PREDIKAREN. 8:1-17.

 

LYCKA OCH OLYCKA.

 

¤Predikaren. 8:1.

 

1.  #Vem är den vise, vem förstår att tyda tingen?

Vishet får människans ansikte att lysa,

       mildrar hennes hårda uppsyn#.

 

Visheten belyser människans ansikte.

         Förändrar hennes hård-hjärtliga beteende.

 

¤Predikaren. 8:2-3.

 

2-3.  #Lyd konungens befallningar, svär ingen

ingen förhastad ed inför Gud.

      Kungen gör vad han behagar, lämna honom

därför i fred och driv inte en dålig sak#.

 

Lyssna lydigt på konungens befallningar.

          Låt inte tungan svärja; förhastad eds-ord

inför Guds ansikte.

        Kungen i landet gör vad Gud behagar.

Lämna honom i fred respektera honom.

        

¤Predikaren. 8:4.

 

4.  #Kungens ord är lag, till honom kan ingen säga:

   "Vad gör du?"#.

 

Kungens uttalade ord är lagen för landet.

      Ingen kan motsäga honom: Vad gör du?

 

¤Predikaren. 8:5.

 

5.  #Den som lyder hans befallning råkar inte illa ut.

Den vise vet när man bör handla och hur#.

 

Den som lyda ödmjuka sig inför hans befallning:

     blir  räddad från olyckor.

Vises vishet till hjälp: för vad han bör handla

      i  ord och handling.

 

¤Predikaren. 8:6.

 

6.  #För allting finns det en tid och ett sätt.

Det onda vilar tungt på människan#.

 

Finns tillgänglig tid för allting.

          Ondskan vilar genom arvssynden tungt

på människans liv.

 

¤Predikaren. 8:7.

 

7.  #Hon vet inte vad som skall hända,

vem kan säga henne vad som skall ske?#.

 

Människan i sin o-förmåga vet inte vad som 

      hända henne.

Vem kan kan säga det till henne?

 

¤Predikaren. 8:8.

 

8.  #Ingen har makt över vinden, ingen kan

hejda vinden.

       Ingen råder över dagen för sin död,

ingen slipper undan i striden.

      Ondskan räddar aldrig sin man#.

 

Ingen i sin själviskhet har makt över vndens styrka.

       Ingen i sig själv råder över sin dödsdag.

Ingen undkommer i sig själv striden med ondskan.

     Ondskans listighet aldrig sin mans räddare.

 

¤Predikaren. 8:9.

 

9.  #Allt detta såg jag när jag betraktade vad som sker under solen, i en tid  då människa har makt

       över människa till hennes olycka#.

 

Betraktade i mitt seende vad som sker under

     solen.

I en tid av ondskan: då människan har skadlig

       makt över människan till hennes o-lycka.

 

¤Predikaren. 8:10.

 

10.  #Sedan såg jag de onda ----- Även detta

   är en tomhet#.

 

Onda gärningar tomhetens gärningar.

 

¤Predikaren. 8:11.

 

11.  #Eftersom det onda inte får sin dom med

ens uppmuntrans människor att göra orätt#.

 

Eftersom ondskan undviks bli dömd:

   uppmuntras människan till utföra syndiga

gäningar.

 

¤Predikaren. 8:12.

 

12.  #Så begår syndaren hundratals brott 

och får ändå i sin frist.

        Nog vet jag att det skall gå väl för de gudfruktiga, ty de fruktar Gud#.

 

När ondskan går fri från rättvisans dom:

       Begår syndaren frimodigt hundratals lagbrott.

I o-rättvisan: vet jag beskyddas den gudfruktige.

 

¤Predikaren. 8:13.

 

13.  #Och illa för de onda ----- de lever kort,

flyktiga som skuggan ----- ty de fruktar inte Gud#.

 

De ondsinta förkortar sina liv.

       Deras liv liknar flyktig skugga:

ty de är gudlösa.

 

¤Predikaren. 8:14.

 

14.  #Men tomhet är också detta som sker på

jorden, att rättfärdiga drabbas av det öde 

      som de onda förtjänat och onda får den

lott de rättfärdiga förtjänat.

      Jag tänkte: även detta är tomhet#.

 

Tomhetens liv råder på jorden:

    De rätfärdiga drabbas av det livsöde vilka

de gudlösa förtjänat.

       Gudlösa får den beskärda del de 

rättfärdiga förtjänat.

       Vilket i sig visar livets tomhet.

 

¤Predikaren. 8:15.

 

15.  #Då prisade jag glädjen, ty för människan

finns inget gott under solen utom att äta,

      dricka och vara glad.

Detta står henne till buds i livets möda, de dagar

      som Gud ger henne under solen#.

 

Såg denna tomhet: vilket gjorde jag prisade i

      i gläderika ord.

För människans liv under solen ger livet glädje

       i ätandet drickandet vara glad i det.

Vilket tillhör henne i livets möda.

 

¤Predikaren. 8:16.

 

16.  #Så föresatte jag mig att bli förtrogen med visheten, och jag såg hur människor arbetar

       överallt, både dag och natt, utan att få

en blund i ögonen#.

 

När jag såg livets mödas verklighet: förstod jag

       värde av bli visheten trogen.

Livets mödosamma liv: människor arbetar överallt,

        både dag och natt utan nattens vila.

 

¤Predikaren. 8:17.

 

17.  #Då insåg jag vad som gäller om hela Guds verk: människan kan inte fatta det som sker 

      under solen.

Hur hon än strävar och söker fattar hon det inte,

       ja, även om den vise säger sig förstå 

fattar han ändå aldrig#.

 

Förstod när det gäller Guds hela skapelseverk:

      Människan i sig själv förstår inta all

den tomhet som sker under solen.

      Hon än är flitig sitt arbete: förstår ändå

arbetets tomma liv.

         Även vise när han sig förstår vad som

sker under solen: till fullo fattar det.

     

 

    

PREDIKAREN. 9:1-10.

 

MÄNNISKANS LOTT.

 

¤Predikaren. 9:1.

 

1.  #Allt detta har jag begrundat, allt detta

har jag insett: de  rättfärdiga och de visa och allt

       vad de gör vilar i Guds hand.

Om en människa går kärlek eller hat till mötes,

      det vet hon inte.

Allt som väntar henne är tomhet#.

 

Människans livsöde: har jag begrundat.

      Jag lärt mig: rättfärdigas liv de vises

allt vad de gör i livet vilar i Guds hand.

       Människan i livet möter både: kärlek

eller hatet.  

     Vilket hon inte känner känner till.

Allt vad hon i livet väntar sig är idel tomhet.

 

¤Predikaren. 9:2.

 

2.  #Samma öde drabbar alla, den rättfärdige

och den o-rättfärdige, den gode och den onde,

       den rene och orene, den som offrar och den

som inte offrar.

       Den går den gode och syndaren lika,

den som svär eden och den som vägrar#.

 

Samma livs-öde väntar Både: o-rättfärdige

    rättfärdige.

Den godjärtlige en ondsinte.

     Den vilkens liv lever i renheten.

Vilkens liv lever i o-renhetens liv.

       Den som villigt offrar: lever i ödmjukheten.

Vilken o-villigt offrar: lever i övermodet.

     Godhjärtlige syndaren möter samma livdsöde.

Den som antingen svär trohetens ed

     eller vägrar svära den.

    

¤Predikaren. 9:3.

 

3.  #Det är ett ont det som sker under solen,

att alla går samma öde till mötes.

       Människornas hjärtan är fulla av ondska,

dårskap bor i dem livet igenom, och till sist

        skall de samlas till de döda#.

 

Vad som sker under solen ärar ondskan.

        Alla människor möter samma livsöde.

Människors hjärtan född i arvssyndens ondska.

      Människans arvssynd: livets dårskap bor

i deras hjärtan livets ut.

        Till livets slut: vilket bemöts av

arvssyndens död.  

 

¤Predikaren. 9:4.

 

4.  #Den som tillhör de levandes skara har ännu

något hopp.

        Bättre är levande hund än ett dött lejon#.

 

De vilka tillhör levandes skara: äger ännu

    ett framtidshopp.

Vilket kan jämföras med: 

    Bättre levande hund än dött lejon.

 

¤Predikaren. 9:5.

 

5.  #De levande vet att de skall dö, men de döda

vet ingenting.

        De har ingen lön att vänta, minnet av dem

är borta#.

 

Levande människor känner till dödens verklighet.

       De döda o-kunniga.

Döda människor: har ingen belöning vänta på.

       Minnen av deras jordisk liv: bortglömt. 

 

¤Predikaren. 9:6.

 6.  #Det är slut med deras kärlek, deras hat

och avund, aldrig mer tar de del i det som sker

        under solen#.

 

Döda människor har ingen möjlighet till

     ge kärlek till sin nästa.

Deras hjärtats hat och avund: har inget förmåga

       bemöta såra sin nästas hjärta och tankar.

Döda människor lever inte i det som sker

        under solen. 

 

¤Predikaren. 9:7.

 

7.  #Ät ditt bröd med glädje och drick ditt vin

med glatt hjärta ----- Gud har redan sagt ja till vad

        du gör#.

 

Du som lever ät ditt bröd med tacksam glädje.

       Drick ditt vin med glädjefyllt hjärta.

Gud har sagt sitt ja: till vad du gör.

 

¤Predikaren. 9:8.

 

8.  #Klä dig alltid i vitt, låt oljan flöda över

ditt huvud#.

 

Du kan klä dig alltid i vitt.

      Låta oljans välsignelse flöda över ditt huvud.

 

¤Predikaren. 9:9.

 

9.  #Njut livet med den kvinna du älskar,

alla dagar i ditt flyktiga liv, det som Gud har gett

       dig under solen, ditt flyktiga liv.

Det är din lott i livet, ditt mödosamma liv

      under solen#.

 

Njut i livet med den kvinna du älskar.

       Dina livsdagar är flyktiga som vinden.

I vad Gud givit dig under solen.

    Vilket är din beskärda del i livet.

Ditt mödosamma liv under solen. 

 

¤Predikaren. 9:10.

 

10.  #Allt vad du kan göra skall du göra med kraft

ty i dödsriket, dit du går, finns varken handling

       eller mening, vetande eller vishet#.

 

Allt vad gör säger kan du göra.

         Med frimodighet.

Ty till dödsriket: dit du går efter jordelivet:

     Där finns varken handling eller livets mening:

Vetande eller visheten.

 

 

 

PREDIKAREN. 6:10-11.

 

PREDIKAREN. 7:1-30.

 

LYCKA OCH OLYCKA.

 

¤Predikaren. 6:10.

 

10.  #Allt som finns till har redan fått sitt namn,

och människans lott är bestämd.

        Hon kan inte gå till rätta med den som 

är starkare#.

 

Människan svagare i sin mänskliga kraft än skapare

     sin allmakt.

Människans liv förutbestämd. 

    

¤Predikaren. 6:11.

 

11.  #Ju fler ord, desto större tomhet.

vad  gagnar det människan?#.

 

Flera uttalade ord väger lätt på livets våg.

      Fåordiga talade ord väger tungt på livets våg.

 

¤Predikaren. 7:1.

 

1.  #Vem vet som är gott för människan i livet,

de dagar det tomma livet varar, de dagar hon

        lever lik en skugga?

Och vem kan säga en människa vad som kommer

       efter henne under solen?#.

 

Livets tomma dagar jämförs med likt

    livets följande skugga.

 

¤Predikaren. 7:2.

 

2.  #Gott rykte bättre än rökelse och dödsdagen bättre än födelsens dag#.

 

Gott vittnesbörd bättre rökelse.

       Inför livets  tomma dagar: dödsdagen

bätttre än människans födelsedag.

 

¤Predikaren. 7:3.

 

3.  #Bättre gå till sorgeshus än till gästabud.

   Vad som är slutet för envar må alla levande betänka#.

 

¤Predikaren. 7:4.

 

4.  #Bekymmer bättre än skratt.

Fast minen är mörk kan sinnet vara ljust#.

 

¤Predikaren. 7:5.

 

5.  #De visa är helst i sorgens hus, dårarna

i glädjens#.

¤Predikaren. 7:6.

 

6.  #Bättre klandras av en vis än lovsjungas

av en dåre#.

 

Bättre bli tillrättavisad av vis människan än

      lovsjungad av dårens tunga.

 

¤Predikaren. 7:7.

 

7.  # Ty som törnrisets knastrande under

kitteln, så är dårens skratt.

       Även detta är  tomhet#.

 

Dårens  skratt idel tomhet.

    Dårens skrat likt torra törnrisets knastrande ljud

under uppvärmd kittel.

 

¤Predikaren. 7:8.

 

8.  #Hot fördummar den vise, förståndet

förmörkas av mutor#.

 

Hotfulla ord fördummar den vise.

           Mutor vilseleder förståndet in i

falskhetens hjärta.

 

¤Predikaren. 7:9.

 

9.  #Slutet bättre än början, tålamod bättre

än högmod#.

 

Livets tålamod bättre än högmodets skadliga

    smärta och lidande.

 

¤Predikaren. 7:10.

 

10.  #Var inte snar till vrede, vreden bor

i dårars bröst#. 

 

Ge inte inte vreden något tillfälle: bättre 

  vara saktmodig.

Vreden tillhör dåren.

      Saktmodet tillhör den vise.

 

¤Predikaren. 7:11.

 

11.  #Säg inte:

"Varför var det bättre förr?"

         Det är inte av vishet som man frågar så#.

 

Säg inte i ord:

      Varför var livet bättre för innan mitt

liv visheten.

     Utifrån visheten frågar man inte så. 

 

¤Predikaren. 7:12.

 

12.  #Vishet är lika bra som förmögenhet,

en förmån för dem som ser solen#.

 

Äga visheten jämförs med livets förmögenhet.

 

¤Predikaren. 7:13.

 

13.  #Vishet ger skydd liksom pengar ger skydd,

men att äga vishet ger mer:

       den räddar den vises liv#.

 

Vishetens beskydd likt pengars skydd.

       Äga visheten ger större beskydd än

pengars värde.

      Visheten vises räddning.

 

¤Predikaren. 7:14.

 

14.  #Se på vad Gud har gjort:

vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?#.

 

Var tacksam för Gud som skaparen.

        Vem har samma skaparförmåga som skaparen.

Förändra det raka han gjort till bli krokigt.

 

¤Predikaren. 7:15.

 

15.  #På lyckans dag skall du vara lycklig,

och på olyckans dag skall du tänka så:

        Gud har gjort även denna dag,

och människan har inget att klandra honom för#.

 

Låt lyckans dag vara välsignad.

      På livets o-lycksdag: låt tanken tänka:

Gud skapat både lyckans och o-lyckans dag.

     

¤Predikaren. 7:16.

 

16.  #I detta flyktiga liv har jag sett att rättfärdiga

går under trots sin rättfärdighet, att onda

       lever länge trots sin ondska#.

 

Livets vacklande: har de rättfärdiga fallit

      för o-rättfärdigheten.

De ondsinta lever länge i sina ondskefulla

       gärningar. 

 

¤Predikaren. 7:17.

 

17.  #Var inte alltför rättfärdig, och visa dig inte

alltför klok. Varför skulle du vålla ditt eget

      fördärv?#.

 

Låt inte själv-rättfärdigheten bli Herre:

     bli räddad från självisk klokhet.

Vilket gör  ditt liv fördärvligt.     

 

¤Predikaren. 7:18.

 

18.  #Var inte alltför ond, och var inte dåraktig.

Varför skull du dö i förtid?#.

 

Var vaksam inför dårskapens liv: 

    Ondsint liv dåraktigt liv.

Vilket förkortar livet. 

 

¤Predikaren. 7:19.

 

19.  #Bäst är att hålla fast vid det ena utan att 

släppa det andra: den som fruktar Gud lyckas 

        med bådadera#.

 

Gudsfruktan väljer med båda-deras liv.

 

¤Predikaren. 7:20.

 

20.  #För den vise är visheten ett bättre värn än 

tio mäktiga män i staden#.

 

Vises vishet bättre försvar än tio mäktiga

      män i staden.

 

¤Predikaren. 7:21.

 

21.  #Men det finns ingen rättfärdig på jorden

som alltid gör det goda och och aldrig syndar#.

 

Ingen rättfärdig lever på jorden:

        Som lever syndfritt liv.

  

¤Predikaren. 7:22.

 

22.  #Bry dig inte om allt som sägs.

Då hör du inte när din tjänare förbannar dig#.

     

Låt dövörat vara Herre.

        Vilket beskyddar dig din själ 

från din tjänares förbannande ord.

 

¤Predikaren. 7:23.

 

23.  #Många gånger ----- det vet du själv ----- har

också du förbannat andra#.

 

Rannsakar du dig själv: vet du hur många gånger

      i livet: du förbannat din nästa.

 

¤Predikaren. 7:24.

 

24.  #Allt detta har jag prövat med vishetens hjälp.

Jag sade: 

     Jag vill vinna vishet ----- men den låg långt 

utom räckhåll#.

 

Allt vad jag prövat i mitt liv prövats med

      vishetens hjälp.

Jag sade i mitt hjärta:

         Jag vill vinna vishet: visa ord.

 

¤Predikaren. 7:25.

 

25.  #Utom räckhåll ligger det som varit,

djupt, djupt  ----- vem kan finna det?#.

 

¤Predikaren. 7:26.

 

26.  #Jag föresatte mig nu att undersöka och 

utforska, att söka visheten och meningen.

      Jag insåg att ondska är oförnuft

och dåraktiga handlingar vanvett#.

 

Jag beslöt mig för att söka visheten:

         Genom den undersöka utforska livets

lycka och o-lycka.

       Vilket gav mig förstånd till:

Onskans o-förnuftig dåraktig i sina handlingar. 

 

¤Predikaren. 7:27.

 

27.  #Detta har jag funnit: bittrare än döden

är kvinnan, hon är en snara, hennes hjärta är

       ett nät, hennes armar är bojor.

Den som behagar Gud kommer undan,

       men syndaren blir hennes fånge#.

 

Jag funnit: kvinnan bittrare än döden.

      En livets snara.

Hennes hjärta ett utlagt nät.

       Hennes armar likt bojor.

Den som behagar Gud undkommer henne.

     Syndaren blir fångad av henne. 

 

¤Predikaren. 7:28.

'

28.  #Se här vad jag har funnit, säger Predikaren,

då jag har lagt det ena till det andra för att

     finna meningen#.

 

Jag har funnit detta säger Predikaren:

       Jämfört det ena livet med det andra:

för att finna livets mening.

         

¤Predikaren. 7:29.

 

29.  #Något sökte jag ständigt förgäves:

en enda människa fann jag bland tusen,

       men aldrig var det en kvinna#.

 

Innan jag förgäves sökte i livet:

       En enda människa fann jag bland tusen:

aldrig fanns det en kvinna där. 

 

¤Predikaren. 7:30.

 

30.  #Detta är vad jag kom fram till:

Gud gjorde människan enkel och rak, men hon 

      hittar på alla möjliga konster#.

 

Gud i sin vishet gjorde människa livsväg enkel

    rak i all följa rättfärdighetens vishet.

Men i sitt syndfulla liv: valde hon livets

   onda påhittliga levnadssätt.   

 

PREDIKAREN. 5:9-19.

 

PREDIKAREN. 6:1-9.

 

GODS OCH GULD.

 

¤Predikaren. 5:9.

 

9.  #Den som älskar pengar blir aldrig mätt

på pengar, och den som älskar rikedom får 

     aldrig nog.

Även detta är  tomhet.

 

Penningbegärets ondska säger: älskar penningar

     låt den bli din avgud.

Penningkärleken idel tomhet.

 

¤Predikaren. 5:10.

 

10.  #Ju större förmögenhet, desto fler som

tär på den.

      Vilken glädje ger den ägaren annat än 

ögats glädje#.

 

Förökas förmögenheten: andras avund visar sig.

       Förmögnes glädje: ögats glädje.

 

¤Predikaren. 5:11.

 

11.  #God är arbetarens sömn, han må äta

litet eller mycket, men den rikes överflöd ger

        honom ingen ro att sova#.

 

Arbetarens sömn nyttig för aretsmödan.

      Antingen har äter med måttfullhet eller inte.

Rikes överflöd på penningar: saknar sinnesron.  

 

¤Predikaren. 5:12.

 

12.  #Jag har sett något ont och plågsamt under

solen: hopsparad rikedom blir sin ägares olycka#.

 

Har sett ihopsparat kapital blir ägarens olycka

    och plåga.

 

¤Predikaren. 5:13.

 

13.  #Trots hans tunga arbete går rikedomen

förlorad, och får han då en son har han inget att

       ge honom#.

 

Rikes tunga kroppsarbete går hans rikedom 

     förlorad.

Sonen blir utan arv.

 

¤Predikaren. 5:14.

 

14.  #Lika naken som han kom till världen går han

åter bort: så som han kom, så skall han gå.

         Ingenting får han med sig på färden av allt

vad han med möda har förvärvat#.

 

Föddes naken till världen: lämnar den

    åter naken.

All arbetsmöda under sitt jordliv: o-nyttig då

     han lämnar världen.

 

¤Predikaren. 5:15.

 

15.  #Ja, detta är något ont och plågsamt:

sådan han kom får han gå härifrån.

       Vad har han för glädje av sin strävan efter

vind?#.

 

Arbetsmödans o-nyttiga liv: ont plågsamt.

      Vad finner han sin glädje i sin flitighet

vilket jämförs med vindens tomma värde.

 

¤Predikaren. 5:16.

 

16.  #Alla hans dagar är mörker och sorg,

djupaste missmod, sjukdom och förbittring#.

 

Rikes alla livsdagar: ger livsmörker livssorg.

        Livets djupaste missmod, sjukdom

livets förbittrng. 

 

¤Predikaren. 5:17.

 

17.  #Jag har också sett något annat: det är

gott och skönt för människan att äta och dricka

       och finna glädje mitt i all sin möda under solen,

de dagar som Gud har gett henne att leva.

       Det är hennes beskärda del#.

 

Jag har sett för människan vara gott och skönt

      för henne äta och dricka.

Under de dagar Gud utvalt åt att leva.

 

¤Predikaren. 5:18.

 

18.  #När Gud ger en människa gods och guld

och förmåga att njuta av det, ta ut sin del och

      vara glad under sin möda, då är det en

gåva från Gud#.

 

När Gud tillåter männskans gods och guld:

    livets förmåga få njuta av det:

Vara glad över livets arbets-möda.

        Då blir det en Guds gåva. 

 

¤Predikaren. 5:19.

 

19.  #Hon tänker knappt på hur livsdagen 

förringer, ty hon har fullt upp med den

      glädje Gud ger#.

 

I glädjen från Gud tänker inte på sina livsdagar

    som försvinner.

 

¤Predikaren. 6:1.

 

1.  #Det finns ett ont som jag har sett under solen,

och tungt vilar det på människan#.

 

Finns ett ont under solen vilket vilar tungt 

      på människans liv.

 

¤Predikaren. 6:2.

 

2.  #Det är då Gud har gett någon gods och guld

och ära, så att ingenting fattas av allt som han

     åtrår, men inte låter honom njuta av det;

det får istället en främling göra.

      Detta är tomhet och en svår plåga#.

 

När Gud sin nåd och barmhärtighet givit någon

     gods guld och ära: vilket fyller människans

åtrå.

     Väljer att han inte får njuta av det:

utan istället tillfaller en främlig det.

         Vilket blir till idel tomhet och livets plåga:

för den som inte har nytta av det.

 

¤Predikaren. 6:3.

 

3.  #En man kan få hundra barn och leva otaliga

år, men om han aldrig blir tillfredsställd i livet,

        hur länge han än lever, och kanske inte

ens får en grav, då säger jag:

     Ett döfött barn är lyckligare!#.

 

En kan få hundra barn leva långt liv.

       Blir han inte tillfredsställd av det:

Då säger jag: lyckligare ett döfött barn.

 

¤Predikaren. 6:4.

 

4.  #Förgäves kom det till världen, in i mörkret

går det, och i mörker höljs dess namn#.

 

Förgäves kom döfödda barnet till världen.

    Möttes av andligt mörker : namnet på det

höljs i mörkret. 

 

¤Predikaren. 6:5.

 

5.  #Det har inte sett solen och det anar ingenting,

men dess ro är djupare än hans#.

 

Döfödda barnet: har inte vidrörts av solens

      varma strålar.

 

¤Predikaren. 6:6.

 

6.  #Om han lever i tusen år, två gånger om, får han

ändå aldrig njuta livets goda.

        Alla kommer ju till en och samma plats#.

 

Om  mannen lever i tusen år: i fördubblad tid:

      Får han aldrig uppleva njuta av livets goda.

 

¤Predikaren. 6:7.

 

7.  #Människan sliter ständigt  för bröd,

men hungern blir aldrig stillad#.

 

Människan i sitt anlites svett: sliter för

      dagliga brödet.

Hungern återkommer.

 

¤Predikaren. 6:8.

 

8.  #Vilken fördel har den vise framför dåren?

Vad hjälper det den fattige att veta hur man

      möter livet?#.

 

¤Predikaren. 6:9.

 

9.  #Bättre vad ögonen ser än vad åtrån söker.

Även detta är tomhet, ett jagande efter vind#. 

      Bättre vad ögonen ser:

Än köttets farliga skadliga smärtsamma dödlighet.

 

 

 

PREDIKAREN. 4:17.  5:1-7.

 

VAKTA DIN TUNGA.

 

¤Predikaren. 4:17.

 

17.  #Tänk dig för när du går till Guds hus.

   Att gå dit för att lyssna är bättre än

att offra som dårarna gör: i sin okunnighet

      handlar de illa#. 

 

Bättre gå till Guds hus: få lyssna på

   Guds visdom.

Än vara en dåre i sin o-kunniga dårskap. 

 

¤Predikaren. 5:1.

 

1.  #Var inte för snar att tala, säg ingenting

förhastat inför Gud ----- han är i himlen och du

      på jorden.

Låt därför dina ord vara få#.

 

Vakta din tunga: överlämna den till ödmjukheten.

       Ödmjuk behärskad tunga talar inga förhastade 

ord inför Gud.

      Ödmjukheten gör din tunga till fåordig.

 

¤Predikaren. 5:2.

 

2.  #Drömmar föds av mycket arbete, dåraktighet

av mycket prat#.

 

Pratsamheten dåraktig.

      Pratsjuke dårskapets redskap.

 

¤Predikaren. 5:3.

 

3.  #När du ger Gud ett löfte, så dröj inte

att infria det, han har inget fördrag med dårar:

       håll alltså vad du lovar!#.

 

Ges ett löfte inför Gud: var trogen infria det.

        Samarbetar inte med dårar.

Var trovärdig i vad du säger.

 

¤Pedikaren. 5:4.

 

4.  #Bättre ingenting lova än lova och

ingenting hålla#.

 

Var återhållsam i vad du lovar.

 

¤Predikaren. 5:5.

 

5.  #Låt inte din tunga förleda dig till synd,

och säg inte till Guds sändebud:

      "Det var ett misstag!"

Låt inte dina ord dra Guds vrede över dig,

      så att han förstör allt vad har gjort#.

 

Bevaka din tunga: i vad du säger antingen

     vara menlös inför onda ord eller frimodig i

goda ords tal.

     Ondskefulla ord leder till synd.

Var aktsam i vad du säger till Guds sändebud.

        Välj dina ord annars drar du Guds vrede 

över ditt liv.

       Vilket förstör ditt liv.    

 

¤Predikaren. 5:6.

 

6.  #Mitt i alla drömmar, all tomhet, alla ord:

    Frukta Gud!#.

 

Mitt i drömmarnas värld: i all idel tomma ord:

       Lev i daglig gudsfruktan!

 

¤Predikaren. 5:7.

 

7.  #Om du i din del av landet ser den fattige

förtryckas och lag och rätt förtrampas,

        bli inte förvånad:

den ene makthavaren bevakar den andre,

      och över dem sitter flera med makt#. 

 

Ser du den fattige förtryckas: lagens bud 

    rättvisa förtrampas låt dig inte förvånas.

Makthavarna bevakar varandra i vad de gör.

       Överger dem sitter fler makthavare

i maktens boningar. 

PREDIKAREN. 4:1-16.

 

LIVETS INTIGHETER OCH ONDSKA.  DEL. 2.

 

¤Predikaren. 4:1.

 

1.  #Vidare såg jag alla de våldsdåd som 

begås under solen:

     de förtryckta gråter men ingen tröstar dem,

förtryckaren övar våld mot dem men ingen

       hjälper dem#.

 

Ondskans illgärning terrordåd: hänsynslösa

     o-barmhärtiga i sina gärningar.

Vilka alla begås under solen.

        Förtryckta människor under ondskans

inflytande tröstlöst i sitt beteende.

       Förtryckaren: utövar våldsbrott mot de

förtryckta: vilka saknar hjälp och uppmuntran. 

 

¤Predikaren. 4:2.

 

2.  #Jag sade: De döda, som redan gått bort,

är lyckligare än de levande, som ännu är

       kvar i livet#. 

 

Jag, Salomo sade:

    De döda: vilkens livsande gått bort.

Lyckligare i sitt  tillstånd än de nu levande.   

 

¤Predikaren. 4:3.

 

3.  #Men lyckligaste den som ännu inte är till,

den som sluppit se allt det onda som sker 

      under solen#.

 

Lyckligast den som inte är född.

        Vilket inte aldrig bemötts av ondskans 

lidande och smärta.

  

¤Predikaren. 4:4.

 

4.  #Jag såg att all strävan och all framgång

bottnar i den enes avund mot den andre.

      Även detta är tomhet, ett jagande efter vind#.

 

Såg all arbets-möda framgång: vilket har sitt

     ursprung i sin nästas avundsjuka.

Livet i avundet livets tomhet.

        Avundsjukan varje människan vilka är förslavade i den lever livet: likt jagande

      efter vinden. 

Vilket ger livet i förvirring och oro.

 

¤Predikaren. 4:5.

 

5.  #Dåren sitter med händerna i kors

och tär på sitt eget hull#.

 

Dårens liv livet i dårskap: lever lättjans dödliga liv.

      

¤Predikaren. 4:6.

 

6.  #Bättre en handfull i lugn och ro än

två händer fulla och mycket möda,

      ett jagande efter vind#.

 

Bättre liv leva i lugnet och sinnesron än

    äga två händer fyllda av arbets-mödans

oroliga liv.  Oroligt förvirrat liv: likt livet

      jagande efter vinden.

Jagandet efter vinden: belöningslöst liv. 

 

¤Predikaren. 4:7.

 

7.  #Jag såg ännu mer av tomheten under solen:#.

 

Beskrivning på tomhetens liv:

 

¤Predikaren. 4:8.

 

8.  #En man står helt ensam, har varken

son eller bror.

      Ändå är det ingen måtta på hans möda,

och han spanar alltid lika girigt efter rikedom.

      "Men för vem sliter jag och nekar mig livets goda?"

      Även detta är tomhet och ett eländigt arbete#.

 

Livet i tomhetens liv:

       En mans liv i ensamheten.

Saknade sons eller brors uppmuntran.

      Ändå försöker söka efter girighetens rikedomar.

För vem gör jag det?

       Tomhetens sökande ger tomhet.

  

¤Predikaren. 4:9.

 

9.  #Bättre två än en, de får riklig lön för sin möda#.

 

Bättre vara två än ensam.

     Två uppmuntrar hjälper tröstar varandra.

 

 ¤Predikaren. 4:10.

 

10.  #Om de faller kan de hjälpa varandra upp.

     Men ve den som är ensam!

Om han faller finns det ingen som hjälper

    honom upp#.

 

Faller en i o-tålighetens faror: den tålige kan

    uppmuntra honom leva i tåligheten.

Ensamme vän med ensamhet.

        Faller han i sin ensamhet: saknar

hjälpen trösten. 

 

¤Predikaren. 4:11.

 

11.  #Likaså: om två sover tillsammans har de

det varmt, men hur skall den ensamme hålla

    sig varm?#.

 

Två sover nattens vila tillsammans.

      Värmer varandra.

Ensamme har ingen som värmer honom.   

 

¤Predikaren. 4:12.

 

12.  #Där en blir övermannad kan två hålla 

stånd, och tredubbel tråd brister inte så snart#.

 

Lider en kan de två trösta hjälpa varandra.

 

¤Predikaren. 4:13.

 

13.  #Bättre en pojke, fattig och förståndig,

än en kung som är gammal och dåraktig,

       en som inte längre har vett att ta varning#.

 

Bättre en pojke fattig förståndig:

    som ödmjuk lyssnar tillrättvisning.

Än en gammal stolt dåraktig kung inte villig

      lyda lyssna på sin nästas tillrättavisning.     

 

¤Predikaren. 4:14.

 

14.  #Ty från fängelsehålan steg han till kungatronen, fast han föddes fattig i sitt rike#.

 

Var själv  fånge i sin fängelsehåla:

     Blev fri blev upphöjd till kung på kungatronen.

Föddes i fattigdom i sitt nuvarande kungarike.

 

¤Predikaren. 4:15.

 

15.  #Jag såg allt levande som vandrar under solen

sluta upp kring den unge tronföljaren, som skulle

      träda i den andres ställe#.

 

Såg allt levande liv: vilka vandrar sina liv

     under samma sol.

Vara till uppmuntrar hjälp för den  unge tronföljaren

         vilken blev kung i den äldres ställe.

 

¤Predikaren. 4:16.

 

16.  #Oändligt stor var den skara han ledde.

   Ändå är han inte till någon glädje för senare släkten.

     Även detta är tomhet, ett jagande efter vind#.

 

O-ändligt stor skara människor: var han kung för.

          Var endast till glädje för sin egen

generation.

        Vilket var till tomhet för kommande släkten.