GRÖNA BUBBLOR.

    MOTSTÅND FRÅN LOKALBEFOLKNINGEN

                         IGNORERAS.

                        Sidorna 74-76.

Motståndet mot ytterligare utbyggnad börjar tillta

     och Sorsele sker en folkomröstning gällande

ytterligare utbyggnad av vindkraften vid en annan

     park.

Socialdemokraten Caisa Abrahamsson är starkt

     kritisk till att två av de främsta politikerna

i Sorsele, kommunstyrelsens ordförande och

     fullmäktiges ordförande Roland Wermelin,

äger en del av marken som är aktuell.

         "DET ÄR JÄV SÅ DET SJUNGER OM DET",

säger Abrahamsson till DAGENS SAMHÄLLE

     ( 17/3 2016 ).

 I september 2017 står till slut hela

    vindkraftsparken Blaiken redo att invigas.

I slutändan hamnar 87 procent av parken på

    Skellefteå Krafts balansräkning och 13 procent

hos Fortum.

    Det skapas ynkka 32 årsarbetstillfällen, detta

på en investering om 3,3 miljarder kronor. 

     På plats var statssekreterare Emil Högberg,

Kinas ambassadör, Skellefteå Krafts VD Hans

   Kreisel och högt uppsatta chefer på Fortum.

Tiden mellan storslagen invigning och eknomiska

     bekymmer brukar inte vara särskilt lång för de

gröna bubblorna.

     Redan 2020 görs så en nedskrivning av värdet

på vindkraftsanläggningarna med hisnande 500

      miljoner.

I Skellefteå krafts årsredovisning för 2020 står att:

"RÖRELSERESULATET FÖR ÅRET BLEV --- 238

      MILJONER VILKET ÄR BETYDLIGT LÄGRE ÄN 

FÖREGÅENDE ÅR OCH INNEHÅLLER

    NEDSKRIVNINGAR AV VINDKRAFTSANLÄGGNINGAR".

Detta var den första förlusten för bolaget på 28 år.

     En prestation i sig för ett företag med Skellefteå

Krafts verksamhet och marknadsposition.

    Det är också en prestation att tvingas skriva 

ner värdet på anläggningen endast tre år efter att

     den invigdes under pompa och ståt.

När media ställer frågor skickar bolaget fram sin

    ekonomi direktör i stället för VD eller andra som

varit ytterst ansvariga.

       Ekonomidirektören Elin Bergsten gör sitt bästa

för att skylla på omstämdigheter som ligger 

    bortom företagets kontroll. 

Bolaget hänvisar till "extremt låga elpriser" på

    grund av varm vinter, mycket vatten och mycket

vind, samt begränsade möjligheter att för ner

    elektricitet till södra Sverige ( SVT, 2/3 2021 ).

Alla dessa faktorer borde rimligen ingå i ett 

    företags omvärldsanalys när man gör investeringar.

    Som vi sett ovan har bolaget i etapp efter etapp

expanderar vindkraften, trots att detta risker var

    kända.

Riskerna och utmaningarna med vindkraft i arktiskt

    klimat och riskerna knutna till elpriset och överföringen hade rimligen kunnat hanteras genom

     en försiktigare och långsammare utbyggnad.

Som vi konstaterat med andra gröna bubblor är 

     ingen risk för stor när någon annan betalar.

Ingen opponerar sig när önsketänkande,

    glädjekalkyler och ihålig retorik om grön

omställning leder till vansinnesatsningar.

     Resultatet blir ekonomiska och miljömässiga 

svarta hål.

     Den kommun eller region som slår rekord i

"gröna lån" eller gröna bidrag kommer därför i 

     nästa skede också att slå rekord i kapitalförstöring.

    Skattebetalarkollektivet i lokalsamhället, landet

och i EU bekostar kalaset två gånger om -----

    först via bidrag och gröna lån som smetas ut

över hela EU:s och Sveriges budgetar, och sedan

    via nedskärningar, prishöjningar och vanskött

verksamhet på lokal nivå.

     Och Blaikfjällets natur ska vi inte ens tala 

om.

      Detta är förmodligen inte den sista nedskrivningen som Skellefteå Kraft tvingas göra.