonårsbarnens fostran.

     Den normlöshet som vuxit fram som ett direkt

resultat av politiska beslut inom skolans

    område och i rättskipningen, har nu medfört

att föräldrarna till våra barn har gett upp sin

    viktigaste roll som uppfostrare av det nya släktet.

 

Resultatet av denna verklighet ser vi nu dagligen

     med ungdomar som helt oprovicerat ger sig på

försvarslösa människor och misshandlar dem grovt

     bara för att det är roligt, samtidigt som ungdomarna filmar sina egna gärningar och spelar

     upp dem för varandra där de blir hyllade som

hjältar av andra ungdomar. 

 

Så var det exempelvis när ett gäng tonåringar

    i Helsingborg, hösten 2016, som efter det att 

en gammal, sagt åt dem att inte sparka på en

      försvarslös bunden hund, först slog ner den

gamla damen och därefter fortsatte att sparka

    på henne när hon låg på gatan samtigt som

gänget filmade detta med sina mobiltelefoner.

     Straffet för dessa tonåringar blev att de fick

tala med någon "socialtant" på kommunen!

 

Min starkaste upplevelse från mina uppväxtår var

    att de "gängse" normerna var så starkt förankade

hos alla.

    Oavsett vem jag vände mig till fick jag samma

budskap.

    Jag kunde således inte vända mig till mina

föräldrar för att få medhåll om jag gjort något

     dumt i skolan.

Inte heller kunde jag räkna med att få stöd i skolan

     för något dumt som jag gjort hemma.

Grannarna och mina släktingar, ja vem du vill, 

     alla hade "samma" uppfattning om vad som

var rätt och fel.

     Med en så grundmurad livsnorm förankrad hos

"alla" var det, om vi jämför med dagens totala

     normlöshet, förhållandevis enkelt för den unga

generationen att lära sig, "rättning i leden"

    det var trygg att veta vad som gällde vart 

man än kom.

 

Då jag nu, med drygt 70 års perspektiv på tillvaron,

     ser bakåt i tiden kan jag mycket väl förstå att 

det, så att säg, låg i sakens natur att på 50 - talet

    tro på framtiden.

Riktlinjerna för mänsklig samvaro och för

    spelreglerna på "alla" plan var utformade av

många generationer för oss.

     Och med den respekt för för äldre och deras

livsvisdom som vi kände så var det bara för oss att

    så snabbt som öjligt försöka lära in "mönstret"

och gå vidare i livet.

        De flesta sansade människor vet ju att det är

dessa enkla fakta som exempelvis dagens 

     utbildningsansvariga inte förmår att ta till sig,

med åtföljande disciplinproblem i skolan, som

     ju är i stort sett den största orsaken till kaoset

i skolans värld av i dag.

      Det här med att kriget var slut, betydde mycket,

förstod jag.

     För alla tider framöver skulle vi få leva i fred på

jorden.

     "Aldrig mera krig" fick vi ju höra ganska ofta.

Så småningom förstod jag också, att Sverige hade

     en helt makalös bra position,

omedlebart efter krigsslutet, i jämförelse med

     länderna i övriga Europa. 

Tyskland var en enda stor "grushög" sönderbombat 

     och förstört i alla avseende.

I stort sett hela Europa var mer och mindre

     sargat efter krigets slut.

När vi nu ser bakåt i tiden, så framstår det som om

      Sverige hade minst 50 års försprång att 

utvecklas på, före "alla" andra länder i Europa.

       Hela vår infrastruktur var oförstörd.

Vägar, järnvägar, flygplatser, industrier, hamnar,

    varv, universitet och övriga forskningsenheter

kunde obehindrat omgående tas i bruk efter

    krigsslutet.

 

Under senaste årtiondena har det varit populärt,

     för de regerande vänsterpolitikerna,då de tillfälligt fått lämna makten i från sig, att tala om

     för svenska folket att den politiska motståndaren kommit till "dukat bord", men jag skulle vilja påstå

    att det förmodligen inte någon gång under hela

världshistoriens gång, har funnits något politiskt

     parti som kommit till ett så överflödigt dukat

bord som socialdemokraterna gjorde 1946.

    Allt var serverat på "guldfat".

Socialdemokraterna hade bara att ta för sig.

    Nationen var enad.

Folket var homogent med fasta normer och en

   tilltro till termer som ordning och reda, disciplin,

duglighet, ärlighet, heder, flit och respekt för

    andras liv och egendom.  

 

Svenskarna var vana att arbeta och denna

    disciplinerade arbetskraft utgjorde en säker 

produktionsfaktor för företagen.

    ett dugligt och väldisciplinerat folk, samt de mest utvecklingsbara landet i Europa, sattes i händerna

    på socialdemokraterna.

Det har ofta sagts att det var socialdemokraterna

      som byggde upp vårt land, men inget kan dock vara mer felaktigt.

    Socialdemokraterna har aldrig byggt något,

det gjorde det svenska folket, arbetarna, 

    företagarna och de frivilliga övriga ideella organisationerna.

     Att socialdemokraterna har tagit åt sig äran av

det som skett i vårt land, under tiden som vårt

    näringsliv blomstrat är en annan sak.  

Om vi ser till vårt lands dåvarande position,

    hade vi all anledning att tro på framtiden.

 

Alla vet ju att det alltid har varit lättare att göra av

    med andras pengar, än de vi arbetat ihop själva.

Således kom varningssignalerna nästan omgående

    efter att det att socialdemokraterna tagit makten

i landet.

      En ledande socialdemokrat lär ha utropat att

"all historia före 1946 var helt ointressant".

     Denna inställning till vår kultur till vår kultur 

och historia, visar att socialdemokrater aldrig

    kommer att förstå, att utan en fast förankring 

i ett lands kultur och historia, så kan ingen förstå

    och fungera i sin samtid.

Och detta har ju nu börjat få se mängder av exempel

     på.

 

De som verkar vara mest förvånade över att 

     Sverige som nation håller på att gå under, är just

socialdemokraterna.

    De inbillade sig tydligen att det gick att

"vålföra sig" på ett lands kultur och historiska

       traditioner ostraffat.

Och med den inställningen är det lätt att förstå 

     att respekten för vad andra slitit ihop inte var

mycket värt i en socialdemokrats ögon. 

 

Penningvärdesförsämringen hade visserligen 

   pågått under en längre tid, men endast med små

förskjutningar.

       På 50 - talet accelerade dock denna utveckling

med oroväckande hastighet.

      I dag anses Sveriges valuta vara i partiet med

världens u - landsvaluter.

    Sveriges valuta skulle i dag ha varit tio gånger

starkare, dvs. lika stark som euron, om vårt lands

      politiker låtit bli för att kortsiktiga politiska

vinsters skull delvalverat vår valuta.

     Socialdemokraterna började nu i allt större

omfattning att "straffbeskatta" de svenska

    företagen.  

På så sätt fick socialdemokraterna en stor mängd   

      pengar till sitt förfogande som de kunde fördela

dit de ansåg att pengarna gjorde bäst nytta 

     i förhållande till partiets politiska ideologi.

Genom detta förfarande ökade således mängden

     pengar i samhället vilket i sin tur drastiskt

ökade efterfrågan på det mesta, som i sin tur

     raskt orsakade snabba prishöjningar

Den okontrollerbara inflationskarusellen var i gång.

 

De pengar som i företagen skulle kunna ha använts

     till investeringar, forskning och utveckling hamnade nu i hänerna på landets vänsterpolitiker.

       Låt mig för säkerhets skull säga att jag

"tar av mig  hatten" för de socialdemokrater som

    kämpade för att skapa ett välmående folkhem.

Själva iden om att vi skulle ha en bra sjukvård för alla, skola för alla, hyggliga arbetsförhållanden

    och ett fungerande socialförsäkringssystem mm,

är ju alla överens om.

     Men de socialdemokrater som var med och

kämpade för detta och som hade en verklig

    förankling i arbetsleden är nu alla borta från arenan.

     Och som sagt, reformivrarna gick för fort fram.

Redan i slutet av 50 - talet hade de gamla hederliga

    begrepp som att spara ersatts av att slösa.

Allt som privatperson eller statsmakt skuldsätta

     sig med penninglån var nu inget att oroa sig

över utan snarare ett tecken på framsynthet

    och handlingskraft.

      

Utan den skatte och lånefilosofi som präglade 

     socialdemokraternas agerande redan  under

50 - talet hade inte de stora "flyttlassens tid"

    och den allomfattande "rivninghysterin" under

60 - talet kunnat få den omfattning som blev fallet.

      Allt skulle rivas och förändras.

Alla önskemål skulle tillgodoses!

     Inget fick bromsa förändringen!

Men för detta ändmål behövdes pengar.

     Med hjälp av alltmer höjda skatter och fler typer

av skatt gick det att finansera allt som planerades

     på de socialdemokratiska skrivborden.

Och den svenska kronan blev sämre värd för var dag

      som gick.

50 - talets framtidstro blev mycket kortvarig.

 

     

 

 

    

  

     

 

 

 

  

      

    

            DAG FÖR DAG SEPTEMBER MÅNAD 2026.

 

Första dagen.

 

Syndens förblindelse glädjer sig inte över Guds

    härlighet rättfärdighet.

 

Andra dagen.

 

Bönens ande öppnar de andliga ögonen.

     Försummad bön förmörkar de andliga ögonen.

 

Tredje dagen.

 

Måttfullheten Visdomens källa ligger i strid med 

     dårskapens förgiftiga usla källor.

 

Fjärde dagen.

 

Bättre vara kärlekens byte än hatets föraktets

    byte vilket leder till evig död undergång.

 

Femte dagen.

 

Hjärtats tårar själviskhetens undergång.

 

Sjätte dagen.

 

Socialismen islamismen nazismen den tidsålderns

    Guds förgörelse-vapen.

 

Sjunde dagen.

 

Vindkraftverken +++ bidrags-kvarnar.

      Saknas bidrag kvarnar ödeläggelse.

Ödeläggelse undergång mörkrets verklighet.

 

Åttonde dagen.

 

Islamiseringen av vårt kära fosterland använder

    landets religionsfrihet som ett effektivt

språng-bräde.

 

Nionde dagen.

 

Barmhärtigheten vår beskyddarinna i ondskefull

   värld.  Hela världen är i det Ondes våld.

Vilket verkligheten vittnar om.

 

Tionde dagen. 

 

Sverige blivit en poltisk lekstuga.

    Tjänstemanna ansvaret togs bort medvetet

under svenska grundlagen.

    Det som folkvalda politiker sår får folket skörda.

Visar förakt mot all makt utgår från folket.

 

Elfte dagen.

 

Sanningen verklighetens trofasta hjälp.

      Högmodet saknar rent hjärta.

Välsignade de renhjärtiga de skall se Gud.

 

Tolfte dagen.

 

Sanningen rättvisan föraktar inte hjärtats

     uppriktighet.

 

Trettionde dagen.

 

Hjärtats självrannskan dö bort från själviskhet.

      Själviskhetens smärtsamma lidande.

 

Fjortonde dagen.

 

Hatats föraktets synd, krigets våldets gissel

      mänsklighetens ödeläggelse.

 

Femtonde dagen.

 

Kärleken starkare än hatets föraktets smärtsamma

     törnegissel.

 

Sextonde dagen.

 

Ödmjukheten starkare än stolhetens högmodets

     illaluktande usla källor.

Vilka förgiftar mänskligheten.

 

Sjuttionde dagen.

 

Eviga gudomens kunskapens värde uppskattas

    uppmuntras där gudsfruktan råder.

 

Artonde dagen.

 

Dårskapens kunskap värdelös där Gudlösheten

    råder.

 

Nittionde dagen.

 

Syndens tyranneri den Ondes falska godhet

    bedrar mänskligheten.

 

Tjugonde dagen.

 

Svenska maxismen avskaffade kristna

    värdegrunderna istället valt inför islamismens

dödliga illäror antingen medvetet eller o-medvetet.

 

Tjugoförsta dagen.

 

Saktmodet berikar saktmodiges dagliga liv.

 

Tjugoandra dagen.

 

Hjäertats hårdsinthet förstör mänsklighetens

    värdighet.

 

Tjugotredje dagen.

 

Ödmjuke bevarad från högmodets smärtsamma

    lidande: livsvägen fylld av törnesnår.

 

Tjugofjärde dagen.

 

Där Gudlösheten råder kärleken inte älskad.

 

Tjugofemte dagen.

 

Gudlöshetens vapen sår splittring o-gästvänlighet

      i världen: denna världen är i den ondes våld.

Gudlösheten uppskattar uppmuntrar inte Jesu

   kärlek.

 

Tjugosjätte dagen.

 

Avundsjukans vrede avskyvärd fruktlös i Andens

     åker fruktsam i köttets åker.

 

Tjugosjunde dagen.

 

Gudlöshetenn utlöser förvirringens ande över

    folket nationen.

 

Tjugoåttonde dagen. 

 

Djärvheten i kärleken belönas Rädslan för kärleken

    försvarslös där frimodig kärlek råder.

 

Tjugonionde dagen.

 

Världsligt högmod o-renar hjärtats innandömen.

     Guds ödmjukhet renar helgade själar från

övermodets gisselslag.

 

Tjugonionde dagen.

 

Fromt hjärta bär o-fullkomligheten med tro

     och tålamod.

 

Trettionde dagen.

 

Övermodet gifttunga sprider dödligt gift.

     Lögnen belöningslös rider på dödens verklighet.

 

Bonusdagen.

 

Lögnens lockelser dödliga gifttänder sargar

    förblöder människo-släktets själsliv. 

 

 

       

 

 

                KYRKOMÖTE OCH PARTIPOLITIK.

 

                      AV KLAS HANSSON DEL. 5.

 

                      ABORTFRÅGAN.

 

Abortfrågan väcktes under mitten av 1960 - talet,

    bland annat genom den radikalisering som då ägde

rum.

    Unga liberaler förde ofta debatten om förändrade

könsroller, förändrad sexualmoral och fri abort.

    Detta låg långt från så kallade traditionella

kristna värderingar och var och en

   bakgrundsfaktorerna till bildandet av Kristen

demokratisk samling 1964.

     Eftersom fri abort inte var tillåten skedde

abortresor till Polen.

     Rätten till fri abort infördes 1975 och Kristdemokraterna har senare ändrat uppfattning

    i abortfrågan under partiledaren Göran Hägglunds

( f. 1959 ) ledning.

      Även Sverigedemokraterna hade inledningsvis

en avvisande inställning till abort.

    Kristdemokraterna har dock fortsatt att motionera i riksdagen i frågor som rör information

    till abortsökande, samvetsfrihet att slippa

medverka vid arborter m.m

    De förändringar som inleddes under 1960 - talet

berörde relationerna mellan könen, den sexuella

      jämlikheten och kvinnans rätt till beslut över

sin egen kropp.

    Det var en stor omställning från tradionella

föreställningar om kärnfamiljen, sexualmoralen

     och om fostrets rätt.

 

Svenska kyrkors biskopar hade under 1950 - talet

    gjort anspråk på att vägleda svenska folket 

i moraliska frågor.

    Biskopsbrevet från 1951 i sexualmoraliska 

frågor var avvisande till föräktenskapliga

    förbindelser, abort och homosexualitet.

Brevet blev på sin tid kritiserat och ansågs ha en

     kärlekslös ton.

Kristendemokratisk samling knöt an till de

    grundläggande uppfattningar som presenterades

i biskopsbrevet och vann anhängare både inom

      frikyrkligheten och inom Svenska kyrkan.

Centern föreslog 2013 i ett utkast till ett

   ideprogram bland annat att polygama äktenskap

skulle tillåtas; ideprogrammet väckte stark kritik.

    Det vittnar om att väsentliga förändringar

skett i moraluppfattningen under ett halvsekel,

     även om programmet aldrig antogs.

 

Abortfrågan återkom flera gånger under

    ombudsmöten fram till år 2000.

Så framfördes förslag vid ombudsmötena 1992,

    1993, 1994 och 1998.

Vid 1998 års möte var det ledamöterna docenten

     Britta Olinder och diakonen Marianne Pettersson

( f. 1948 ) som motionerade, båda partipolitiskt

    obunda.

Förslaget handlade ofta om att få fram vad som

    kallades ett klarare ställningstagande från kyrkans sida i abortfrågan eller stöd till kvinnor

    inför eller efter en abort.    

 

Sedan Svenska kyrkans relation till staten

   förändrats har abortfrågan tagits upp vid sex

tillfällen.

     Frågan har väckts genom motioner eler genom

en framställd fråga i kyrkomötet.

    Inte vid något tillfälle har den initierats av kyrkostyrelsen.

      2002 väckte komministern Nils-Arne Rehnström

( 1955-2004 ) ( ViSK ) förslag om att kyrkomötet

    skulle uttala att arbortlagen var felaktig och

borde ställa sig på det ofödda fostrets sida.

      Det var inte legitimt att avbryta en graviditet

genom abort.

      Kyrkomötet uppdrog till kyrkostyrelsen att

utarbeta en handlingsplan för hur kyrkan skulle

     möta kvinnor som övervägde abort, men kunde

inte instämma i yrkandet att avvisa abort

   som sådan. 

Rehnström återkom 2003 med förslag att ge

    kyrkostyrelsen i uppdrag att till riksdagen sända ett upprop om att se över den orimliga 

     abortlagstiftningen utifrån de medicinska 

möjligheterna att rädda mycket tidigt födda barn.

      Kyrkostyrelsen återkom 2006 med en rapport

om att en handlingsplan hade tagits fram och att ett

     informationsmaterial hade utarbetats.

 

Vid kyrkomötet 2006 väckte revisorn Joakim 

    Svensson ( f. 1964 ) (FK) en fråga om kyrkostyrelsens engagemang i abortfrågan.

      Han ifrågasatte även hur kyrkostyrelsen behandlat uppdraget från 2002.

     Vid nästa kyrkomöte 2007 motionerade universitetslektor Eva Nyman ( f. 1949 )och 

    civilingenjören Björn Söder, båda SD, i abortfrågan.

    De tog avstånd från fri abort efter 12:e graviditetsveckan samt hävdade att inte abort

    inte skulle räknas som en mänsklig rättighet.

Den Svenskademokaterna poltikern Margareta

    Sandstedt ( 1964 ), senare riksdagsledamot,

tog upp abortfrågan även vid 2009 års kyrkomöte,

    denna gång med förslaget att kyrkan ska arbeta 

för att förebygga aborter.

     Som samtidigt uttalade utskottet sitt stöd för

att värna livet och för ansvarsfulla relationer.  

 

Vid kyrkomötet 2015 väckte Nasrin Sjögren

   ( f. 1982 ) ( FK ) en motion om att Svenska kyrkan

tydligt skulle ta ställning för att abortfrågan 

    handlar om två skyddsvärda individer, mot och

foster, och därmed ta avstånd från synen på 

   fostret som "ett liv i vardande".

Ett sådant synsätt var fel, då det relativiserade

     människovärdet, menade Sjögren.

Kyrkomötet avvisade motionen med hänvisning

    till de uttalanden som gjorts de många gånger

frågan behandlats i kyrkomötet.

     Sex ledamöter i utskottet från Socialdemokraterna, Vänstern i Svenska kyrkan

     och miljöpartister i Svenska kyrkan kunde 

dock inte ställa sig bakom följande formulering 

     med hänvisning till att den kunde verka

skuldbeläggande:  

 

UTSKOTTET ANSER ATT DET HÖGA ANTALET 

    ABORTER ÄR OLYCKLIGT, INTE MINST SELEKTIVA ABORTER OCH MENAR ATT VI 

     TILLSAMMANS MED ÖVRIGA DELAR AV SAMHÄLLET SKA VERKA FÖR ATT MINSKA

   ANTALET ABORTER, UTAN ATT FÖRDÖMA DE SOM

HAMNAT I EN OÖNSKAD GRAVIDITET OCH 

    VÄLJER ATT GÖRA ABORT.

 

Inför 2018 års kyrkomöte återfanns två motioner

   som berörde abortfrågan, dels om inrättandet

av ett medicinskt-etiskt råd, dels om

   fosterdiagnostik och aborter.

Journalisten Elisabeth Sandlund ( f. 1951 ) och

    professorn Kjell O Lejon ( f. 1958 ), båda ( FK ),

väckte motionen om fosterdiagnostilk och 

     kyrkoherden Berth Lönndahl ( f. 1950 ),

Elisabeth Sandlund och kyrkoherden Leif 

   Nordlander den om ett medicinskt-etiskt råd,

samtliga från Frimodig kyrka.

    Lejon är även allmänpolitiskt verksam inom

Kristdemokraterna.

     

Det är alltså klart att det är ledamöter som tillhör

     nomineringsgrupperna Frimodig kyrka och Sverigedemokraterna som tagit upp abortfrågan 

     de senaste femton åren.

Ställningstagandet från Frimodig kyrka:s sida

    stämmer väl överens med den mer konservativa

teologiska syn, som gruppen företräder.  

    Trots Kristdemokraternas flitiga motionerande 

i riksdagen har inte Kristdemokrater för en levande

     kyrka tagit upp frågan.

 

För Sverigedemokraternas del är det en fråga som

     partiet även driver kraftfullt i riksdagen.

Riksledamoten Julia Kronlid ( f. 1980 ), ledamot 

    av kyrkomötet och kyrkostyrelsen, vice partiordförande, har tagit upp abortfrågan i ett 

     stort antal motioner under de åtta åren hon varit

rikdagsledmot.

     Dessa har berört frågor om juridiskt skydd för

ofödda barn, samvetsfrihet i svensk sjukvård,

      etiska dilemma vid abort, förebyggande arbete

för att minska antalet aborter, sänkning av 

    gränsen för fri abort till 12:e veckan, ändrad

praxis för sena aborter, barnmorskors

    arbetsomfattning med förslag om abortverksamhet som särskild specialitet, 

    könsselektiva aborter.

Sammantaget har Kronlid motionerat om

   abortfrågor mer än 35 gånger, vilket tyder på ett

starkt engagemang i dessa frågor.

 

Sverigedemokraternas abortpolitik har alltså 

     omsatts i motioner till kyrkomötet under 2000 - talet och partiet har sedan det kom med i riksdagen

     2010 drivit samma frågor där.

Utifrån sin syn på på abort har partiet försökt att 

     förmå Svenska kyrkan att inta partiets position

i frågan som ansluter till dess inställning.

     För Kristdemokraternas del är anknytningen

till kyrkomötet inte lika tydlig då den går via en

  aktiv kristdemokrat som i kyrkomötet representerar Frimodig kyrka.

   

 

       

     

  

 

 

                     2025.07.31

 

Hade varit och handlat.  Ställt ner bilen i garaget.

     Skulle gå över gatan bredvid min lägenhet.

Fick se en iman och en man bredvid i vit bil.

    Hälsade på honom. Hälsade tillbaks.

 

2025.07.31

 

Hade samtal med en dam utanför tränings-centret

       Mogärde.

Önskade ett samtal angående det hon läst.

     Tog upp om invandringen.

Socialdemokraternas mörka historia.  ( Nazismen )

      Vindkrafts-bidragen. Kärnkraften.

Samtalet varade ca. 30 minuter.

 

2025.08.07

 

Hade varit i en längre tid gick för att hämta VP

    När jag går i korridoren var samma atmosfär

som på Sonnntagsberg.

 

Islam betyder underkastelse.

 

2025.08.07

 

Bad under dansbandets spel.

     Fick tankar om APG: Jesu namn.

Fortsatte be såg i bönen med slutna fysiska 

    ögon en tom rullstol en människa stod på sina

fötter före rullstolen.

 

2025.08.08

 

Hade varit och bett fredagsbönen.

    Åkte seden för att slänga sopor.

Fick vänta på tömningen.

    Under tiden började en kråka hacka under bilen

när kom dit stannade bilen fanns inte där.

    Fanns inte kråkan där.

 

Enligt grundlagsändringen 1975 skulle kära

    fosterland bli ett mångkulurellt samhälle.

 

Enligt grundlagsändringen 1976 tog man medvetet

     bort tjänstemanna-ansvaret.

 

Partiledares tal i Sthlm 2015: Vårt Europa bygger

    inga murar.

 

2025.08.21

 

Drömde om Richard Sörman.

     Sa till honom vi varit och bett i Uppsala Domkyrka.

 

2025.08.22

 

Vid tränings-centret utanför Mogärde.

      En granne i samtal en kvinnas barnbarn sa till

min manlige granne.

    Hon lever sambo.

Han sa till flickan: Du lever i synd.

   Så var det på min tid.

Maxismen försvarslös maktlös när sanningen

     vinner över tolitära ateismen.

 

2025.08.25

 

Hade tränat på vårdcentralen skulle gå och ficka

    på snäcken.

Bemöttes av flera människor alla akttog mig

    med allvarliga sorgsna blickar.

Gick ut själv till min pakerade bil.

    Satte mig i bilen körde en likbil förbi min bil.

Hörde en hörbar röst säga.

   "Ni har fått ett helgons pris".

Körde från pakeringsplatsen såg två sörjande

    uppmuntrade varandra.

 

202508.28

 

Tränade ett morgonpass.

    Tränade ländryggen såg ett bildkort fått av en vän  framför mig just exakt en vecka efter min granne sagt:  Du lever i synd.

 

Reste till Åseda.

 

Bad under dans-kvällen:

     Detta är din barn: Jungfru maria.

Såg hennes tårfyllda tårar rann ner längs med

     hennes ansikte.

Började be Låt din Ande vila över människors

    hjärtan. 

 

2025.08.29

 

En boende kvinna på Dekundus: frågade mig

   spontant; är du kristen.

Ja, det är jag.  

   Konverterade till katolismen för 20 år sedan

i Österrike utanför Vien.

     Finns det några katolska kyrkor.

I Jönköping & Nässjö.

 

 

            KYRKOMÖTE OCH PARTIPOLITIK.

 

                 KLAS HANSSON. DEL. 4.

 

                             MILJÖPARIET.

 

I partiprogammet  från 1981/82, som antogs när 

    partiet bildades, betonadeMiljöpartiet att religionen var den äldsta formen av värderingar

   som överskred det matriella.

Sådana positiva värden skulle samhället ta vara på

    och låta samfunden få stöd på samma villkor som

gällde för annan kulturell eller social verksamhet.

      I sitt första enhetliga partiprogram från 1994

framhöll Miljöpariet religionsfriheten som en 

     hörnpelare i det demokratiska samhället.

Alla samfund skulle skulle behandlas lika och 

     Svenska kyrkan skiljas från staten.

Religösa seder som kunde antas orsaka lidande,

    fysiskt, eller psykiskt, skulle inte tillåtas. 

I nästa program hade partiet tagit bort avsnittet 

    om oönskade religiösa seder; det avsåg

uppenbarligen omskärelse, praktiserat inom 

    Islam och judendomen.

Miljöpartiets partiprogram 2002 framhåller 

     religionsfriheten samt att alla samfund ska behandlas på ett likartat sätt.

   Programmet från 2005 betonar religionsfriheten,

inte minst friheten att inte tro eller att ha annan

     tro än sina föräldrar.

Staten skulle inte heller bidra med att administrera

    medlemsavgifterna till samfunden eller låta 

dessa ha myndighetsfunktioner.

     I sitt program 2013 antog Miljöpartiet inte upp

frågorna om religion och kyrka på annat sätt 

     än alla ska garanteras religionsfrihet, att utöva

sin religion eller att avstå från religionsutövning.  

 

I sitt kyrkopolitiska program lyfter partiet fram 

    solidariteten med världens alla människor,

soldaritet med skapelsen och med kommande 

     generationer.

Kyrkan ska var öppen så att alla, oavsett kön,

   hudfärg, ålder, social/ekonomisk bakgrund eller

personlighet ska känna sig hemma.

    Budskapet ska få hållbarhet, resurshantering,

klimathot, ekonomisk utjämning, fred och global

    rättvisa. 

 

Miljöpartiet har sina program inte haft någon

   konsistens och kontinuitet rörande synen på 

trossamfunden.

    I ett program driver partiet förbud mot omskärelse, en programpunkt som inte finns med

     vid nästa revision och som kanske inte heller var

färdigdiskuterad ur ett religionsfrihetsperspektiv.

    I nästa program motsätter sig partiet att staten

medverkar till att ta in samfundens

    medlemsavgifter, vilket inte finns med i kommande program.

     Det är svårt att få en klar bild av partiets linje,

mer än attdet vill värna religionsfriheten.

    Ur ett annat perspektiv är partiets miljöengagemang, värnandet av skapelsen med 

    ett kristet språkbruk, i samklang med det engagemang för skapelsen som förts fram inom

   kyrkorna sedan sent 1900 - talet.

Med detta som Miljöpartister också lyfter fram sitt 

     program inför kyrkvalet 2017.

Det kyrkopolitiska programmet har stora likheter

    med de linjer som Miljöpartiet drivs inom den 

allmänna politiken och dess miljöinriktning

    kläds i ett delvis teologiskt språkbruk. 

 

                    SVERIGEDEMOKRATERNA.

 

I sitt partiprogram från 1999 framhåller

    Sverigedemokraterna att Svenska kyrkan fortsatt

ska vara statlig.

    Sverigedemokraterna motiverar detta med landets tusenåriga kristna historia och de många

    kyrkobyggnadernas värde.

Partiet vill inte att moskeer ska få uppföras även

   om det bejakar religionsfrihet.

 

När partiet ställde upp i kyrkovalet 2001 framhöll

    partiet sig som det enda konservativa alternativet till de övriga grupperna.

     Sin inspiration fick partiet teologiskt och politiskt från ungdomsrörelsen, "som med sin 

    folkkyrkotanke revoltionerade kyrkans inre liv"

i början av 1900 - talet.

    För partiet blev valet 2001 en framgång då de första gången representerades i en parlamentarisk

     församling på nationell nivå.

I sitt program från 2011 hävdar partiet att Sverige 

    inte bör vara religiöst neutralt.

Landet har varit kristet i tusen år och kristendomen

    är sammanvävd med svensk kultur och indentitet.

Kristendomen ska ha en särställning i förhållande

     till andra religioner.

Partiet presenterar sig som ett icke-konfessionellt

    parti och värnar religionsfriheten även om 

politiska och fundamentaliska grenar av islam

    inte välkmonas.

Islamismen ska motverkas.

    Sverikedemokraterna vill i enlighet med sitt

kyrkopolitiska program framhäva svenska värden

     och att Svenska kyrkan ska ha en tydligare

svensk prägel.

    Både socialism och liberalism har haft skadlig

inverkan på kyrkan.    

 

Sverigedemokraternas partiordförande Jimmie

    Åkesson ( f. 1979 ) framhåller i en intervju att kyrkan i stället för att vara en samlande kraft

     har bidragit till polarisering i samhället.

Kyrkan borde vara förvaltare av det svenska 

    kulturarvet.

Åkesson understryker att det inte finns utrymme

    för för dem tror och dem som vill förvalta

kulturarvet.

     Åkesson understryker att det inte finns utrymme för tradition i kyrkan ----- de som styr är bara

    intresserade av att modernisera.

Sverigedemokraterna är en motkraft mot kyrkans

     vänsterliberilsm.

  

Sverigedemokraterna vill göra Svenska kyrkan 

    mera svensk och lyfter fram tradition, svenskhet

och identitet lkiksom kulturen i sitt program 

    för kyrkan.

Det ligger helt i linje med partiets övriga program.

   

      

  

             KYRKOMÖTE OCH PARTIPOLITIK.

 

                        KLAS HANSSON DEL. 3.

 

                       VÄNSTERPARTIET.

 

Vid kongressen 1967 antog Vänsterpartiet ett

    partiprogram som endast berörde trossamfunden

i två avseenden.

     Relationerna mellan staten och Svenska kyrkan

skulle ses över i den omfattande förändrade

   konstition som partiet föreslog.

Religionsfriheten var självklar vilket innebar att den

    dåvarande religionsundervisningen skulle försvinna.

    I programmet från 1972, ägnat upprättandet av det kommunistiska samhället på den vetenskapliga 

    socialismens grund, nämns förvånande nog religionsfrågorna endast på så sätt att partiet 

     förpliktar sig till trosfrihet. 

I sitt program 1996 angav partiet att staten inte

   skulle stödja någon speciell religiös inriktning 

och att religionsfriheten skulle garanteras. 

 

I Vänsterpartiets partiprogram 2016 fastställde 

    partiet att kvarvarande badn mellan Svenska kyrkan och staten ska upplösas då staten ska 

    vara religiöst neutral.

Religionsfriheten ska garanteras.

     Partiet anser att Svenska kyrkan har en särställning bland trossamfunden genom sin 

     relation till staten, genom den särskilda lagen om Svenska lagen och genom ekonomiska

     bidrag.

Trossamfund ska jämställas med föreningar och 

     staten ska inte hjälpa till med att ta in medlemsavgifter.

    Stödet till trossamfund ska minskas och även andra livsåskådningsföreningar ska kunna få

    bidrag.

I valmanifest för kyrkovalet 2017 anger Vänstern 

    i Svenska kyrkan att kyrkan ska vara oberoende

och inte styras av politiska partier med koppling 

     till statsmakten.

Alla nomineringsgrupper bör bli kyrkliga och 

    partipolitik på sikt avvecklas.

Vänstern tolkar den kristna tron befrielseteologiskt

     och vill dra kyrkan åt vänster med gränsöverskridande solidaritet i Jesu efterföljd.

     Gruppen tar sin utgångspunkt i Jesus upprättande och befriande gärning.

     Maxismens målsättning att befria människor 

från fattigdom och förtryck "socialismens icke

     vinstdrivande ide på folkens villkor, värnar klimatet och miljön, vilket går ihop med kristen

    tro". 

Den grundhållning som funnits inom den 

     kommunistiska politiska ideologin --- om religionen som ett opium för folket --- saknas i

    Vänsterpartiets program.

Slutsatsen från 1960 - talet om att religionsfrihet

     också skulle innebära att religionsundervisningen skulle avskaffas kan

   möjligen vara en återklang av den grundläggande

hållningen.

     De senare årens uttalanden om att religionsfriheten ska garanteras liknar den 

    övergripande hållning flera andra partier intar. 

Samtidigt anser partiet att det fortfarande finns

     särskilda kopplingar mellan staten och Svenska

kyrkan som bör tar bort.

    Stödet till trossamfunden ska minska och Svenska kyrkans särskilda ställning upphöra.

      

    Vänstern väljer den befrielseteologiska tolkningen för sin kyrkopolitik, en ursprungligen

    latinamerikansk politik teologisk inriktning 

med syfte att skapa social rättvisa för de fattiga

     och även bryta den Romersk-katolska kyrkans

nära band med eliten. 

     Vänstern i Svenska kyrkan kopplar således samman en maxistisk-socialistisk politisk

    grundhållning med det befrielseteologiska synsättet, dock utan att närmare förklara hur de 

    ser en teologi utvecklad för främst Latinamerika

är överförbar till Sverige. 

      Det går också att notera att partiet gör detta med en direktreferens till Jesus och hans 

     gärning, något de andra partierna med politisk

bakgrund inte gör.

 

                        KRISTDEMOKRATERNA.

 

I sitt program från 1966 framhöll partiet, som då

    hette Kristen demokratisk samling, att samhället

skulle bygga på kristen grund och att alla 

    samhällsfrågor kunde lösas från en kristen

värdegrund.

      Samtidigt skulle religionsfrihet råda.

Kristendomen skulle ha enn viktig plats bland 

    annat i skolan.

Några punkter om Svenska kyrkan eller övriga

    trossamfund fanns dock inte med i programmet.

Kristdemokraterna lyfte i sitt partiprogram 1979

     fram kristendomen som en grundval för samhället samt de mänskliga fri och rättigheterna.

      Kristendomen hade en central betydelse för den mänskliga kulturen.

     Samfunden skulle medverka i samhällsbyggandet, till exempel med socialt arbete

    och inom skolutbildning.

Kyrkor och samfund borde få bidrag för sin 

    verksamhet i glesbygd och behovet av kyrkolokaler i nya bostadsområden skulle 

    tillgodoses.

Partiet ville också att en statlig utredning skulle

    tillsättas rörande religionen som samhällsfaktor.

Också i sitt kultur manifest från 2001 betonade

     partiet det gemensamma kristna arvet och människovärdet.

   

1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska 

     samlingspartiet och antog ett nytt program.

Partiet lyfte fram den kristna människosynen,

     broderskapstanken och den kristna förvaltarskapstanken.

     Partiet betonade att det inte var till för någon

särskild grupp utan var till för alla som delade

      partiets grundläggande värderingar.

Bland dessa var synen på familjen som samhällets

    centrala byggsten väsentlig.

Trossamfunden skulle få goda möjligheter att verka

     och själva få bestämma över sina egna frågor.

Svenska kyrkan skulle få bestämma över sig själv

     och bli en från staten fri kyrka.

I samband med namnbytet till Kristdemokraterna

    1996 antogs ett nytt omarbetat principprogram

med ett särskilt avsnitt av religion och kyrka.

      Här lyfte partiet från kristendomens särskilda

ställning sedan tusen år och samhällets grund 

    i kristen etik.

Samhället borde ge samfunden goda

   arbetsmöjligheter och, nytt i detta program,

stödja samfundens diakonala och sociala arbete.

 

I sitt program från 2015 hänvisade

    Kristdemokraterna till att kristendomen haft ett

stort och positivt inflytande.

     Läran om att människan skapats till Guds avbild

har starkt bidragit till synen på varje människas

    unika värde och i den kristna etiken har människor oavsett kön, etnicitet eller social 

    ställning jämställts med varandra.

Den kristna etiken hör till samhällets värdegrund

    och de kristna samfunden har bidragit till demokratins framväxt och till kommunistiska 

     samhällssystemets kollaps.

De kristna samfunden har också medverkat till

    att forma det nuitda Sverige i andligt, kulturellt

och demokratiskt avseende. 

     Partiet vill förvalta detta arv samtidigt som det 

bejakar den religiösa puralismen.

   De religösa samfunden ska verka utan statliga 

styrning men de ska för att få bidrag ha en

   verksamhet och principer som stämmer med synen på människans absoluta och okränkbara

   värde. 

Partiet framföll även att statlig, kommunal eller

    landstingsverksamhet inte skulle ersätta verksamhet som samfunden bedrev.

      Det offentliga skulle komplettera dessas verksamhet, inte konkurrera.

 

I sitt kyrkopolitiska program från sluet av 

     1980 - talet lyfte partiet fram flera av sina allmänpolitiska kärnfrågor:

     Sverige som ett land i den kristna kulturkretsen,

värnandet om familjen och kampen för ett

   droggfritt samhälle.

Men partiet lyfte även fram specifika frågor om 

     Svenska kyrkan, såsom att valet till kyrkomötet

skulle vara direkta men också att biskoparna

     skulle vara självskrivna ledamöter. 

     

Kristdemokraterna framhäver i sitt program att 

    religion och politik är skilda företeelser, då politiken rör det gemensamma i samhället medan 

     religionen därutöver rör människornas 

relation till Gud.

     I kyrkomötet efterträddes Kristdemokraterna

år 2004 av Förbundet kristdemokrater för en 

    levande kyrka, med utgångspunkt i en demokratisk och kristen idetradition.

     Gruppen anknyter till den kristdemokratiska 

socialetiken och är ekumeniskt orienterad.

     Den vill slå vakt om den kristna äktenskapssynen

och värnar familjen.

     Kyrkan har också ett ansvar för människovärdet

och att värna livet, både i dess början och i dess

    slutskede.

 

Kristdemokraterna har sedan det bildades

    efterträtt Lieralerna som frikyrkligt parti.

Det är värdekonservativt och betonar det kristna

     arvet och den kristna etiken samt efterlyser

en generös behandling av samfunden från

     samhällets sida.

Samtidigt särskiljer partiet religion och politik.

     Dock har dock sina rötter i kristdemokratiska

ideer från kontinenten med dess engagement

      för samhällsfrågor och har uppkommit ur

ett behov från främst frikyrkliga kristna att utöva

     inflytande på politiken från en kristen utgångspunkt.     

 

Kristdemokrater i Svenska kyrkan ( KR ) bytte

    2012 namn till Kristdemokrater för en levande 

kyrka, ett namn som godkänts som namn på

    nomineringsgruppen 2018.

Gruppen betonar i sina dokument att den står i den

    europeiska kristdemokratiska traditionen.

Även om Kristdemokrter för en levande kyrka

    sedan 2004 agerar som en grupp som inte är direkt partianknuten finns stora olikheter med de 

      frågor pariet driver, såsom familjefrågor

och att samhället ska bygga på den kristna 

     värdegrunden.

Äktenskapet mellan man och kvinna anges som 

      centralt i samhället och omistligt i kyrkan.

Gruppen vill även verka för det ekumeniska 

     arbetet och för människans lika och okränkbara

värde.

     Gruppen pekar också i sitt valprogram 2017 på

kyrkans episkopala struktur som en önskan om

     enhet i tro, bekännelse och lära.

Några av de frågor som är centrala för

    Kristdemokraterna som parti rörande samhällets

kristna värderingar, familj och äktenskap återfinns

    således i Kristdemkrater i Svenska kyrkan. 

 

  

 

                 JESUS SYRAKS BOK.

 

                     1:1-19.  VISHETENS URSPRUNG.

 

1:1.  #All vishet kommer från Herren och finns 

    hos honomför evigt#.

 

1:2.  #Vem kan räkna havets sandkorn, regnets

    droppar och evighetens dagar?#.

 

1:3.  #Vem kan utforska himlens höjd, jordens

    vidd och havets djup?#.

 

1:4.  #Före allt annat skapades visheten; tanke 

     och insikt finns till av evighet#.

 

1:6.  #För vem har vishetens rot blivit röjd?

   Vem känner dess sinnrika planer?#.

 

1:8.  #En enda är vis.

    Väldig och fruktansvärd sitter han på sin tron:

Herren#.

 

1:9.  #Han själv skapade visheten och såg på den,

mätte den och utgjöt den över alla sina verk#.

 

1:10.  #Allt som lever har fått del av hans gåva,

i rikt mått har den skänkts åt dem som 

    älskar honom#.

 

                  VISHETEN OCH GUDSFRUKTAN.

 

1:11.  #Gudsfruktan är en ära och en berömmelse,

en lycka och en festglädjens krans#.

 

1:12.  #Gudsfruktan fyller hjärtat med fröjd, 

ger lust och glädje och ett långt liv#.

 

1:13.  #Den som fruktar Herren får ett gott slut,

och på sin dödsdag blir han välsignad#.

 

1:14. #Vishetens början är att frukta Herren, 

och hon skapades hos de trogna redan i

    moderlivet#. 

 

1:15.  #Hos människor har hon byggt sitt bo,

en evig grundval, och åt deras avkomma skall 

     hon ges i förvar#.

 

1:16.  #Vishetens fullhet är att frukta Herren,hon mättar de trogna med sina frukter#.  

 

1:17.  #Hon fyller deras hus med begärliga ting

och förråden med vad hon har frambragt#.

 

1:18.  #Vishetens segerkrans är fruktan för Herren,

fred och hälsa växer upp ur den#.

 

1:19.  #Kunskap och insikt låter hon falla som regn;

de som vinner henne får lysande ära#.

 

1:20.  #Vishetens rot är att frukta Herren,

och hennes grenar är ett långt liv#.

 

 

1:22.  #Orättmätig vrede kan inte försvaras,

vredens övertag blir mannens fall#.

 

1:23.  #Den tålmodige håller ut tills tiden är inne,

sedan bryter glädjen fram hos honom#.

 

1:24.  #Han sparar sina ord tills tiden är inne,

då kommer många att prisa hans klokhet#.

 

1:25.  #I vishetens skattkammare finns kloka ord,

men hos syndaren väcker gudsfruktan avsky#.

 

1:26.  #Håll buden, du som längtar efter vishet,

så skall Herren skänka dig den i rikt mått#.

 

1:27.  #Ty att frukta Herren ger vishet och vett.

Väljer man det blir man trofast och ödmjuk#.

 

1:28.  #Värj dig inte mot gudfruktan, och närma

dig inte med svek i hjärtat#.

 

1:29.  #Hyckla inte inför din omgivning,

tänk på hur du lägger dina ord#.

 

1:30.  #Upphöj inte dig själv ----- du kan falla och dra

vanära över dig.

    Då avslöjar Herren dina innersta tankar och slår

ner dig i allas åsyn, därför att du närmade dig 

     gudsfruktan med hjärtat fullt av falskhet#. 

  

 

          DAG FÖR DAG AUGUSTI MÅNAD 2026.

 

Första dagen.

 

Gudlösheten förgör ödelägger nationer städer.

    Kontroll-styrd av denna tidsålderns Guds förblindelse.

     Gudsfruktan upprättar nationer städer 

god moral etik andliga dygderna välsignar 

     nationer städer.

 

Andra dagen.

 

Rättfärdge lever i Guds rättfärdighet rättvisa sanning. 

 

Tredje dagen.

 

Nådigrike tacksam för Guds nåd barmhärtighet.

    O-nådige o-tacksam för Guds nåd barmhärtighet.

 

Fjärde dagen.

 

Tankens rovgiriga tankar underhåller köttets

    vilja gärningar.

 

Femte dagen.

 

Svenska maxismenn säger inför folket verkligheten

    är en säkerhets-risk.

 

Sjätte dagen.

 

Kamratstödet PRO kopplas till maxistiska arbetarrörelsen.

 

Sjunde dagen.

 

Älska ödmjukheten: hata förakta högmodets 

     ondskefulla frukter.

 

Åttonde dagen.

 

Sådd i Andens åker Guds rättfärdighet rättvisa

    sanning andliga dygderna.

 

Nionde dagen.

 

Guds barn äger sanningen rättvisan gudsfruktans

    välsignelser.

 

Tionde dagen.

 

Ondskans barn förblindad i lögnens makt o-rättvisan

    gudlöshetens förbannelse.

 

Elfte dagen.

 

Hatet föraktet funnit sin boplats i gudlösa hjärtan.

 

Tolfte dagen.

 

Falsk kärlek ego-kärlek självisk.

     Äkta kärlek o-självisk älskvärd.

 

Trettionde dagen.

 

Jesus sade: Mitt rike inte av denna världen.

     Mitt rike tillgängligt för alla människor.

 

Fjortonde dagen.

 

Ateistiska partier makt-fullkomliga cement-partier.

 

Femtonde dagen.

 

Rättvise underkastar sig rättvisan sanningen.

 

Sextonde dagen.

 

Gudlösa inte rättfärdiga lögnens tjänare.

 

Sjuttonde dagen.

 

Islam betyder underkastelser.

      Tolitär religion.

 

Artonde dagen.

 

Lära sig hantera mildhetens vapen 

    förakta o-lydnadens hårdstinta hjärtan.

 

Nittionde dagen.

 

Egoistiska lidandets träskmark föraktas förringar

    av o-själviskhetens milda hjärta.

 

Tjugonde dagen.

 

Världens förvirring elände bestulen av denna

    tidsålderns Guds falska lögner.

 

Tjugoförsta dagen.

 

Sanningens ljus avslöjar lögnens falskhet

    evigt mörker ljuset förlorare där moraliska misären råder förgöraren undergångens herre.

 

Tjugoandra dagen.

 

Lögnens rädslan avslöjas där sanningen rättvisan

     gudsfruktan råder.

 

Tjugotredje dagen.

 

Gud är tiggaren som knackar på vår själs dörr

     ber om kärlek.

 

Tjugofjärde dagen.

 

Gud knackar kärleksfullt på hjärtats dörr:

    bjuder in till andliga dygderna Andens gåvor.

 

Tjugofemte dagen.

 

O-moralisk överhet 

   Denna tidsålderns Guds o-rättfärdighet trolöshet.

Guds rättfärdighet trofasthet ligger i strid med

     den Ondes listiga metodiska planer.

 

Tjugosjätte dagen.

 

Själviskheten aldrig ödmjuk. O-själviskheten

       ödmjukhetens tjänare.

Själviskheten känner ingen sorg göra borgörelse.

 

Tjugosjunde dagen.

 

Världens bestående sorg bitterhet 

    Ktrig våld själviskhet vägen in i eviga dödens verklighet.

 

Tjugoåttonde dagen. 

 

Ödmjuke ger ödmjukheten utrymme i hjärtats

   innandömen.

 

Tjugonionde dagen.

 

Mänskligt samhälle sökt Guds Visdom avvisat

     Dårskapens samhälle.

Dårskapens samhället kontrollerat av själviskheten

     onda listiga planer.

 

Trettionde dagen.

 

Själviskhetens dårskap grundat på gudlösheten.

 

Trettioförsta dagen.

 

Ångestfyllt hjärta behöver Guds kärlek omsorg.

     Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son.  Korsfäst uppstånden från dödens

     eviga makt.

 

Bonusdagen.

 

Guds Son eviga sötma hjärtats högsta glädje 

     för den älskar gudomen.